Malmö högskola Lärarutbildige Yrkeslärarexame Examesarbete 15 högskolepoäg Studiemotivatio på Omvårdadsprogrammet Study motivatio i healthcare-programme Tia Adler Yrkeslärarexame 9 hp Vt -11 Examiator: Aa Heigsso- Yousif Hadledare: Haukur Viggosso
Sammafattig Syftet med dea studie är att fia faktorer som elever på Omvårdadsprogrammet fier motivatioshöjade. Med hjälp av e ekätudersökig som iefattar både sluta och öppa frågor har jag försökt komma fram till vad elever ser som motivatioshöjade islag i udervisige. Omvårdadsprogrammet är både yrkesförberedade och högskoleförberedade beroede på vilka aktiva kursval eleve gör uder sia tre studieår. Resultatet visar att måga elever valt Omvårdadsprogrammet för att det igår praktiska momet samt e lägre arbetsplatsförlagd utbildig (APU) varje år. Att få ett arbete efter avslutad skolgåg ases också ha hög prioritet. E del har valt programmet för att studera vidare på högskola till blad aat sjuksköterska, polis och barmorska. Måga elever fier störst motivatio är de udervisas praktiskt på skola, samt är udervisige kopplas till de praktik som eleve skall ut eller varit ute i. Udervisig som ite direkt ka kopplas till arbetslivet, så som vissa kärämeskurser har lägre motivatiosfaktor. Det som alla elever är helt överes om är att praktikperiode gett dem bättre självkäsla och att de utvecklats som idivider. De käer att de får bekräftelse på vad de faktiskt ka uträtta i e verksamhet ute i samhället, alltså i verklighete. Att kua koppla ihop teori och praktik är avgörade för att elevera skall kua fördjupa och befästa sia kuskaper. Sammafattigsvis aser elevera att det är för lite praktiska momet i udervisige, vilket leder till sämre motivatio. De öskar att udervisige kopplas mera direkt till praktike, vilket skulle iebära att de teoretiska och praktiska kuskape skulle bli e sammasvetsad helhet reda uder skoltide. Elevera skulle vara bättre förberedda iför praktikperiode och arbetslivet, vilket idag ite är fallet. E del käer sig besvika över att utbildige är så teoretisk. De flesta kommer att arbeta i vårde på ett eller aat sätt och då är de praktiska kuskape mycket viktig. De fem praktikveckor elevera har per år ger ite de praktiska övig och kuskap de öskar och vill ha. Jag skall i elighet med resultatet jag fått verka för att elevera på Omvårdadsprogrammet skall få arbeta mera praktiskt. Detta ka ske isprägt i de teoretiska udervisige och geom att möjliggöra fler arbetsplatsförlagda utbildigsveckor (APU). Jag skall äve försöka verka för att ett metodrum (ett rum för praktiska momet i e autetisk miljö) skapas där elever ka praktisera sia teoretiska kuskaper på ett så verklighetsförakrat sätt som möjligt. Ämesord: Omvårdadsprogrammet, motivatio, APU, praktiska momet, självkäsla. 2
Iehållsförteckig 1. Iledig... 5 2. Bakgrud... 6 2.1 APU... 6 2.2 Motivatio... 7 2.3 Ire och yttre motivatio... 8 2.4 Motivatiosprocesse... 8 2.5 Vad är kuskap?... 9 2.6 Maslows behovstrappa... 1 2.7 Kasam... 1 2.8 Omvårdadsprogrammets programmål... 11 2.9 Lpf 94... 11 3. Tidigare forskig... 11 4. Syfte... 13 5. Frågeställigar... 13 6. Metod... 13 6.1 Urval... 13 6.2 Geomförade... 13 6.3 Etiskt ställigstagade... 14 6.4 Bearbetig... 15 7. Validitet och reliabilitet... 15 8. Resultat... 16 8.1 Ekät till elever på Omvårdadsprogrammet... 17 8.1 I vilke årskurs går du?... 17 8.2 Vilka av följade argumet var viktiga då du sökte till Omvårdadsprogrammet?... 18 8.2.1 Att få ett arbete efter utbildige... 18 8.2.2 Att arbeta med mäiskor... 18 8.2.3 Att utbildige är högskoleförberedade... 19 8.2.4 Att läsa kurser som itresserar mig... 19 8.2.5 Att teori varvas med praktik... 2 8.2.6 Att kompise/ kompisara valde det... 2 8.2.7 Lärara... 21 3
8.3 Tycker du att de teoretiska lektioeras iehåll ger dig lust och motivatio att lära?... 22 8.5 Vad är det som gör att du käer lust och motivatio att lära?... 24 8.5.1 Träffa kompisar... 24 8.5.2 Itresse av utbildige... 24 8.5.3 Bra gemeskap... 25 8.5.4 Bra lärare... 25 8.5.5 För att få bra betyg... 26 8.5.6 För att få ett arbete... 26 8.5.7 För att förstå kursiehållet... 27 8.6 Tycker du att praktiska momet i udervisige ger dig lust och motivatio samt bättre förståelse för vad du lär?... 28 8.7 I vilke omfattig fis det praktiska momet i udervisige?... 29 8.8 Hur stor betydelse har det för ditt lärade att det fis praktiska momet i udervisige?... 3 8.9 Hur stor betydelse har APU-periode/periodera haft i di utbildig?... 31 8.1 Har APU-periode/periodera stärkt di självkäsla?... 32 8.11 Vad aser du gav dig lust och motivatio att lära uder APU-periode/periodera?... 33 8.11.1 Att käa sig behövd... 33 8.11.2 Att förbereda sig iför yrkeslivet... 33 8.11.3 Att få positiv feedback av hadledare/kollegor/lärare... 34 8.11.4 Att bli omtyckt att patieter/vårdtagare/kuder... 34 8.11.5 Att kua koppla samma teori och praktik... 35 8.11.6 Att få arbeta praktiskt... 35 8.11.7 Att få vara i verklighete... 8.12 Tycker du att det fis tillräckligt måga APU-veckor på Omvårdadsprogrammet?... 37 8.13 Har APU-perioder gett dig möjlighet till arbete?... 38 8.14 Hur skulle du vilja påverka/förädra/förbättra utbildige och läradet på Omvårdadsprogrammet?... 39 8.15 Vad skall du göra efter avslutat Omvårdadsprogram?... 39 9. Diskussio... 4 9.1 Metoddiskussio... 4 9.2 Aalys och resultatdiskussio... 4 1. Slutsats... 45 11. Refereslista... 46 Bilaga 1, ekät till elever på Omvårdadsprogrammet 4
1. Iledig Mitt examesarbete grudar sig på e upplevelse som jag haft seda jag började udervisa som karaktärsämeslärare på Omvårdadsprogrammet. Våra elever blir allt midre motiverade, vilket resulterar i sämre måluppfyllelse. Vi arbetar i huvudsak ämesitegrerat, det ser måga elever som meigsfullt och det ger dem e käsla av sammahag. Detta arbetssätt leder dock ite i ågo större omfattig till ökad motivatio, lust eller ökad måluppfyllelse. För ågra år seda iehöll utbildige fler praktiska momet, äve uder teoriperiodera vilket stimulerade eleveras lärade. Vi hade metodrum, ett rum som utrustades för att efterlika miljö på ett sjukhus eller vårdboede. I dea miljö arbetade elevera praktiskt för att förberedas iför de kommade arbetsplatsförlagda utbildige (APU) och för ett kommade yrkesliv. Förberedelsera motiverade elevera att lära, de kude sammakoppla teori och praktik samt fick på detta sätt få e ökad förståelse för hur patieter och vårdtagare ka uppleva omvårdadssituatioe. Udervisige blev mågfacetterad och motivatioe hög. Idag har vi iget metodrum uta udervisige bedrivs i klassrumme med ett fåtal praktiska momet som är möjliga att utföra där. Då de praktiska momete miimerats borde kaske de arbetsplatsförlagda tide ökas. Arbetsgivara öskar idag bättre praktiskt förberedda elever i vårde. De praktiska udervisige bör förekomma kotiuerligt för att förbereda elevera iför APUperiodera, me också för att fasa i dem i det framtida arbetslivet. Om arbetsgivara öskar detta och eleveras motivatio samt lust att lära ökar geom att de får öva sia kuskaper praktiskt, borde dessa momet i större utsträckig igå i udervisige. APU - periode stimulerar elevera på olika sätt. Jag har upplevt måga elever som utvecklats både persoligt, teoretiskt och praktiskt uder dea period. Jag möter elever som med glädje, motivatio och e bättre självkäsla kommer tillbaka till skola efter avslutad APU- period. Vad är det då som gör att elever fier e ökad motivatio att lära då de utför praktiska momet samt gör praktik på e arbetsplats? Hur skall vi kua få i just dessa motivatiosfaktorer i all udervisig för att öka motivatioe, förståelse och luste att lära? Som blivade lärare öskar jag kua motivera elever i all udervisig så att de skall kua uppå både praktiska och teoretiska mål. Jag vill kua förbereda dem iför ett kommade yrkesliv samt stödja dem att bli goda samhällsmedborgare. 5
2. Bakgrud Omvårdadsprogrammet har tydliga direktiv frå Skolverket. Fokus i detta program skall vara förberedelse iför arbete iom vård och omsorgsområdet som t.ex. udersköterska. Behovet av persoal iom området vätas öka uder de ärmaste 15 åre, framförallt är det gäller vård och omsorg av äldre. Målet är att ge elevera e bred yrkeskompetes för arbete iom omsorge som riktar sig till persoer med fuktiosedsättigar, iom äldreomsorg samt iom hälso och sjukvård, uta begräsig till vårdtagaras ålder eller verksamhetsform (Prop. 28/9:199). Utifrå skollage och Skolverkets direktiv skall vi lärare primärt förbereda elevera på ett arbete iom vård och omsorgssektor. Elever som söker till detta program har oftast som mål att arbeta just i vårde, alltså praktiskt med e teoretisk grud. Vid teoretiska udervisigstillfälle ser vi ofta ett bristade itresse samt e re ovilja att lära, vilket i si tur leder till att elever ite år sia mål i kursera. Det som är mest oroväckade är att de ite får ågo aställig i vårde om de ite uppår godkäda betyg i karaktärskursera. Vidare studier är ite heller möjliga. I regeriges motio (23/4: Ub11) framhålls vikte av ett väl fugerade samarbete mella utbildig och arbetsliv. Att arbetsplatsförlagt lärade är viktigt för att fördjupa och utveckla praktiska kuskaper utifrå e teoretisk grud är aturligtvis självklart, me det är också viktigt för att bidra till att skapa motivatio för eleve i de aktuella utbildige och förbereda eleve för yrkeslivet. 2.1 APU APU står för arbetsplatsförlagd utbildig och igår som e del av vissa kurser i utbildige. Kommue och regioe samarbetar med gymasieskola för att kua tillgodose de praktikplatser som behövs för att elevera skall kua tillgodogöra sig dea del av utbildige. Arbetsplatsförlagd utbildig är obligatorisk på yrkesförberedade program och skall igå med mist femto veckor på tre år. De arbetsplatsförlagda utbildige (APU) utgör e viktig del i Omvårdadsprogrammet där elevera får e djupare förståelse för olika teoretiska område, att ta häsy till de kulturella mågfalde i samhället, samt lära sig att arbeta både självstädigt och i arbetslag. Detta lägger äve grude för ett fortsatt lärade och för att få e utvidgad förmåga att hatera mäskliga relatioer. 6
I e udersökig av Skolverket (1998) framkommer att elever fier de arbetsplatsförlagda utbildige är mycket viktig. De är mycket öjda med dea och tillmäter de stor vikt som ett komplemet till de skolförlagda utbildige. Elevera har uttryckt följade påståede: Hadledare hade e positiv iställig till mig som elev Det är bra att e del av grudutbildige ligger på arbetsplatser Jag fick god iblick hur olika persoalgrupper fugerar i arbetslivet Jag hade god kotakt med mia arbetskamrater på arbetsplatse Jag fick hela tide arbeta med saker som igick i företagets aturliga verksamhet APU: är ett bra komplemet till utbildige på skola APU-periodera har stor betydelse för mia kuskaper i yrket Det är viktigt att ma uder utbildige får se hur det ser ut i verklighete E lärare på Omvårdadsprogrammet uttrycker följade: Dom har fått lära sig att ta asvar, lära sig att vara medmäiska, att ite alla mäiskor fugerar lika, att måga mäiskor har det svårt, de lär sig hur mäiska beter sig är ma ite mår bra. Dessa för vårt yrke så viktiga erfareheter, får elevera ute uder sia APU-perioder. Dom är också tuffare och självsäkrare på ett helt aat sätt är de kommer tillbaka (Skolverket, 1998). 2.2 Motivatio Eftersom jag kommer att aväda begreppet motivatio uder hela arbetet väljer jag att defiiera det utifrå olika perspektiv som preseteras eda. Motivatio är de faktor hos idivide som väcker, formar och iriktar beteedet mot olika mål (NE-21). Motivatio hadlar om hur käslor, takar och föruft flätas samma och ger färg och glöd åt våra hadligar (Imse, 1998). Före e aktivitet fis alltid käslor och förvätigar och dessa fis seda med uder hela aktivitete och har stor betydelse för hur resultatet skall utfalla. Motivatio förkippas ofta med vilja att lära sig, elever som sakar motivatio uppfattas som oitresserade, lata, bråkiga och i vissa fall midre begåvade. Dea uppfattig är oftast felaktig och leder till att ugdomar får e sämre självkäsla. Ma har i flera udersökigar sett ett sambad mella skolprestatioer och självkäsla. Eleveras självkäsla och självrespekt är starkt kopplade till deras skoljag och prestatioer i skola. Skolprestatioeras betydelse för eleveras självkäsla är beroede av om elevera uppfattar sig själv som dumma eller klipska i skola. 7
Sambadet mella skolprestatioer och självkäsla represeterar uppebara pedagogiska utmaigar för skola (Eveshaug, Halle 21). Jeer (24) mear att e grudläggade take är att motivatio ite i första had har att göra med egeskaper eller om e vilja som fis eller sakas hos eleve uta om bemötade. Det är då viktigt att pedagogera har höga förvätigar på eleve, det visar att de verklige tror på att eleve kommer att lyckas. Dessa utgågsfaktorer har betydelse för om och hur eleve kommer att å upp till uppsatta mål. Isikte ger i si tur motivatio samt vilja att förädra e midre bra studiesituatio (Jeer, 24). 2.3 Ire och yttre motivatio E ire motivatio kommer ofta frå ire krafter hos idivide. Aktivitete, ilärige och arbetsprocesse hålls levade geom itresse för sake, lärostoffet eller hadlige i sig. E elev som är upptage med ågot gör detta för att det upplevs som skoj och meigsfullt att hålla på med. Yttre motivatio betyder däremot att aktivitete hålls levade för att eleve vätar på e belöig eller på att uppå ett mål (Imse, 1998). Gemesamt för båda motivatiosformera är e positiv erfarehet och förväta för ågot ma åstadkommit eller att ma förvätar sig e belöig för detsamma. Lärare försöker få eleve itresserad av det eskilda ämet, och tar på sig ett för stort asvar för motivatios skapadet. Detta är ett exempel på yttre motivatio som i lägde ite leder eleve framåt. Det gäller att skapa e strategi som bygger upp de ire motivatioe (Westlud & Westlud, 29). 2.4 Motivatiosprocesse Motivatiosprocesse påverkas av e rad idividfaktorer och sociala faktorer. Till idividfaktorera hör persolighetsdrag, värderigar samt tidigare upplevelser/miesbilder. Till de sociala faktorera hör relatioer och roller, adras förvätigar samt orgaisatiosförhållade. Jeer (24) mear att det med bakgrud av dessa bestådsdelar fis tre faktorer som ha vill se ärmre på, som präglar motivatiosprocesse mer ä mycket aat: Målet om det ligger iaför syrade och verkar möjligt att uppå. Uppåedets värde om målet är värt att sträva efter. Misslyckadets saolikhet idivides bedömig av vad ho har för chaser att lyckas. 8
De första pukte iebär att om målet är för lågt borta skulle eleve käa sig misslyckad om ho ite skulle uppå det. Samtidigt ka det fias e öska om att lyckas, me käsla är att målet ite går att uppå och då det ite är värt asträgige. De adra pukte hadlar om e subjektiv upplevelse hos idivide av vad som upplevs vara värt att eftersträva. Målet med att lära för livet måste käas eftersträvasvärt. Motivatiosarbetet måste alltid börja där persoe befier sig. I de tredje pukte beskrivs hur persoe själv ser på sia möjligheter att lyckas. Om saolikhete är stor att misslyckas vill idivide ite satsa, ite för att ma ite vill uppå målet uta för att skydda sig mot besvikelse. Grude till hur idivide agerar i dessa situatioer beror på tidigare erfareheter och upplevelser. Motivatioe är ite bara e fråga om vilja uta möjlighete att få uppleva framgågar och slippa misslyckade är mist lika viktig. Stort asvar läggs här på pedagoge. Det är pedagoges uppgift att förstå si elev och ite eleves uppdrag att försöka förstå pedagoge. 2.5 Vad är kuskap? I 1992 års läropla fick kuskapsbegreppet särskild uppmärksamhet. Då etablerades de fyra F:e som står för fakta, förståelse, förtrogehet och färdighet. Kuskapsbegreppet skulle vidgas och apassas till samhällsutvecklige där kuskape får allt större betydelse (Gustavsso, 22). I Lpf 94 mear ma att skolas huvuduppgift är att förmedla kuskap och att skapa förutsättigar för elever att utveckla dessa kuskaper. Eleveras utvecklig till asvarskäade mäiskor som aktivt deltar och utvecklas i samhället skall främjas. De skall förberedas för att arbeta och verka i samhället. I samhället sker läradet, det äger rum i sociala sammahag och medverkar till deltagaras socialisatio. Ju mer aktivt de lärade egagerar sig i samspelet desto större blir möjlighete att lära. Det sociala läradet som sker i samhället försiggår på måga olika platser t.ex. via itresse, yrke, fritid och utbildig. Det har stor betydelse för hur vi ser på saker och tig samt för hur vi socialiseras. Ramara för lärademiljö är också av stor vikt då aktiv medverka, medbestämmade, kritisk reflektio och socialt asvar bidrar till att idivide möter omvärlde på ett kvalificerat sätt (Illeris, 27). Geom studiera skall elevera skaffa sig e grud för ett livslågt lärade. Tidigare forskig (Haili, Karlsso 28) visar att om skola tar häsy till de skiftade förmågor som elever besitter skapas e bättre lärademiljö. Eleves lärade och framsteg sker i e 9
samverka av kultur, medvetade och gärig. I Omvårdadsprogrammets programmål framhålls att elevera skall uppfatta si utbildig som e helhet, käräme och karaktärsäme skall sträva mot samma mål. E balaserad kombiatio av dessa är ödvädig för att utbildige skall utveckla de skicklighet som efterfrågas. E progressio öskas gällade kuskapsutvecklige iom hälso och sjukvård och vård och omsorg. Vissa område är extra prioriterade så som medicisk tekisk utvecklig och dokumetatio i arbetet. Eligt Imse(23) är kuskape aldrig färdig uta de måste frambrigas varje gåg de skall läras i. Elevera tar ite emot kuskap, de ger de liv. Lärara ka bara vara behjälpliga. Kuskap är e produkt av eleves arbete, täkade och praktiskt deltagade i förhålladet till omvärlde. 2.6 Maslows behovstrappa Eligt Maslow (197) har mäiska har olika behov, både primära och sekudära. Alla behove är viktiga att tillfredsställa och ha idelar behove i olika ivåer. Modelle ka likas vid e trappa där de edre trappstege utgör de primära behove och de övre trappstege består av sekudära behov som är persolighetsutvecklade. De primära behove behövs för överlevade och de sekudära för att mäiska skall käa tillfredsställelse med sitt liv. Maslow mear att om ma skall å upp till ett högre trappsteg måste uderliggade trappsteg vara tillfredsställt (Olsso, Olsso 21). Maslow vill visa att det ligger ett komplex av grudläggade behov bakom ett självklart beteede. E elev ka käa frustratio och ågest över ämet och uppgiftera, detta ka bero på måga faktorer. Exempel på detta ka vara visad uppmärksamhete frå lärare, förhålladet till kamratera eller dålig självkäsla. Ha mear att vi ite formas av miljö uta det är mäiska själv som skapar de yttre realitete utifrå sia ire behov. E mäiska behöver i sitt ire veta att ho står för ågot positivt, att ho ka prestera ågot så att ho blir uppskattad av adra. Självuppfattig, självbild och självrespekt är cetrala begrepp i motivatiossammahag (Imse, 1998). 2.7 Kasam De mäskliga tillvaro är full av påfrestigar, motgågar, krav, koflikter och olika slags problem som måste lösas. Vad är det som gör att e del mäiskor klarar påfrestigar bättre ä adra och kaske till och med utvecklas av det? Aaro Atoovsky (1991) mear att det 1
beror på käsla av sammahag d.v.s. i vilke utsträckig vi upplever tillvaro som meigsfull, begriplig och haterbar. Det salutogea sysättet skall leda till att fia meigsfullhet för idivide. E del elever käer sig omotiverade att lära för att de uppfattar att de ite får ta del av de kuskap som de kommer ha ytta av i framtide. De ser iga mål med sia studier och ser därför ige meigsfullhet. Om de ite fier ågo meigsfullhet med studiera försvier käsla av sammahag. Följde blir bristade itresse och motivatio, tillvaro blir ite haterbar och begriplig. 2.8 Omvårdadsprogrammets programmål Omvårdadsprogrammets syfte är att ge grudläggade kuskaper för att kua arbeta iom hälso- och sjukvård och omsorgsområdet. Det syftar också till att ge e grud för fortsatt lärade i arbetslivet och för vidare studier. I måle äms också att e samverka mella käräme och karaktärsäme är ödvädig för att utbildige skall utveckla de kompetes som efterfrågas. De kuskapssy som ligger till grud för programmet utgår frå att praktik och teori sammaflätas för att bilda e oskiljaktig ehet. Kuskapsiehållet borde bli mera programiriktat istället för ämesiriktat, då kommer udervisige bli meigsfull för eleve.(skolverket, 2). 2.9 Lpf 94 Gymasieskola med de obligatoriska skola som grud skall fördjupa och utveckla eleveras kuskaper. Elevera skall förberedas för yrkesverksamhet eller studier vid uiversitet och högskolor, detta skall ses som e träig iför vuxelivet. Lärare asvarar för att stärka varje elevs självförtroede samt vilja och förmåga att lära. Eleve skall uppleva att kuskape är meigsfull och att de ega kuskapsutvecklige går framåt. I udervisige skall det skapas e balas mella teoretiska och praktiska kuskaper som främjar eleves lärade (Lpf 94). 3. Tidigare forskig I e studie gjord av Hedvall och Johasso (28) framkommer att itresset av praktiska uppgifter, jobb och lö var faktorer som motiverade elever på I-Tek programmet i Luleå. Lärara är viktiga resurspersoer i detta arbete och har större betydelse ä kamrater och föräldrar. Det ka ämas att i årskurs ett är motivatioe relativt hög blad elevera då de arbetade hårt för att å måle, vilket ka jämföras med årskurs två då motivatioe är som 11
allra högst pga. att elevera fortfarade har möjlighet att påverka sia betyg. I årskurs tre sjuker motivatioe då elevera uppfattar att de ite lägre ka påverka sia betyg. I e rapport av Arosso, Brouzell och Thorsell (27) beskrivs faktorer som är framgågsrika för att öka eleveras lust och itresse att lära. De ämer t.ex. att lektioer som ger sammahag, variatio och egagemag har stor betydelse. Studiebesök, APU och gästföreläsigar betyder också mycket. När det gäller udervisige kommer det fram att dea skall kokretiseras för att käas meigsfull. Relevase och ytta med kuskape skall göra udervisige lustfylld. I e uppsats av Haili och Karlsso (28) framkommer också att variatio och praktiska momet så som metodövigar i udervisige skapar motivatio. I dea studie visar det sig tydligt att elevera öskar fler APU veckor. De flesta meade att det var lättare att lära sig ågot om de samtidigt fick göra det praktiskt. Förståelse ökade och felaktigheter kude åtgärdas direkt. Studie visade att motivatioe och självkäsla ökade, om prestatioera lyckades. I e studie av Adersso (29) itervjuas elever på Bar och fritidsprogrammet med fokus på arbetsplatsförlagd utbildig (APU). Det framkommer att alla elever uppfattar att tide för APU är lagom eller för kort. Då lärara skapar uppgifter som ka relateras eleveras APU, kyts teori och praktik ihop på ett relevat sätt. Elevera aser att det sociokulturella läradet är e betydade faktor för att kua ta till sig kuskap. De ämer framförallt samarbetet med adra mäiskor samt asvar som viktiga elemet. Elevera mear att de lär sig bäst är de får utföra arbetsuppgifter på plats och då i samverka med hadledare och bar. Äve i dea studie påtalas att positiv kritik ökar självkäsla vilket i si tur leder till ökad motivatio. Då ämesitegrerig aväds som arbetsform på det program som skall igå i udersökige vill jag återkoppla till e udersökig utförd av Gustavsso, Johasso (27). I dea påtalas gemesamma berörigspukter mella lärare och elever så som att ämesitegrerig ger ökad motivatio, ökat itresse, ökat egagemag, ökad aktivitet och ökade kuskaper. Elevera är geom arbetssättet mer motiverade iför kärämea och upplever e ökad förståelse, de vill göra ya erfareheter, jobba praktiskt och se sambad. 12
4. Syfte Syftet med studie är att udersöka vilka faktorer som påverkar elever på Omvårdadsprogrammet för att de skall fia lust, motivatio samt ha förståelse för vad de lär. 5. Frågeställigar Vad är det som motiverar elever på Omvårdadsprogrammet? Vilke betydelse har de praktiska islage i de teoretiska udervisige och de arbetsplatsförlagda udervisige(apu) för att elever på Omvårdadsprogrammet skall käa lust, motivatio och förståelse för sitt eget lärade? Fis likheter och skillader beträffade elevers lust, motivatio samt förståelse för vad de lär i de olika årskursera? 6. Metod Uder följade rubriker kommer jag att redogöra för mi metod. Metode jag valt är kvatitativ, e ekätudersökig med mest sluta flervalsfrågor me äve ågra öppa frågor. Med dea metod hoppas jag kua å mitt syfte samt få svar på mia frågeställigar. 6.1 Urval E gymasieskola i södra Sverige har valts ut, i studie igår alla elever på Omvårdadsprogrammet. Totalt igår 1 elever fördelade på årskurs ett, två och tre med udatag för bortfall. Jag har valt att göra udersökige i alla tre årskursera för att möjlige fia e olikhet eller likhet mella dessa. Avsikte med studie är att kartlägga vilka faktorer som ökar luste, förståelse att lära samt motivatioe hos elevera. Resultatet skall återspeglas i udersökiges syfte. 6.2 Geomförade Kvale (1997) mear att då ma vill geomföra e udersökig i e större grupp för att t.ex. udersöka ett val beteede krävs ett större urval som ite går att täcka med kvalitativa itervjuer. I sådaa fall är ekäter med på förhad kodade svar de riktiga metode. Kvalitativa och kvatitativa metoder är verktyg i e forskigsprocess som utgår frå olika frågor, verktyge kräver olika kompetes. Geomföradet av språkliga aalyser med 13
kvalitativt material skiljer sig frå udersökigar där fokus ligger på kvatitativa beräkigar, målbilde ser aorluda ut. Trost (27) mear att e kvatitativ studie hadlar om att återge resultat i siffror eller med ord som lägre, fler eller mer. Om ma helt udviker dessa jämförelser blir täkadet kvalitativt. Jag har valt ekätudersökig med både öppa och sluta frågor för att få e översiktlig bild av vad elever uppfattar utifrå e kvatitativ metod. Frågora grudar sig på att elevera skall återge sia upplevelser av vad som ger dem motivatio och lust att lära. Vissa frågor går att kommetera, dessa kommetarer blir då kvalitativa. Jag kommer ite att studera mäiskors beteede eller samspel på ett djupare pla me vill trots det försöka urskilja varierade hadligsmöster, sätt att reagera och resoera. I dea forskigsprocess kommer jag att utgå frå tre faser, plaerigs-, isamligs och aalysfase. Dea metod skall hjälpa mig att täka igeom det projekt jag har framför mig samt hur jag skall kua försvara udersökiges upplägg. Jag skall kritiskt kua geomföra udersökige för att fia svar som utgör veteskaplig kuskap (Hartma, 24). Plaerigsfase består av att jag utformar bakgrud, syfte och mål. Det iebär att jag utformar och plaerar själva udersökige. I dea udersökig iebär det att ekäte utformas med öppa och sluta frågor. I alla frågor fis fasta svarsalterativ samt i vissa öppa alterativ. Jag måste u fia frågor som ger mi hypotes stöd. Felaktigt formulerade frågor gör att udersökige blir resultatlös. Isamligsfase, iebär isamlig av data. Fase är av midre teoretiskt itresse me upptar e stor del av udersökige. Isamlige måste vara väl geomtäkt då hög pålitlighet krävs för att udersökige skall ha hög tillförlitlighet. Till sist återstår aalysfase där jag kommer beskriva det isamlade materialet och räka ut värde. 6.3 Etiskt ställigstagade Som forskare måste ma ta häsy till respodetes aoymitet. Persoe måste vara väl iformerad om att all fakta behadlas kofidetiellt och att det som framkommer ite kommer att kua härledas till iformate (Stukát, 25). Framkomme data kommer bara att avädas i dea udersökig. I studies resultat äms iga am, orter eller aktuell skola. De som medverkar i studie blir ogsamt iformerade om att deltagadet är frivilligt. Eleve har möjlighet att låta bli att svara på frågor och blir iformerad om detta ia 14
udersökige geomförs. De blir äve iformerade om studies syfte samt att de kommer att få ta del av resultatet. Jag fis tillgäglig uder tide för geomföradet för att kua svara på evetuella frågor på ett eutralt me iformativt sätt. Jag iformerar elevera om att iget am skall skrivas på ekäte samt att är dea är ifylld skall de läggas i ett kuvert ia de lägger de i e härför avsedd låda och därefter lämar klassrummet. Det ställs iga käsliga frågor i ekäte. 6.4 Bearbetig Svare bearbetas i tabeller gjorda i Microsoft Excel 21. Resultatet visas äve i sammafattigar och kommetarer i citatform uder respektive tabell. Tabellera redovisar fakta frå de tre deltagade årskursera. Kommetarer i citatform, där dessa förekommer är utvalda för att visa spridige mella positiva, egativa och mer eutrala kommetarer till respektive fråga. 7. Validitet och reliabilitet För att tydliggöra studies validitet (giltighet) och reliabilitet (tillförlitlighet) har jag sammasatt e ekät med utvalda frågor. Några frågor är ite direkt kuta till syftet, jag har dock valt att ha dem med då det ger e god översikt av varför elever söker sig till programmet och vad de vill göra efter avslutad utbildig. Jag har gjort e mätig av ett objekt som skall resultera i ett umeriskt värde. Mätige skall iefatta e studie av upplevelser som skall leda till ett sat värde och ite variera slumpmässigt. Det är dock ige mätig med exakta värde uta udersökige grudar sig på mäiskors upplevelser och kuskap. Detta är abstrakta feome och ka ite jämföras med exakta värde (Patel, Davidsso 23). Jag har lagt er mycket arbete på att udersöka det jag faktiskt vill graska och det skall ge arbetet god validitet. E aalys av arbete kommer att ske i resultatdiskussioe. I e ekätudersökig är det svårt att kotrollera tillförlitlighete i förväg. Det som går att förebygga är att försäkra sig om att idivide förstår och besvarar ekäte som jag täkt mig. Jag provade ekäte på e grupp kollegor ia de lämades ut till elevera, på det sättet försäkrade jag mig om att frågora ite skulle misstolkas. De asåg att frågora var lätta att besvara och att svarsalterative var relevata. När jag sett svare av ekäte ka jag utvärdera om detta var föreligt med eleveras upplevelse. Dataisamlige kopplas till om jag som forskare lyckas tolka eleveras upplevelser. Eftersom jag har e ekät med 15
flervalsfrågor skulle jag kua argumetera utifrå de tolkigar av svar som är de mest troliga. Då jag skall säkerställa validitete kommer e jämförelse att göras mella olika årskurser på Omvårdadsprogrammet. Dea skulle behöva kombieras med itervjuer me det kommer ite ske i dea udersökig, möjlige skulle detta kua vara ett uderlag för framtida forskig. 8. Resultat Uder kommade sidor kommer ekätresultatet att redovisas. Ekäte består av femto huvudfrågor där svaret i varje huvud och delfråga redovisas i tabellform med efterföljade sammafattig. I de huvudfrågor där kommetarer skall bifogas, redovisas dessa efter sammafattige i citatform. De första fråga skall återge vilke årskurs eleve går i. De adra huvudfråga hadlar om varför elevera sökt sig till Omvårdadsprogrammet. Fråga iefattar åtta delfrågor med svarsalterativ som återger de olika argumete, i sista fråga ka de age aat alterativ. I fråga tre skall elevera age om teoretiska lektioer ger lust och motivatio och på vilket sätt det sker. Fjärde fråga syftar på lärares udervisig och hur dea ger lust och motivatio att lära, äve här ka motiverig bifogas. I fråga fem ka elevera framföra varför de käer lust och motivatio att gå till skola. I dea huvudfråga fis åtta delfrågor som ragordar betydelse av olika motivatiosfaktorer. I fråga sex, sju och åtta ombeds elevera svara på hur de praktiska momete i de teoretiska udervisige har betydelse för lust och motivatio att lära, samt om det fis tillräckligt med praktiska momete i udervisige. Fråga io, tio, elva, tolv och tretto syftar till att elevera ska fudera krig hur de arbetsplatsförlagda utbildige (APU) har bidragit till att öka luste och motivatioe att lära. Fråga tios syfte är att eleve skall reflektera över si självkäsla och om dea stärkts uder APU periode, vilket har betydelse för all kuskapsilärig. I fråga tretto ka elevera age om de arbetsplatsförlagda utbildige (APU) gett dem möjlighet till arbete. De sista frågora i ekäte ger elevera tillfälle att ge förslag till förädrigar/förbättrigar på Omvårdadsprogrammet samt redogöra för vad de vill göra efter avslutad utbildig. 16
8.1 Ekät till elever på Omvårdadsprogrammet 8.1 I vilke årskurs går du? 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Figur 1. I vilke årskurs går du? 88% 81% 77% 23% 19% 12% Besvarade ekäter 38 9 5 34 1 Sammafattig av resultat uder huvudfråga 1: Majoritete av elevera i de tre årskursera deltog i udersökige, bortfallet var lågt. 17
8.2 Vilka av följade argumet var viktiga då du sökte till Omvårdadsprogrammet? 8.2.1 Att få ett arbete efter utbildige 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 45% 42% Figur 2.1 Att få ett arbete efter utbildige 28% 56% 71% 21% 13% 14% 9% 3% % % % % % Stor betydelse Gaska stor betydelse Viss betydelse Ige betydelse 38 34 8.2.2 Att arbeta med mäiskor 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 5% 5% 39% Figur 2.2 Att arbeta med mäiskor % 68% 24% 11% 11% 9% 3% % % % % % Stor betydelse Gaska stor betydelse Viss betydelse Ige betydelse 38 34 18
8.2.3 Att utbildige är högskoleförberedade 5% 45% 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % 45% Figur 2.3 Att utbildige är högskoleförberedade 29% 24% 22% 42% 33% 21% 47% 21% 12% 3% 3% % % % Stor betydelse Gaska stor betydelse Viss betydelse Ige betydelse 38 34 8.2.4 Att läsa kurser som itresserar mig 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 76% 21% Figur 2.4 Att läsa kurser som itresserar mig 56% 25% 19% 71% 29% 3% % % % % % % % Stor betydelse Gaska stor betydelse Viss betydelse Ige betydelse 38 34 19
8.2.5 Att teori varvas med praktik 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 5% Figur 2.5 Att teori varvas med praktik 53% 37% % 75% 16% 11% 11% 6% 3% 3% % % % % Stor betydelse Gaska stor betydelse Viss betydelse Ige betydelse 38 32 8.2.6 Att kompise/ kompisara valde det 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Figur 2.6 Att kompise/kompisara valde det 68% 24% 22% 72% 88% 12% 3% 5% % 6% % % % % % Stor betydelse Gaska stor betydelse Viss betydelse Ige betydelse 37 34 2
8.2.7 Lärara 45% 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Figur 2.7 Lärara 38% 33% 33% 32% 28% 25% 25% 22% 17% 17% 18% 12% % % % Stor betydelse Gaska stor betydelse Viss betydelse Ige betydelse 34 Sammafattig av resultat uder huvudfråga 2. Dea fråga skall återge de argumet som elevera upplevde som viktigast då de sökte till Omvårdadsprogrammet. Arbete med mäiskor och ett möjligt arbete efter avslutad utbildig har stor betydelse för elever i alla årskurser. För dem som vill studera efter avslutad utbildig är möjlighete att bli högskoleförberedd ett viktigt skäl. Karaktärskursera och de praktiska islage samt arbetsförlagd utbildig (APU) i programmet lockar måga, ma ka dock se att elever i årskurs två ite upplever kursutbudet lika viktigt som övriga elever. Alla elever verkar göra ett aktivt val då de väljer Omvårdadsprogrammet. 21
8.3 Tycker du att de teoretiska lektioeras iehåll ger dig lust och motivatio att lära? 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Figur 3. Tycker du de teoretiska lektioeras iehåll ger dig lust och motivatio att lära? 79% 13% 8% 83% 17% 88% 12% % % JA NEJ 33 34 5 Sammafattig av resultat uder huvudfråga 3. I alla tre årskurser aser elevera att om lärara gör lektioera itressata och praktiska övigar fis med blir udervisige motivatioshöjade. Tre elever i årskurs ett och ågot fler i årskurs två och tre mear att de ite upplever de teoretiska udervisige som motiverade. Årskurs tre elever mear att kursiehållet är itressat och det ger dem kuskap om det framtida yrkesvalet. I eleveras kommetarer lyfts vikte av idividapassad udervisig fram. Elevers kommetarer: Årskurs ett: Om lektioe läggs upp på ett roligt sätt Mer praktiskt hade varit bra Lärara gör det itressat Årskurs två: Oftast varvas metodera att lära ut vilket ger motivatio När ma läst om e sak vill ma gära göra det praktiskt seare Har kompeteta lärare som är egagerade Årskurs tre: Lärara och mia idividuella mål Eftersom ma får e framtid Bra lärare gör det itressat 22
8.4 Tycker du att lärara gör så att du käer lust och motivatio att lära? 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Figur 4. Tycker du att lärara gör så att du käer lust och motivatio att lära? 92% 3% 5% 94% 6% 91% 9% % % JA NEJ 34 2 Sammafattig av resultat uder huvudfråga 4. Lärara verkar ha stor betydelse för om elevera skall käa lust och motivatio att lära. I alla årskurser svarar huvuddele av elevera att detta är viktigt. Det elevera beskriver är att lärara har ett coachade arbetssätt, de är kompeteta och ger öppigar för eleviflytade. I årskurs tre mear ågra elever att lärara stödjer samt uppmutrar dem i läradet samt att de förbereder dem iför det kommade yrkeslivet. Elevers kommetarer: Årskurs ett: De plaerar tillsammas med elevera Ega fall och erfareheter Förklarar bra och stöttar Årskurs två: De är kompeteta och egagerade De är positiva och trevliga samt att de ka sitt arbete De flesta gör. Kul är vi elever får ha mycket iflytade Årskurs tre: Är itresserade av sitt äme Variatio i udervisige, motiverar elever att lära De visar betydelse för ett framtida yrke 23
8.5 Vad är det som gör att du käer lust och motivatio att lära? 8.5.1 Träffa kompisar 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Figur 5.1 Träffa kompisara 5% 44% 44% 39% % 32% 17% 12% 12% 8% 3% % 3% % % Stor betydelse Gaska stor betydelse Viss betydelse Ige betydelse 38 34 8.5.2 Itresse av utbildige 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 66% 26% 53% 31% 8% 8% 8% % Figur 5.2 Itresse av utbildige 56% 32% 12% % % % % Stor betydelse Gaska stor betydelse Viss betydelse Ige betydelse 38 34 24
8.5.3 Bra gemeskap 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 45% 45% 44% 11% Figur 5.3 Bra gemeskap % 19% 59% 32% 9% % % % % % % Stor betydelse Gaska stor betydelse Viss betydelse Ige betydelse 38 34 8.5.4 Bra lärare 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Figur 5.4 Bra lärare 65% 61% 58% % 26% 21% 16% 9% 6% 3% % % % % % Stor betydelse Gaska stor betydelse Viss betydelse Ige betydelse 38 34 25
8.5.5 För att få bra betyg 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 5% 42% Figur 5.5 För att få bra betyg 22% 72% 59% 35% 8% 6% 6% % % % % % % Stor betydelse Gaska stor betydelse Viss betydelse Ige betydelse 38 34 8.5.6 För att få ett arbete 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Figur 5.6 För att få ett arbete 76% 68% 61% 28% 26% 18% 11% 5% 6% % % % % % % Stor betydelse Gaska stor betydelse Viss betydelse Ige betydelse 38 34 26
8.5.7 För att förstå kursiehållet 5% 45% 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % 47% 37% 13% 3% Figur 5.7 För att förstå kursiehållet 44% 39% 38% % 17% 18% 8% % % % % Stor betydelse Gaska stor betydelse Viss betydelse Ige betydelse 38 34 Sammafattig av resultat uder huvudfråga 5. De allra flesta upplever att gemeskape med kompisara har stor eller gaska stor betydelse för att de skall käa lust att komma till skola. Skola är förutom ett kuskapscetrum e social umgägesplats som är mycket viktig för elevers sociala utvecklig. I årskurs tre tilltar vikte av gemeskap i gruppe, för att i årskurs ett och två se gaska likartad ut. Merparte av elevera är itresserade av utbildige, kursiehållet samt mear att lärara är goda pedagoger. När det gäller kursiehållet visar udersökige att detta är mera viktigt i årskurs ett och tre, i årskurs ett är kursera ya och i årskurs tre vill elevera kua avsluta utbildige med goda betyg. Betygsmåle vill de allra flesta å, och att få ett arbete efter avslutad utbildig är också viktigt. Elever mear att utbildig som leder till arbete ger dem motivatio att studera. 27
8.6 Tycker du att praktiska momet i udervisige ger dig lust och motivatio samt bättre förståelse för vad du lär? Figur 6. Tycker du att praktiska momet i udervisige ger dig lust och motivatio samt bättre förståelse för vad du lär? 12% 1% 97% 1% 91% 8% 6% 4% JA NEJ 2% % % 3% 6% % % 3% 38 33 1 Sammafattig av resultat uder huvudfråga 6. Detta är de huvudfråga där majoritete av elever är mest överes. Elevera uppfattar praktiska islag som lustbetoade och dessa ger motivatio samt variatio i udervisige. Att lättare förstå teoretiskt kuskap geom att utföra de praktiskt är förståeligt då elever lär på olika sätt. Eftersom Omvårdadsprogrammet är yrkesförberedade upplever måga elever att praktiska övigar ger dem meig och förberedelse iför arbetslivet. Elevers kommetarer: Årskurs1: Det är lättare att lära sig praktiskt ä att läsa Ma får iblick i hur det är på riktigt Ma lär sig bättre geom att se Årskurs 2: Ma lär sig bättre om ma gör det praktiskt Sätter sig i i situatioe mer och ma utför det mer praktiskt Ma lär med hädera Årskurs 3: Det vi läser teoretiskt ska utföras praktiskt, det ökar förståelse Iblad måste ma göra vissa saker praktiskt för att förstå det teoretiska Hade öskat mer praktiska övigar 28
8.7 I vilke omfattig fis det praktiska momet i udervisige? 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Figur 7. I vilke omfattig fis det praktiska momet i udervisige? 66% 34% 53% 47% 62% 38% % % % Tillräckligt Otillräckligt 38 34 Sammafattig av resultat uder huvudfråga 7. Dea fråga skall ge svar på om elevera mear att det fis tillräckligt med praktiska momet i de teoretiska udervisige, kommetarera visar att e del elever har tolkat fråga som att äve de arbetsplatsförlagda utbildige(apu) skulle räkas i viket ite var take. I årskurs ett mear två tredjedelar av elevera att det fis tillräckligt med praktiska islag. E del av elevera i årskurs två som tyckte att det fas tillräckligt med praktiska momet meade dock, eligt kommetarera att fler sådaa momet hade varit att föredra. De som svarade detta hade fyllt i svarsalterativet tillräckligt, varför resultate i dea fråga egetlige visar att fler ä hälfte av elevera vill ha mer praktiska momet i udervisige. I årskurs tre meade drygt hälfte av elevera att det fas tillräckligt med praktiska momet i udervisige. I kommetarera ka ma dock utläsa att mer ä hälfte utav elevera som svarat på detta sätt öskade mer praktiska islag, varför resultatet av dea huvudfråga blir svårt att tolka. Elevers kommetarer: Årskurs 1: Har mycket praktik och aat praktiskt Jag tycker det är lagom Tycker det är tillräckligt me helst lite mer Årskurs 2: Tycker det är jätte bra med APU, vill ha mer Har bara lite praktik, hade velat ha det varje termi 29
Vi har ästa ite alls gjort praktiska saker på lektioera, vill ha mer såt Årskurs 3: Vi lär oss mycket geom praktiska momet på APU Mycket praktik me det hade kuat vara mer blodtryckstagig på lektiostid Skulle varit mer, kaske ett rum att arbeta praktiskt i 8.8 Hur stor betydelse har det för ditt lärade att det fis praktiska momet i udervisige? Figur 8. Hur stor betydelse har det för ditt lärade att det fis praktiska momet i udervisige? 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 66% 24% 61% 33% 68% 26% 11% 6% 6% % % % % % % Stor betydelse Gaska stor betydelse Viss betydelse Ige betydelse 38 34 Sammafattig av resultat uder huvudfråga 8. Fråga syftar på att se om elever upplever sitt lärade mera positivt med praktiska momet i udervisige. 34 elever i årskurs ett mear att det påverkar läradet positivt. 4 elever mear att det har viss betydelse. Majoritete av elever i årskurs två och tre uppfattar att praktiska momet i udervisige har stor eller gaska stor betydelse för läradet. De mear att de teoretiska kuskapera blir tydliggjorda i de praktiska momete. Elevers kommetarer: Årskurs 1: Vill se hur det går till på riktigt ite bara mata i fakta Lär mig bättre om jag får utföra mometet Ma är grö som elev och får se hur vuxelivet fugerar Årskurs 2: Får lite bättre förståelse då det är både praktiskt och teoretiskt Ger mig mer itresse och kocetratio 3
Kommer ihåg lättare och behöver ite vela är jag kommer i e situatio Årskurs 3: Lär för arbetslivet, mer variatio Ma kopplar teori till praktik och förstår hela pricipe Sätta kuskape på prov på riktigt! Käs meigslöst att plugga om ma ite får aväda kuskape 8.9 Hur stor betydelse har APU-periode/periodera haft i di utbildig? Figur 9. Hur stor betydelse har APU-periode/periodera haft i di utbildig? 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 66% 26% 83% 79% 14% 15% 8% 6% 3% % % % % % % Stor betydelse Gaska stor betydelse Viss betydelse Ige betydelse 38 34 Sammafattig av resultat uder huvudfråga 9. APU periode/ periodera har stor betydelse för elevers kuskapsutvecklig och motivatio samt självkäsla. Större dele av elevera i årskurs ett, två och tre har uppskattat praktikperiode/periodera och upplevt att de/de har stor betydelse i utbildige. Mötet med arbetslivet, vuxa persoer samt mäiskor med omvårdadsbehov gör att elevera ka koppla samma teori och praktik samt återväda till skola med ökad kuskap, erfarehet och perspektiv på livet. Elever i årskurs tre käer sig relativt väl förberedda för arbetslivet. De käer äve att självkäsla vuxit och att de fått e fot i i yrket. Elevers kommetarer: Årskurs 1: Jag har lärt mig att bemöta olika persoer på olika sätt Erfarehet av hur det går till i arbetslivet Lärt mig så himla mycket om adra mäiskor me äve om mig själv 31
Årskurs 2: Lär mig mer på APU ä på lektioera Ma möter allt det som ma tidigare bara pratat om Jag har fått mer självkäsla och mer kuskap Årskurs 3: Kul att prova jobb och få e fot i i jobbet Har lärt mig lika mycket på praktike som alla tre år i skola Har hjälp mig att få jobb och meriter 8.1 Har APU-periode/periodera stärkt di självkäsla? 12% 1% 8% 6% 4% Figur 1. Har APU-periode stärkt di självkäsla? 97% 89% 89% JA NEJ 2% % 8% 11% 3% 3% % % 38 34 1 4 Sammafattig av resultat uder huvudfråga 1. I dea fråga vill jag få svar på om elevers självkäsla stärks uder e praktikperiod, att dea ökar har stor betydelse för elevers motivatio och kuskapsilärig. God självkäsla medför att elevera på ett bättre sätt ka agera i skol och praktikmiljö. Majoritete av elevera i alla tre årskurser käer att dea stärkts uder APU periode. Elevers kommetarer: Årskurs 1: Att jag till slut fick e bra käsla är jag klarade av arbetet Ma lär sig mycket om sig själv och adra på si praktik Fick jobba självstädigt och ta asvar Årskurs 2: Att lära käa ya mäiskor och visa vad ma går för 32
Bättre har de blivit me behöver utvecklas mer Vågar mer, mer självstädig, tar mer asvar Årskurs 3: Ma käer att ma behövs och alla är trevliga Käer mig duktig, kuig Jag käer mig mer moge att möta ya mäiskor och ta asvar. 8.11 Vad aser du gav dig lust och motivatio att lära uder APUperiode/periodera? 8.11.1 Att käa sig behövd 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Figur 11.1 Att käa sig behövd 59% 55% 5% 44% 29% 29% 13% 9% 3% 3% 3% 3% % % % Stor betydelse Gaska stor betydelse Viss betydelse Ige betydelse 38 34 8.11.2 Att förbereda sig iför yrkeslivet 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Figur 11.2 Att förbereda sig iför yrkeslivet 68% 69% 24% 22% 82% 18% 5% 6% 3% 3% % % % % % Stor betydelse Gaska stor betydelse Viss betydelse Ige betydelse 38 34 33
8.11.3 Att få positiv feedback av hadledare/kollegor/lärare Figur 11.3 Att få positiv feedback av hadledare/kollegor/lärare 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 58% 58% 34% 28% 71% 18% 14% 12% 5% 3% % % % % % Stor betydelse Gaska stor betydelse Viss betydelse Ige betydelse 38 34 8.11.4 Att bli omtyckt att patieter/vårdtagare/kuder Figur 11.4 Att bli omtyckt av patieter/vårdtagare/kuder 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 68% 69% 62% 32% 26% 22% 8% 6% 3% 3% % % % % % Stor betydelse Gaska stor betydelse Viss betydelse Ige betydelse 38 34 34
8.11.5 Att kua koppla samma teori och praktik Figur 11.5 att kua koppla samma teori och praktik 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 74% 61% 47% 45% 28% 24% 11% 5% 3% 3% % % % % % Stor betydelse Gaska stor betydelse Viss betydelse Ige betydelse 38 34 8.11.6 Att få arbeta praktiskt 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Figur 11.6 Att få arbeta praktiskt 76% 79% 69% 28% 18% 18% 5% % % 3% % % 3% % % Stor betydelse Gaska stor betydelse Viss betydelse Ige betydelse 38 34 35
8.11.7 Att få vara i verklighete 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 71% Figur 11.7 Att få vara i "verklighete" 83% 88% 24% 17% 12% 5% % % % % % % % % Stor betydelse Gaska stor betydelse Viss betydelse Ige betydelse 38 34 Sammafattig av resultat uder huvudfråga 11. Sammafattigsvis ka jag utläsa att käsla av att vara behövd, få positiv feed back samt att vara omtyckt av vårdtagare/patieter/kuder har stor betydelse för motivatioe i alla årskurser. Äve betydelse av att få arbeta praktisk samt att vara i verklighete är stor. Kopplige mella teori och praktik blir tydlig uder praktikperiodera, detta är viktigare för elevera i årskurs två och tre ä för elevera i årskurs ett. Måga elever käer att de vill bli förberedda iför ett kommade arbetsliv, då är de arbetsplatsförlagda utbildige (APU) e helt aa area ä skola. I årskurs tre uppskattas APU periode extra mycket då elevera är på väg ut i yrkeslivet iom e sar framtid. Nu käs det extra viktigt för dem att göra ett bra itryck och få goda refereser.
8.12 Tycker du att det fis tillräckligt måga APU-veckor på Omvårdadsprogrammet? Figur 12. Tycker du att det fis tillräckligt måga APU-veckor på Omvårdadsprogrammet? 9% 82% 8% 72% 76% 7% 6% 5% 4% JA NEJ 3% 28% 24% 2% 18% 1% % % % % 38 34 Sammafattig av resultat uder huvudfråga 12. Elevera skulle i dea fråga fudera på om de upplevt att de haft tillräckligt måga APU veckor uder utbildige. De flesta elever i alla tre årskursera mear att de haft tillräckligt måga APU veckor för att käa sig tillfredsställda. Några elever i årskurs ett tyckte att veckora kude fördelats uder vår och hösttermie. I årskurs tre var argumetet att de teoretiska uppgiftera var så omfattade att ågo ytterligare praktik ite skulle vara möjlig. E del av de elever som svarat ja på fråga skriver dock i kommetarera att de gära hade velat att det skulle vara fler APU veckor, varför svare ite ger e rättvis bild. De elever som öskade mer praktik ville ha allt frå e extra vecka per läsår till två dagar i vecka Elevers kommetarer: Årskurs 1: Det borde vara fördelat på vår och hösttermi Det kude ha varit ågo vecka lägre Skulle varit mer, riktigt roligt! Årskurs 2: Både ja och ej, är ma kommit i i det så är APU: slut Sju hade varit bättre Det tar ett tag att komma i i arbetet så är det för lite tid att visa vad ma ka Årskurs 3: Måste hia med teori också 37
Kude varit fem veckor varje termi Fler ställe hade varit roligt att prova på 8.13 Har APU-perioder gett dig möjlighet till arbete? Figur 13. Har APU-periode/periodera gett dig möjlighet till arbete? 1% 91% 9% 8% 75% 68% 7% JA 6% NEJ 5% 4% 32% 3% 25% 2% 9% 1% % % % % 38 34 Sammafattig av resultat uder huvudfråga 13. I dea fråga har de flesta elever i Åk 1 ite huit bli 18 år vilket är ett krav för att arbeta iom vård och omsorg. I e del kommuer ka de dock få dispes och det är det måga som fått då 26 av 38 elever svarat ja på fråga. I årskurs två har tjugosju av trettiosex elever svarat ja på fråga. I årskurs tre har i pricip alla arbetat på ågot sätt iom vårde, måga har då haft APU periodera som ikörsport. Oftast fortsätter dea aställig efter avslutad utbildig om arbetsgivare är öjd med eleve. Elevers kommetarer: Årskurs 1: När jag är 18 ka jag jobba där jag gjorde praktik Blev omtyckt och erbjude sommarjobb Årskurs 2: Fick förfråga frå mi första APU plats Blivit varmt välkomme tillbaka och fått höra att jag borde söka sommarjobb Har ite sökt ågot Årskurs 3: Har fått jobb till sommare där jag hade mi APU Ja, har jobb efter studete tack vare APU: Jo, det är meriter som ma ka söka jobb på 38