KUNGENS TRYGGHETSPLAN

2016/2017 FJORDSKOLAN KUNGENS TRYGGHETSPLAN Kungsbacka kommun

Innehåll Innehåll Innehåll... 1 Skolans vision... 2 Utvärdering av trygghetsplanen 2016/2017... 3 Främjande arbete... 4 Kartläggning... 6 Förebyggande arbete... 7 Trygg miljö på nätet... 8 Definitioner... 9 Åtgärder vid kränkande behandling, trakasserier eller mobbning mellan elever... 10 Åtgärder vid vuxnas kränkande av elever... 11 Åtgärder vid kränkande behandling elev-vuxen och vuxen-vuxen... 12 Mer information... 12 Trygghetsteamet består av... 13 Fjordskolan Kungens ordningsregler 2016/2017... 14 1

Skolans vision Alla elever och vuxna ska känna sig trygga på Fjordskolan Vi på Fjordskolan accepterar inte någon form av våld, hot, trakasserier, rasism eller annan kränkande behandling. Varje kränkande behandling mellan elev-elev, elev-vuxen, vuxen-elev och vuxen-vuxen skall hanteras. 2

Utvärdering av trygghetsplanen 2016/2017 Enligt skolans trygghetsenkät upplever eleverna fortfarande att toaletterna och omklädningsrummen är otrygga platser. Vid förtydligande samtal med eleverna visade det sig att det handlar både om att det är ofräscht och otryggt. Eleverna upplever att det är luktar illa, blött på golvet, kranarna sprutar med mera. Vi behöver ha en fortsatt dialog med eleverna om att skilja mellan ofräscht och otryggt. Bland det vi vuxna tolkar som otryggt nämner eleverna att andra rycker i dörren till toaletten, öppnar dörrarna utifrån när det är upptaget eller frågar vem som är på toaletten. Eleverna upplever sig även otrygga på nätet. Eleverna säger vid förtydligande samtal att det kan handla om att kompisar skriver tråkiga saker och att man får taskiga kommentarer av kompis. Någon kommenterar tråkiga saker på youtubekanal. Enligt GR-regionens gemensamma enkät anser sig eleverna få ett gott bemötande, de trivs och känner sig trygga. Även skolinspektionens enkät gav detta resultat. Bemötandet av kamrater och lärare på skolan är gott men en del elever känner sig kränkta eller trakasserade. Vår uppfattning är att det rummet som inrättades på fritids som mysrum uppskattas av de flesta eleverna. Rummet kommer även fortsättningsvis att användas som mysrum. Förtydligandet av uppdelningen mellan Kungens och Nidingens trygghetsteam har haft sina begränsningar. Vi kommer till nästa läsår ha kvar en trygghetsplan för respektive enhet, men vi kommer bara ha ett trygghetsteam. Teamets mötestillfällens ska kännetecknas av att se framåt och hur vi kan förbättra skolans arbete kring värdegrunden. Teamet kommer även att hålla samtal vid eventuella trygghetsärenden. Samtal på individnivå kommer att föras inom ramen för EHT. 3

Främjande arbete Vi har gemensamma trivselregler, som diskuteras och revideras vid läsårsstart tillsammans med elever, vårdnadshavare och personal. Vi har kamratstödjare från årskurs 3-6, som har fått utbildning av Friends. Kamratstödjargruppen har 2 representanter från varje klass. Dessa är demokratiskt valda av klassen i enlighet med Friends metod. Kamratstödjarna träffar regelbundet medlemmar i Trygghetsteamet. Då pratar de om tryggheten i klassen och på skolan. Gruppen genomför och utvärderar olika värderingsoch samarbetsövningar som de sedan leder i klasserna till exempel på de schemalagda kompissamtalen. Vi har schemalagd tid i alla årskurser för värderings- och samarbetsövningar samt samtal kring värdegrund och demokratiska värderingar. Alla vuxna ingriper vid otrevligt språk, konflikter eller skojbråk. Vid tillsägelser använder vi oss av orden Vi på den här skolan.... Vi har tillsyn på raster, i bussledet och i omklädningsrum. Det är vi vuxna som delar in eleverna i lag/grupper i vår organiserade verksamhet. Vi har en lekbod, där de äldre eleverna ansvarar för utlåning av lekmaterial på rasterna. På första föräldramötet varje läsår ges vårdnadshavarna information om trygghetsplanen, att planen finns på vår hemsida och i varje klassrum samt att möjlighet finns att påverka den. På Fjordskolan främjar vi ett aktivt samarbete mellan elever, hemmet och skolan genom exempelvis trivselgrupper där klassaktiviteter ordnas utanför skoltid. Föräldrar anordnar skoldiscon där överskottet går till skolresor. På våren arrangeras Fjordskolans dag, en aktivitetsdag, tack vare föräldrarnas medverkan. Den årliga seglatsen för våra äldsta elever bekostas av Fjordskolans dag. Gemensamma aktiviteter som arrangeras husvis för att främja det sociala samspelet mellan olika åldrar. Varje klass har en vänskapsklass. Vi strävar efter att vänskapsklasserna genomför en gemensam aktivitet på hösten och våren. Vi strävar mot att det ska finnas en vuxen i närheten där eleverna leker eller 4

håller till under fritidstid. Vi har fritidsråd för att eleverna ska ha inflytande över trivseln och verksamheten på fritids. Det finns en önskelåda/förslagslåda på fritids där eleverna kan lämna önskemål eller synpunkter, anonymt om de vill. På klubben finns det en flicktoalett och en pojktoalett efter elevernas egna önskemål för ökad trygghet. Personalens förhållningssätt Vi är goda förebilder. Vi visar respekt och hänsyn. Vi använder inte ironi. Vi tänker på vårt kroppsspråk. Vi erkänner misstag och ber om ursäkt. Vi strävar efter att säga till barnen enskilt. Vi generaliserar inte vid tillsägelser. 5

Kartläggning I början av vårterminen besvarar eleverna en enkätundersökning om trygghet. Denna behöver förtydligas för eleverna utifrån deras egna funderingar innan genomförande. Resultaten diskuteras och analyseras i klasserna och bland personalen. Uppföljning sker på kamratstödjarträffar och i trygghetsteamet. Vi genomför GR-regionens gemensamma brukarenkät i årskurs 5, där frågor om trygghet, trivsel, kränkande behandlingar med mera ingår. Eleverna svarar på frågor om kompisrelationerna under hösten. Läraren sammanställer svaren i ett sociogram (en karta hur de sociala relationerna ser ut bland eleverna i klassen). Denna analyseras i första hand av klassläraren. Genom regelbundna träffar mellan kamratstödjare och kamratstödjarmentorer fås information om stämningen på skolan och i klasserna. Genom regelbundna samtal på verksamhetsmöten får personalen en samlad bild av stämningen på skolan och i klasserna, för att rikta insatserna i vårt förebyggande arbete. 6

Förebyggande arbete Vi kommer att samarbeta med Friends under nästa läsår kring att vara trygg på nätet. I detta paket ingår en föreläsning för föräldrarna och personal, samt en föreställning för eleverna i årskurs 3 6. Vårt fokusområde under läsår 2016/2017 är att arbeta kring integritet på nätet, se eget avsnitt nedan. Vi utser två vuxna på Fjordskolan som bevakar aktuella sociala kanaler på nätet som kan tänka sig bli populära. På så vis kan vi hålla oss uppdaterade för att kunna möta eleverna eventuella frågor och funderingar. 7

Trygg miljö på nätet Främjande arbete Vi lever i en föränderlig värld. Det som är självklart ena dagen kan vara helt annat den andra dagen. Pedagogerna på Fjordskolan ska komma in i det tänket och det ska göras genom att: Skapa diskussioner bland pedagogerna för att stärka vår kunskap inom källkritik, olika medielandskap och dess påverkan på våra elever. Vi ska tillsammans diskutera fram: hur vill vi att våra elever är på nätet mot varandra och mot sig själva? Värna om elevens egen integritet och andras runt omkring. Nät etik = netikett Arbetet med IKT ska vara levande, inte bara på Apt utan även i kategoriträffar, lunchrummet. Pedagoger ska uppmanas att våga testa olika miljöer på nätet, finnas där eleverna finns på nätet. Samverka med elever: Involvera eleverna. Ta upp på kompissamtal, klassråd, elevråd. (skapa en gemensam frågeställning) Samverka med vårdnadshavare: Sträva mot att skapa samsyn och arbeta tillsammans för att lära barn och unga att skapa positiva sociala relationer på nätet. Låt stämningen på nätet, så väl som i klassrummet, finnas med som en stående punkt på föräldramöten. Förebyggande arbete Riktlinjer hur vi arbetar med integritet på nätet i de olika årskurserna. Här kommer det mer. Åtgärdande Vi följer vår rutin för åtgärder vid kränkande behandling, trakasserier eller mobbning mellan elever, se nedan. 8

Definitioner Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med de olika diskrimineringsgrunderna det vill säga kön, könsidentitet, funktionshinder, etnisk tillhörighet, ålder, religion eller annan trosuppfattning. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Definitionen av kränkande behandling utgår från att den som utsatts för en handling känner sig kränkt. Om kränkningen sker vid upprepade tillfällen är det fråga om mobbning. Mobbning är när en eller flera individer upprepade gånger och över tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera andra individer. Kränkningar kan vara: fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag, sparkar och knuffar, oaktsamhet med andras ägodelar, suckar, miner eller gester) verbala (t.ex. att bli hotad, retad eller tilltalad med svordomar, könsord eller förolämpningar) psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning eller nonchalans mot gemensamma regler) text- och bildburna (t.ex. genom klotter, lappar eller digitala meddelanden) 9

Åtgärder vid kränkande behandling, trakasserier eller mobbning mellan elever Kränkande behandling eller trakasseri Personal som uppmärksammar eller får kännedom om händelsen samtalar med berörda elever. Klasslärare informeras. Vid behov informeras vårdnadshavare. Händelsen skall följas upp av klassläraren och berörda elever. Rektor informeras. Om kränkning sker kontaktas rektor och Trygghetsteamet som arbetar enligt följande: Steg 1. Representant från Trygghetsteamet samlar konkret information om vad som har hänt. Steg 2. Samtal med den som känner sig kränkt. Steg 3. Samtal med den eller de elever som uppfattas ha kränkt. Steg 4. Efter samtalet med de berörda eleverna kontaktas föräldrarna. Helst samma kväll. Vi uppmuntrar eleverna att själva berätta innan vi kontaktar hemmet. Steg 5. Uppföljning med de inblandade sker inom ett par veckor. Alla ärenden dokumenteras systematiskt och sparas hos rektor. Arbetet avslutas inte förrän den som känner sig kränkt anser att kränkningen har upphört och att vi vuxna är övertygade att så är fallet. 10

Åtgärder vid vuxnas kränkande av elever Eleverna informeras om att även vuxnas kränkningar av elever tas på allvar. Eleven kontaktar då en vuxen på skolan som den känner trygg med. Redan misstanke om att kränkningar förekommer skall tas på allvar och leda till åtgärd. Att utreda kränkande behandling 1. Så snart skolan får kännedom om att kränkningar har eller kan ha inträffat skall uppgifterna utredas av skolledningen. Utredningen skall alltid ske med hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Vårdnadshavare till elever som är inblandade skall informeras omedelbart av rektor. Rektor håller vårdnadshavarna informerade om utredningens förlopp. Utredningen skall allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Om personal misstänks för kränkning av en elev skall rektor ansvara för utredningen. Rektor ansvarar för att utredningen dokumenteras. Vid varje enskilt fall skall en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till myndighet skall göras. 2. Rektor samt eventuellt ytterligare en representant för arbetsgivaren pratar med den som har uppträtt kränkande. Denne erbjuds att ha sin fackliga företrädare eller någon annan förtrogen med sig vid samtalet. Är det fler än en sker dessa samtal med en i taget. Dock bör samtalen ske i följd för att förhindra att de hinner prata med varandra. 3. Rektor fattar snabbt beslut om åtgärder för att avhjälpa en eventuellt akut situation. 4. Uppföljningssamtal skall ske inom en vecka och därefter vid behov. Rektor ansvarar för uppföljning för såväl den utsatta eleven som för den som har kränkt eleven. Samtal och åtgärder dokumenteras. 5. Om behov för långsiktiga åtgärder föreligger ansvarar rektor för att sådana vid behov planeras och genomförs på individ-, grupp- och skolnivå. Dessa åtgärder skall beslutas i samråd med den utsatta, vårdnadshavare, arbetslag och den som har uppträtt kränkande. 6. Åtgärderna skall dokumenteras, följas upp och utvärderas. 7. Om skolan inte själv har den nödvändiga kompetensen för att klara upp en situation skall hjälp utifrån anlitas. 11

Åtgärder vid kränkande behandling elevvuxen och vuxen-vuxen Hänvisning till arbetsmiljölagen och Kungsbacka kommuns handlingsplan vid kränkande särbehandling. Mer information Trygghetsplanen finns i varje klassrum. Planen finns också att hämta på vår hemsida: http://www.kungsbacka.se/grundskolor/fjordskolan/arbete-mot-mobbninglikabehandlingsplan/ 12

Trygghetsteamet består av Skolsköterska Kurator Rektor Pedagoger Margareta Nilsson Charlotte Strömberg Marita Kennedy/Ylla Hinsch Lena Ericsson, Viveka Älveborn Anders Mattsson, Inger Georgy, Joakim Kronlid, Anna Williams, Pernilla Henry Gruppen träffas regelbundet för att samla information och inventera klimatet på skolan. Vidare arbetar gruppen på organisationsnivå med att se över hur vi behöver utveckla vårt arbete kring skolans värdegrund. Gruppen ska utgöra ett stöd för det främjande och förebyggande arbetet, samt vid behov ta hand om åtgärder på individnivå. Vid behov kallas övrig berörd personal. 13

Fjordskolan Kungens ordningsregler 2016/2017 Jag visar hänsyn och respekterar mig själv och andra Jag är snäll och hjälpsam och tröstar den som är ledsen Jag löser konflikter genom samtal och om det behövs med hjälp av vuxen Jag är rädd om vår skola och allt som finns här Jag gör mitt bästa för att det ska vara arbetsro Mobilregler årskurs F och 2 Mobilen ska förvaras avstängd i väskan under skoldagen/fritidstid årskurs 4 och 6 Mobilen får användas i undervisningen efter överenskommelse med undervisande lärare, dock får inga bilder/ljudupptagningar tas utan tillåtelse av de berörda. På raster ska mobilen förvaras avstängd i väskan. Fritidsklubben Mobilen ska förvaras i väskan och får användas efter överenskommelse med personalen. 14