Kvalitetsredovisning Sätragårdens förskola 2008-2009 Förskolechef Annika Proos 1
Innehållsförteckning Inledning 3 Grundfakta 4 System för kvalitetsarbete 5 Föregående års åtgärder för utveckling resultat 5 Barns inflytande 6 Genus/Jämställdhet- 6 Språk och läsutveckling/matematik 7 Förskolans egna prioriteringar utifrån läroplanen 8 Barn med särskilda behov 8 Barn med annat modersmål än svenska 8 Föräldrasamverkan 9 Sammanställning för utveckling kommande läsår 2009-2010 10 2
Inledning På Sätragården arbetar pedagogerna mycket med att skapa goda relationer till varje barn. Pedagogerna är väl medvetna om att närhet och en bra relation med varje barn är oerhört viktigt. Nöjda och trygga barn har lättare att ta in ny kunskap. Vi har på Sätragårdens förskola under läsåret 08/09 lagt stor vikt och fokus på att fortbilda all personal i det svenska språket samt i barns läs och skrivutveckling. Personalen utbildas dessutom i barns allmänna språkutveckling samt hur ämnena svenska och matematik ser ut i förskolans verksamhet. Vi har arbetat med stödtecken som ett verktyg i vårt språkarbete. Utbildningen har bedrivits i både praktisk och teoretisk form vilket har varit mycket givande och uppskattat bland personalen. Jag vill också lyfta fram vårt arbete i verksamheten med all personals delaktighet genom att vi arbetar i olika ansvarsgrupper. Dessa grupper är indelad enligt följande: Kvalitetsgrupp Verksamhetsgrupp Se-barnet grupp Kultur och traditionsgrupp Trygghets/Likabehandlingsgrupp Beställningsgrupp All personal är med i någon grupp och en del är med i flera ansvarsgrupper. Detta innebär att personalen utöver det som åligger alla att utföra får ta ett extra ansvar för sin del beroende på i vilken grupp de ingår. En annan viktig del i arbetet har varit att personalen roterar i arbetslagen. Detta sker en gång per läsår. Det betyder att en person lämnar arbetslaget och en ny kommer in. För mig som chef har det varit viktigt att driva dessa processer. Allas delaktighet och en viss rörlighet bland personalen har varit viktiga delar för mig att arbeta med. För att utveckling ska ske så måste all personal känna sig delaktig och driva utvecklingen framåt. Rotation bland personalen är en annan viktig faktor för att utveckling ska ske, detta eftersom det alltid händer saker när någon ny kommer in i ett arbetslag. Jag kan idag se tydliga vinster av detta som ex: hela förskolan arbetar mot samma mål och alla barn är allas ansvar. Samarbetet i hela förskolan har också bidragit till att det går väldigt bra när barnen ska skolas över från små till stora hemvisten, barnen är trygga och känner igen alla. Jag vill dock nämna att vi naturligtvis har mycket kvar att utveckla och arbeta vidare med, det finns ständigt delar att utveckla vidare. Jag tillsammans med mina medarbetare för ständigt diskussioner kring förbättringsåtgärder, vi ändrar och provar oss fram för att nå större måluppfyllelse. God kunskap och god vilja finns bland pedagogerna, vilket gör att jag ser fram emot ett fortsatt utvecklingsarbete på Sätragårdens förskola. Förskolechef Annika Proos 3
Grundfakta Sätra är en stadsdel med många stora grönområden med närhet till skog runt omkring. Sätragården ligger centralt mitt i Sätra, alldeles bakom Sätracentrum. De flesta av barnen på vår förskola går vidare till Lilla Sätraskolan vilket faller sig naturligt eftersom förskola och skola ligger i närheten av varandra. Några barn väljer dock andra skolor. Sätragården och Ulvsätersgårdens förskolor bildar en enhet som har samma chef. På Sätragården har vi haft 80 barn inskrivna under läsåret. Vi har idag tolv olika språk som talas hos oss. Antalet barn som har svenska som modersmål har varit 17 st barn under läsåret. Barnen är fördelade på fyra hemvister. Vi har två hemvister med 25 st barn vardera i ålder 3-5 år och två hemvister med 15 st barn vardera i ålder 1 3 år. Vi har valt att benämna avdelningarna hemvister eftersom barnen rör sig fritt i huset. Barnen går in och hänger av sig kläderna på sin hemvist. Men under dagen har de större barnen tillgång till hela huset och gården runt omkring. Vi har haft 15.50 personal som har arbetat med barnen varav 7.50 förskollärare och 8 stycken barnskötare. Det blir 5.16 barn per personal. Vi har även haft två personer som har arbetat 75 % som resurs, en på varje sida i huset. Vi har en kokerska och ett ekonomibiträde anställd på heltid. Vi har även haft en personal anställd 75% som verksamhetsansvarig i vårt föräldrarum. All personal har utbildning för det uppdrag de utför. Antal pojkar och flickor har under läsåret varit fördelad enligt detta: Flickor 41 stycken Pojkar 39 stycken Förskola Antal inskrivna barn per årsarbetare i förskolan 2006 2007 2008 Sätragårdens förskola 5,42 5,16 Gävle kommun 5,1 5,2 5,3 Förskola Antal barn per avdelning i förskolan 2006 2007 2008 Sätragårdens förskola 20 20 Gävle kommun 16,5 16,7 16,9 Förskola Andel i % årsarb. med ped. högskoleutbildning 2006 2007 2008 Sätragårdens förskola 59 47 Gävle kommun 51 52 53 I Sätra har vi varit tre förskolechefer som har delat på en skoladministratör 50%. Hon har varit stationerad på Ängsulls Förskola och därifrån servat alla förskolor i Sätra. 4
. System för kvalitetsarbete På Sätragården arbetar vi sedan tre år tillbaka i olika ansvarsgrupper där all personal är involverade. Detta skapar större delaktighet bland all personal i förskolans kvalitetsarbete. Dessa grupper finns på vår förskola: Kvalitetsgrupp Verksamhetsgrupp Trygghetsplanegrupp Kultur- och Traditionsgrupp Se barnet grupp Samverkangrupp Vi har ett årskalendarium där man månad för månad ser klart och tydligt vad som ska hända och när det förväntas att de olika grupperna ska träffas. Vi har ett dokument för individuell utvärdering och ett dokument som arbetslaget sammanställer en gång i månaden där de egna utvärderingarna som gjorts under fyra veckor ligger som underlag. Dessa månadsdokument lämnas till kvalitetsgruppen som använder dessa underlag för den årliga kvalitetsredovisningen. Föregående års åtgärder för utveckling resultat Likabehandlingsplan: En grupp på förskolan bestående av två pedagoger och förskolechef har bildat en trygghetsplan/likabehandlingsplanegrupp. På en arbetsplatsträff har gruppen lagt fram och tagit in synpunkter/tankar kring likabehandling de fem olika diskrimineringsgrunderna: Kön Etnisk tillhörighet Funktionshinder Sexuell läggning Religion eller annan trosuppfattning På våra månadsutvärderingar som görs av varje hemvist är likabehandling en stående punkt. Resultat: Det har varit svårt att hitta ett gemensamt arbetssätt med likabehandling, vi har ej diskuterat klart. Det vi har kommit fram till är bl a frågeställningen Hur gör vi när vissa barn tar mer tid och energi? Vårt mål är att alla barn ska få den tid och det stöd de har behov av. Vi känner att vi inte är riktigt framme vid vårt mål ännu. Åtgärder för utveckling: 5
Trygghetsplanegruppen kommer att arbeta vidare och föra diskussioner bland övrig personal. Vårt mål är att trygghetsplanen ska vara klar till årsskiftet. Barns inflytande: Vårt arbetssätt är en god förutsättning för barns inflytande. Verksamheten erbjuder olika aktiviteter som barnen kan välja på. I de olika aktiviteterna finns utrymme för både egna initiativ av barnen plus planerad verksamhet av personalen. Det ser lite olika ut på olika hemvist. I grunden är tanken den att barnen väljer aktivitet både förmiddag och eftermiddag. Det fungerar bra på ett hemvist men mindre bra på det andra. Småbarnshemvisterna strävar efter att dela upp sig mer i mindre grupper, för att erbjuda olika aktiviteter även för de små. Ibland försöker vi lägga in en ny aktivitet till barnens val ex mata fåglarna, gå till biblioteket eller andra aktiviteter som varit efterfrågade av barnen. Resultat: Nöjdare barn när de själva har fått valt det de vill göra. Det blir mer tid till varje barn när vi delar upp oss. Vi får en högljudd och intensiv barngrupp när det inte fungerar med egna val. Analys: Vi måste dela upp oss ännu mer och inte vara så långa stunder i den stora gruppen. Vi ser att när vi delar upp oss i mindre grupper och barnen får mer tid med oss vuxna, så blir de nöjdare och gladare och mindre konflikter inträffar. Åtgärder: Personalen måste bli mer disciplinerad gällande val/schema. Fungerar det inte måste varje pedagog ansvara att ändra på det som inte fungerar. Vi ska bättre fånga upp barnens intressen och låta det som är aktuellt styra vårt arbete med barnen. Ex under slutet av denna termin har barnen pratat mycket om och leker mycket polis. Barnen har en uppfattning om att poliser går runt och skjuter människor. Vår uppgift blir att tillsammans med barnen ta reda på vad poliser egentligen gör. Genus/Jämställdhet Vi har lagt stort fokus och använt mycket av vår gemensamma tid på samlingar/arbetsplatsträffar till vårt arbete med skriv och läsutveckling/matematik. Att öva och lära oss stödtecken har också varit prioriterat under detta läsår. Detta har lett till att vi har haft för lite diskussioner i arbetslagen kring Genus/Jämställdhet. Vi har ganska jämn fördelning av pojkar och flickor på vår förskola. Personalen består av en man och resten kvinnor. Vi har en individanpassad verksamhet. Alla barn kan välja vad de vill leka med oavsett kön. Vi tänker på vårt förhållningssätt och försöker att behandla pojkar och flickor lika. Resultat och analys: 6
Detta ämne finns med som en punkt i våra månadsredovisningar, men det kommer alltför sällan in några synpunkter. Detta beror på att vi känner oss osäkra och inte riktigt vet hur vi ska arbeta vidare. Vi har inte hittat någon metod så vi kan se om vårt arbete har givit något resultat. Åtgärder för utveckling: Vi har med Genus/Jämställdhet som en återkommande punkt på våra arbetsplatsträffar. Förslag finns på att göra observationsschema, för att se om pojkar eller flickor får mer tid med vuxna. Vi bjuder in personal från vår kommun som är duktiga inom detta område för att få tips och idéer, en tanke för att komma vidare. Vi letar litteratur som alla läser för att komma igång och få bättre kunskaper. Språk och läsutveckling/matematik Två av våra pedagoger på förskolan har specialutbildningar. En pedagog är certifierad handledare i Karlstadsmodellen av Iréne Johansson. Den andra pedagogen har god utbildning i matematik/naturkunskap och teknik. Dessa två leder och inspirerar oss i vårt arbete med språk och läsutveckling/matematik. Vårt arbetssätt är en god förutsättning i detta arbete när barnen väljer och delar in sig i mindre grupper. Vi har även startat upp ett projekt tillsammans med Sätra bibliotek och Kulturskolan som vi kallar Mamma Mu. Vi gör regelbundna besök till biblioteket där de flesta barn deltar i Mamma Mu projektet. I det ingår bl a att läsa/höra sagor, sjunga, skriva och göra egna böcker. Vi använder stödtecken i samlingar, vid matsituationer och försöker få in det även vid andra tillfällen. Vi försöker få in mer spontana läsvilor och på en hemvist delar vi upp barnen innan maten i en läsvila och en sångsamling. Vi läser också för de barn som ska sova. I samlingen lägger vi ofta in lite bokstavs eller sifferträning på en lagom kul nivå. Vi förtydligar mycket i verksamheten genom bilder och även ordbilder. Vi har arbetat mycket med begrepp inom matematik, ex vi skär frukt i cirklar, kvadrater, trekanter, vi delar i halvor mm. I ateljén har vi använt olika former och gjort ex ett hus. Vi hade under HT-08 ett samarbete med Konstcentrum. En dag i veckan kom en person från Konstcentrum och arbetade tillsammans med pedagoger och barn. Arbetet handlade mycket om bild, foto, läs och skrivutveckling. Resultat: Arbetet med att titta på vår lärmiljö och de förändringar som gjordes inspirerade barnen och ökade intresset för böcker/läsning. Många barn vill gärna ha hjälp att skriva på teckningar och har gjort egna böcker i ateljén. De flesta barnen känner igen sina bokstäver i sitt namn. Barnen har fått ett mer nyanserat och berikat språk. Ett exempel på hur vi upptäckte detta var när ett barn satt och lekte med play-doo och bad en pedagog om hjälp att göra en cirkel åt henne( rund ring). Barnen blir medveten om matematik i tidig ålder ex barnen häller mjölk i glasen och jämför lite/mycket, större/mindre. Vi har tittat på vår fysiska lärandemiljö och gjort några förändringar, allt för att nå större måluppfyllelse Analys: Inspirerad personal ger inspirerade barn. Personalen tycker att det är roligare att arbeta när de kan ge barnen bättre kunskaper på ett roligt sätt. Ett mer medvetet förhållningssätt bland 7
personalen har redan gett tydligt resultat. Vår satsning på utbildning i Läs och skrivutveckling/matematik har varit väldigt givande och en förutsättning för detta. Förskolans egna prioriteringar utifrån läroplanen Barn med särskilda behov Vi har en Se barnet grupp. Vi har många barn som behöver mycket extra hjälp i sin sociala och språkliga utveckling. Vi samarbetar med BVC, Nya Områdesteamet, Bryggan och Socialtjänsten. Därför är barn med särskilda behov en nödvändig prioritering hos oss. En resurs/hemvist har varit beviljad VT-09. Vi har lagt ner lite extra planeringstid i arbetslagen för att få till en bra verksamhet för alla barn. Vi har provat olika metoder och lösningar när det inte fungerar för något barn. Vi har tagit kontakt med bl s BVC och områdesteamet. Vi använder bilder, bildschema och stödtecken. Vi lyfter funderingar kring barn i vår se barnet grupp och diskuterar fram lösningar och metoder att praktisera. Resultat: Det tar mycket extra tid från personalen. Vi har haft behov av resurs i de två storbarnshemvisterna. Situationen hade varit ohållbar utan resurs. Både personal och barn har vunnit på att ha extra resursstöd. Även fast vi haft resurs, reagerar föräldrar på situationer som uppstår i barngruppen. Det känns som barngruppen är för stor för att kunna tillgodose alla barns utvecklingsbehov. Analys: Svårighet att hitta diskussion och reflektionstid kan göra att situationen upplevs på detta sätt. Åtgärder för utveckling: Vi måste få till ett bättre samarbete inom arbetslaget, vilket kräver extra planering och diskussioner i hela personalgruppen. VIKTIGT! Vi måste bli mer konsekvent/rättvis som personal. Barn med annat modersmål än svenska Av de 80 barn som vi har inskrivna har 63 barn ett annat modersmål. Modersmålstöd har vi för de barn med arabiskt modermål, för närvarande 14 st, och i kurdiska sorani, för närvarande 12 st. vi har även fått turkiskt modersmål för 5 av våra barn. I vårt arbetssätt finns utrymme för barns språkutveckling på ett bra sätt. Eftersom barnen väljer olika aktivitetsområden där personalen är schemalagd blir det en mindre grupp barn/pedagog. Modersmålslärarna går runt i de olika aktiviteterna och försöker se till att dela upp tiden till varje barn. Två personal ingår i det mångkulturella nätverket som träffas ca 1 gång/månad. 8
Resultat: Det finns inga tydliga riktlinjer för hur modersmålslärarna ska lägga upp sin dag. Det har ej funnits tid till planering med modersmålslärarna och pedagogerna. Alla barn får inte lika mycket tid med modersmålslärarna. Analys: Otydliga riktlinjer för arbetssätt med modersmålslärarna, gör att vissa barn kanske får mindre tid. Åtgärder för utveckling: Planeringstid för pedagogerna och modersmålslärarna ska avsättas med början HT-09, förskolechef ansvarar för detta. Modersmålslärarna har varit hos oss alla torsdagar, hela dagar. Vi ska försöka byta dag till hösten så modersmålslärarna kan vara hos oss tisdagar när vi tillbringar större delen av dagen på biblioteket i Sätra. Vi tror då att vårt arbete med modersmål och svenska kommer att vara mer framgångsrikt. Föräldrasamverkan Föräldrarummet ett rum inrett till föräldrar som är placerat centralt i förskolan. Till Föräldrarummet är föräldrar välkomna alla dagar och en kväll i veckan. Där finns möjlighet till att samtala, få hjälp med läxor eller andra aktuella saker, läsa dagstidningar, dricka kaffe/te, äta frukt, använda datorer och symaskin. Tack vare lokalens placering har föräldrarna insyn i förskolans arbete och därmed möjlighet att vara med och påverka innehållet i verksamheten. Föräldrarummet är en mötesplats för föräldrar, barn och personal. Vi har en pedagog som är verksamhetsansvarig för Föräldrarummet. Tillgång till personal finns fyra dagar och en kväll i veckan. Varannan onsdagskväll bedrivs en sykurs och varannan onsdagskväll arbetar vi med Föräldraverkstan - ett nationellt studiematerial om föräldraskapet. Familjeverkstan arbetar vi också med varje onsdagsförmiddag (på somaliska med tolk) och varannan onsdagseftermiddag. Grupperna består av ca 5 8 föräldrar. Arbetet med Föräldraverkstan startade på föräldragruppens önskan. Ständigt pågående verksamhet i Föräldrarummet är bla möten och erfarenhetsutbyte mellan föräldrar, läxhjälp, samtal, information, hjälp med praktiska göromål och kontakter med olika myndigheter. Ett ständigt återkommande inslag är de spontana boksamtal som uppkommer tack vare den flerspråkiga uppsättning av böcker som finns i Föräldrarummet som ett resultat av förskolans nära samarbete med Sätra bibliotek. När barnen skolas in på förskolan, bjuds föräldrarna in i föräldrarummet och lär känna föräldrar och personal. Föräldrar och personal har tillsammans planerat Föräldrarummets fortsatta verksamhet t.o.m januari nästa läsår. Resultat: Föräldrar möts och diskuterar barn, personal och verksamhet. Utanför förskolan bildar föräldrarna nätverk som innebär en social trygghet för barn och föräldrar långt framöver. Några föräldrar börjar intressera sig mer för vad som händer på förskolan. Efter den sista familjeverkstadsträffen kom ett önskemål från föräldrarna, att de vill gå igenom och diskutera 9
innehållet i Lpfö 98 för att bli mer insatta i dess mål och riktlinjer. Föräldrarna vill veta vad läroplanen innebär för arbetet med deras barn och de vill bli medvetna om sina skyldigheter och rättigheter som föräldrar på Sätragårdens förskola. Analys: När människor förstår sin situation och upplever att de kan påverka den blir hon intresserad av sin omgivning. Denna tes stämmer väl med vad en grupp föräldrar kom fram till under ett möte i Föräldrarummet. De föräldrar som blir insatta i förskolans verksamhet och märker att de kan vara med och påverka innehållet blir ökat intresserade av sina barns skolgång. En positiv spiral av föräldrasamverkan följer och kvaliteten av förskolans verksamhet ökar. När personal finns i föräldrarummet ökar närvaron av föräldrar. Åtgärder för förbättring: Att information om all planerad verksamhet i Föräldrarummet finns lättillgänglig och tydlig för föräldrar såväl som för personal. Att i större utsträckning informera personligen till föräldrar om verksamheten i föräldrarummet genom att förlägga en del av barnens aktiviteter i föräldrarummet, såsom boktillverkning, högläsning och utställningar av barnens alster. Möjligheten till spontana möten ökar. Att rapportering om genomförda och kommande aktiviteter sker under arbetsplatsträffar när all personal är närvarande. Sammanställning av åtgärder för utveckling kommande läsår 2009/2010. Genus/Jämställdhet: Vi har med Genus/Jämställdhet som en återkommande punkt på våra arbetsplatsträffar. Förslag finns på att göra observationsschema, för att se om pojkar eller flickor får mer tid med vuxna. Vi bjuder in personal från vår kommun som är duktiga inom detta område för att få tips och idéer, en tanke för att komma vidare. Vi letar litteratur som alla läser för att komma igång och få bättre kunskaper. Likabehandlingsplan: Trygghetsplanegruppen kommer att arbeta vidare och föra diskussioner bland övrig personal. Vårt mål är att trygghetsplanen ska vara klar till årsskiftet. Läs och skrivutveckling/matematik/natur/teknik: Arbetet med matematik och läs- och skriv utvecklas i arbetet med barnen genom Läslust med Mamma Mu ett språk och matematikarbete i samarbete med Sätra bibliotek och Kulturskolan. Samverkan med hemmen sker genom fortlöpande information om innehåll och mål, dokumentation av arbetet som finns tillgängligt i Föräldrarummet och genom samtal om bland annat högläsningens betydelse för barnens läs och skrivutveckling. En pedagog på förskolan läser vidare på HIG, inriktning mot Natur/Teknik. Hela personalgruppen får fortbildning i Matematik, Läs, Språk och Kommunikation. 10
11