Kvalitetsredovisning 2008/2009. Skrindans. förskola. Förskolechef. Ulla Alpe

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Skrindans förskola Förskolechef Ulla Alpe 1

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Grundfakta 4 Kvalitetsarbete 5 Språk och läsutveckling 6 Barns inflytande 8 Barn i behov av särskilt stöd 9 Genus och jämställdhet 10 Trygghetsplan/Likabehandlingsplan 10 Föregående års åtgärder för utveckling 11 Sammanställning av åtgärder för utveckling 11 Ledningsgruppens utvärdering 12 2

3 Inledning. I augusti 2009 tillträdde jag som chef på Skrindans förskola. Skrindan är en mångkulturell förskola och det var för mej en ny erfarenhet att möta alla dessa härliga ungar fulla av liv och glädje. Barn från all världens hörn, med namn som var svåra att uttala och att komma ihåg! Det jag såg och kände, sa mej att här finns ett mycket gott förhållningssätt i personalgruppen, som speglade av sig på barnen. Efter att ha bekantat mej med personalgruppen och tagit del av deras tankar så kände jag att vi tillsammans måste utveckla den innemiljö som vi erbjuder våra barn. Processen började, pedagogerna såg vikten av detta, men avdelningarna hade kommit olika långt i sina tankar. Småbarnsavdelningen Månen var snabb att förändra matsituationen för sina barn. Ett rum gjordes om till Matrum, vilket gav barnen mycket mer plats för lek i övriga rum och förändrade också olycksrisken med barn som klättrar på bord. På våra APT diskuterade vi förändringar i miljön för att öka barns inflytande och ge dem möjlighet till fler utmaningar. Ideerna spreds i huset och pedagogerna påverkade varandra. Vi deltog i föreläsningar med Greger Rösnes och Per Bernemyr och fick där fler idéer om hur vi kunde fortsätta vår utveckling på hemmaplan. Under hösten presenterade jag en ny modell för kvalitetsarbete som alla började arbeta efter i januari. Den möjliggör för personalen att se den utveckling och det lärande som sker varje vecka, och som sammanställs månadsvid i arbetslagen. På Skrindan finns en utvecklingsledare som ingår i en ledningsgrupp med Gunghästens utvecklingsledare och tillsammans med mig, driver de verksamheterna framåt. Personalen på Skrindan har ett mycket gott förhållningssätt till barn och föräldrar och lägger stor vikt vid arbetet med läroplanen. Förskolan präglas av professionalism och alla pedagoger tar sitt uppdrag på stort allvar.de har en lång erfarenhet av att arbeta i ett mångkulturellt område och stor förståelse för familjers olika bakgrund och förutsättningar. Jag är glad att få vara med i utvecklingen av Skrindans förskola tillsammans med glada och entusiastiska medarbetare. Gävle Ulla Alpe 3

4 Grundfakta Skrindans förskola är belägen i stadsdelen Sätra, Gävle. Här finns 8 förskolor, två grundskolor och en högstadieskola. Skrindans förskola består av tre avdelningar, en avdelning 1-3 år, en avdelning 3-5 år samt en allergiavdelning 1-5 år. Skrindan är en mångkulturell förskola. 85 % av Skrindans barn har ett annat förstaspråk än svenska. Barnen kommer från åtta olika språkgrupper. Vi har barn som pratar kurmandji, sorani, somaliska, spanska, arabiska, bosniska, wollof samt ungerska. Här finns 6 förskollärare, 3 barnskötare, 1 fritidspedagog, 1 kokerska och 1 lokalvårdare. Förskola Antal inskrivna barn per årsarbete Skrindan 3,6 5,1 Gävle kommun 5,1 Förskola Antal barn per avdelning i förskolan Skrindan 11,3 16 Gävle kommun 16,5 Förskola Andel i % årsarb. med ped. högskoleutbildning Skrindan Gävle kommun 64 Siffrorna avser hösten 08 4

5 Kvalitetsarbete Med hjälp av ett veckoschema reflekterar och dokumenterar pedagogerna de framgångar som var och en sett i verksamheten och för det individuella barnet. Se schema. En månadssammanställning görs gemensamt i personalgruppen för att se att utvecklingen går framåt. Se schema. Vuxnas förhållningssätt diskuteras återkommande på APT/VT. Förutom detta har varje personal ansvar för sina barns portfoliomaterial samt skriver dagboksanteckningar. Veckorapport: Språk- och läsutveckling Barns inflytande Vecka 1 Vecka 2 Vecka 3 Vecka 4 Vad jag är stolt över Hälsa och livsstil Barn i behov av särskilt stöd Genus och jämställdhet Månadssammanställning: Utvecklingsområde: Vad har vi gjorthittills? Vilken utveckling ser vi hos barnen kopplat till målen? Vilka slutsatser drar vi och vad behöver vi förbättra? 5

6 Språk och läsutveckling Förutsättning: Flera av barnen är nyanlända i landet och i Gävle, och förskolan är deras första kontakt med det svenska språket. Vi har haft modersmålsstöd i språken kurmandji, sorani, spanska och arabiska. Tyvärr inget modersmålsstöd i somaliska som är vår största språkgrupp Vi har haft inskolningsstöd på somaliska och arabiska för nyanlända barn. I personalgruppen finns enbart svensktalande pedagoger. Vi har även personal med kunskaper i stödtecken. Arbete: Vi har lagt mycket stor vikt vid vårt arbete med språket där vi; Tagit tillvara på alla tillfällen till samtal och varit måna om att använda ett varierat språk, inte för enkelt, då det är viktigt att även stimulera barnen som har svenska som modersmål samt att utmana de tvåspråkiga barnen. Vi har använt oss av språket i leken, rim och ramsor och fantasi. Vi har färdigställt vårt bibliotek och redovisat användningen av de mångkulturella medel vi haft. De större barnen har haft samarbetsövningar med problemlösning som kräver språkligt samarbete, lästräning för intresserade barn samt lek med siffror och matematiska begrepp. Vi har främst bland de yngre barnen haft ett arbete med att föra in stödtecken både i språket och vid sångsamlingar. Där har vi även jobbat med sagopåsar och sångpåsar i mindre grupper, vid påklädning har vi varit måna om att använda ett tydligt och klart språk och benämnt alla klädesplagg med dess rätta namn. Läsgrupperna har varit indelade efter barnens olika språkkunskaper och vi har läst böcker parallellt på hemspråket/svenska i samarbete med modersmålsläraren. Vi har använt oss av ordbilder/ ordkort i samlingar och lek. På allergiavdelningen har man arbetat med ett affärsprojekt där man observerat barnens språkutveckling under lek. 6

7 Resultat: Småbarnen använder stödtecken i sin konversation samt byter ut tecknen mot ord allteftersom språket utvecklas. De flesta av barnen sätter nu ihop flerords meningar. Samtalen mellan barnen har utvecklats och barnens konfliktlösning har gått från handgemäng till ordlösning. Vi ser ett ökat intresse för böcker bland de yngre barnen där de gör medvetna bokval och önskar specifika böcker. Barnen vet skillnaden mellan hemspråket och svenskan. Vi ser en ökad kontakt mellan barnen över språkgränserna genom lekens förutsättningar och materialtillgång. Förbättringsåtgärder: Utveckla biblioteket, göra böcker mer lättillgängliga och ge läsinspiration. Arbeta med sagor i projektform Personalen läser litteratur om språkutveckling Ett ökat samarbete med modersmålsstöden 7

8 Barns inflytande Förutsättningar: En allergiavdelning med egen verksamhet där samarbete mellan barnen i det övriga huset inte varit möjligt. Chefsbyte, vilket medförde diskussioner kring vår barnsyn och den miljö vi erbjuder barnen. Vi har deltagit i föreläsningar och samtal om barns inflytande. Arbete: En stor ommöblering i hela huset som pågått under året för att förbättra och stimulera barnens lek och intressen. Vi har byggt verksamheten efter barnen, inga fasta planeringar utan haft ett flexibelt arbetssätt där vi tagit tillvara på barnens idéer och varit lyhörda för barnens tankar. Vi har tagit bort alla fasta matplatser och låtit barnen välja själva. Vi har haft ett ökat arbete med barnobservationer. Resultat: Vi ser mer företagsamma barn som hittar på fler sätt att roa sig, kreativiteten ökar när förbuden minskar. Glada, självständiga barn som klarar av att göra medvetna aktivitetsval efter intresse, de kompisstyrda aktiviteterna minskar. Stor utveckling hos vuxna, många tankar när ja blir vanligare än nej. Förbättringsåtgärder: Förändring av verksamheten då allergiavdelningen upphör. Utvecklingsprocessen fortsätter Vi vuxna måste lyssna och observera barnen och dess lekar mer, våga vara spontana. 8

9 Barn i behov av särskilt stöd Förutsättningar: En brokig barngrupp med många skiftande sociala bakgrunder, barn med stökiga hemmiljöer samt nyanlända barn. Ny organisation inom kommunens Elevvårdsteam. Personal som har kunskaper om stödtecken Se-barnet teamets arbete har legat nere under året. Tre stycken allmän förskolebarn utöver ordinarie barngrupp varav två nyanlända. Arbetet: Vi har arbetat med flera barn som har haft behov av särskilt stöd och har haft en fördjupad kontakt med socialförvaltningen, bryggan, familjerätten, habiliteringen samt MKT (Multi-kompetenta teamet) Vi har haft information/samarbete med smittskyddsenheten. Vi har fått information från socialförvaltningen angående anmälningsförfarande. Resultat: Personalen har fått redskap och inspiration genom handledning av elevvårdsteamet, som gett gott resultat för flera av barnen med behov av särskilt stöd. I andra fall har det varit tryggt att samarbeta med, och lämna över till socialtjänsten. Vi ser en ökad tolerans och förståelse hos barnen, till de kamrater som har särskilda behov Trygga barn/föräldrar där arbetet har stärkt hela familjen. Förbättringsåtgärder: En kontinuitet i arbetet med barnobservationer Ett aktivt Se-barnet team Att vi vågar se och agera. 9

10 Genus och jämställdhet Förutsättningar: En barngrupp där familjernas kulturella bakgrund gör att synen på jämställdhet inte alltid samstämmer med vår. Arbetet: Vi har under hösten haft ett fortsatt arbete med genuspedagog Lena Horney. Hon har observerat oss i våra arbetssituationer och gjort oss uppmärksamma på vårt förhållningsätt gentemot barnen och kollegorna. Resultat: En medveten personal som har genustänkandet med sig i sitt dagliga arbete, vi påminner varandra och påpekar när tänket går fel. Då vi redan hade ett ganska medvetet arbetssätt har inte förändringarna blivit så stora. (detta enligt Lena Horney) Förbättringsåtgärder: Tillhandahålla ett varierat material som stimulerar lek över könen. Trygghetsplan/Likabehandlingsplan Arbetet. Den likabehandlingsplan som gäller vid Skrindans förskola skrevs 2007, och reviderades under våren Likabehandlingsplanen lades ut för genomgång av all personal. Hur väl stämmer den överens med vårt arbete? Planen känns levande och endast ett fåtal ändringar gjordes. Nästa revidering sker

11 Föregående års åtgärder för utveckling: Trygghetsplan/likabehandlingsplan. Reviderad och förankrad i personalgruppen. Se sid 10 Genus/ Jämställdhet. Fortsatt samarbete med Lena Horney. Se sidan 10 Språkutveckling. Har färdigställt Bibliotek och gjort inköp av böcker. Arbetat med stödtecken. Se sidan 6 Barns inflytande: På grund av att vi nu förändrat mycket av verksamheten så ser vi att barnen redan nu väljer sina aktiviteter utan att vi planerat särskild väljardag. Se sid 8 Barn i behov av särskilt stöd: Har fått information av socialtjänsten om anmälningsförfarande och haft ett gott samarbete under året. Se sidan 9 Sammanställning av åtgärder för utveckling Utveckla biblioteket, göra böcker mer lättillgängliga och ge läsinspiration. Arbeta med sagor i projektform Personalen läser litteratur om språkutveckling Ett ökat samarbete med modersmålsstöden Förändring av verksamheten då allergiavdelningen upphör. Utvecklingsprocessen fortsätter Vi vuxna måste lyssna och observera barnen och dess lekar mer, våga vara spontana. En kontinuitet i arbetet med barnobservationer Ett aktivt Se-barnet team Att vi vågar se och agera. Tillhandahålla ett varierat material som stimulerar lek över könen. Under nästkommande läsår kommer vi att prioritera arbetet med banens språk och läsutveckling. Sammanställt av Ulla Alpe och Marianne Andersson. 11

12 Utvärdering av Ledningsgruppens arbete. Förutsättningar: En nystartad ledningsgrupp med personalrepresentanter från två förskolor av tre i chefsområdet. Gunghästen 35 barn och 7 medarbetare utvecklingsledare Marianne Zune Skrindans förskola 52 barn 12 medarbetare utvecklingsledare Marianne Andersson Vi har träffats tillsammans med förskolechef Ulla Alpe 1 gång/vecka under läsåret 08/09. På förmiddagen har vi haft gemensamt möte, eftermiddagen har varit avsatt till administrativt arbete utifrån förmiddagens genomgång. Arbetet: Vi har gått igenom den gångna veckan på respektive förskola och informerat om föregående kvälls APT- möte Hur har arbetsmiljön varit - förskolans psykosociala läge vilken utveckling har vi sett i verksamheten? Sedan har vi tittat framåt hur ser nästa vecka ut vad händer hur ser vikariebehovet ut vad bör förbättras? Förskolechefen har delgivit oss viktig information som förts ut till personalgruppen. Utvecklingsledarna har även framfört frågor och åsikter från medarbetarna. Tisdagens eftermiddag har ägnats åt administrativt arbete såsom: renskrivning, telefonsamtal, beställningar, inköp, viss vikarieanskaffning (Gunghästen) mm. Om behovet av kontorsarbete inte funnits har utvecklingsledaren gått tillbaka till att arbeta i den barngrupp där det behövts. I övrigt har ledningsgruppen arbetat med att: lägga årskalendarium planera och leda APT-träffar introducera nytt kvalitetsarbete vara länken mellan chef och medarbetare vara ett stöd för kollegor vara ansiktet utåt vid besök på förskolan 12

13 Resultat: För chef: Vi har varit på väg mot samma mål och jobbat för samma sak. Det har varit positivt med uppdatering kring förskolornas verksamhet och jag har fått en tydlig information om enheternas behov för stunden. Vi har haft levande diskussioner, en snabb och enkel hantering av information och jag har haft en stor avlastning med det administrativa. Dessutom har vi haft en stor del humor och glädje. Utvecklingsledarna: Vi har haft givande diskussioner, fått inspiration i arbetet och kunnat utbyta idéer med varandra. Vi har känt oss betydelsefulla, blivit peppade att gå vidare i arbetet och känt att vi haft ett stort förtroende från förskolechefen. Det har varit positivt med de administrativa eftermiddagarna då vi känt att det funnits tid att slutföra våra uppgifter. Det administrativa arbetet har avlastat övrig personal vilket i sin tur gett mer tid till barnen. Utifrån ledningsgruppens diskussioner och mål har vi kunnat stötta och inspirera våra medarbetare till nya tankar i förändring/utvecklingsarbete. Åtgärder för utveckling: Ledningsgruppen i denna form läggs ner till hösten då Gunghästens förskola inte längre finns kvar i verksamheten. Gävle den 4/ Ulla Alpe, Marianne Zune, Marianne Andersson 13

14 14