Kvalitetsredovisning 2008/2009. Apelgården. Ansvarig förskolechef Leif Brink

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Apelgården Ansvarig förskolechef Leif Brink

2 Innehåll 1. Inledning 2 2. Grundfakta 3 3. System för kvalitetsarbete 3 4. Föregående års åtgärder för utveckling 4 5. Områden som skall kvalitetsredovisas Likabehandlingsplanen Barn med annat modersmål Arbetet med genus och jämställdhet Barns inflytande Språk och läsutveckling 7 6. Apelgårdens egna prioriteringar Språket bland yngsta barnen Bygga och konstruera Projekt med konstcentrum Sammanställning av åtgärder för utveckling 12 1

3 1. Inledning Apelgården, Hemlingby skola och Tummelisagården tillhör samma chefsområde. Alla 3 enheterna ingår i Sörbyspåret. Sörbyspåret är alla förskolor och skolor vars elever/barn tillhör Sörbyskolans 7-9 upptagningsområde. Sörbyspåret har gemensamma rektorsträffar 1 ggr/vecka. Varannan vecka leds chefsgruppen av områdeschefen. Under året har utvecklingsledarna från skola och förskola träffats tillsammans med rektorer och förskolechefer som en uppföljning på arbetet med lokala läroplanen och för att säkerhetsställa den pedagogiska verksamheten i Sörbyspåret. Utvecklingsledarna är nyckelpersoner i verksamheten. Vi har gemensamma lokala kursplaner med strävansmål tillsammans med övriga förskolor och skolor i Sörbyspåret. Det finns som en röd tråd från förskolan till år 9. Vi har satsat mycket på att jobba individuellt med varje barn och att de skall få individuell uppföljning. Vi följer barnet och dokumenterar, så att vi i tid skall upptäcka och sätta in insatser om barnet behöver mer stöd. Verksamheten har fungerat mycket bra under året. Pedagogerna har kommit mycket långt i det pedagogiska arbetet för att stimulera barnen i deras lärprocesser. Vi har haft en pedagogista, som har träffat personalen några gånger under vårterminen. Det har varit mycket lyckat. Viljan att förändra och skapa lärande situationer har ökat. T.ex. har byggrum med pedagogiskt tänk skapats. Allt material har blivit mer synligt och tillgängligt för barnen. All personal har gått en 3 dagars utbildning i pedagogisk dokumentation. Utbildningen har gett mycket nya tänk. Inspiration och idéer om verksamheten har ökat. Observationerna har blivit fler. Vi har många barn från andra kulturer och vi sökte pengar ur mångkulturella potten och fick kr. Genom de pengarna har vi köpt in cd-skivor, tvåspråkiga böcker, kamera, instrument och utbildning till personalen. Vi har även haft förmånen att vara med i ett projekt med konstcentrum. Barnen har fått se och provat på olika sätt att uppleva, skapa och se på sin närmiljö. 2

4 2. Grundfakta Apelgården ligger i stadsdelen Hemsta i Södra Gävle. Området består av lägre hyreshus. Apelgården har 2 avdelningar, Pyret och Polarn. Pyret är för barn i åldrarna 1-3 år och Polarn för barn 3-5 år. Föräldrar som skolar in sina 1-åringar upplever det som väldigt positivt att vi har en småbarnsgrupp. Det har varit 14 pojkar och 20 flickor på förskolan Personalresurser enligt SCB statistik 15/ Förskola Antal inskrivna barn per årsarbetare i förskolan Apelgården 5,2 5,5 5,7 Gävle kommun 5,1 5,4 5,6 Förskola Antal barn per avdelning i förskolan Apelgården 15,5 16,5 17 Gävle kommun 16,5 15,8 17,7 Förskola Andel i % årsarb. med ped. högskoleutbildning Apelgården Gävle kommun Antalet barn per avdelning har ökat år från år utan att personalen har blivit fler. Kravet från kommunledningen är budget i balans. Lägre viktning har även bidragit till ökningen. Apelgårdens lokaler är relativt små, så varje barns yta blir inte så stor. Det vore önskvärt om det togs hänsyn till det när barngruppernas storlek diskuteras. 3. System för kvalitetsarbete Vi arbetar med tertialrapporter. De innehåller mål, delmål, metoder, utvärdering, resultat, analys och ev. förbättringsåtgärder. Rapporterna skall utvärderas 2-3 ggr/år Vi använder även muren. Muren består av tegelstenar som fylls i, när barnen har arbetat inom aktuellt område. Detta observationsmaterial ger en tydlig bild över barnets utveckling. Vi har utvecklingssamtal med föräldrarna, där varje barn följs upp. Vi gör en årlig kvalitetsredovisning. 3

5 4. Föregående års åtgärder för utveckling Trygghetsplan Vi har haft den gamla likabehandlingsplanen kvar i samma format som förut. Det skall utarbetas en ny plan efter de nya direktiv som gäller fr.o.m Allmänna råden kommer ut under hösten Efter de råden formar vi vår nya plan. Barn i behov av särskilt stöd Vi har ett fortgående samarbete med Elevstödet. Vi har använt det mångkulturella medel vi fått och köpt in material som främjar språkutvecklingen, t.ex. språkpåsar. Vi har även lyssnat på en föreläsning av Ylva Ellneby samt haft kontakt med en förskolechef som arbetat mycket mångkulturellt. Vi har ett pågående samarbete med barnbiblioteket som lånat ut böcker på andra språk som föräldrar och barn har tillgång till. Detta är en process som fortgår. Genus och jämställdhet Vi håller levande diskussioner på våra möten om vårt förhållningssätt, röstbetoning, kroppsspråk och kroppskontakt med barnen. Vi har varit på en föreläsning och lyssnat på genuspedagogen Lena Hornéy. Barns och elevers inflytande Vi lyssnar och samtalar med barnen om deras val och handlingar. Det är en pågående process där vi ger utrymme för barnens egna idéer, fantasier och kreativitet. Dagligen efter läsvilan gör barnen egna val då de bestämmer själva vad de vill göra. I de dagliga rutinerna uppmuntrar vi barnen till egna val, t.ex. vid matsituationen, påklädning osv. Språk- och läsutveckling Vi har införskaffat material till fler språkpåsar samt instrument och cd-skivor. Under våren har vi gått en utbildning i pedagogisk dokumentation och arbetar fortlöpande med detta i verksamheten. Teknik Vi har under hösten haft ett samarbete med Konstcentrum och arbetat med projektet Alla kan tala bildspråk. Vi anser att strävansmålen för utveckling var realistiska, men att de blev för många. 4

6 5:1 Områden som skall kvalitetsredovisas 5.1 Trygghetsplan innehållande även likabehandlingsplan Förutsättningar: Vi har en trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan som utgår från läroplanen, diskrimineringslagarna och barnkonventionen. Arbetet i verksamheten: Vi diskuterar alltid med barnen om det som händer, ex vid konflikter. Genom att alltid prata om det som hänt får de så småningom de verktyg de behöver för att klara situationerna själva. Vi försöker alltid att stärka de positiva saker som barnen gör istället för att uppmärksamma det negativa. Resultat: Barnen har fungerat mycket bra i grupp och de leker oftast tillsammans oavsett ålder och kön. Åtgärder för utveckling: De nya allmänna råden för likabehandlingsplanen kommer i höst. Utifrån dem skall vi revidera vår likabehandlingsplan så innehållet stämmer överens med de föreskrifter som finns. 5.2 Barn/elever i behov av särskilt stöd Barn med annat modersmål än svenska Förutsättningar: Vi har tillgång till elevstödet och se barnet - teamet. Se barnet teamet är vårt eget som vi har tillsammans med Tummelisagården. Där träffas pedagoger som har fått extra utbildning av elevstödet. I barngruppen finns ett antal barn med behov av särkilt stöd. Vi har även några barn med mångkulturell bakgrund. Vi har fått bidrag från den mångkulturella potten som vi använt för att köpa in material till verksamheten. I vårt arbete för barn med behov av särskilt stöd strävar vi efter att varje barn: Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. Utvecklar sin förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. Som har annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. (lpfö98) Vi vill se att barnen är trygga i sig själva och i gruppen och att de utvecklar en positiv självkänsla. Att alla barn är viktiga och känner stolthet över sitt ursprung. Arbetet i verksamheten: Vi arbetar med att stärka barnen och ser till deras behov både enskilt och i grupp. Vi arbetar för en lugn och trygg miljö. Det är viktigt att vi som pedagoger är tydliga och tar oss tid för varje barn. Förhållningssättet är något som vi ständigt tänker på 5

7 och arbetar vidare med. Genom att använda oss av det inköpta materialet arbetar vi vidare för att stärka barnens olika kulturer. Resultat: I barngruppen syns resultatet genom att barnen tar till sig och är positiva till det vi gör och det nya materialet. Vi har sett att deras språk utvecklas och att de söker mer kontakt med varandra och med oss pedagoger. Åtgärder för utveckling: Vi arbetar vidare med detta och ser i nuläget inga åtgärder som behöver utvecklas. 5.3 Arbetet med genus och jämställdhet Förutsättningar: Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller (lpfö98, s.4) I vårt arbete strävar vi efter att varje barn: Utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. (lpfö98) Arbetet i verksamheten: I verksamheten ser vi till att alla barn har tillgång till samma material och vi har blandat typiska pojk- och flicksaker på avdelningarna, både för att möjliggöra möten i leken och att erbjuda varje barn allt det material som finns. Vårt förhållningssätt gentemot pojkar och flickor är något som vi ständigt tänker på. Vi har under våren lyssnat på en föreläsning med genuspedagogen Lena Hornéy. Resultat: I barngruppen ser vi att barnen använder sig av de olika material som erbjuds, oberoende av ifall det är pojkar eller flickor. Åtgärder för utveckling: Vi ska fortsätta att hålla levande diskussioner om vårt förhållningssätt gällande genus och jämställdhet. 5.4 Barns och elevers inflytande Förutsättningar: Förskolan skall sträva efter att varje barn: Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. (lpfö98) Arbetet i verksamheten: Som personal är det viktigt att vara lyhörda och tillmötesgå barnen så längt som möjligt, ge barnen utrymme och att inte säga nej för snabbt. Vi har material tillgängligt för barnen så att de har möjlighet att själva välja aktiviteter. Det är viktigt att barnen känner att det ger dem något genom att komma med egna förslag och idéer. Barnen ges utrymme för sina egna planer, fantasier och kreativitet i leken och lärandet. Varje dag 6

8 väljer barnen egna aktiviteter efter läsvilan. Vi frågar varje barn vad de vill göra, t.ex. om de vill vara ute eller inne, bygga, pussla eller spela spel. Resultat: Barnen har större valmöjlighet t.ex. att stanna inne och leka medan de andra barnen går ut. De får möjlighet att göra avslut i leken innan nästa aktivitet. Det ger dem större tillit till sin egen förmåga och ansvarskänsla. Åtgärder för utveckling: Vi arbetar vidare med barns inflytande i verksamheten, vi ser detta som en pågående process. 5.5 Språk- och läsutveckling Förutsättningar: Förskolan skall sträva efter att varje barn: Utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar. Utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar. Utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och sin förståelse av symboler samt deras kommunikativa funktioner. Arbetet i verksamheten: Vi använder namnbilder i samlingar, ritsagor, rim och ramsor, flanosagor och högläsning. Vi arbetar mycket med skriv och sifferlekar. För att väcka barnens intresse för det skrivna ordet har vi satt upp ordbilder på olika föremål. Resultat: Vi ser att barnen har intresse av att använda och utmana sitt talspråk och kommunicera med varandra. Arbetet med språk- och läsutveckling är en pågående process som vi arbetar vidare med. Åtgärder för utveckling: Språk och läsutveckling är en ständig process som fortgår. 6. Förskolans prioriterade mål 6.1 Språket. (Pyret, avdelningen för de yngre barnen) Bakgrund Vi arbetar med barn i åldrarna 1-3 år. I den åldern läggs grunden för språkutvecklingen. Några av barnen är flerspråkiga. Vi har fått bidrag från den Mångkulturella potten för att kunna 7

9 arbeta med mångkulturalitet på förskolan. Mål från läroplanen Förskolan skall sträva efter att varje barn: Utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar. Utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar. Utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner. Delmål Vi vill se att barnen är nyfikna och intresserade av att använda sitt språk i varje situation och att det blir lustfyllt för dem. För det bidraget vi fått ska vi köpa in material som på olika sätt främjar barnens språkutveckling. Metod Vi använder oss av språkpåsar, kort med bilder på föremål och flanosagor för att konkretisera bland annat sånger och sagor för barnen. Pedagogerna är noga med att benämna vad som sker, vara tydliga, använda kroppsspråk samt att uppmuntra och utmana barnen att använda sitt språk. På samlingarna använder vi oss av namnsånger, till exempel att vi säger namnen och klappar stavelserna till. Vi sjunger också mycket sånger med rörelser till. vi använder oss mycket av musik i verksamheten där barnen både får sjunga, lyssna och spela instrument. För bidraget vi fick från den Mångkulturella potten har vi bland annat köpt in material som främjar språkutvecklingen, till exempel har vi utvecklat innehållet i våra språkpåsar. Under våren -09 har vi deltagit i ett mångkulturellt projekt tillsammans med barnbiblioteket. Projektet har gått ut på att det ska finnas barnböcker på andra språk än svenska som föräldrarna kan låna hem direkt från förskolan. Vi har börjat använda oss av pedagogisk dokumentation där vi bland annat observerar barnens språk och samspel. Uppföljning och utvärdering Språket är en pågående process och vi ser att barnen använder sig av sitt talspråk i olika situationer, samt har blivit bättre på att lyssna på varandra. Resultat/Analys Barnen visar stort intresse för språkpåsarna. De har egna samlingar där de har upprop och använder språkpåsarna för att sjunga sånger osv. Vi ser att barnen visar intresse och vilja att delta i samtal och diskussioner. I och med att språket förbättrats ser vi att barnen löser sina konflikter med tal istället för att ta till handgripligheter. Bedömning Vi ser tydligt att med det sätt vi arbetar med språket på, stärker barnen och ger dem den viktiga starten inför fortsättningen. Språkutvecklingen går framåt efter strävansmålen och delmålen är uppnådda. 8

10 Förbättringsåtgärder Barnen som sov fick inte del av vårt arbete med språket. Till hösten kommer vi att dela in dem i grupper så att det skapas fler lässtunder även för sovbarnen. Vi skall tillsammans med barnen reflektera kring böckerna för att främja deras språkutveckling. Vi vill se att barnens intresse för böcker, läsning och bokstäver ökar. 6.2 Bygg och konstruktion. Bakgrund Vi vill ge barnen möjlighet att bygga och konstruera med olika material. Tillsammans med uppdragspedagogen har vi gjort i ordning ett byggrum med olika material. Mål från läroplanen Förskolan skall sträva efter att varje barn Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker. Utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. Delmål Vi vill att barnen ska få möjlighet att prova på olika material och bli bekväma med materialet. Vi vill också att barnen ska få chans att öva på att samarbeta och visa hänsyn, samt utveckla deras språk och matematiska begrepp. Metod Vi har inrett ett byggrum på avdelningen, med hjälp av uppdragspedagogen Anna-Karin Fasting. Vi har ställt fram olika byggmaterial som finns tillgängliga för barnen under hela dagen. Alla barn har fått möjlighet att prova på de olika materialen. Vi har bland annat delat in barnen i mindre grupper och turats om att vara i byggrummet tillsammans med barnen. Pedagogerna har skiftat mellan att vara delaktiga och att observera. Uppföljning och utvärdering Alla barnen har haft tillgång till byggrummet och provat på olika material. Pedagogerna har reflekterat tillsammans med barnen för att synliggöra deras lärande och det sociala samspelet. 9

11 En flicka skulle lägga ett A4 papper i en kartong som hon gjort. Nu var kartongen mindre så papperet passade inte. Efter mycket tänkande tog hon fram en linjal och mätte lådan, inte från början på linjalen utan en bit in, men hon räknade centimetrarna från samma ställe på linjalen både för papperet och för lådan. Därefter klippte hon till papperet och det passade. Det här finns dokumenterat på bild. Det var en flicka som var mycket nöjd med sitt resultat. Resultat/Analys Barnen vistas ofta inne i byggrummet, till skillnad från innan vi inredde det. De visar stort intresse för att bygga och konstruera och kommer hela tiden på nya lösningar och nya sätt att använda materialet. På grund av att vi ändrade miljön och satsade på bygg och konstruktion så väcktes intresse både hos barn och hos pedagoger. Bedömning Vi ser att barnen har blivit intresserade av att bygga och konstruera med hjälp av olika material. Arbetet mot strävansmålen har varit fungerat mycket bra. Delmålen är mer eller mindre uppnådda. Förbättringsåtgärder Vi ska arbeta vidare med byggprojektet och fortsätta att uppmuntra barnen till att använda de material som finns tillgängliga. Till hösten kommer vi även att erbjuda nytt byggmaterial för att locka och utmana barnens fantasi och kreativitet. 6.3 Konstcentrum. Bakgrund Vi var med i fotoprojektet Alla kan tala bildspråket i samarbete med bildpedagogen Matilda Svensson från Konstcentrum. Bildskapandet är ett uttryckssätt som kompletterar tal- och skriftspråket och har även ett demokratiskt värde då det inte finns några rätt eller fel i upplevelsen av konst och i den konstnärliga processen. Här kan alla uttryck bli sedda och bekräftade för vad det är. Mål från läroplanen Utvecklar sin självständighet och tillit till sin egen förmåga Utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttryckssätt som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama 10

12 Delmål Vi ska samarbeta med en bildpedagog från Konstcentrum och de ska införskaffa engångskameror till barnen. Fokus ska vara att ta kort i olika miljöer, både barnens hemmiljö och miljön ute och inne på förskolan. Syftet är att stärka barnens medvetenhet om den egna närmiljön. Metod Barnen fick varsin engångskamera som dom skulle använda för att dokumentera sin egen hemmiljö. När de fick tillbaka sina fotografier så lade de ut korten på olika ställen och ville genast berätta vad de såg. Några räknar sina kort, andra berättar genast vad de ser. Många frågor uppstod, Varför är det suddigt Vad liten pappa är Barnen fick varsitt album att sätta in sina kort i och till det gick det åt mycket tid. De fick välja två kort var som de ville berätta om och pedagogerna skrev ner deras texter och satte in i albumet tillsammans med korten. Barnen besökte Konstcentrum vid ett par tillfällen bl.a. för att se en konstutställning och uttrycka sina tankar om vad de såg på tavlorna. De fick också välja ut två bilder från datorn som sedan förstorades och barnen fick måla på dem. Bildpedagogen anser att foton inte är en slutprodukt utan att man kan gå vidare med andra metoder. Barnen har också jobbat tillsammans med konstnären Anna Abrahamsson i projektet I min miljö. De fick tillsammans med henne reflektera och fantisera kring hennes fotografier. Hon visade barnen foton på en röd resväska som hon hade tagit i olika miljöer. Barnen fick sedan välja ut varsin sak som dom skulle fotografera utomhus i förskolans miljö tillsammans med henne. Pojkarna valde hårda saker medan flickorna valde mjuka. Vi besökte Skräddargårdens förskola och tittade tillsammans med deras barn på alla foton som barnen hade tagit. Fotona visades som ett bildspel på datorn och barnen fick reflektera och fantisera kring allt de såg. Alla barn hade också tillgång till digitalkameror och deras bilder sparades till en utställning vid projektets slut. Uppföljning och utvärdering Första gången när barnen skulle ta kort var korten tagna från långt håll, en del blev suddiga och många frågor ställdes. Men ju längre projektet kom så blev fotona annorlunda. De hade lärt sig tekniken och upptäckt olika möjligheter att använda kameran på. Kameran har varit ett redskap för att synliggöra barnens tankar, de har vetat vad de vill ta kort på och varit med i hela processen. Barnens bilder blir annorlunda än vuxnas, de vågar mer, ser saker som vi vuxna inte ser. Det har inte funnits några omöjliga sätt att ta kort på. Finmotoriken öga-hand har utvecklats. Barnens foton resulterade i en bok som dom fick vid projektets slut. 11

13 Resultat Projektet avslutades med en vernissage där barnens föräldrar var inbjudna. Barnen hade gjort ett eget anslag med inbjudan och planerade vad de ville bjuda på och var med och inhandlade det. Dagen innan satte vi upp fotografierna tillsammans på väggarna och gömde de med skynken så att ingen skulle se vad som skulle visas. Det var stolta barn som visade upp sina fotografier för föräldrarna och berättade om hur de hade gjort och tänkt när de fotade. Analys Samarbetet med konstcentrum gick bra och barnen tyckte att det var roligt och var intresserade. Kameran blev ett nytt, spännande verktyg för barnen att arbeta med. Resultatet blev inte i första hand att barnen blev mer medvetna om sin närmiljö, utan själva processen och arbetet med kameran blev det centrala. Bedömning Arbetet har utvecklats från gång till gång utifrån barnens egna tankar och funderingar. Vi har sett ett kreativt tänkande och sett nya färdigheter. Barnen har fått: *Fakta *Förståelse *Färdighet *Förtrogenhet *Förhandlat *Fantiserat 8. Sammanställning av åtgärder för utveckling Trygghetsplan innehållande även likabehandlingsplan Vi har haft den gamla likabehandlingsplanen kvar i samma format som förut. Det skall utarbetas en ny plan efter de nya direktiv som gäller fr.o.m Allmänna råden kommer ut under hösten Efter de råden formar vi vår nya plan. 12

14 Barn/elever i behov av särskilt stöd Barn med annat modersmål än svenska Vi arbetar vidare med vårt mångkulturella projekt och ser i nuläget inga åtgärder som behöver utvecklas. Vi vet i nuläget inte vilka barn vi får till hösten och vet därför inte hur vi kommer att arbeta med mångkulturalitet. Arbetet med genus och jämställdhet Vi ska fortsätta att hålla levande diskussioner om vårt förhållningssätt gällande genus och jämställdhet och arbetar som i nuläget med barnen. Barns och elevers inflytande Vi arbetar vidare med barns inflytande i verksamheten, vi ser detta som en pågående process. Barnen är mycket intresserade av vattenlek och målning men vi har inte hittat någon lösning på hur de ska få fri tillgång till dessa aktiviteter. I samarbete med en uppdragspedagog har vi diskuterat och fått nya idéer som vi vill starta upp med till hösten. Vi vill skapa fungerande arbetsplatser för vattenlek och målning. Vi vill se att barnen utvecklar sin kreativitet och får fri tillgång till dessa arbetsplatser. Språk- och läsutveckling Till hösten ska vi prioritera högläsning för barnen i olika åldersgrupper, samt att reflektera kring böckerna med dem för att främja deras språkutveckling. Vi vill se att barnens intresse för böcker, läsning och bokstäver ökar. Bygg och konstruktion Vi ska arbeta vidare med byggprojektet och fortsätta att uppmuntra barnen till att använda de material som finns tillgängliga. Till hösten kommer vi även att erbjuda nya byggmaterial för att ytterligare locka och utmana barnens fantasi och skapa kreativitet. 13