Räta linjer i 3D-rummet: Låt L vara den räta linjen genom som är parallell med r

Relevanta dokument
Räta linjer: RÄTA. Därför PM. Eftersom. x y z. (ekv1) Sida 1 av 11

=============================================== Plan: Låt π vara planet genom punkten P = ( x1,

KURVOR OCH PÅ PARAMETER FORM KURVOR I R 3. En kurva i R 3 beskrivs anges oftast på parameter form med tre skalära ekvationer:

=============================================== Plan: Låt vara planet genom punkten )

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 onsdag 7 januari 2015, kl

===================================================

2012 Tid: läsningar. Uppgift. 1. (3p) (1p) 2. (3p) B = och. då A. Uppgift. 3. (3p) Beräkna a) dx. (1p) x 6x + 8. b) x c) ln. (1p) (1p)

Räta linjer i 3D-rummet: Låt L vara den räta linjen genom som är parallell med

Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN1 (Linjär Algebra) Datum: 28 augusti 2015 Skrivtid 8:15 12:15

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, 22 september 2011, kl

===================================================

KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3. P(t)=(x(t),y(t),z(t)) T=(x (t),y (t),z (t)) r(t)=(x(t),y(t),z(t))

x=konstant V 1 TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z = f ( x, LINEARISERING NORMALVEKTOR (NORMALRIKTNING) TILL YTAN.

Föreläsningar i Mekanik (FMEA30) Del1: Statik och partikeldynamik. Läsvecka 3

TENTAMEN. Datum: 5 juni 2019 Skrivtid 14:00-18:00. Examinator: Armin Halilovic, tel

1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e r ett koordinataxel.

UNDERRUM. LINJÄRA KOMBINATIONER. BASER. LINJÄRT SPANN (eller linjärt hölje) Definition 1. (LINJÄR KOMBINATION) Exempel 1.

sluten, ej enkel Sammanhängande område

Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:15-12:15 Lärare och examinator : Armin Halilovic

TENTAMEN. Kursnummer: HF0021 Matematik för basår I. Rättande lärare: Niclas Hjelm Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

Uppgift 4. (1p) Beräkna volymen av den parallellepiped som spänns upp av vektorerna. ) vara två krafter som har samma startpunkt

GRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT. Gradienten till en funktion f = f x, x, K, innehåller alla partiella derivator: def. Viktig egenskaper:

KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS

a) Beräkna arean av triangeln ABC då A= ( 3,2,2), B=(4,3,3) och C=( 5,4,3).

{ ( )} = X s. ( ) /< t. Stabilitet för energifria LTI-system. L{ } e(t) i 0 (t) E(s) I 0 (s) ( ) ( )e st 0. Kretsberäkningar, linjära RLMC-nät

Lösningsförslag till tentamen i 5B1107 Differential- och integralkalkyl II för F1, (x, y) = (0, 0)

Tentamen i El- och vågrörelselära,

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN

1 Två stationära lösningar i cylindergeometri

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

Mekanik för I, SG1109, Lösningar till problemtentamen,

Medborgarnas synpunkter på skattesystemet, skattefusket och Skatteverkets kontroll Resultat från en riksomfattande undersökning hösten 2006

Datum: 11 feb Betygsgränser: För. Komplettering sker. Skriv endast på en. finns på omslaget) Uppgift. Uppgift 2 2. Uppgift. Beräkna.

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2015, kl. 8:15-12:15

Algoritmer, datastrukturer och komplexitet

Specifik ångbildningsentalpi (kj/kg) p. (bar)

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Föreläsning 3: Fler grafalgoritmer. Kortaste vägar mellan alla noder

Flervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 3

Tvillingcirklar. Christer Bergsten Linköpings universitet. Figur 1. Två fall av en öppen arbelos. given med diametern BC.

21. Boltzmanngasens fria energi

Vektorgeometri för gymnasister

I ett område utan elektriska laddningar satisfierar potentialen Laplace ekvation. 2 V(r) = 0

Elektronik. Kapacitanser, induktanser, transienter. Översikt. Kapacitanser och induktanser. Plattekondensator

v p ORTOGONALT KOMPLEMENT TILL ETT UNDERRUM

Angående kapacitans och induktans i luftledningar

Tentamen 1 i Matematik 1, HF okt 2018, Skrivtid: 14:00-18:00 Examinator: Armin Halilovic

Hur simuleras Differential-Algebraiska Ekvationer?

Magnetiskt fält kring strömförande ledare Kraften på en av de två ledarna ges av

Föreläsning 1. Elektrisk laddning. Coulombs lag. Motsvarar avsnitten i Griths.

Lösningar till övningsuppgifter. Impuls och rörelsemängd

TENTAMEN. Datum: 11 feb 2019 Skrivtid 8:00-12:00. Examinator: Armin Halilovic Jourhavande lärare: Armin Halilovic tel

Tentamen i Matematik 1 HF1901 (6H2901) 22 aug 2011 Tid: :15 Lärare:Armin Halilovic

Genom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000

Ylioppilastutkintolautakunta S t u d e n t e x a m e n s n ä m n d e n

DÄR VÅRA VÄGAR KORSAS

INGENJÖRSMATEMATISK FORMELSAMLING

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k)

Bilaga 6.1 Låt oss studera ett generellt andra ordningens tidsdiskreta system

UPPGIFT 1. F E. v =100m/s F B. v =100m/s B = 0,10 mt d = 0,10 m. F B = q. v. B F E = q. E

I detta avsnitt ska vi titta på den enklaste formen av ekvationer de linjära.

1 av 9 SKALÄRPRODUKT PROJEKTION AV EN VEKTOR PÅ EN RÄT LINJE. Skalärprodukt: För icke-nollvektorer u r och v r definieras skalärprodukten def

det bästa sättet för e n författare att tala är a tt skriva

Temperaturmätning med resistansgivare

Ordinära differentialekvationer,

KONTROLLSKRIVNING 3. Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic

Finansiell ekonomi Föreläsning 2

Sammanfattning av STATIK

Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic

. b. x + 2 y 3 z = 1 3 x y + 2 z = a x 5 y + 8 z = 1 lösning?

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Särskild utbildning för vuxna

Övning 3 Fotometri. En källa som sprider ljus diffust kallas Lambertstrålare. Ex. bioduk, snö, papper.

Sebastian det är jag det! eller Hut Hut den Ovala bollen

Gravitation och planetrörelse: Keplers 3 lagar

Upp gifter. 3,90 10 W och avståndet till jorden är 1, m. våglängd (nm)

x+2y 3z = 7 x+ay+11z = 17 2x y+z = 2

7 Elektricitet. Laddning

LE2 INVESTERINGSKALKYLERING

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet Examensarbete D Författare: Martin Solberger Handledare: Johan Lyhagen Termin och år: VT 2008

Institutionen för medicin och hälsa Avdelningen för radiologiska vetenskaper Medicinsk radiofysik Hälsouniversitetet. Fanos Teorem

Tentamen 1 i Matematik 1, HF jan 2016, kl. 8:15-12:15

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 8. Vi antar först att den givna bromsande kraften F = kx är den enda kraft som påverkar rörelsen och därmed också O

Datum: 24 okt Betygsgränser: För. finns på. Skriv endast på en. omslaget) Denna. Uppgift. Uppgift Beräkna. Uppgift Låt z. Var god. vänd.

Datum: xxxxxx. Betygsgränser: För. Komplettering sker. Skriv endast på en. finns på omslaget) Denna. Uppgift Låt u och w. Uppgift 2x. Uppgift.

===================================================

PROV 5 Skogars ekologi och användning

Den geocentriska världsbilden

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 10. från jorden. Enligt Newtons v 2 e r. där M och m är jordens respektive F. F = mgr 2

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Algebra Negativa tal, Parenteser, Potenser, Bråk, Kvadreringsreglerna, Konjugatregeln

Upp gifter. c. Finns det fler faktorer som gör att saker inte faller på samma sätt i Nairobi som i Sverige.

16. Spridning av elektromagnetisk strålning

9. Diskreta fouriertransformen (DFT)

i) oändligt många lösningar ii) exakt en lösning iii) ingen lösning?

file:///c:/users/engström/downloads/resultat.html

1 Elektromagnetisk induktion

Transkript:

Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR RÄTA LINJER OCH PLAN Räa linje och plan Räa linje i D-umme: Lå L vaa den äa linjen genom punken P x, y, om ä paallell med vekon v v, v, v ) 0. Räa linjen ekvaion på paameefom kan man ange på vekofom elle med e kaläa ekvaione. Räa linjen ekvaion på paameefom advekofom) x, y, x, y, z ) v, v, ) v Vi kan kiva vekoe om kolonne. Räa linjen ekvaion på paameefom kolonnvekofom) x x v y y v z z v Om vi idenifiea koodinae i ovanående ekvaion få vi: Räa linjen ekvaione på paameefom kaläa ekvaione) x x v y y v *) z z v P v ------------------------------------------------------------------------ Om alla koodinae i linjen ikningveko v v, v, ) ä kilda fån 0 dv v v, v 0 och v 0 kan vi eliminea paamee [fån vaje ekv i *)] och få 0 x x v. y y v z z v Dämed kan vi kiva linjen ekvaion på följande ä x x y y z z **) v v v dä P x, y, ä en punk på linjen och v v, v, v ) ä en veko paallell med linjen. Vi uppepa a fomen **) få använda enda om v, v 0 och v 0, anna bli nämnaen 0. 0 Anmäkning. Va och en av likheea i **)

Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Räa linje och plan x x y y y y z z dv och v v v v ä ekvaionen fö e plan Π epekive Π. Dämed kan linjen given på fomen **) uppfaa om käningen mellan vå plan Π och Π. ------------------------------------------------------------- Räa linje i xy-plane Räa linjen ekvaion i xy- plane ge ofa på en av följande fom y kx n explici fom [ dv fomen y f x) ] ax by c 0 implici fom [ dv fomen F x, y) 0 ] Linjen i xy-plane kan, lika om i D-umme ange på paameefom. Fö a kiva en linje på paameefom om linjen ä given på explici elle implici fom beeckna vi en vaiabel x elle y) med och löe u den anda vaiabel. Exempel. Ange linjen x y 0 i xy-plane på paameefom. Löning: Vi välje en vaiabel. ex. x och beeckna x. Fån x y 0 y 0 y ) /. Dämed bli linjen ekvaione ekvaione i xy-plane) på paameefom: x y / Anmäkning. I xy-plane, dv D- umme, ä ax by c 0 en ekvaion fö en ä linje. Om vi beaka D umme med xyz-koodinayem då amma ekvaion ax by c 0 bekive e plan med en nomalveko N a, b, 0). Efeom z akna i ekvaionen ä plane paallell med z axeln ) Samma eonemang gälle fö ekvaionen y kx n : I xy-plane bekive y kx n en ä linje. I xyz-koodinayem bekive y kx n e plan paallell med z-axel. Plan: N P Lå π vaa plane genom punken P x, y, ) om ha nomalvekon N A, B, C) 0. z

Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Räa linje och plan Plane ekvaion ä A x x ) B y y) C z 0 Efe föenkling ha vi plane ekvaion på allmän fom: Ax By Cz D 0 ÖVNINGAR: Uppgif. En ä linje gå genom punkena A,,) och B,,0). Beäm linjen ekvaion. Löning: v AB,,) ä en ikningveko. Linjen ekvaion på paameefom : x,y,,,),,) x y z Sva: x,y,,,),,) Uppgif. En ä linje gå genom punkena A,,) och B,,). Beäm linjen ekvaion på a) paameefom x, y, x, y, z ) v, v, ) v x x y y z z b) på fomen om möjlig) v v v Löning: v AB,, ) ä en ikningveko. a) Linjen ekvaion på paameefom ä x,y,,,),,) b) Linjen ekvaion på fomen x x y y z z v v v ä x y z. Uppgif. En ä linje gå genom punken P,,) och ha ikningveko v, 0, 5). a) Ange linjen ekvaion på paameefom x, y, x, y, v, v, v ). x x y y z z b) Kan man ange linjen ekvaion på fomen v v v Sva: a) x, y,,,), 0, 5) ä linjen ekv. på paameefom. b) Nej, efeom v 0 uycke ä ine definiead om nämnaen ä 0)

Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Räa linje och plan Uppgif. Vi beaka linjen L: x,y,0,,),,0) Beäm a) en ikningveko, dv en veko bland ändlig många) paallell med linjen b) en enheveko paallell med linjen de finn vå ådana enhevekoe) c) punke bland oändlig många) om ligge på linjen L. Löning: a) En ikningveko ä v,, 0) Noea a vaje veko av yp k v k, 0), k 0 ä ockå linjen ikningveko. T ex 0, 0, 0) elle 0, 0, 0) ockå ä linjen ikningvekoe. b) En enhe veko paallell med linjen ä e v,,0 ). v 5 [ Den anda ä e v,,0 ) ] v 5 c) Te punke fö vi om vi ubiuea e väden vilka om hel) på paameen i ekvaionen x, y, x, y, v, v, v) : T ex. 0 x,y,0,,)0,,0) 0,,) x,y,0,,),,0),,) 0 x,y,0,,)0,,0) 0,,) Sva: a) En ikningveko ä v,,0). b) En enhe veko paallell med linjen ä e v,,0 ). v 5 c) Te punke 0,,),,,) och 0,,). Uppgif 5. Linjen L ä given på följande fom x y z. a) Ange linjen ekvaion på paameefom. b) Beäm en ikningveko och e punke på linjen L c) Beäm punke bland ändlig många) om ligge på linjen L. Löning: a) Vi beeckna de e lika uyck med x y z

Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR 5 Räa linje och plan och däefe löe x, y, z. Vi ha x x y y z z Allå x,y,,, ),,) ä linjen ekvaion på paameefom x Alenaiv kivä y z b) En ikningveko ä ä v,,). c) Vi ubiuea e -väden, ex 0, och och få e punke A,, ), B, 0, ) och C 5, ) Uppgif 6. Beäm vilka av följande punke A,0, ), B,, ), C, 8, ) ligge på linjen L: x,y,0,,),,0). Löning: i) Punken A,0, ) ligge på linjen x,y,0,,),,0) om och enda om de finn e väde på paameen å a,0, ) 0,,),,0) dv om de finn e -väde å a alla e kaläa ekvaione 0 0 0 amidig ä uppfyllda. Fån föa ekvaionen ha vi. Samma aifiea ockå anda och edje ekvaionen och dämed ligge punken A på linjen L punken vaa mo ) ii) Fö punken B,, ) ha vi följande vekoekvaion,, ) 0,,),,0) om ä ekvivalen med de e kaläa ekvaionena 0

Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR 6 Räa linje och plan 0 Föa ekvaionen ge. Dämed, om de finn en löning på fö alla e ekvaionen då ä ). Vi kolla om aifiea de kvaående ekvaione. Subiuionen i anda ekvaionen ge OK) men inäning i den edje ekvaionen ge om ä ine an. Punken B ligge allå ine på linjen L. iii) Med amma meod ine vi a punken C få u ekvaionen om, dv C ligge på linjen L Sva. A och C ligge på L medan B ine ligge på linjen L. Uppgif. D umme) Vi beaka den äa linje i xy-plane dimenionella umme ) om ha ekvaionen L: x y 0. a) Beäm linjen ekvaion på explici fom y kx n b) Ange linjen på paameefom c) Beäm en veko paallell med linjen L d) Beäm vå enhevekoe paallella med linjen. e) Beäm en veko i xy-plane om ä vinkelä mo linjen L Löning: a) Vi löe u y u ekvaionen x y 0, x x y 0 y y x explici fom) b) Vi beeckna x och få enkel fån explici fom) linjen på paamee fom x y x Vi kan ockå kiva x, y), ) elle. y / / c) Vi kan välja vå punke på linjen genom a välja väden på x elle på i paameefom) och beäkna y. Vi kan ex välja följande punke A0, / ) och B, /) och beäkna AB, / ). Vaje veko paallell med AB ä ockå paallell med linjen. Vi kan även använda paameefom och diek välja vekon, / ) ) Som en ikningveko bland oändlig många) kan vi ange v AB, ) med helalkoodinae. d) De finn vå enhevekoe om ä paallella med linjen L e, ± v ±, ) v e) En veko n a, b) ä vinkelä mo linjen L om och enda om) den ä vinkelä mo linjen ikningveko v, ) och däfö ä kaläpoduken n v 0.

Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Räa linje och plan Allå a b 0 a b /. Vi öke en vinkelä veko bland oändlig många ådana vekoe) å a vi kan välja b, ex kan vi a b och få a. Dämed bli n, ) en veko vinkelä mo L. Noea a vaje veko paallell med n, ) ockå ä vinkelä mo L. Uppgif 8. E plan gå genom punken A,,). Plane ä paallell med vekoena u,,) och v,, ). Beäm plane ekvaion a) på paameefom N b) på fomen Ax By Cz D 0. Löning: v a) x,y,,,),,),,) b) N u v,, ). u Plane ekvaion: A x x) B y y) C z 0 x ) y ) z ) 0 x y z 0 Sva: Plane ekvaion: x y z 0 Uppgif 9. E plan gå genom punkena A,, ) och B,5,) och C,0,). Beäm plane ekvaion. Löning: N AB AC 0,6, 6) Vi kan använda punken A och vekon N 0,8, ) om ä paallell med N ). A x x ) B y y ) C z z ) 0 0 x ) 8 y ) z ) 0 0x 8y z 0 Sva: Plane ekvaion: 0 x 8y z 0 Uppgif 0. E plan gå genom punkena A,,) och B,,). Plane ä paallell med linjen x, y,,,5),,) Beäm plane ekvaion. Löning: Vekoena u AB 0,, ) och linjen ikningveko v,, ) Beäm plane ekvaion. N u v 0,, ). Plane ekvaion: ä paallella med plane

Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR A x x ) B y y ) C z z ) 0 0 x ) y ) z ) 0 y z 0 Sva: Plane ekvaion: y z 0 8 Räa linje och plan Uppgif. En ä linje gå genom punken A,,0). Linjen ä oogonal vinkelä) mo plane x y z 0. Beäm linjen ekvaion. Löning: Plane nomal v,, ) ä en ä en ikningveko. Linjen ekvaion på paameefåm : x,y,,,0),,) Sva: x,y,,,0),,) Uppgif. En ä linje gå genom punken A,,0). Linjen ä paallell med käninglinjen mellan planen x y z 0 och x y z 0 Beäm linjen ekvaion. Löning: Vi löe yeme med Gaumeoden: x y z 0 x y z 0 x y z 0 y z 0 En fi vaiabel z. y x y z x dv x y z Allå ha käning linje ekvaion x,y,,,0),,) Den öka linjen ha amma ikning veko men gå genom punken A. Däfö: x,y,,,0),,) Sva: Linjen ekvaion ä x,y,,,0),,) Uppgif. Beäm evenuella käningpunke mellan linjen x,y,,0,0),,) och följande plan: a) x y z 0 b) x y z 0 c) x y z 0 Sva: a) x 0, y, z b) Ingen löning c) Linjen ligge i plane. Uppgif. Beäm evenuella käningpunke mellan följande linje

9 Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Räa linje och plan x,y,,,),,) och x,y,,5,),,). Löning: Linjena ekvaione kan kiva om z y x L :, z y x L 5 : Vi löe yeme: 5 Häav x, y och z Sva: Skäningpunken ä P,,). Uppgif 5. Vi beaka vå ymdfakoe i e lämplig vald koodinayem. En ymdfako ö ig läng banan x, y,,, ) dv fakoen befinne ig i punken x,y, vid idpunken. En annan ymdfako ö ig länga banan x,y,,6, ). a) Kocka fakoena? Moiveing käv!) b) Skä fakoena bano vaanda? Moiveing käv!) Löning: a) Sva: Fakoena kollidea ej efeom yeme 6 akna löninga b) Både fakoena ö ig läng äa linje. Dea bano ha följande ekvaione: L:,, ) L:,6, ) Vi öke käningen mellan linjena och få ekvaionyeme 6 om ha löningen,. Sva: Banona kä vaanda. Fako ä i käningpunke vid idpunken idenhee; fako ä i amma punk vid idpunken idenhee.