PROV 5 Skogars ekologi och användning

Transkript

1 Helingfor univerie Urvalprove 3.5. Agrikulur-forveenkapliga fakuleen POV 5 Skogar ekologi och användning Man ka få min poäng i urvalprove å a han eller hon för vardera A- och B-delen får min 5 poäng. Om de poängal om man får för A-delen är mindre än 5 poäng bedöm ine B-delen. DEL B, p. (vara på de kilda varpappren): Varje fråga kall bevara på e ege varpapper ( fråga/papper). På alla papper du lämnar in kall du kriva di namn och peronbeeckning.. Förklara a) nyan med markberedning vid förnyele av kog (,5 p). Modelvar och poängäning: Markberedningen har en avgörande beydele för e go förnyelereula både då de gäller naurlig förnyele och kogodling. Syfe med markberedningen är a förbära marken moaglighe för planäning och planorna växförhållanden, a underläa odlingarbee och a minka på konaderna för planering och ådd. Markberedningen minkar ockå på nybagge- och orkkadorna. Den i marberedningen blolagda mineraljorden är en bäre groning- och växbädd än humuen, eferom fröna och planorna kommer i direk konak med mineraljorden vaenreerver och värmeförhållandena i växunderlage förbära. De bäa naurliga underlagen för planäning är mineraljord om har inblandning av humu am gränyan mellan blolagd mineraljord och humu. Markberedningen förbärar frigöringen av och illgången ill näringämnen, vilke påkyndar planorna illväx och ökar dera livkraf. Planor om växer på någo högre upphöjningar än markyan får mera lju och värme och klarar ig bäre i konkurrenen med annan vegeaion. Marberedningen underläar både planeringarbee och ådd, och minkar dera konader. Markberedning och ådd kan vid behov uföra på amma gång,5 p. I vare bekriv fem konkrea nyor eller ge exempel: ) förbärar marken moaglighe för planäning (frigöringen av och illgången illnäringämnen, lju, värme) ) förbärar groningen och planorna växförhållanden (vaen, värme) 3) underläar odlingarbee (högläggning, fläckhögläggning) 4) minkar konaderna för planering och ådd (makinell ådd) 5) minkar på nybagge- och/eller orkkadorna p. I vare bekriv fyra konkrea nyor eller ge exempel,5 p. I vare bekriv re konkrea nyor eller ge exempel p. I vare bekriv vå konkrea nyor eller ge exempel,5 p. I vare bekriv en konkre nya eller ge exempel

2 b) gallringmallar: vad mena med dylika och hur illämpa de i prakiken (,5 p)? Modelvar och poängäning: Gallringmallarna bekriver hur or rädbeånd bör lämna kvar vid gallring i beånd av olika övre höjd. Mallarna har uarbea enlig rädlag och åndor för olika områden (ödra Finland, Mellanfinland och norra Finland). I gallringmallarna är beånde övre höjd på horionalaxeln och beånde grundya uppmä med relakop på verikalaxeln. När äheen i beånde når område inom de reckade linjerna i mallen finn de behov av gallring. Vid gallringen minka anale räd å a beånde grundya faller inom de heldragna linjerna i mallen. Om amanale i gallringen junker under den nivå om rekommendera i gallringmallen beraka beånde om underprodukiv. Efer en å krafig gallring kan diameerillväxen ine längre kompenera den illväxförlu om gallringen föroraka. Om äheen innan gallringen gör hunni överkrida den nivå om gallringmallen rekommenderar, är de fråga om en förenad gallring. Denna bör då göra förikigare än vad mallen anger, å a man i de föra kede lämnar en örre ähe i beånde, och gör en andra gallring i de kede gallringmallen igen å rekommenderar. I mycke äa beånd om uveckla ill örkog gör gallringarna förikigare eferom en krafig gallring kulle öka riken för orm- och nökador.,5 p. Ur vare framgår följande aker: ) Gallringmallarna bekriver beånde rekommenderade ähe efer gallringen. ) Gallringmallarna har uarbea enlig rädlag och åndor för olika områden. 3) I gallringmallarna är beånde övre höjd på horionalaxeln och beånde grundya på verikalaxeln. 4) När äheen i beånde når område inom de reckade linjerna i mallen finn de behov av gallring. 5) Gallringen gör å, a beånde grundya efer gallringen faller inom de heldragna linjerna i mallen. (6) Om udenen i i var nämner begreppen underprodukivie och/eller förenad gallring, kompenerar dea en aknad punk ur lian ovan (punkerna 5). p. I vare nämn eller bekriv fyra av de ovan nämnda punkerna ( 6) i e förnufig akammanhang.,5 p. I vare nämn eller bekriv re av de ovan nämnda punkerna ( 6) i e förnufig akammanhang. p. I vare nämn eller bekriv vå av de ovan nämnda punkerna ( 6) i e förnufig akammanhang.,5 p. I vare nämn eller bekriv en av de ovan nämnda punkerna ( 6) i e förnufig akammanhang.. Definiera följande begrepp ( x,5 p = 5 p) Modelvar och poängäning: a) lag om finaniering av hållbar kogbruk En priva kogägare kan få alig finanieringöd för kogförbäringarbee enlig lagen om finaniering av hållbar kogbruk (Kemera). Söd kan bevilja för kogvialieringgödling, iåndäningdikning, byggande och grundförbäring av kogvägar, kogförnyele (i pecialfall), vård av ung kog, bekämpning av roröa, drivning och flining av energived, am om miljööd.,5 p. Ur vare framgår a lagen om finaniering av hållbar kogbruk innebär ) e alig finanieringöd för olika kogförbäringågärder och ) av de finanierade arbelagen nämn min vå.

3 ,5 p. I vare nämn eller bekriv någodera av ovan nämnda punker. b) kogbruke ekologika hållbarhe Skogbruke ekologika hållbarhe innebär a kogen och kogmarken kö och använd å a mångfalden i kognauren bevara. I ekonomikogarna upprähåll variaionrikedomen och ådana livmiljöer om kapar föruäningar för e rik och livkrafig beånd av organimer. Deuom behöv kyddområden för a rygga och bevara organimerna och dera livmiljöer,5 p. I vare nämn a ) kogbruke kö å a mångfalden i kognauren bevara genom a ) rygga ekonomikogarna biologika variaionrikedom och kydda organimer och dera livmiljöer,5 p. I vare nämn eller bekriv någondera av ovan nämnda punker. c) ineniv köel Ineniv köel innebär en krafig föra gallring, med vilken man koncenrerar illväxen ill de bäa räden, var uveckling yerligare kan påkynda genom gödling och kvalieförhöjande amkvining.,5 p. Ur vare framgår a ) man genom en krafig föra gallring koncenrerar illväxen ill de bäa räden och a ) räden uveckling kan yerligare påkynda genom gödling och kvalieförhöjande amkvining,5 p. I vare nämn eller bekriv någondera av ovan nämnda punker. d) örkae Törkae är en vampjukdom om förorakar kräfår (lyror, vilka kan växa ig å ora a de dödar räde opp eller hela räde). Svampen förorakar ockå kvalieförluer.,5 p. Ur vare framgår a ) de är fråga om en vampjukdom, om ) förorakar kräfår i räde opp (eller grenar), vilka dödar (grenar och/eller) räde opp eller i vära fall hela räde (min vå ympom bör bekriva).,5 p. I vare nämn eller bekriv någondera av ovan nämnda punker. e) PEFC PEFC (Programme for he Endoremen of Fore Cerificaion cheme) är en inernaionell amarbeorganiaion för de kogcerifieringyem om uveckla på naionell och regional nivå. I prakiken använd benämningen för de ockå av Finland godkända cerifieringyeme. PEFCcerifikae bevilja virkeproducener om eferkommer via krav eller cerifieringkrierier (uppräknade i boken). Skogcerifieringen genomför aningen regional om gruppcerifiering eller om kogägarpecifik cerifiering. Cerifikae bevilja av e uomående, oparik cerifieringföreag.,5 p. Ur vare framgår a ) de är fråga om e cerifieringyem, om äller via krierier. I vare nämn deuom ) min vå krierier.,5 p. I vare nämn eller bekriv någondera av ovan nämnda punker.

4 f) beåndfigur Beåndfigur är e med aveende på kogyp och beånd enhelig område, vilke bildar kogbrukplanen grundenhe. Avverkning- och kogvårdförlagen gör figurvi.,5 p. I vare nämn a beåndfiguren ) är e med aveende på kogyp och beånd enhelig område (kogbrukplanen grundenhe), på vilke man uför ) avverkning- och kogvårdågärder.,5 p. I vare nämn eller bekriv någondera av ovan nämnda punker. g) amanal Samanale använd ofa för a bekriva rädmängden i beånd med må diamerar och äa beånd,.ex. plankogar. Samanale ange om räden anal per hekar (ammar/ha). Samanale uppkaa i allmänhe på cirkelprovyor genom a räkna anale ammar innanför yan och förvandla de ill hekarbai genom a muliplicera med en koefficien om beäm av provyan radie. För en provya med radien 3,99 meer ill exempel är koefficienen. I glea beånd lönar de ig a uppkaa amanale på örre provyor för bäre noggrannhe.,5 p. I vare nämn a ) amanale använd för a bekriva rädmängden i beånd med må diamerar,.ex. i plankogar, och a ) amanale uppkaa i allmänhe genom a räkna anale ammar innanför en cirkelprovya och förvandla anale ill ammar per hekar genom a muliplicera med en koefficien om beäm av provyan orlek.,5 p. I vare nämn eller bekriv någondera av ovan nämnda punker. h) ropri opri är de enhepri om köparen erlägger äljaren vid roföräljning. Vid roföräljning varar köparen för avverkning och errängranpor, och därför är roprie lägre än enheprie vid leveranföräljning.,5 p. I vare nämn a ) roprie är de enhepri om köparen erlägger äljaren vid roföräljning, då ) köparen varar för avverkning och errängranpor.,5 p. I vare nämn a roprie är e enhepri vid roföräljning Begreppe roföräljning förklara dock ine närmare. i) orimenmeoden Sorimenmeoden är en i de nordika länderna använd virkedrivningmeod, där ammarna kapa enlig via må- och kvaliekrav i för användaren lämpliga orimen,.ex. ågock, varvock och maaved, redan på avverkningplaen. Närranporen av virke från avverkningplaen ill vägkanen kö ofa av en kograkor.,5 p. I vare nämn a orimenmeoden är en ) (i Finland eller de nordika länderna använd)) virkedrivningmeod, där ammarna kapa i orimen,.ex. åock eller maaved, ) i amband med avverkningen.,5 p. I vare nämn min a ammarna kapa i orimen. j) amfälld kog Samfälld kog är e ill flera faigheer gemenam hörande kogområde, om förvala av en förvalningnämnd i enlighe med lagen om amfällda kogar och var avkaning dela i förhållande ill ägarandelar.,5 p. I vare nämn a amfälld kog är ) e ill flera faigheer gemenam hörande kogområde, om förvala av en förvalningnämnd i enlighe med lagen om amfällda kogar och ) de avkaning dela i förhållande ill ägarandelar.

5 ,5 p. I vare nämn en av punkerna ovan. 3. Kaja parkade en boll. Bollen bana avbildade och man märke a den kunde bekriva approximaiv med ekvaionen:y =,x,4x, där y är höjden i meer och x är de vågräa avånde från ugångpunken i meer. y, x,4x y y är höjden x är vågräa avånde från ugångpunken a) Hur lång flög bollen? (,5 p), y x 57,4,,4 x x ai x 78, m x Svar: Bollen flög 78,57 meer. b) Hur hög flög bollen? (,5 p) y '( x),,8x, x 39, 9m,8,, y,,4, 6m,8,8 Svar: Bollen flög ill höjd av,6 meer. c) Sedan fällde Kaja bollen i e halvcirkelforma råg var diameer var 5 meer. Bollen illryggalade en redjedel av råge på 3 ekunder och vå redjedelar på 8 ekunder. Med hur många procen jönk bollen medelfar under den andra redjedelen jämför med den föra? ( p) Bollen far under den ia redjedelen av råge jönk foräningvi, nu jönk medelfaren med 6 procen jämför med medelfaren under den andra redjedelen. Hur lång id og bollen färd i råge ammanlag? ( p) Medelfaren är den illryggalagda vägen dela med iden de og. r 5m är färden, är iden och v är faren indexen,, och 3 hänviar ill föra, andra och ia redjedelen. r r 3 3, 3, v r 33 r 9 r r 3 3, 8 3 5, v r 35 r 5 Faren junkning från föra redjedelen ill ia redjedelen

6 v v r 5 r 9 9 5,4 Svare ill den föra frågan: Faren jönk med 4 procen. r v3,6 v,4 v,4 5 3 r 3 r , 5 v,4 r 3 3,4 5 Den ammanlagda iden är 3 5,5, 5 3 Svare ill den andra frågan: Bollen färd i råge og ammanlag,5 ekunder. 4. Båen lämnar hamnen och rör ig med haigheen 5 knop under 45 min. knop =,85 km/h Båen ru (linjerna a och b). b c e a d

7 a) Hur lång från hamnen befinner ig båen då? En knop är,85 km/h. Jordgloben kurvaur kan lämna obeakad. (,5 p) a är den eferfrågade färden a,75h 5,85 km/ h 6, 945km b) Efer dea ändrar båen kur grader i förhållande ill in urprungliga färdrikning och foräer med 7 knop far under en imme. Hur lång från hamnen är den nu? Jordgloben kurvaur kan lämna obeakad. ( p) e är den eferfrågade färden b h 7,85 km/ h, 964km c b d b in co 9 c b in 9,8km 9 d b co9 4,434km a c 4,434 6,945,8 9, km e d 63 ELLE alernaiv e a b ab co 8 6,945,964 6,945,964 co 8 9,63km c) En jöman berakar de öppna have från m höjd. Hur lång bora kan han e en punk på jordyan? Jorden radie är 637 km. Ljue möjliga bryning beaka ine. (,5 p) y är de eferfrågade avånde är jorden radie, = 637 km h är den höjden där man iar på, h = m

8 h y h , km y 96 ELLE alernaiv x är de eferfrågade avånde h x

9 h h co co km h x 5, co 36 co 36