Kvalitetsredovisning 2010/2011 Lindbacka förskola Förskolechef Annika Proos
Innehåll 1. Inledning... 1 2. System för kvalitetsarbete... 1 3. Områden som ska kvalitetsredovisas... 4 3.1 Barn i behov av särskilt stöd... 4 3.2 Förskolans arbete med matematik... 5 3.2.1 Skogen... 5 3.2.2 Havet...6 4. Sammanställning av förskolans prioriterade åtgärder för utveckling för det kommande året.... 8
1. Inledning Barn & Ungdom, Gävle kommun, genomförde en stor organisationsförändring under detta läsår med start 1/1 2011. Kommunens förskolor delades då upp i åtta förskoleenheter. Det innebar att de flesta förskolor bytte chef vid årsskiftet. På Stigslund Strömsbro förskoleenhet arbetar Annika Proos som förskolechef och Britt Nilheim som biträdande förskolechef. Vi samarbetar även med Norra förskoleenheten. Annika har direktansvar för Svangårdens förskola och Lindbacka förskola samt övergripande ansvar för hela Stigslund - Strömsbro förskoleenhet. Britt Nilheim har direktansvar för Bönans förskola, Källbackens förskola, Åbyggeby förskola och Älvgårdens förskola. Målet med denna organisationsförändring är att vi tillsammans ska arbeta för en likvärdighet i våra förskolor där lika grundförutsättningar ska råda. Vårterminen har till stor del bestått i att lära känna den nya enheten och då främst de förskolor som jag har ett särskilt ansvar för. Det har varit en händelserik och utmanande tid tillsammans med de nya förskolorna och den nya organisationen börjar ta form. Jag har under vårterminen mötts av goda engagerade pedagoger och en väl fungerande verksamhet. Jag ser fram emot nästa termin och framtiden ser jag som rolig, spännande, utvecklande och lärorik. Förskolechef Annika Proos 2. System för kvalitetsarbete Vår arbetsplan är uppbyggd på följande sätt: Planen är utarbetad av samtliga pedagoger som en verksamhetsbeskrivning. Vi har gemensamt valt våra mål utifrån förskolans läroplan Lpfö 98. Våra prioriterade mål har under året varit matematik, språk och barns delaktighet och inflytande. I arbetsplanen har vi synliggjort vad vi skall sträva mot i respektive mål. Varje mål är nedbrutet i delmål. I arbetsplanen beskriver pedagogerna hur de arbetar konkret för att uppnå dessa mål. Det kan se olika ut på respektive hemvist beroende på nuläget i barngruppen. Arbetsplanen är presenterad för föräldrarna och finns tillgänglig på anslagstavlan i förskolans entré. Våra mål är formulerade utifrån föregående års kvalitetsredovisning, åtgärder för utveckling. Målen är väl förankrade i förskolans läroplan Lpfö 98. Målen bryts ner i delmål, åtgärder beslutas och tidsbegränsning fastslås. Målen utvärderas regelbundet på den gemensamma 1
reflektionstiden. När vi utvärderar och reflekterar över målen så använder vi följande frågeställningar: Hur har det gått med det vi tänkte? Vad har vi dokumenterat? Hur och vad har vi reflekterat över? Vad blev bra? Vad hade vi kunnat göra på annat sätt? Hur går vi vidare? Varje hemvist har gemensam reflektionstid 1,5 timme/vecka samt egen reflektionstid 2,5 timme/vecka. Hemvisternas gemensamma reflektionstid är uppdelad med olika huvudansvarsområden. En pedagog ansvarar för mötesupplägg, en för att föra protokoll, två för hemvistens dokumentationer och två för att göra läroplanskopplingar utifrån verksamheten och diskussionerna. Vårens sista planeringsdag ägnas åt utvärdering av de statliga, kommunala och förskolans egna mål. Föregående års förbättringsåtgärder och organisationen utvärderas också då. De pedagogiska utvecklingsledarna på enheten ställer tillsammans ihop material och frågeställningar till utvärderingarna som sen ligger till grund för kvalitetsredovisningen. Förskolechef och den pedagogiska utvecklingsledaren sammanställer sedan kvalitetsredovisningen i juni månad. Ambitionen är att synliggöra exempel från båda hemvisternas utvärderingar. Utvärderingarna ligger sedan till grund för nästa verksamhetsårs nya mål. Lindbacka och Svangårdens förskolor har haft både pedagogiska och administrativa utvecklingsledare på respektive förskola som tillsammans med förskolechef bildar en ledningsgrupp. Gruppen börjar varje termin med en planeringsdag där vi drar upp riktlinjer för den kommande terminen. Innehållet på dessa träffar är följande: Målet med vårt arbete under terminen. Den reviderade läroplanen. Det pedagogiska årshjulet. Pedagogisk dokumentation och läroplanskopplingar. Översyn av vårt tematiska arbete. Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan. Arbetsplan. Läranderum. Organisation och ekonomi. Planeringsdagar. Föreläsningar/utbildningar. Kvalitetsredovisningens åtgärder. 2
Det pedagogiska årshjulet ligger som grund för vår pedagogiska verksamhet. Årshjulet är ett hjälpmedel för oss pedagoger att skapa en organisation som ger tid till dokumentation, reflektion och utvärdering. Det pedagogiska årshjulet är en process, en organisation och ett sätt att tänka Reggioinspirerat. Pedagogens roll är att vara medforskande, aktivt observerande, nyfiken och ha en medvetenhet i att utmana barnen vidare. Det pedagogiska året börjar i augusti/september. Pedagogernas huvuduppdrag i augusti/september är att observera och dokumentera barnens lekar och intressen och att utifrån detta skapa en utmanande miljö. Temaarbetet växer också fram med hjälp av de observationer och dokumentationer som gjorts. Vi arbetar aktivt med teman till och med november månad. Dessa teman följs av reflektioner och dokumentationer. December månad ägnas åt jultraditioner. I januari månad ser vi tillbaka och reflekterar över höstens teman samt startar upp nya. Vårens temaarbeten avbryts för påsktraditioner och avslutas sedan i slutet av maj. Här följer en tid för/av dokumentation och utvärdering. Genom att observera, dokumentera och reflektera tillsammans med barnen och med varandra stöds lärprocessen och nya tankar föds. Vi strävar efter att arbeta med barnen i mindre grupper, i dessa gör barnen bättre sin röst hörd. Vid årets sommarfest, tillsammans med föräldrar och syskon, hade barnen utställning där de fick visa terminens/årets temaarbeten. På vår förskola arbetar vi i positionssystem, detta innebär att pedagogerna arbetar och har ansvar i olika rum på förskolan. Dessa positioner är hemvist, entré, torg och ateljé. Pedagogerna är antingen fasta eller rörliga i positionssystemet. Fast pedagog = pedagog i lek och aktivitet med barnen. Rörlig pedagog = pedagog som i första hand har ansvar för föräldrakontakten, blöjbyten, svara i telefon m.m. Positionssystemet är schemalagt stor del av dagen. Pedagogerna har fått följande fortbildningar Föreläsning med Bodil Nilsson/Lillemor Sterner: Barn och Naturvetenskap. (Alla) Föreläsning: Naturvetenskap, Teknik, Entreprenörskap. Föreläsning med Ulf Hagstöm: Låter sig skyddsänglar organiseras. Föreläsning med Lovisa Hammarfors: Pedagogiska miljöer - En förskola i förändring. (Alla) Malin Rosengren/Eva Ekström: Språkstörning. Konferens på Reggio Emilia Institutet: Musik ett av de hundra språken. Läraren i fokus. Föreläsning med Monika Haraldsson Sträng: Den pedagogiska dokumentationen som medel och mål i förskolans verksamhet. Startskottet implementering av den reviderade läroplanen på Folkets Hus. (Alla) En halv planeringsdag med reflektioner från startskottet med rev. Lpfö-98, Britt Nilheim och Anita Kiuttu. (Alla) Nätverk för pedagogiska utvecklingsledare av Anita Kiuttu och Britt Nilheim. 3
3. Områden som ska kvalitetsredovisas 3.1 Barn i behov av särskilt stöd Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler Lpfö 98. Förutsättningar Alla barn erbjuds en stimulerande och utmanande pedagogisk verksamhet. Vi anpassar vår miljö och verksamhet utifrån barnens behov. Under vissa delar av dagen arbetar vi med barnen i mindre grupper. Pedagogerna är organiserade utifrån positioner så barnen får möjlighet, var de än befinner sig, att mötas av närvarande pedagoger. Vi har två pedagoger som ansvarar för elevvårdsarbete och dessa får fortlöpande fortbildning i ämnet: Barn i behov av särskilt stöd. Dessa pedagoger träffas regelbundet en gång i månaden tillsammans med enhetens elevvårdsteam för diskussioner, konsultation och stöd i frågor som handlar om verksamheten. I områdets elevvårdsteam ingår specialpedagog och tal & språkpedagog. Genom sökta pengar för minskade barngrupper har det under läsåret arbetat två extra pedagoger i huset, en på vardera hemvist. Utöver det har en resurs arbetat på en av hemvisterna som förstärkning/stöd i barngrupp. Arbetet i verksamheten Pedagogerna tar vid behov upp barnet/barnen till diskussion på hemvistens gemensamma reflektionstid. Vid behov vänder sig pedagogerna till förskolechef. Ansvarig förskollärare gör vid behov en pedagogisk kartläggning. Enhetens elevvårdsteam används som stöd för pedagogerna och rådgivning i deras arbete. Samtal förs med berörda vårdnadshavare om vidare stöd behövs för barnet. Resurspedagog sätts vid behov in i barngruppen. Resultat Arbetet med de enskilda barnen/hela barngruppen har gett tydliga resultat när stöd har satts in. De regelbundna träffar vi har haft med enhetens elevvårdsteam har gett oss stort utbyte i form av diskussioner, stöd och kunskap kring barn i behov av särskilt stöd. Pedagogerna har fått bekräftelse och blivit stärkta i sitt arbete med de enskilda barnen/hela barngruppen och i arbetet med föräldrarna. Åtgärder för utveckling Att erbjuda fler smågruppstillfällen så barnen får möjlighet att vara i grupper med färre barn är något vi kommer att fortsätta sträva efter och utveckla vidare. 4
3.2 Förskolans arbete med matematik Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt att orientera sig i tid och rum. Lpfö-98 Förutsättningar Tre pedagoger har matematikinriktning i sin utbildning. En artikel har delats ut och ny matematiklitteratur för pedagogerna har tillkommit. Vid den gemensamma reflektionstiden har vi utvärderat delmål i matematik regelbundet. Arbetet i verksamheten Pärlbyggen, mönster och teknik. Benämningar av begrepp lång kort, bakom framför osv. Sortering efter färg, form, storlek, material. Vi sjunger och ramsräknar. En hemvist har matematikhörna med utmanande material. Utmaningar och frågor från pedagogerna i form av små problem att lösa eller frågeställningar som: Vad tror du? Hur tänkte du här? Hur kan vi göra då? God tillgänglighet till pussel och spel. Former i olika material. Benämning av former. Litteratur. Dukning och planering tillsammans med barnen. Barns val och benämning av frukt: Jag vill ha ett halvt äpple utan skal, jag vill ha en fjärdedel päron med skal osv. 3.2.1 Skogen Färger På hemvisten med de yngsta barnen har vi arbetat med färger och sortering. Under hösten började vi med färger som ett tema. Vi bekantade oss med grundfärgerna och fokuserade på att benämna dem. Vi målade bl.a. med grundfärger, en åt gången och sedan med flera 5
färger. Sång, lek, drama och ramsor har varit inspirerande verktyg i temaarbetet. Vi har även förstärkt färgerna med hjälp av tecken. Sortering Vi har sorterat olika saker från rummet efter färg samt sorterat pennor och duplo efter färg. Barnen har sedan genom vidare utmaningar och uppmuntran av den närvarande pedagogen börjat sortera övriga material/leksaker. Genom bl.a. reflektioner och bilder har barnet sett sitt eget lärande och blivit förtroget med att sortera och sedan gärna visat en kamrat. Sorteringen spred sig vidare bland barnen. Resultat Vi kan se att barnen har fått en förståelse för, och kunskap om, vad sortering är och hur det går till. Detta blir tydligt då de berättar med ord, med kroppsspråk eller visar hur de gör. Barnens lust att sortera har ökat i flera andra situationer, t.ex. på utflykten med naturmaterial, kottar och pinnar. Pedagogerna har sett att ett tydligt gemensamt förhållningssätt, som vi har i våra prioriterade mål med utvärderingar och reflektioner, har bidragit till att vi lyckats väl. Åtgärd Att arbeta mer med ett tydligt gemensamt förhållningssätt med våra mål från den reviderade läroplanen (Lpfö-98) och Lindbackas prioriterade mål som grund. Vi fortsätter även arbetet med att benämna matematiska begrepp i vardagliga situationer samt att utveckla den matematiska fysiska och pedagogiska miljön. 3.2.2 Havet Mätning På de äldre barnens hemvist har en grupp visat stor lust att mäta i många olika situationer. Barnen har blivit utmanade och inspirerade att prova att mäta med olika saker t.ex. pinnar, duplo och kottar och sett olika resultat. Barnen har reflekterat och blivit nyfikna, nya funderingar har väckts. Några av pedagogerna har med hjälp av maskoten grodan gett barnen nya olika matematiska uppdrag. 6
Resultat Barnen ser att det finns olika svar beroende på vad de mäter med. Barnens förståelse för mängd och antal har ökat. Begreppen stor och liten har blivit väl förankrade. Former En grupp har utifrån tidigare fokus på färger utmanats vidare, med hjälp av pedagogerna, till ett intresse för de olika matematiska formerna. Vi bekantade oss med de olika formerna cirkel, kvadrat, triangel och att benämna dessa. För att komma igång och få kännedom om de olika formerna gav pedagogerna material och inspiration till att skapa en gubbe med hjälp av de olika formerna. Utifrån det fick barnen lust att skapa och benämna olika former i olika sammanhang. Resultat Många barn är förtrogna med de olika formerna och vi såg även att barnen själva letade former i sin vardag och benämnde dem. Pärlbyggen Barnen har haft goda förutsättningar att lägga pärlplattor. Ett rum i rummet har utvecklats då barnen visat stort intresse för detta med bl.a. ett större lågt bord, hylla med tillgängligt inspirerande material och speciella pärlhyllor. Pedagogerna har därifrån utmanat vidare med nya material, mönster och tekniker som t.ex. att rita sina egna mönster på rutformade papper innan barnen har lagt sin platta. Egna val och idéer har varit en stor inspiration. 7
Resultat Vi ser barnens utveckling från ofta planlöst läggande till att sortera färger, tänka antal, följa färdiga mönster och mallar samt att konstruera egna mönster. Åtgärd Mer finns att utveckla och utmana med nya tekniker, t.ex. bygga tredimensionellt och vidare förankra mönster på rutformat papper innan barnen bygger. 4. Sammanställning av förskolans prioriterade åtgärder för utveckling för det kommande året. Till hösten kommer vi att prioritera natur och teknik i enheten Stigslund-Strömsbro. Alla pedagoger kommer att delta vid en planeringsdag på Högskolan i Gävle som heter Hållplats natur och teknik. Syftet är att få mer kunskap, ett större engagemang för ämnet, hitta bra material, ge förutsättningar för nyfiket upptäckande och utforskande samt att göra naturvetenskap mer tillgängligt i vardagen. Arbetet ska bli synligt i förskolan. Vår uppdragspedagog kommer att handleda oss i pedagogisk dokumentation för att leda arbetet framåt. Fyra pedagoger får möjlighet att gå fortbildning i pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg och filosofi genom föreläsningsserien Förskola, lärande och yrkesprofession vid Högskolan i Gävle. Ansvariga: Annika Proos och Karin Larsson. Tid: Hösten 2011 och våren 2012. 8