Kvalitetsredovisning 2009/2010

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2009/2010 Lindbacka förskola Eva Levin Vikarierande förskolechef

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Grundfakta System för kvalitetsarbete Föregående års åtgärder för utveckling kommentarer Områden som ska redovisas Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Barn i behov av särskilt stöd Arbetet med genus och jämställdhet Barns och elevers inflytande Språk- och läsutveckling Matematik vår förskolas prioriterade mål Sammanställning av åtgärder för utveckling

3 1. Inledning På Lindbacka förskola lägger vi grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildaren helhet. Barnen skall få möjlighet att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Verksamheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Lpfö-98. Vårt förhållningssätt och vår verksamhet är väl förankrad i Lpfö-98, som ligger till grund för vårt uppdrag. Verksamhetsåret har bestått av en fortsatt uppbyggnad av hela förskolan både pedagogiskt och fysiskt. Lindbacka förskola genomsyras och inspireras från Reggio Emilias tankar och förhållningssätt. Här möts barnen av pedagoger som ser på barnet som fullt av förmågor som kan, och som utmanas vidare genom att få uppmuntran och tid. Vi erbjuder en tillåtande och tillgänglig miljö. Leken ges ett stort utrymme i vår vardagliga verksamhet. Förskolan består av två hemvister. På varje hemvist arbetar 6 heltids pedagoger i ett positionssystem. Positionssystemet möjliggör närvarande pedagoger som tar tillvara på barnens intressen och utmanar dem vidare. Genom att låta barnen vara i mindre grupper under dagen så får de ännu större möjlighet till att vara delaktiga och ha inflytande i sin verksamhet. Lindbackas arbete under läsåret har mycket bestått av diskussioner rörande miljön, ute och inne. Vi har fått hjälp med vår utemiljö av många engagerade föräldrar. Vi vill ge barnen goda förutsättningar och en tro på sig själva för ett livslångt lärande. 2. Grundfakta Lindbacka förskola ligger i stadsdelen Strömsbro utanför Gävle i det Norra Skolområdet. Förskolan ligger mitt i naturen med närhet till skogen och Gävle Golfbana. Enheten består av Lindbacka och Svangårdens förskolor. Lindbacka startade Förskolan består av två större hemvister varav en hemvist är för de yngre barnen 1-2 år och den andra hemvisten för de äldre barnen 2-5 år. Lindbacka genomsyras och inspireras av Reggio Emilias tankar och förhållningssätt. Förskolan har egen matlagning. Förskola Antal inskrivna barn per årsarbetare i förskolan Lindbacka 6,2 Gävle kommun 5,4 5,6 5,6 2

4 Förskola Antal barn per avdelning i förskolan Lindbacka 18,7 Gävle kommun 15,8 17,7 18,3 Förskola Andel i % årsarbetare med ped. högskoleutbildning Lindbacka 75 Gävle kommun System för kvalitetsarbete Vår arbetsplan är uppbyggd på följande sätt: Planen är utarbetad av samtliga pedagoger som en verksamhetsbeskrivning Vi har gemensamt valt våra mål utifrån förskolans läroplan Lpfö 98 Våra prioriterade mål är matematik, språk och barns delaktighet och inflytande I arbetsplanen har vi synliggjort vad vi skall sträva mot i respektive mål Varje mål är nedbrutet i delmål. I arbetsplanen beskriver pedagogerna hur de arbetar konkret för att uppnå dessa mål. Det kan se olika ut på respektive hemvist beroende på nuläget i barngruppen. Arbetsplanen är presenterad för föräldrarna och finns tillgänglig på anslagstavlan i förskolans entré. Våra mål är formulerade utifrån föregående års kvalitetsredovisning, åtgärder för utveckling. Målen är väl förankrade i förskolans läroplan Lpfö98. Målen bryts ner i delmål, åtgärder beslutas och tidsbegränsning fastslås. Målen utvärderas regelbundet på den gemensamma reflektionstiden. När vi utvärderar och reflekterar över målen så använder vi följande frågeställningar: Hur har det gått med det vi tänkte? Vad har vi dokumenterat? Hur och vad har vi reflekterat över? Vad blev bra? Vad hade vi kunnat göra på annat sätt? Hur går vi vidare? 3

5 Varje hemvist har gemensam reflektionstid 1,5 timme/vecka samt egen reflektionstid 2,5 timme/vecka. Hemvisternas gemensamma reflektionstid är uppdelad med olika huvudansvarsområden. En pedagog ansvarar för mötesupplägg, en för att föra protokoll, två för hemvistens dokumentationer och två för att göra läroplanskopplingar utifrån verksamheten och diskussionerna. Återkommande frågeställningar är: Vad blev bra? Vad hade vi kunnat göra på annat sätt? Hur går vi vidare? Vårens sista studiedag ägnades åt utvärdering av de statliga, kommunala och förskolans egna mål. Föregående års förbättringsåtgärder och organisationen utvärderas också då. De pedagogiska utvecklingsledarna på enheten ställde tillsammans ihop material och frågeställningar till utvärderingarna som sedan låg till grund för kvalitetsredovisningen. Förskolechefen och den pedagogiska utvecklingsledaren sammanställde sedan kvalitetsredovisningen i juni månad. Ambitionen var att synliggöra exempel från båda hemvisternas utvärderingar. Utvärderingarna ligger sedan som grund för nästa verksamhetsårs nya mål. Lindbacka och Svangårdens förskolor har både pedagogiska och administrativa utvecklingsledare på respektive förskola som tillsammans med förskolechefen bildar en ledningsgrupp. Gruppen börjar varje termin med en planeringsdag där vi drar upp riktlinjer för den kommande terminen. Innehållet på planeringsdagen denna termin var: Målet med vårt arbete under terminen Nya läroplanen Det pedagogiska årshjulet Pedagogisk dokumentation och läroplanskopplingar Översyn av vårt tematiska arbete Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan Arbetsplan Läranderum Organisation och ekonomi Studiedagar Föreläsningar/utbildningar Kvalitetsredovisningens åtgärder Det pedagogiska årshjulet ligger som grund för vår pedagogiska verksamhet. Årshjulet är ett hjälpmedel för oss pedagoger att skapa en organisation som ger tid till dokumentation, reflektion och utvärdering. Det pedagogiska årshjulet är en process, en organisation och ett sätt att tänka Reggioinspirerat. Pedagogens roll är att vara medforskande, aktivt observerande, nyfiken och ha en medvetenhet i att utmana barnen vidare. Det pedagogiska året börjar i augusti/september. Pedagogernas huvuduppdrag i augusti/september är att tänka på miljön, materialet och att observera och dokumentera barnens lekar och intressen. Utifrån observationer och dokumentationer växer teman fram. Vi arbetar aktivt med teman till och med november månad. Dessa teman följs av reflektioner och dokumentationer. December månad ägnas åt jultraditioner. I januari månad ser vi tillbaka och reflekterar över höstens 4

6 teman samt startar upp nya. Vårens temaarbeten avbryts för påsktraditioner och avslutas sedan i slutet av maj. Här följer en tid för/av dokumentation och utvärdering. På vår förskola arbetar vi i ett positionssystem, detta innebär att pedagogerna arbetar och har ansvar i olika rum på förskolan. Dessa positioner är hemvist, entré, torg och ateljé. Pedagogerna är antingen fasta eller rörliga i positionssystemet. Fast pedagog = pedagog i lek och aktiviteter med barnen. Rörlig pedagog = pedagog som har föräldrakontakten, blöjbyten, svarar i telefonen m.m. Positionssystemet är schema lagt stor del av dagen. Under det här verksamhetsåret har Lindbacka och Svangårdens förskolor tillsammans med ledningsgrupp och pedagoger från båda förskolorna arbetat fram en föräldraenkät. Alla pedagoger hade möjlighet att påverka innehållet. Vi använde oss av andra kommuners enkäter för att få förslag på bredd och upplägg. Utifrån det valde vi ut de frågeställningar som kändes mest aktuella för våra förskolor. Lindbackas och Svangårdens föräldraråd tittade på förslaget och hade åsikter om det. Utifrån detta sammanställde ledningsgruppen den nu antagna enkäten. Enkäten kommer att delas ut varje år till samtliga föräldrar. Hösten 2009 startade Projekt Lindbacka ateljé tillsammans med konstpedagog Gunilla Rådström och Yvonne Lindh, adjunkt i bildpedagogik vid Högskolan i Gävle. Tanken med projektet är att bygga upp en fungerande ateljé tillsammans med personal och barn. Projektets syfte är att medvetandegöra kunskap hos pedagogerna om estetiska lärprocesser som en väg till barns lärande med alla sinnen. Med hjälp av olika metoder, tekniker, material och med god kunskap om dessa områden kan ateljén bli hjärtat i verksamheten, där det skapas en tillåtande och undersökande verksamhet med läroplanens uppdrag, mål och riktlinjer i utveckling och lärande som grund. Pedagogerna har fått följande fortbildningar: Den pedagogiska utvecklingsledaren har gått steg 2 av pedagogisk mentorsutbildning, en kurs med Eva Wiklund Dahl. Föreläsning med leg. psykolog Leif Strandberg: Lärandemiljöer. Föreläsning med förskollärare och föreläsare Mia Mylesand: Bygg och konstruktion. Föreläsning med beteendevetare Gunnar Ahlin: Lösningsinriktad pedagogik: arbete med barn/elever i behov av särskilt stöd. Ateljeristautbildning på Högskolan i Gävle. Upptäcktsresan utan slut och föreläsning med författare Ann Åberg. Språket med talpedagog Eva Ekström. Föreläsning med Margareta Forsbäck: Alla barn kan lära sig matematik. Förskolelyftet: Det språkande och det matematiska barnet. Förskolelyftet: Att leda en organisation mot en språklig och matematisk utveckling. Barns lust till läsning. Medarbetarutveckling. Föreläsningsdag i regi av Barnahus. Skolportalen - Föreläsning med Eva Funck: Natur och teknik. 5

7 Studiedag med adjunkt i bildpedagogik Yvonne Lind från Högskolan i Gävle: Lärande rum. Föreläsningar i regi av BIG: Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan. Reggio nätverk. ½ studiedag med bildpedagog Gunilla Rådström: Tekniker och materialkännedom. Kurs med Yvonne Lind och Gunilla Rådström på konstcentrum: Pedagogrollen. Hantering av personalsystemet Personec. 4. Föregående års åtgärder för utveckling kommentarer Åtgärd: Fortbildning i pedagogisk dokumentation genom Upptäcktsresan. Efter fortbildningen kommer vår pedagogiska utvecklingsledare Eva Levin att ge stöd på pedagogernas reflektionstid. Kommentar: Alla pedagoger har gått fortbildning i pedagogisk dokumentation. Eva har stöttat och utmanat pedagogerna på både den enskilda och den gemensamma reflektionstiden. Några pedagoger önskar få ytterligare enskild handledning till kommande termin. Åtgärd: Pedagogerna skall mera aktivt ställa frågor till barnen för att utmana dem vidare. Pedagogerna skall erbjuda barnen ännu större valfrihet vad beträffar ute och innevistelse. Kommentar: Vi ställer fler utmanande följdfrågor och vi märker att barnen mer aktivt tänker egna lösningar. Vi kan erbjuda barnen mer valfrihet ute inne vissa dagar och får i nuläget vara nöjda med det. Åtgärd: Utveckla TSS- metoden, att använda tecken som ett hjälpmedel, i flera situationer. Skapa en språkhörna bland de äldsta barnen. Erbjuda barnen fler reflektionstillfällen i den dagliga verksamheten. Kommentar: TSS metoden har utvecklats i fler situationer, bl.a är föräldrarna mer involverade. Språkhörnan har skapats och här har barnen varit delaktiga i utförandet av alfabetet. Bokstäverna har barnen skapat i lera eller byggt av duplo. Vi erbjuder rikligt med reflektionstillfällen vilket har gett barnen en större vana vid att reflektera. De efterfrågar även fler reflektionstillfällen på eget initiativ. Åtgärd: De äldsta barnens matematikhörna skall utvidgas. Vi ska bli ännu bättre på att fånga matematiken i vardagen. De yngsta barnen skall iordningställa en matematikhörna och de skall utveckla talområdet 1-5. Kommentar: Matematikhörnan hos de äldsta barnen har utvidgats med mer material som sifferpussel och knappar i burk med genomtänkta uppgifter. Vi pedagoger fångar matematiken mer medvetet i vardagen. Vi benämner matematiken i den dagliga verksamheten, vi utmanar i byggsituationer med uppgifter som bygga högt, bygga 6

8 långt och bygga brett. De äldsta barnen har byggt modeller som de har fotograferat, rivit ner och byggt upp igen med hjälp av fotografierna. Då barnen letat smådjur har vi räknat ben, funderat vidare vilket djur som har flest ben, mätt maskar med mera. Matematikhörnan bland de yngsta barnen är iordningställd och där erbjuds material utifrån begreppen stor-liten. 5. Områden som ska redovisas 5.1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förutsättningar Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller annan kränkande behandling. Lpfö-98. På förskolan är det läroplanens värdegrund som ska gälla. Vi har använt oss av Svangårdens trygghetsplan i väntan på de nya direktiven i att utarbeta en Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolechefen, pedagogiska utvecklingsledaren och en pedagog har under våren fått en del föreläsningar och handledning i att utarbeta planen. Arbetet i verksamheten: Eftersom vi inte har haft en egen framarbetad plan, har vi använt oss av Svangårdens. Resultat: Vi har sett vikten av att ha egen framarbetad, väl förankrad plan.. Åtgärd för utveckling: Vi ska under hösten utarbeta en Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Lindbacka förskola. På höstens planeringsdag i augusti ska ledningsgruppen strukturera upp arbetet med planen. Vi ska utarbeta planen på våra Aptmöten och på delar av våra studiedagar i höst. 5.2 Barn i behov av särskilt stöd Förutsättningar Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler Lpfö-98. Alla barn erbjuds en bra pedagogisk verksamhet. Vi anpassar vår miljö och verksamhet utifrån barnens behov. Under vissa delar av dagen arbetar vi med barnen i mindre grupper. Pedagogerna är organiserade utifrån positioner så barnen får möjlighet, var de än befinner sig, att mötas av närvarande pedagoger. Vi har en talpedagog och en specialpedagog kopplad till vårt område och med dem har vi ett bra samarbete. Vi har ett elevvårdsteam på Lindbacka/Svangårdens förskolor som används vid behov av rådgivning för pedagogerna. 7

9 Arbetet i verksamheten: Pedagogerna tar vid behov upp barnet till diskussion på hemvistens gemensamma reflektionstid. Vid behov vänder sig pedagogerna till förskolechefen. Ansvarig förskollärare gör en pedagogisk kartläggning. Lindbackas och Svangårdens elevvårdsteam används som stöd för pedagogerna och rådgivning i deras arbete. Samtal förs med berörda föräldrar om vidare stöd för barnet. Norra skolområdets elevvårdsteam konsulteras vid behov för ytterligare stöd till barn och familj. Resurspedagog sätts vid behov in i barngruppen. Resultat: Arbetet med de enskilda barnen har gått tydligt framåt när stöd har satts in. Pedagogerna har utmanats vidare, fått bekräftelse och blivit stärkta i sitt arbete med de enskilda barnen och i arbetet med föräldrarna. Åtgärd för utveckling: Vi fortsätter med vårt medvetna arbetssätt, då det har fungerat bra och gett ett tillfredställande resultat. Att erbjuda fler smågruppstillfällen så barnen får möjlighet att vara i grupper med färre barn fortsätter vi också med. 5.3 Arbetet med genus och jämställdhet Förutsättningar Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Lpfö -98. Pedagogerna har kommit olika långt i sin medvetenhet vad beträffar genus och jämställdhet. Vi har börjat diskutera olika genusfällor i den dagliga verksamheten men har inte observerat varandra och uppmärksammat varandra på olika fällor. Arbetet i verksamheten: Pedagogerna strävar efter att möta barnen utifrån den individ de är, inte utifrån barnets kön. Vi försöker att erbjuda alla barn, oavsett kön, att prova på alla aktiviteter. På en av hemvisterna har det funnits ett medvetet arbete om alla människors lika värde oavsett kön. När det uppstod en konflikt bland barnen om flickor, pojkar och om dessa kan sitta bredvid varandra samt om färger och kläder som är kopplade till kön inleddes ett intensivt arbete bland pedagogerna. Organiserade lekar användes för att stärka den egna individen. Diskussioner fördes under samlingstillfällena om hur man är en bra kamrat och om att det 8

10 viktiga är att vi är kamrater med varandra, inte om vi är pojkar eller flickor. Blädderblocket var ett bra hjälpmedel att få barnen delaktiga i processen om vad en bra kompis är. Föräldrarna arbetade också medvetet med detta genom att påverka barnens färg- och klädval. Resultat: I och med det medvetna arbetet, där barnen var involverade, skedde en markant förändring. Barnen insåg värdet av varandras olikheter oavsett kön. Att vara kamrater blev mycket viktigare än vara flicka/pojke. Barnen blev mer tillåtande i klädval/färg. Statusen på de typiska pojk- och flickfärgerna höjdes. Pedagogerna fick ännu mer bekräftelse om hur viktig förskolan är gentemot samhällets normer när det gäller de traditionella könsmönstren som media så medvetet förmedlar. Åtgärder för utveckling: Vi ska ha genus och jämställdhet som prioriterat mål, med extra hög prioritet. Pedagogerna skall observera varandra och uppmärksamma varandra på olika genusfällor. Arbetet med att erbjuda aktiviteter oavsett kön ska fortsätta som tidigare. 5.4 Barns och elevers inflytande Förutsättningar Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutfattande. Lpfö-98. Vår verksamhet är uppbyggd på fasta och rörliga pedagoger där de fasta pedagogerna har positioner hemvist, torg, entré och ateljé. Genom dokumentationer, reflektioner och utvärderingar möjliggör vi barns delaktighet och inflytande. Pedagoger som har ett medvetet förhållningssätt, är närvarande, tillåtande, utmanande och ser barnen som en resurs, gör det möjligt för att barnen ska få vara delaktiga och ha inflytande. Flera pedagoger har varit på föreläsningar samt läst litteratur om barns delaktighet/inflytande. Vi har regelbundet utvärderat delmålen i delaktighet/inflytande på den gemensamma reflektionstiden. Barnen har blivit indelade i mindre grupper vissa delar av dagen. Arbetet i verksamheten: Pedagogerna ställer öppna frågor så barnen får tänka egna lösningar. Barnen får göra sin röst hörd och blir bekräftad i det. Vårt tematiska arbetssätt ger barnen inflytande över sin dag. Barnen har inflytande över innehållet i temat. Barnen reflekterar över sitt lärande med hjälp av dokumentationer av ord eller bilder. De reflekterar även över vad de gjort under dagen. Genom att göra egna val och genom att rösta får barnen träna på demokrati. Visa och hjälpa sin kamrat. Vi säger oftast ja till barnens önskemål. 9

11 En tillåtande, tillgänglig och utmanande miljö är under uppbyggnad. Barnen har möjlighet att påverka miljön, komma med förslag på innehållet i rummen och aktivt vara med och ställa i ordning dem. Barnen är delaktiga att sätta ord på och synliggöra vad de kan och vilka styrkor de har genom pedagogiska dokumentationer. Barnen ges möjlighet att påverka en del bestämmelser tillsammans med pedagogerna. Rörlig frukost och mellanmål för att möjliggöra att barnen inte får så många avbrott i sin lek och i sina aktiviteter. Barnen tränar på att ta ansvar för sin klädsel, inne som ute. Ibland finns möjlighet till fritt val att vistas inomhus eller utomhus i lekar och aktiviteter. På hemvisten med de yngsta barnen införde pedagogerna fotmassage som en lugn stund då barnen vaknade upp från sin sovvila. I början var det pedagogerna som masserade barnens fötter med barnolja. Efter ett tag ville barnen massera på varandra och även massera på varandras ryggar. Barnen frågade om kamrat ville bli masserad. Många av barnen tillät att något annat barn var massör, men några ville fortfarande bli masserad av en pedagog. 10

12 På hemvisten med de äldsta barnen var alla delaktiga i att namnge de olika grupper som barnen är indelade i. Barnen lämnade olika namnförslag som pedagogerna drog ut bilder till. Namnförslagen var Blåa delfiner, Theo, Fisk, Lejon, Krokodiler, Lampan, Vit fågel, Hajen, Olle och Blå fisken. Barnen fick plocka en egen sten, som vi skrev barnets namn på. Stenarna samlades i en hink. Barnens namnförslag presenterades för gruppen muntligt och med bild. Vi lade alla bilder med namnförslag på golvet i ett rum. Barnen kom en och en och lade sin sten på den bild som symboliserade det namn de själva ville att gruppen skulle ha. Innan nästa barn kom in tog vi bort föregående barns sten. När vi räknade stenarna gemensamt på de olika bilderna så hade barnen lagt flest stenar på bilden med en haj, så nu heter den gruppen HAJARNA. Den andra gruppens namnval bland de äldsta barnen var processen snarlik. Namnförslagen där var Stengruppen, Pumorna, Människogruppen, Cykelgruppen, Katten Jansson, Byggklossarna, Arbetsplatsen, Delfinerna, Bananen och Äpplet. Här hade varje bild också en siffra. De fick sedan själva eller med hjälp av en pedagog skriva förslagets siffra på en lapp och lägga den i en låda. Varje röstlapp sattes sedan vid den bild som den tillhörde. Det blev lika många lappar på bilderna med Delfinerna och Pumorna, det blev oavgjort. Barnen fick då välja vilken av grupperna som de ville rösta på genom att gå till den pedagog som höll i den bild som de ville välja. Delfinerna fick en röst mer än Pumorna, så nu heter den gruppen DELFINERNA. 11

13 Resultat: På hemvisten med de yngsta barnen fick barnen träna sig på att acceptera om svaret blev nej. Pedagogerna lade tonvikt på att barnen skulle lyssna på varandra och att acceptera kompisens beslut. Barnen som sade nej blev också bekräftade i rätten att säga ifrån och fick på så sätt uppleva sig som betydelsefull och respekterad. Pedagogerna gav barnen verktyg till att säga stopp. På hemvisten där barnen var delaktiga i gruppernas namnval fick barnen vara med i en demokratisk process som pedagogerna iscensatte. Barnen fick följa processen då den var dokumenterad hela vägen. Då barnen visste att de blev lyssnade på och tagna på allvar var de aktiva i att ge förslag på olika namn. Barnen fick också träna på att det egna förslaget inte alltid blir det som vinner. Barnen fick träna på vad demokrati innebär och fick på så sätt mer förståelse för vad det innebär. Åtgärder för utveckling: Att mer använda den enskilda reflektionstiden att förbereda, ställa i ordning material och dokumentera verksamheten. Pedagogerna ska sträva efter att mer ta vara på barnens åsikter och önskemål. Vi behöver också se över vårt schema och hur vi använder personalen. 5.5 Språk- och läsutveckling Förutsättningar Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och uttrycker tankar. Lpfö-98. Vi har en språkhörna iordningställd med material. En pedagog har gått fortbildning genom förskolelyftet Det språkande och det matematiska barnet. Vi har två språkansvariga och två bokansvariga pedagoger. Vi utvärderar regelbundet delmålen i språk på vår gemensamma reflektionstid. Arbetet i verksamheten: TSS- metoden (Tecken som stöd) Sång, rim och ramsor Samtal pedagog- barn med öppna frågor Vi ställer reflekterande frågor till barnen: Vad har du lekt idag? Vem har du lekt med? Vem bestämde i leken? Vad har du lärt dig? Problemlösningar med utmanande frågor Barnen får reflektera över dokumentationer med ord eller genom att visa Regelbundna lässtunder med reflekterande samtal Vi tränar olika begrepp och ordförståelse Barnen har skapat bokstäver i lera, play-doh, målarfärg och byggmaterial Barnen har gjort egna sagor och dramatiserat dessa. 12

14 Vi arbetar för att barnen ska kunna sätta ord på sina känslor Vi spelar och leker med ord och bokstäver Mungymnastik används som ett hjälpmedel På hemvisten med de yngsta barnen har pedagogerna erbjudit olika sätt att reflektera. Ett sätt har varit att använda bilder så det funnits något konkret att hålla sig till. Pedagogerna har skrivit det barnen sagt eller visat då de tittat på bilderna. Oftast ville barnen vara med och skriva. Bilderna och det som skrevs sattes upp så att barnen kunde titta tillsammans och så att föräldrarna hade möjlighet att bli delaktiga i förskolans verksamhet. På hemvisten bland de äldsta barnen har intresset för bokstäver varit stort. Några barn började bygga sina namn med hjälp av duplo. Idén att låta barnen göra sitt eget alfabet att sätta på väggen växte fram. Barnen byggde stora bokstäver som fotograferades. Bokstäver i lera formades också tillsammans med Gunilla i ateljén. Tillsammans skapade barnen sitt eget alfabet som sattes i språkhörnan. Ett alfabet utomhus är skapat tillsammans med en förälder, några elever från IV- linjen och barnen på Lindbacka. Bokstäverna skapades i trä av föräldern tillsammans med dennes elever. Barnen valde bokstäver som de målade i olika färger. Då ett av barnen konstaterade att hans första bokstav i 13

15 namnet redan var målat blev hans kommentar: - Jag tar bokstaven G som Gunilla börjar på. Alfabetet sattes upp på staketet ute med hjälp av barn och pedagoger. Resultat: Vi har många barn på vår förskola som har blivit ännu mer intresserade av bokstäver såväl yngre som äldre. Vi har uppmuntrat barnens intresse för bokstäver och tillsammans har vi synliggjort bokstäverna i miljön. Gunilla i ateljén har inspirerat både barn och pedagoger i skapande verksamhet med fokus på bokstäver. Vi har också barn som har knäckt läskoden eller håller på att knäcka läskoden. Intresset för att skriva, måla, över huvudtaget skapa bokstäver har också ökat. Många av de äldsta barnen kan skriva sitt namn. Frustrationen har minskat hos de barn som ej har talspråket då de kan göra sig förstådd via tecken (TSS metoden). Vi kan se att intresset för att lära sig teckenspråk har ökat hos många barn. Vi märker att barnen har blivit säkrare i att reflektera och de har blivit mer ordrika i sina reflektioner. Vi har barn som efterfrågar fler reflektionstillfällen. Pedagogerna har också blivit säkrare på att utmana barnen med frågor. Åtgärder för utveckling: Vi vill lyssna på barnen ännu mer i vardagssituationer och ta vara på deras funderingar. Vi fortsätter att utveckla vårt redan påbörjade arbete med pedagogisk dokumentation där vi tar tillvara barnens kommentarer och skrivande. Pedagogerna behöver mer tid att aktivt arbeta med de barn som behöver stöd i sin språkutveckling. 6. Matematik vår förskolas prioriterade mål Förutsättningar Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. Förskola skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt att orientera sig i tid och rum. Lpfö 98. En pedagog har gått förskolelyftet i matematik. Vi har matematikhörnor på båda hemvisterna med utmanande material. Litteratur har inhandlats till pedagogerna och några pedagoger har gått på föreläsningar. En pedagog har matematikinriktning i sin utbildning. Vid den gemensamma reflektionstiden har vi utvärderat delmålen i matematik regelbundet. Arbetet i verksamheten: Bygg- och konstruktionslekar Vi benämner med begrepp. Stor- liten, yngre äldre, lång kort, framför bakom osv. Delar frukt i hel halv, halv fjärdedel, stor bit liten bit. Vi räknar antal bitar och använder begreppen fler färre. Barnen bygger pärlplattor, gör arm och halsband efter mönster 14

16 Vi benämner matematiska former både ute och inne Barnen bygger med lego efter egentillverkade ritningar Vi läser och dramatiserar sagor som Petter och hans fyra getter, Bockarna Bruse och Guldlock och de tre björnarna Pedagogerna utmanar barnen med olika problem som Vem är äldst? Vilka är det flest av? Hur många kan du hitta? Matematikhörnor med utmanande material Vi sjunger och ramsräknar Vi sorterar efter färger, storlekar och former Bockarna Bruse har varit ett tema som har genomsyrat hela förskolan. Bland de yngsta barnen uppstod temat utifrån ett barn som tog med sig boken om Bockarna Bruse hemifrån. Intresset för boken spred sig bland de övriga barnen i gruppen. Utifrån sagan arbetade gruppen på många olika sätt bla: genom skuggor, lera, bygg och rollekar. Sagan spred sig till den spontana leken. 15

17 På en av hemvisterna erbjöds barnen bygg och konstruktion som ett val. I sitt val blev barnen utmanade i uppgiften att bygga högt. Detta ledde till att barnen på olika sätt börjad e mäta det som de hade byggt. Ett barn hämtade vår mätsticka från vår matematikhörna och mätte sitt bygge. Barnen funderade vidare och började mäta sina byggnationer med sina kroppar. Hur högt upp på kroppen kom bygget? Ett barn funderade vidare hur han kunde få bygget stadigt. Med råd från kamraterna byggde han ett brett och högt bygge och kunde konstatera att nu blev hans bygge stadigt. I sin reflektion senare visade barnet vad som är stadigt och när det inte är stadigt. Resultat: Barnens lust att mäta har ökat i många olika situationer, både ute och inne. Vi pedagoger har blivit mer medvetna att se och fånga matematiken i vardagen. Vi har utmanat barnen med frågeställningar och bekräftat dem i deras matematiska undersökande. Barnens förståelse för olika begrepp har utvecklats. Begreppen stor och liten har blivit kända för de yngsta barnen. Bland de äldsta barnen har förståelsen för bl.a skillnader, likheter och antal utvecklats. Åtgärd för utveckling: Pedagogerna fortsätter att ut mana barnen med de olika matematiska begreppen. 7. Sammanställning av åtgärder för utveckling Barns och elevers inflytande ur ett genus och jämställdhetsperspektiv. Åtgärder: Pedagogerna ska ännu mer ta tillvara på barnens önskemål, åsikter, tankar och idéer. Pedagogerna ska jobba mer medvetet med barnens delaktighet och inflytande ur ett genus och jämställdhets perspektiv. Vi pedagoger skall uppmärksamma varandra då vi går i genusfällor. Ansvariga: Ann-Christin Andenius och Eva Levin. Tid: hösten 10- våren

18 Språk och läsutveckling Åtgärder: Utveckla TSS-metoden på hela förskolan i ännu flera situationer. Ge enskilda barn stöd i sin språk utveckling. Ansvariga: Ann- Christin Andenius och Eva Levin. Tid: hösten 10- våren 11. Pedagogisk dokumentation. Åtgärder: Eva Levin kommer att fortsätta att ge enskild handledning på pedagogers reflektionstid. Alla pedagoger kommer att få en föreläsning om pedagogisk dokumentation av Louise Sköldefors. Ansvariga: Ann- Christine Andenius och Eva Levin. Tid: hösten 10- våren 11. Matematik är vår förskolas eget prioriterade mål. Åtgärder: Vi skall utveckla den fysiska och pedagogiska matematiska miljön både ute och inne. Vi skall ännu mer synliggöra och benämna matematiken. Pedagogerna ska utmana barnen vidare med matematiska problemlösningar i de vardagliga situationerna. Ansvariga: Ann- Christine Andenius och Eva Levin. Tid: hösten 10- våren