Kvalitetsredovisning 2010/2011
|
|
- Eva Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Kvalitetsredovisning 2010/2011 Olsbackagårdens-, Mårdvägens-, Almgårdens- och Fridhems förskola Lena Müller Förskolechef Susanne Falk Biträdande förskolechef
2 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Barn i behov av särskilt stöd... 5 Förskolans arbete med matematik, Olsbackagården... 6 Förskolans arbete med matematik, Mårdvägen... 7 Förskolans arbete med matematik, Almgården... 8 Förskolans arbete med matematik, Fridhem... 9 Åtgärder för utveckling... 10
3 3 1. Inledning Södra förskoleenheten Inför vårterminen 2011 gjordes en stor organisationsförbättring, inom Barn & Ungdom, Gävle kommun. En indelning i åtta förskoleenheter och åtta skolenheter, samt en enhet för Annan pedagogisk omsorg, bildades. I januari hade, vi åtta förskolechefer, en gemensam upptakt/ planering i två dagar, tillsammans med alla biträdande förskolechefer. Dessa dagar följdes upp med en utvärderingsdag tillsammans i slutet av maj. Södra förskoleenheten omfattar, i nuläget 12 förskolor. Geografiskt är vi en stor enhet, från centrala Gävle till Ytterharnäs, ca 15 km österut och till Hedesunda 40 km söderut. I Hedesunda finns tre förskolor, varav den ena, Hedesundagården, öppnades i januari, efter att ha varit stängd i ett halvår. Dessutom ingår Fridhems förskolor och tre förskolor, som tidigare tillhörde det Centrala området, samt den nyöppnade förskolan Söderslottet. Dessutom öppnar vi i augusti en ny förskola i Teknikparken, förskolan Uppfinnaren, med inriktning natur/teknik. Ett ledningsteam bestående av en förskolechef samt tre biträdande förskolechefer leder enheten. Vi har dessutom en dramapedagog och en uppdragspedagog i vår enhet. Under vårterminen har den stora utmaningen, för oss i teamet, varit att få en bra bild av vår enhet och utifrån det jobba vidare för att skapa en likvärdig förskola. Vi har en, eller två pedagogiska utvecklingsledare på varje förskola. De bildar, under ledning av en chef, tre utvecklingsgrupper, som träffas regelbundet. Två heldagar under terminen har alla utvecklingsledare, chefer och uppdragspedagoger träffats och arbetat kring implementeringsfrågor, gällande den reviderade läroplanen för förskolan. Vi har även en representant i EVT, elevvårdsarbete, från varje förskola. Vi träffas i tre olika grupper, 1 gång/månad, tillsammans med specialpedagog och talpedagog. Andra specialister från elevhälsans områdesteam, adjungeras in vid behov. Samverkan i den nya samverkansformen, med hela enheten, under ledning av förskolechef har fungerat mycket bra. En biträdande förskolechef är sekreterare vid varje möte. Vi har i vår enhet god representation av fackliga ombud. För att inte tappa kontakten med skolan och 1-16års perspektivet, i den nya organisationen, har vi tillsammans med Södra skolenheten bildat en arbetsgrupp, Stora Södra. Vi har träffats en gång i månaden hela terminen, då är samtliga biträdande chefer med, under ledning av rektor och/eller förskolechef. Vi har, under vårens möten, framför allt diskuterat och jobbat fram en modell för bra överlämningar förskola/förskoleklass. Lena Müller Förskolechef
4 4 Olsbackagårdens förskola Olsbackagården är en förskola som just nu har 80 barn. Dessa barn är uppdelade på fem grupper och indelade efter ålder. Förskolan arbetar med att stimulera, stödja och skapa lärande miljöer som ska utveckla barns lärande. Vi har ett flertal verkstäder på Olsbackagården, atelje, byggverkstad, musik och rörelse, bibliotek och skog och natur. Mårdvägens förskola Mårdvägen har 74 barn placerade just nu. Här är barnen uppdelade på en storsida och en lillsida. Vi arbetar inspirerade av den pedagogiska filosofin, Reggio Emilia. Vi arbetar nu för andra året med ett gemensamt tema, Bygg och Konstruktion. En tanke är att utveckla barnens alla uttrycksmöjligheter. Almgårdens- och Fridhems förskolor Almgården och Frihem är två förskolor som hör ihop eftersom Almgårdens femåringar flyttar till Fridhem på hösten det år de fyller fem. På Almgården finns 34 barn i ålder 1-4 år. De är uppdelade på två grupper. På Frihem finns 19 barn. Vi arbetar inspirerade av den pedagogiska filosofin, Reggio Emilia. Vi arbetar nu för andra året med ett gemensamt tema, Bygg och Konstruktion. En tanke är att utveckla barnens alla uttrycksmöjligheter. 2. System för kvalitetsarbete Vi har ett årshjul för det pedagogiska arbetet och för det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns system för uppföljning och utvärdering. Vi har en bra fungerade organisation för reflektionstid, tillsammans för arbetslagen och enskilt för varje pedagog. Vi har under året haft uppdragspedagogen med oss på flera reflektionen i syfte att få syn på förändringarna i den reviderade läroplanen. Vi använder oss av pedagogisk dokumentation i syfte att utveckla verksamheten efter de intentioner som finns i läroplanen.
5 5 3. Områden som ska kvalitetsredovisas 3.1 Barn i behov av särskilt stöd. Enligt förskolans läroplan ska verksamheten vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Förutsättningar Vi har många pedagoger med stor kompetens när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Vi har ett väl fungerande elevvårdsteam där specialpedagog och talpedagog alltid finns med. Vi kan även kalla in andra funktioner vid behov. Det kan tex vara socionom och särskolans resursteam. På vissa förskolor har vi haft behovsprövad individresurs som vi främst använt till att förstärka personalgruppen med. Arbetet Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Vi ska arbeta utifrån en barnsyn där alla barn är lika värda och där barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta utifrån sina behov och förutsättningar. Vi för ständiga diskussioner om hur vi bäst ordnar miljön och fördelar personal. Vi arbetar enligt den elevvårdplan som Barn och Ungdom tagit fram och vi tycker att vi har ett mycket bra fungerande samarbete med Elevhälsan. Vi använder oss av pedagogisk kartläggning om vi anser att behov finns. Resultat Det finns en trygghet i organisationen eftersom man alltid har möjlighet att få stöd som pedagog när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Dels finns de som ingår i EVT men vi har även Se-barnet representanter. De pedagogiska kartläggningarna som görs, hjälper oss att få syn på utvecklingsområden i verksamheten som gynnar barnen. Där vi haft individresurs får vi möjlighet att utvärdera varje termin och det leder till bra reflektioner i arbetslagen. Åtgärder för utveckling Oftast är arbetet med barn i behov av särskilt stöd mycket utmanande och stimulerande men kräver ständig fortbildning. Vi kommer att söka möjligheter att fortbilda pedagogerna och på detta sätt fylla på kompetenserna.
6 6 3.2 Förskolans arbete med matematik Enligt förskolans läroplan ska förskolan sträva efter att varje barn Utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang, och Utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum Olsbackagårdens förskola Förutsättningar Två av pedagogerna har varit på utbildning i matematik. Detta har ökat medvetenhet kring matematik hos samtliga pedagogerna. Vi har haft möjligheten att dela in barnen i mindre grupper för att på detta sätt kunna reflektera med barnen. Vi har inventerat behovet av material som har anknytning till matematik och gjort vissa kompliteringar. Vi har ordnat miljöer inomhus så att matematiken lyfts fram. Det finns bra förutsättningar att arbeta med matematik ute på vår gård. Vi har bl.a. en byggverkstad, rörverkstad, sandlådor och skogen att tillgå. Arbetet Vi har arbetat mycket med inomhusmiljön för att förändra den så att den passar barnens behov och intressen. Vi har skapat mattevrå och en byggvrå för de yngre barnen. Vi har medvetet arbetat med former, färg, konstruktion, läge och storlek. Vi är stolta över vårt arbete med begreppen, formerna och lägesorden. Bland de äldre barnen har vi introducerat nytt material från mattehyllan. Vi har spelat spel, arbetat med konstruktion av pärlplattor, delat frukt tillsammans med barnen för att få fatt på begreppen halvor och fjäderdelar. Vi är stolta att vi har skapat ett intresse och en nyfikenhet hos barnen kring matematik. Bland de äldsta barnen på förskolan har vi arbetat med antal 1-5. Vi har en mattehylla med olika intressanta matteutmaningar, vi konstruerar med hjälp av olika sorters byggmaterial, vi har haft inslag av matematik i dramat genom problemlösning Resultat Vi anser att vi är på god väg mot målen att barnen ska få utveckla sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang och att utveckla sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orgentera sig i tid och rum. Vi har sett att barnen fått ett intresse för matematik. Vi ser att de använder matematiken i vardagen, både barn till barn men även barn till pedagog. Åtgärder för utveckling Vi behöver bli bättre på att kartlägga nuläget för att se om våra insatser leder till någon reell utveckling och lärande för barnen. Vi ska också fortsätta att utmana barnen och oss själva i matematikens värld.
7 7 Mårdvägens förskola Förutsättningar Mårdvägens förskola har sedan två år ett temaarbete kring Bygg och Konstruktion och vi tycker att vi har olika miljöer som utmanar barnen på många sätt även ur ett matematiskt perspektiv. Vi har en bygg där det finns utmanade material, vi använder pärlor, färg, lera, pinnar, stenar, böcker, spel, pussel, sång och musik till att skapa en utmanande verksamhet för barnen att utvecklas i. Vi har pedagoger som arbetar kontinuerligt med att utforma miljöerna efter barnens intressen. Barnen har själva visat intresse för siffror vilket vi har fångat upp och arbetat med i olika grupper. Vi har en pedagog som gått utbildning i matematikbienalen och som inspirerat andra. Vår gård på förskolan inbjuder till att barnen för utmaningar i matematik. Arbetet Barnen har fått möjlighet att skapa mönster med hjälp av olika former, såsom pärlplattor, Mandala och flaggor. Utifrån materialet Mandala har barnen utmanats i att skapa egna mönster och gjort sina egna Mandalas. Vi uppmuntrar och stödjer barnen i deras intresse för siffror, antal och enkla additioner och subtraktioner. Vi använder oss av vår inne- och utomhusmiljö för att mäta, jämföra, beräkna och benämna. Vi har utformat ett legorum för att ge barnen fler möjligheter till konstruktionslek. Vi har arbetet med mattepinnar i skogen. I vårt Bygg och Konstruktionsprojekt har vi arbetat med matematik, t.ex. när barnen intresserade sig för spår, stor och små spår. Pärlor är ett material som barnen arbetar mycket med. Barnen sorterar pärlor efter färg och olikheter. De lade pärlplattor på förtryckta bilder. De konstruerade sedan egna bilder med olika mönster. Resultat Vårt mål inom matematikområdet har varit att ta tillvara barnets nyfikenhet och intresse för natur, teknik och matematik, samt att ge många möjligheter till bygg och konstruktion där barnen får en praktisk upplevelse av matematik. Vi har uppnått vår målsättning att ta tillvara barnens nyfikenhet och intresse för natur, teknik och matematik, samt bygg och konstruktion. I bygg och konstruktion ser vi många möjligheter till matematiska utmaningar. Vi har gett barnen möjligheter och tid för reflektion över sina byggen. Barnen har blivit medvetna om antal och siffror. De pratar matematik och visar med fingrarna. De har blivit medvetna om mönster och färgkombinationer. Barnen tycker om musik och sång och flera av våra sånger innerhåller matematik. Det vardagliga arbetet med matematik har gett resultat. Barnen har blivit intresserade och utveckling har skett. Vi anser också att matematik och språk hör ihop och genom att arbeta aktivt med läroplanen upplever vi att vi får in alla delar. Det är vårt uppdrag att ha ett matematiskt tänkande i vårt bemötande av barnen.
8 8 Åtgärder för utveckling Genom att i reflektioner tillsammans i arbetslagen ständigt vara lyhörda för barns intressen och behov. Vi ska fortsätta att ha våra matteglasögon på oss. Söka efter utmaningar i vardagen. Nytt material. Nya grupper och nya mål i höst. Almgårdens förskola Förutsättningar Vi är medvetna pedagoger som försöker se matematik i vardagen. Vi uppmuntrar barns intressen och funderingar och tar vara på varje tillfälle till lärande. Alla pedagoger har varit på en föreläsning under våren som var riktat mot arbetet med de yngre barnen i förskolan. Vi inskolade flera nya barn under våren, en pedagog gick på föräldraledigt och ingen utbildad fanns att tillgå. Arbetet Vi har arbetat med boken Alla får åka med eftersom barnen visat ett stort intresse för just den boken. Vi gjorde sagopåsar av alla figurer i sagan. Vi arbetade med antal upp till fem med barnen. Vi tog även in färger, teckenspråk, vi använde overhead, vi samtalade kring olika matematiska begrepp. Andra barn ritade egna mönster till pärlplattor och byggde även hus av färdiga pärlplattor. De har räknat, löst problem och pratat former. Vi uppmärksammade att barnen hade svårt att skilja på lång, kort och stor och liten och vi utmanade barnen att förstå begreppen genom att ställa sig i längdordning, kortast först, längst sist. De har också fått leta saker som är kortare än deras arm. I grupper har de sedan fått sortera det som de plockat på olika sätt, lång kort, stor liten, knottrig slät. Resultat Vi tänkte inte utifrån matematik när vi började med vårt projekt men under arbetets gång har matematiken växt fram. Vi har förvånats av barnens kompetenser och förmågor och under reflektioner med barnen har vi sett ett stort lärande. Alla har visat ett stort intresse och kunnat följa med i sagan Alla får åka med. Barnen använder sig i vardagen av många begrepp som vi pratat om i sagan. När vi startade pärlplattsbygget hade vi inte främst matematik i fokus men under tiden hände mycket med barnens lärande i riktning mot matematik. De fick med sig lärande om former, antal och problemlösning. På den kort tid vi arbetade med kort lång har barnen utvecklat sina kunskaper i dessa begrepp och vi tänker arbeta vidare med andra begrepp till hösten. Åtgärder för utveckling Vi ska bli bättre på att använda matematiska termer så att barnen får höra orden. Vi ska fortsätta att utgå från barnens intressen och behov. Vi behöver läsa ny litteratur.
9 9 Fridhems förskola Förutsättningar Avdelningen Björnen är en femårsavdelning med 19 barn som ligger i en fristående paviljong i anslutning till Fridhemsskolan. Lokalerna består i stort sätt av två stora rum. Det finns många val att göra för barnen där material finns tillgängligt. Det förekommer många möten mellan barn där både språk och matematik utvecklas. Vi har en bygghörna som upptar en stor del av ett rum och här finns material som kan användas till konstruktionslek. Arbetet Vi har arbetat med ett längre skridskoprojekt och fördjupat oss i olika byggprojekt, Rymdprojekt, Slottsprojekt och Mars. Ex. på matematik i skridskoprojektet, vad har isbanan för form? Hur lång är den? På vilket sätt kan man mäta den? Barnen har gjort skridskoåkare i gips för att få träning och förståelse för hållfasthet. I fördjupningsprojekten har barnen gjort ritningar över sina blivande konstruktioner och sedan arbetat efter dem. Här har barnen också testat hällbarhet och proportioner. Vi känner oss stolt över den fördjupning vi gjort i våra projekt. T.ex. när barnen såg snurror och virvlar i skridskoåkningen och fick utmaningen att leta och undersöka snurror och virvlar i vår närmiljö. Resultat I våra projekt har vi sett och gjort väldigt mycket matematik. Vårt fokus kanske inte direkt har legat på matematik, men när vi reflekterar kan vi se att mycket handlar om just matematik. I reflektioner med barnen har vi också märkt deras lärande, de har sett och benämnt begreppen från matematiken Här kommer några citat från barnens reflektioner kring skridskoåkning. Det kändes dåligt, jag ramlade mycket och det kändes inte bra! Jag kunde bara stå förut och åkte jättesakta, nu åker jag som blixten. Jag har lärt mig spela hockey. Åtgärder för utveckling Vi kan bli bättre på att benämna begreppen i matematiken.
10 10 4. Sammanställning av förskolans prioriterade åtgärder för utveckling för det kommande året. Fortbildning barn med särskilda behov Vi behöver bli bättre på att kartlägga nuläget för att se om våra insatser leder till någon reell utveckling och lärande för barnen. Implementering av den reviderade läroplanen ska fortsätta. Vi ska också fortsätta att utmana barnen och oss själva i matematikens värld. Genom att i reflektioner tillsammans i arbetslagen ständigt vara lyhörda för barns intressen och behov. Vi ska fortsätta att ha våra matteglasögon på oss. Vi ska bli bättre på att använda matematiska termer så att barnen får höra orden. Vi ska fortsätta att utgå från barnens intressen och behov. Vi behöver läsa ny litteratur.
Kvalitetsredovisning 2010/2011
1 Kvalitetsredovisning 2010/2011 Ytterharnäs, Södergården, Söderslottet, Rostock, Fruns hage. Lena Müller Förskolechef Anna-Carin Hellström Biträdande förskolechef 2 Innehållsförteckning Inledning... 3
Kvalitetsredovisning 2010/2011
Kvalitetsredovisning 2010/2011 Hedesunda Förskolor Lena Müller Ansvarig förskolechef Carl-Åke Nilsson Biträdande förskolechef 2 Innehållsförteckning Inledning.3 Systematiskt kvalitetsarbete 4 Barn i behov
Kvalitetsredovisning 2010/2011. Ickorrbackens förskola
Kvalitetsredovisning 2010/2011 Ickorrbackens förskola Agneta Lindbergh Förskolechef Norra förskoleenheten Sid 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning 3-4 2 System för kvalitetsarbete.4 3 Områden som ska
September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.
September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger
Årsberättelse. Läsåret 14/15. Nordöstra förskoleområdet. Agneta Lindbergh. Ingeborg Bergvall Sofia Olsson Marie Hultin Jonsson Lena Hornéy
UTBILDNING GÄVLE Årsberättelse Läsåret 14/15 Nordöstra förskoleområdet Agneta Lindbergh Förskolechef Biträdande förskolechefer: Ingeborg Bergvall Sofia Olsson Marie Hultin Jonsson Lena Hornéy Gävle kommun
HANDLINGSPLAN. Matematikutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor MÄTNING TAL FORM FÖRMÅGA ATT ORIENTERA SIG I TID OCH RUM
HANDLINGSPLAN Matematikutveckling MÄTNING FÖRMÅGA ATT ORIENTERA SIG I TID OCH RUM TAL FORM För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2
Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Örsängets förskola Örsängets förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten, där vi skapar en god relation till vårdnadshavarna
September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2017. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.
September 2016 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2016/2017 Förutsättningar 26 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år. Avdelningarna arbetar tillsammans under stor
Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.
Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade
Kvalitetsredovisning 2010/2011
Kvalitetsredovisning 2010/2011 Ulvsätersgårdens förskola Eva Levin Biträdande förskolechef 1 Innehållsförteckning Inledning 3 2. System för kvalitetsarbetet. 6 3. Områden som ska kvalitetsredovisas. 3.1
Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete
Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015
Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och
Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller till:
Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen
Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande
Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014
2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER
Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen
Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen 2017-2018 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande
KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för
VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015
VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan 2013-2014 Förskolan Pärlan Cecilia Ström Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2013-2014...1 Innehållsförteckning...2 1. VÄRDEN/VERKSAMHETSIDÉ...3 2. REKTORS STÄLLNINGSTAGANDE...3 3. FÖRUTSÄTTNINGAR...4
Verksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Neglinge gårds förskola. Nacka kommun
Neglinge gårds förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v 19 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Hällabrottets förskola
1(7) 2016 06 15 Verksamhetsplan Hällabrottets förskola 2016/2017 2 förskolechef: Pernilla Nilsson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetsidé 4. Hällabrottets förskola års hjul (under arbete) 5.
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Kvalitetsredovisning 2010/2011
Kvalitetsredovisning 2010/2011 Lindbacka förskola Förskolechef Annika Proos Innehåll 1. Inledning... 1 2. System för kvalitetsarbete... 1 3. Områden som ska kvalitetsredovisas... 4 3.1 Barn i behov av
Terminsuppföljning - juni 2016 Skolutvecklingsplan
Bergsvägens förskola Terminsuppföljning - juni 2016 Skolutvecklingsplan Terminens prioriterade mål: Implementera The Big Five genom läroplansmålen. jan mars språk, utveckling och lärande april- juni matematik,
Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken
Systematiskt Kvalitetsarbete Tufvan, Duvan och Fisken Styrdokumenten I skollagens fjärde kapitel 3 står det att förskolan skall bedriva systematiskt kvalitetsarbete vilket innebär att kontinuerligt planera,
[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/
Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn
Systematiska kvalitetsarbetet
LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt
Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013
Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal
Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt
Kvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
för Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Arbetsplan 2015/2016
Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och
Kvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015
Kvalitetsarbete Teman - vårterminen 2015 Förskolan Utsiktens kvalitetsredovisning våren 2015 Blåbär Blåbärens kvalitetsredovisning om tema skräp våren 2015 Under några veckor har blåbärsbarnen fått arbeta
Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.
BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad
BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE Senast reviderad 2011-01-10 SID 2 (5) Instruktion till uppföljningsmaterialet Ansvarig för att fylla
Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2017-2018 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 833 41 Hammerdal 0644-320
Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken
Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger
Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen
Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden
Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården
Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS
Aktuell sektor UKF: Enhetsplan för Äppelgårdens förskola
Aktuell sektor UKF: Enhetsplan för Äppelgårdens förskola 2012-2013 1. Verksamhetsbeskrivning Äppelgårdens förskola är en helt nybyggd förskola som startade sin verksamhet augusti 2011. Förskolan ligger
Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19
Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola Ht 18-Vt 19 Innehållsförteckning Beskrivning av förskolan Inledning Verksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Nämndens övergripande mål Förskolans prioriterade områden
Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013
2012-06-27 Sid 1 (10) Handlingsplan för Tallåsgårdens förskola 2012/2013 I detta dokument kan du som besökare eller vårdnadshavare läsa om hur hela Tallåsgården tillsammans arbetar för att säkerställa
Åbyggeby förskola Kvalitetsredovisning 09/10 Rektor Owe Sjölund
Åbyggeby förskola Kvalitetsredovisning 09/10 Rektor Owe Sjölund Sid 2 (6) Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Grundfakta 3 3. System för kvalitetsarbete 4 4. Föregående års åtgärder för utveckling 4
Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs
Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:
Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Förvaltningen förskola och skola Förskolorna
[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Tyck till om förskolans kvalitet!
(6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till
Förskolan Sjöstjärnan
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Sjöstjärnan Förskolan med fokus på sång och musik En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro vår
1. Beskrivning av Stormhattens förskola
Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio
Verksamhetsberättelse för Solstigensförskola
Verksamhetsberättelse för Solstigensförskola 2013-2014 Årets prioriterade mål Våra prioriterade mål för detta verksamhetsår har varit: Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg,
KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN FÖRSKOLEAVDELNINGE N KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016 Självvärdering av hur arbetslaget utifrån läroplanen skapar förutsättningar för barnens utveckling och lärande.
Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14
1 (6) Datum Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Förskolan Näktergalens arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Rödluvan
Förskolan Näktergalens arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Rödluvan Verksamhetsformer som omfattas av arbetet Förskola 1 5 år Ansvariga för arbetet Arbetslaget samt
Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd
Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell
S K V A L I T E T S G A R A N T I
K V A L I T E T S G A R A N T I 1 (6) Giltig fr.o.m. 2009-01-01 Giltig t.o.m. 2009-12-31 Sabbatsbergs förskolor Kastanjebacken, Orion och Torsgränd Här får du en spännande och lustfylld resa i lärandet
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN FÖRSKOLEAVDELNINGE N KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2018 (med uppdaterade kriterier för digitalisering men före en större genomgång utifrån den reviderade läroplanen
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Kvalitetsdokument Kevinge förskola (läå 2014/2015)
Kvalitetsdokument Kevinge förskola (läå 2014/2015) Välkomna! Kevinge förskola är en kommunal förskola i västra Danderyd med fyra avdelningar för barn i åldern 1-5 år. Förskolan ligger centralt och naturskönt
RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013
RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Långtäppans förskola Avdelning Skrållan Övergripande I arbetslaget finns det tre personal fördelat på 2,75 % tjänst. Det är två förskollärare
Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen
Förskoleverksamheten Verksamhetsplan Läsåret 2013-2014 Förskolan Lillåsen 1 Inledning Förskolan Lillåsen består av två avdelningar, en grupp med barn i ålder 1-3 år och en grupp med barn i ålder 3-5 år.
Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27. Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27 Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR-perspektivet Resultaten för lärande
Årsberättelse Sörby förskoleområde Andersbergsgårdens förskola. Ansvarig förskolechef Margareta Kärlin. Biträdande förskolechef Mio Iller Givell
Årsberättelse 2012 Sörby förskoleområde Andersbergsgårdens förskola Ansvarig förskolechef Margareta Kärlin Biträdande förskolechef Mio Iller Givell Sörby förskoleområdet sträcker sig från Andersberg, via
Förskolan Vågavilja K V A L I T E T S G A R A N T I
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Dnr 1. 2.1.11-2012 Förskolan Vågavilja Förskolan som ligger på stor kuperad gård, granne med naturen och Långsjön Förskolan Vågavilja ligger i Herrängens villaområde
Förskolan Rödkulla K V A L I T E T S G A R A N T I
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Dnr 1,2.1.11-2012 Förskolan Rödkulla Förskolan som utvecklar miljön utifrån barns idéer och tankar Förskolan Rödkulla ligger mitt i Herrängens villaområde med
Förskolan Trollstigen AB
Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och
Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken
Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger
VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013
1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.
Arbetsplan Lingonbackens förskola
Sandvikens kommun Arbetsplan Lingonbackens förskola 2015-2016 Kunskapsförvaltningen Datum 20150831 Sidan 2(7) Lingonbackens arbetsplan 2015-2016 I analyserna från Lingonbackens kvalitetsredovisning för
Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016
Handlingsplan Storhagens förskola 2015/2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga
Mjölnargränds förskola
Mjölnargränds förskola Avdelning Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019
Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad
Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det
Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010
Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010 Förutsättningar för Verksamhetens måluppfyllelse vt 2010 Barnkullen Filuren 18 barn 1,3-4,3 år 2,75 pedagoger Kryddan 20 barn 3,6-6,3 år 21 barn
Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn
Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring utveckling och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Björketorps förskola Upprättad av Helena
Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan
2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se
Verksamhetsplan ht och vt Inledning:
Verksamhetsplan ht - 2010 och vt -2011 Igelkottens avdelning Förskolan Frida Inledning: Verksamheten bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98 1. Normer och värden 2.
Verksamhetsplan. för förskolan. Trollbacken 2016/2017
Verksamhetsplan för förskolan Trollbacken 2016/2017 Innehållsförteckning Kommunens värdegrund 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Det pedagogiska verksamhetsåret 7 Språkutveckling - läsförståelse
Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning
Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning
Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun
Kvalitetsredovisning Lagga Förskola Knivsta Kommun 2010/2011 Grundfakta... 3 Ekonomi... 3 Lokaler... 3 Material... 3 Ledning... 3 Genomförande för att ta fram kvalitetsredovisningen... 3 Underlag och rutiner
Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.
Verksamhetsplan 2013-2015 Stretereds och Vommedalens förskolor. Tillsammans skapar vi utveckling" Bakgrund och syfte Av stadens styrprinciper framgår att samtliga nämnder ska upprätta verksamhetsplaner
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 13/14 1 Innehållsförteckning Kommunens vision... 3 Verksamhetsidé... 4 "Vision"... 5 Förskolans uppdrag...
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och
Förskolans och skolans plan för särskilt stöd
2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare