Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012
Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik Saisics Sweden, Balance of Paymens and Financial Markes Box 24300 SE-115 81 Sockholm +46 8 506 940 00 Förfrågningar Fredrik Öhrsröm, +46 8 506 941 12 Inquiries fredrik.ohrsrom@scb.se Saffan Eriksson, +46 8 506 948 84 saffan.eriksson@scb.se De är illåe a kopiera och på anna sä mångfaldiga innehålle i denna publikaion. Om du cierar, var god uppge källan på följande sä: Källa: SCB, Bealningsbalansen. Tredje kvarale 2012. I is permied o copy and reproduce he conens in his publicaion. When quoing, please sae he source as follows: Source: Saisics Sweden, Balance of Paymens. Third quarer 2012. Omslag/Cover: Aeljén, SCB URN:NBN:SE:SCB-2012-FM04BR1204_pdf Denna publikaion är endas illgänglig på www.scb.se. This publicaion will only be published on www.scb.se.
Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Förord Förord Bealningsbalansen sammansälls och publiceras sedan 2007 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. Bealningsbalansen är en sammansällning av Sveriges reala och finansiella ransakioner med omvärlden och delas in i byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. Denna rappor omfaar ufalle av redje kvarale 2012. Saisiska cenralbyrån, november 2012 Folke Carlsson Chrisina Ekblom
Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Innehåll Innehåll Förord... 3 Sammanfaning... 7 Bealningsbalansen redje kvarale 2012... 8 Byesbalansen... 8 Urikeshandel med varor och jänser... 8 Fakorinkomser... 11 Finansiell balans... 14 Direka inveseringar... 14 Porföljinveseringar... 15 Finansiella deriva... 16 Övriga inveseringar... 16 Valuareserven... 17 Bealningsbalansen 1950-2011... 18 Revideringar... 20 Vad är bealningsbalansen?... 21 En härledning av bealningsbalansen... 21 Sambande med ulandssällningen... 23 Saisiska cenralbyrån 5
6 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Bealningsbalansen Sammanfaning Byesbalansen gav redje kvarale e översko på 66 miljarder kronor vilke är en försvagning jämför med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 72 miljarder kronor. Försvagningen i byesbalansen beror främs på e minska översko i handelsbalansen. Urikeshandeln med jänser var däremo i nivå med de redje kvarale 2011. Överskoe i handelsbalansen uppgick ill 17 miljarder kronor. Samma kvaral föregående år uppgick de ill 23 miljarder. Såväl expor som impor med varor minskade. Exporen föll dock krafigare än imporen vilke medförde en försvagad handelsbalans. De var i försa hand varuexporen ill länder inom EU som minskade. Den finansiella balansen gav e inflöde på 51 miljarder kronor och de var främs porföljinveseringar med ulande som genererade kapialinflöden. En sor del av inflöde kom från den gränsöverskridande handeln med svenska ränebärande värdepapper. Bankers emissioner på de uländska kapialmarknaderna var en orsak ill kapialinflöde. Samidig ökade de svenska bankerna sin ulåning mo ulande vilke gav uflöden i övriga inveseringar. I samband med publiceringen av bealningsbalansen för de redje kvarale 2012 publiceras även en idsserie från och med 1950 på årsbasis och från och med 1982 på kvaralsbasis. Även ulandssällningen publiceras på årsbasis från och med 1982. I slue av publikaionen preseneras därför en ex om bealningsbalansen uveckling från 1950 ill 2011. Saisiska cenralbyrån 7
Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Bealningsbalansen för redje kvarale uppvisade e översko i byesbalansen på 66 miljarder kronor, en svag negaiv kapialbalans medan den finansiella balansen gav e kapialinflöde på 51 miljarder kronor. Byesbalansen Byesbalansen besår av handel med varor och jänser, fakorinkomser sam löpande ransfereringar. Under åres redje kvaral minskade överskoe i byesbalansen och uppgick ill 66 miljarder kronor. Samma kvaral föregående år uppgick överskoe ill 72 miljarder kronor. Försvagningen i byesbalansen beror främs på en illbakagång i handelsbalansen som besår av handel med varor. Urikeshandel med varor och jänser Den oala neohandeln med varor och jänser gav under kvarale e översko på 53 miljarder kronor vilke kan jämföras med e översko på 58 miljarder kronor under samma kvaral 2011. Minskningen beror främs på e dämpa översko i urikeshandeln med varor. Underskoe i handeln med varor och jänser med EU-länder uppgick ill knapp 16 miljarder kronor vilke är en ökning från e undersko på 11 miljarder kronor under samma kvaral 2011. Överskoe i handeln forsäer därmed a genereras från handeln med länder uanför EU. 8 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Bealningsbalansen Handelsbalansen Handelsbalansen uppgick ill 17 miljarder vilke kan jämföras med 2011 års redje kvaral då de uppgick ill 23 miljarder kronor. Såväl varuexporen som varuimporen sjönk jämför med samma kvaral 2011. Varuexporen uppgick ill 279 miljarder kronor och varuimporen ill 262 miljarder kronor vilke kan jämföras med mosvarande belopp om 301 miljarder kronor respekive 278 miljarder kronor år 2011. A varuexporen minskade mer än varuimporen är därmed förklaringen ill den svagare handelsbalansen. De var framförall varuexporen ill länder inom EU som minskade. Toal uppgick varuexporen med EU-länder ill 155 miljarder kronor, vilke är en minskning med näsan 10 procen jämför med redje kvarale 2011. Tjänsebalansen Urikeshandeln med jänser gav redje kvarale e översko på 36 miljarder kronor. De är i nivå med samma period föregående år då överskoe var 35 miljarder kronor. Tjänseexporen uppgick under kvarale ill 127 miljarder kronor medan jänseimporen uppgick ill 91 miljarder kronor. Tjänsehandeln visar översko både mo länder inom respekive uanför EU. Saisiska cenralbyrån 9
Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Bland jänseslagen bidrog övriga affärsjänser och daa- och informaionsjänser med sörs översko. Jämför med samma kvaral föregående år har poserna resor och övriga affärsjänser uvecklas posiiv medan poserna byggjänser och daa- och informaionsjänser har uvecklas negaiv. Dea medför a jänsebalansen är i nivå med samma kvaral föregående år. Posen resor omfaar varor och jänser som resenärer förvärvar vid resande i andra länder. Exporen av resor, som besår av uländska resenärers konsumion vid resande i Sverige, uppgick oal under kvarale ill 31 miljarder kronor. Imporen, dvs. svenskarnas ugifer vid resor uomlands, uppgick ill 30 miljarder kronor. Toal bidrog resor därmed med e översko på dryg 1 miljard kronor. 10 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Bealningsbalansen Fakorinkomser Fakorinkomser besår av lön för arbee och avkasning på invesera kapial. Avkasningen sår för den sörsa delen av fakorinkomserna och gav e inflöde på 26 miljarder kronor. Toal gav fakorinkomser e inflöde om 25 miljarder för de redje kvarale vilke är i nivå med samma period 2011. Avkasning direka inveseringar Avkasningen på direka inveseringar gav e neoinflöde på 20 miljarder kronor. Avkasningen på svenska direkinveseringar i ulande uppgick ill 55 miljarder kronor och överseg avkasningen på uländska direkinveseringar i Sverige som uppgick ill 35 miljarder kronor. Udelningarna var förhållandevis små även om man ar hänsyn ill a udelningarna under de redje kvarale hisorisk har vari låga. Liksom idigare år innebär de a en sor del av avkasningen har åerinveseras i form av åerinveserade vinsmedel. Ränor på lån inom direkinveseringsförhållande bidrog negaiv med e uflöde på 6 miljarder kronor. Saisiska cenralbyrån 11
Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Avkasning porföljinveseringar Avkasning på porföljinveseringar genererade e kapialinflöde på 3 miljarder kronor vilke är en ökning jämför med samma period förra åre. De förklaras av a avkasningen på uländska akier var högre under åres redje kvaral jämför med samma kvaral 2011. 12 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Bealningsbalansen Avkasning övriga inveseringar Avkasning på övriga inveseringar, som besår av räna på lån och deposiioner, gav e översko på dryg 2 miljarder kronor för de redje kvarale 2012. Dea är en ökning på närmare 1 miljard jämför med samma kvaral förra åre. Ökningen kan förklaras av a svenska bankers illgångar i form av lån ill ulande har öka samidig som deras skulder genemo ulande har vari konsana under idsperioden. Saisiska cenralbyrån 13
Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Finansiell balans Den finansiella balansen gav under kvarale e neoinflöde på 51 miljarder kronor. Direka inveseringar, porföljinveseringar och finansiella deriva uppvisade neoinflöden medan övriga inveseringar och valuareserven uppvisade neouflöden. Direka inveseringar Direka inveseringar genererade under redje kvarale e mindre neoinflöde. Svenska direkinveseringar i ulande gav e uflöde på 11 miljarder kronor och uländska direkinveseringar i Sverige gav e inflöde på 11 miljarder kronor, därav e neo nära noll. Åerinveserade vinsmedel sod för den sörsa delen av flödena både inom svenska direkinveseringar i ulande och uländska direkinveseringar i Sverige. Åerinveserade vinsmedel är en residualpos i saisiken och avser den del av avkasningen som ine delas u ill akieägarna, uan som isälle blir kvar i bolagen. 14 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Bealningsbalansen Porföljinveseringar Porföljinveseringar med ulande gav under redje kvarale 2012 e kapialinflöde på 97 miljarder kronor neo. En sor del av inflöde kom från den gränsöverskridande handeln med svenska ränebärande värdepapper vilke gav e inflöde på 157 miljarder kronor neo. Inflöde förklaras ill sor del av svenska bankers forsaa upplåning i ulande i form av emissioner av ränebärande värdepapper. Uländska inveserare visade under redje kvarale även inresse för obligaioner emierade av bosadsinsiu och icke-finansiella föreag. Svenska inveserare köpe under kvarale uländska ränebärande värdepapper för 35 miljarder kronor neo. Inresse för uländska akier forsäer vara sor. Svenska inveserare neoköpe uländska akier och fonder för 37 miljarder kronor. Saisiska cenralbyrån 15
Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Finansiella deriva Finansiella deriva genererade neoinflöden på 19 miljarder kronor under åres redje kvarale. Flöden i finansiella deriva uppkommer främs vid konraksförfall men även vid in- och ubealningar av premier. Inflöden generas när konrak med posiiva marknadsvärden förfaller. Övriga inveseringar Övriga inveseringar besår huvudsakligen av banksekorns lån ill och från ulande exklusive värdepapperslån som fångas upp i porföljinveseringar. All sedan de redje kvarale 2010 har posen generera uflöden vilke även är falle för de akuella kvarale. Uflöde om 65 miljarder kronor neo för kvarale förklaras främs av svenska bankers ökade ulåning mo ulande. Samidig som banksekorns ulåning gav sora uflöden i övriga inveseringar generande samma sekor beydande kapialinflöden under posen porföljinveseringar. 16 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Bealningsbalansen Valuareserven Under kvarale generade valuareserven uflöden på 9 miljoner kronor. Valuareservens huvudsyfe är a den ska kunna användas för a Riksbanken ska kunna uppfylla sina åaganden. Åagandena innebär a ge illfälliga likvidiessöd ill insolvena banker, a fullgöra Sveriges del i den inernaionella valuafonden (IMF) och a vid behov inervenera på valuamarknaden. De är därmed vikig a placeringarna görs i likvida illgångar såsom sasobligaioner. Saisiska cenralbyrån 17
Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Bealningsbalansen 1950 2011 I samband med publiceringen av kvaral re 2012 publicerar SCB bealningsbalansen på årsbasis från och med 1950 och på kvaralsbasis från och med 1982. Även ulandssällningen publiceras på årsbasis från och med 1982. Den försa officiella bealningsbalansen publicerades 1922 av Finansdeparemene. Sedan 1950 har beydande förändringar ske i vår omvärld vilke har påverka såväl saisiken som insamlingsmeoder. Avgörande händelser har vari devalveringarna mellan 1977-1983, valuaavregleringen 1989 och övergången ill flyande växelkurs 1992. Däremellan har finansiella kriser avlös varandra, 1974 påverkades Sverige sark av den våldsamma oljeprischocken. Under sora delar av 90-ale sanerades den svenska ekonomin efer den sora bank och fasigheskrisen och i början av sekelskife bras IT-bubblan. Hösen 2008 gick den amerikanska invesmenbanken Lehman Brohers i konkurs och exraordinära insaser ogs i bruk för a moverka en finansiell härdsmäla. Eferföljderna blev den pågående europeiska skuldkrisen vars påverkan har börja urskiljas i den svenska ekonomin under framförall hösen. Bealningsbalansens re huvudposer besår av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. Byesbalansen omfaar främs alla löpande ransakioner av varor och jänser sam kapialavkasning på Sveriges illgångar och skulder. Den finansiella balansen visar hur övereller undersko i byesbalansen placeras eller finansieras i ulande. Den diskrepans som uppsår på grund av mäfel, periodiseringar ec. fångas upp i resposen. Sedan den akuella idsseriens sar 1950 har dessa poser påverkas av ovan nämnda ekonomiska kriser och regleringar. Ekonomiska regleringar och kriser speglas i saisiken Under 70-ale var den ekonomiska illväxen i Sverige låg och byesbalansen genererade undersko under sörre delen av perioden. För a simulera den svenska ekonomin gjordes en försa devalvering 1977. Tros den svagare kronan forsae underskoe i byesbalansen emellerid a växa och kulminerade 1982. Försämringen berodde främs på en hög och ihärdig inflaion vilke försämrade Sveriges konkurrenskraf. För a åer simulera den svenska ekonomin skrevs därför kronan ned yerligare vå omgångar, 1982 och 1983. Den svenska exporen seg och byesbalansen förbärades beydlig. Samidig som den svenska ekonomin expanderade började man under 1980-ales senare del a avreglera sora delar av den svenska finansmarknaden vilke bland anna medförde a värde på finansiella illgångar seg ill ohållbara nivåer. När illgångspriserna föll i början av 90-ale försämrades åer Sveriges konkurrenskraf och så även byesbalansen. Hösen 1992 vingades Riksbanken gå från fas ill rörlig växelkurs och den svenska kronan föll krafig. Den svagare kronan sam den sanering som gjordes av den svenska ekonomin under 90-ale har bidragi ill a byesbalansen allsedan 1994 har visa e översko. 18 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Bealningsbalansen Liksom byesbalansen har även den finansiella balansen påverkas av idigare devalveringar, avregleringar och ekonomiska kriser. En avgörande fakor för den finansiella balansens uveckling var valuaavregleringen 1989. Innan dess hade exempelvis all värdepappershandel med ulande vari förbjuden och avregleringen innebar därför en krafig expansion av posen porföljinveseringar under kommande år. Pågående finanskris gav en svagare byesbalans 2009 Även den senase och pågående finanskrisen speglas i bealningsbalansen. Åre efer Lehman Brohers konkurs, 2009, möes Sverige av en sor produkionsnedgång och falle i BNP var de sörsa sedan andra världskrige. Samma år försämrades byesbalansen med näsan 30 procen jämför med åre innan. Krisens effeker på den finansiella balansen var också märkbara. Banker och bosadsinsiu hade exempelvis svår a förnya sina kredier på de inernaionella kapialmarknaderna vilke medförde beydande uflöden i svenska porföljinveseringar under 2008. De sora BNP-falle 2009 möes emellerid av en ännu sörre uppgång 2010 och svensk ekonomi har därefer så sig sark i jämförelse med många andra europeiska länder. De senase månadernas ekonomiska indikaorer pekar dock på a Sverige åer sår inför en inbromsning. Hur påaglig kommande konjunkurnedgång blir åersår a se liksom dess påverkan på bealningsbalansen. Saisiska cenralbyrån 19
Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Revideringar Sveriges revideringspolicy för bealningsbalansen är enlig följande: Vid publicering av kvaral 1 revideras närmas föregående 4 kvaral Vid publicering av kvaral 2 revideras föregående 13 kvaral Vid publicering av kvaral 3 revideras föregående 10 kvaral Vid publicering av kvaral 4 revideras föregående 11 kvaral Undanagsvis kan yerligare perioder revideras om de ske meodändringar eller illkommi nya daa som ger en påaglig förändrad bild av bealningsbalansen. Vid publicering av kvaral 3 har den ordinarie revideringspolicyn frångås. Bealningsbalansen har revideras från 1998 kvaral 1 ill och med 2012 kvaral 2. Under den reviderade perioden skedde revideringar om 38 miljarder neo i byesbalansen och -90 miljarder neo i den finansiella balansen. 20 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Bealningsbalansen Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen produceras och sammansälls sedan 2007 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. I en sluen ekonomi besäms nivån på inveseringarna av de samlade sparande i ekonomin. Dea innebär a om sparande av någon anledning minskar blir följden a även inveseringarna minskar. I en öppen ekonomi är sambande mellan sparande och inveseringar ine lika ydlig efersom globala finansiella marknader gör a inernaionell kapial enkel kan flöda mellan länder. Bealningsbalansen innehåller informaion om dessa flöden. De är hel enkel en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Bealningsbalansen kan delas in i: Byesbalansen, som visar handel i varor och jänser, löner, avkasning på finansiella illgångar och skulder, sam löpande ransfereringar såsom.ex. EU-bidrag och avgifer. Kapialbalansen, som dels omfaar EU-bidrag och U-bisånd för reala inveseringar och dels köp och försäljning av räigheer, såsom.ex. paen. Den finansiella balansen, som delas in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övriga inveseringar och valuareserven. Den finansiella balansen visar förändringar i finansiella illgångar och skulder genemo omvärlden. En härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan ( C + I + G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( X M ): BNP = C + I + G + X M. 1 (1) Genom a addera de s.k. neofakorinkomserna, F, d.v.s. svenska fakorinkomser injänade uomlands (svenska lönagares ersäning uomlands sam avkasningen på svensk kapial uomlands) minus uländska fakor- 1 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. Saisiska cenralbyrån 21
Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2012 inkomser injänade i Sverige (uländska lönagares ersäning i Sverige sam avkasningen på uländsk kapial i Sverige) kan (1) skrivas om i ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : 2 BNI = C + I + G + X M + F. (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G = S = I + X M + F, (3) där S avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T G, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 3 Enlig (3) gäller: S I = X M + F. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handelsbalansen. X M + F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handelsbalansen. För en given neofakorinkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handelsbalansen uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 4 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 5 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: 2 Dessa fakorinkomser kallas numera ofa för primära inkomser. Neofakorinkomserna besår av löner, kapialavkasning och löpande ransfereringar. 3 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offenliga sekorns sparande och hushållens sparande. 4 Neofakorinkomserna anas vara konsana på kor sik. 5 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med handelsbalansen. 22 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen redje kvarale 2012 Bealningsbalansen BNP + r A = C + I + G + A + A ). (6) ( 1 där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Neoillgångarna besår i sin ur av kapialbalansen och den finansiella balansen. Från (1) och (6) erhålles enkel bealningsbalansen: X M + F = ( A A ) 1. (7) + Vänserlede i bealningsbalansen (7) är, som idigare har nämns, byesbalansen som besår av summan av handelsbalansen och neofakorinkomserna. Termen ( A A + 1) i högerlede visar hur neoillgångarna genemo ulande förändras över iden. Noera a om svenskar neoköper uländska illgångar så uppvisar kapialbalansen och den finansiella balansen e neoundersko, d.v.s. A < A +1 0. Ekvaion (7) innebär således a summan av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen allid är idenisk lika med noll. 6 Sambande med ulandssällningen Efersom den finansiella balansen mäer neoulåningen genemo omvärlden kommer en förändring i byesbalansens saldo per definiion allid a mosvaras av en likarad förändring i neoanspråken genemo omvärlden. E byesbalansöversko mosvaras således av en ökning av neofordringarna privaa eller offenliga genemo omvärlden. Överskoe kan även åerspeglas i en ökning av valuareserven efersom valuareservsransakionerna ingår i den finansiella balansen. E undersko i byesbalansen innebär isälle a neoförvärven från omvärlden måse bealas aningen genom avveckling av uländska illgångar eller genom en ökning av skulderna ill ulande. Dea innebär a om.ex. Sverige köper mer illgångar uomlands än vad som säljs ill ulande (dea är desamma som a säga a neo av den finansiella balansen är mindre än noll) måse Sverige samidig sälja mer varor och jänser ill ulande än vad som köps från ulande. De samlade bealningarna u ur e land måse hel enkel mosvara de samlade bealningsinflöde. Ulandssällningen visar e lands oala neoskuldsäning och redovisas i form av sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo omvärlden. Neo av illgångarna och skulderna är således e må på e lands förmögenhe genemo omvärlden. Sockuppgiferna redovisas ill marknadsvärde och delas precis som den finansiella balansen in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övrig kapial och valuareserven. 7 Sambande mellan ulandssällningen och de ransakioner som ingår i bealningsbalansen illusreras i figuren nedan. Förändringar i neosällningen genemo omvärlden beror både på genomförda ransakioner som 6 Efersom en rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen uppsår såväl mäfel som periodiseringsfel och därför ingår också en residual i form av en respos. 7 I vissa fall används de bokförda värde isälle för marknadsvärde p.g.a. a underlage för beräkning av marknadsvärde är oillräcklig. Saisiska cenralbyrån 23
Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2012 regisreras i den finansiella balansen och på förändringar i växelkurser och illgångspriser. Dessuom kan sockarna påverkas av.ex. nedskrivningar av fordringar (e exempel på övriga korrigeringar i figuren). Om byesbalansen under en längre period uppvisar under- eller översko medför dea en uppbyggnad av aningen en neoskuld eller en neoillgång. Förändringar av ulandssällningen beroende på Ingående balans Transakioner Prisförändringar Valuakursförändringar Övriga korrigeringar Ugående balans 24 Saisiska cenralbyrån
www.scb.se www.scb.se