BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 214:2 Bealningsbalansen Försa kvarale 214
Bealningsbalansen Försa kvarale 214 Saisiska cenralbyrån 214
Balance of Paymens. 1 s quarer 214 Saisics Sweden 214 Producen Producer SCB, enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik Saisics Sweden, Balance of Paymens and Financial Markes Box 243 SE-115 81 Sockholm +46 8 56 94 Förfrågningar Fredrik Öhrsröm, +46 8 56 941 12 Enquiries fredrik.ohrsrom@scb.se Saffan Ekdal, +46 8 56 948 84 saffan.ekdal@scb.se De är illåe a kopiera och på anna sä mångfaldiga innehålle i denna publikaion. Om du cierar, var god uppge källan på följande sä: Källa: SCB, Bealningsbalansen. Försa kvarale 214. I is permied o copy and reproduce he conens in his publicaion. When quoing, please sae he source as follows: Source: Saisics Sweden, Balance of Paymens. 1s quarer 214. Omslag/Cover: Aeljén, SCB Foo/Phoo: isock URN:NBN:SE:SCB-214-FM4BR142_pdf (pdf) Denna publikaion finns enbar i elekronisk form på www.scb.se. This publicaion will only be published on www.scb.se.
Bealningsbalansen försa kvarale 214 Förord Förord Bealningsbalansen sammansälls och publiceras sedan 27 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. Bealningsbalansen är en sammansällning av Sveriges reala och finansiella ransakioner med omvärlden och delas in i byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. Denna rappor omfaar ufalle av försa kvarale 214. Saisiska cenralbyrån, juni 214 Folke Carlsson Chrisina Ekblom
Bealningsbalansen försa kvarale 214 Innehåll Innehåll Förord... 3 Sammanfaning... 6 Bealningsbalansen försa kvarale 214... 7 Byesbalansen... 8 Handel i varor och jänser... 8 Fakorinkomser... 1 Löpande ransfereringar... 13 Kapialbalansen... 13 Finansiell balans... 14 Direka inveseringar... 14 Porföljinveseringar... 15 Finansiella deriva... 15 Övriga inveseringar... 16 Valuareserven... 16 Revideringar... 17 Vad är bealningsbalansen?... 18 En härledning av bealningsbalansen... 18 Sambande med ulandssällningen... 2 Saisiska cenralbyrån 5
Sammanfaning Bealningsbalansen försa kvarale 214 Sammanfaning Överskoe i byesbalansen uppgick under försa kvarale ill 61 miljarder kronor och försärkes därmed med knapp 1 miljard jämför med samma kvaral föregående år. Tjänsebalansen särkes medan handelsbalansen försvagades. Urikeshandel med jänser gav försa kvarale e översko på 3 miljarder kronor. De är en försärkning på nära 5 miljarder kronor jämför med samma period föregående år. Urikeshandeln med varor gav e översko på 16 miljarder kronor vilke är en försvagning med 6 miljarder kronor jämför med samma period 213. Övriga inveseringar genererade för kvarale e neoinflöde på 15 miljarder kronor. Upplåningen ökade under kvarale med 25 miljarder medan ulåningen ill ulande gav e neouflöde på 146 miljarder kronor. Banksekorn sod bakom sörre delen av såväl upplåning som ulåning. 6 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen försa kvarale 214 Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 214 Byesbalansen försärkes försa kvarale och gav e översko på 61 miljarder kronor. Kapialbalansen gav e uflöde på knapp en miljard kronor och den finansiella balansen gav e neoinflöde på 18 miljarder kronor. Bealningsbalansen delas in i byes-, kapial- och den finansiella balansen och är en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Värdeförändringar orsakade av.ex. förändrade marknadsvärden och valuakursförändringar är exkluderade varför förändrade sällningsvärden ine ill fullo kan förklaras av bealningsbalansens ransakioner. Relaionen mellan byes-, kapial- och den finansiella balansen gör a summan av dessa poser ska bli noll. På grund av mäfel, periodiseringar ec. uppsår dock en respos som är en residual. Byes- och kapialbalansen illusrerar om e land är neoulånare eller neolånagare. Saisiska cenralbyrån 7
Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 214 Byesbalansen Byesbalansen gav försa kvarale e översko på 61 miljarder kronor, vilke är i nivå med samma kvaral föregående år. Överskoe i fakorinkomser ökade medan överskoe i handel i varor och jänser minskade någo. Underskoe i löpande ransfereringar var någo sörre än samma period föregående år. Diagram 1 nedan visar a merparen av överskoen kommer från handel med varor och jänser. Diagram 1: Byesbalansen och dess ingående poser, mdr SEK 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 Byesbalans Fakorinkomser Handel i varor och jänser Löpande ransfereringar Handel i varor och jänser Handel i varor och jänser beskrivs i ermer av handels- och jänsebalans. Handelsbalansen ugör neo av de varor som imporeras och exporeras ill och från Sverige och jänsebalansen är mosvarande för jänser. Under försa kvarale uppgick urikeshandeln i varor och jänser ill 46 miljarder kronor neo. Samma kvaral föregående år uppgick neo ill 48 miljarder kronor. E minska översko i varuhandeln bidrog negaiv, medan överskoe i jänsehandeln ökade. Diagram 2: Handel uppdela på handels- och jänsebalans, neo mdr SEK 6 5 4 3 2 1 Handelsbalans Tjänsebalans Handel, oal 8 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen försa kvarale 214 Bealningsbalansen De är forsa sora översko i handeln genemo länder uanför EU medan handeln med EU-länder genererar undersko. Underskoe i handeln med varor och jänser med EU-länder uppgick försa kvarale ill 15 miljarder kronor vilke kan jämföras med e undersko på 4 miljarder kronor under samma kvaral 213. Handeln med länder uanför EU gav e översko på 61 miljarder kronor jämför med 52 miljarder kronor samma kvaral föregående år. Diagram 3: Handel, inra- exra EU, mdr SEK 8 6 4 2-2 -4 Handel inra EU Handel exra EU Handel, oal Handelsbalansen Överskoe i handelsbalansen uppgick försa kvarale ill 16 miljarder kronor vilke kan jämföras med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 22 miljarder kronor. Imporen ökade samidig som exporen låg på ungefär samma nivå som under försa kvarale 213 vilke medförde e lägre översko i handelsbalansen. Diagram 4: Handelsbalans, Expor och impor, mdr SEK 34 33 32 31 3 29 28 27 26 25 24 23 22 21 3 25 2 15 1 5 Expor (axel.v) Impor (axel.v) Neo (axel.h) Saisiska cenralbyrån 9
Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 214 Tjänsebalansen Urikeshandeln med jänser gav försa kvarale e översko på 3 miljarder kronor vilke är en ökning jämför med samma period föregående år då överskoe uppgick ill 26 miljarder kronor. Både exporen och imporen har öka jämför med samma kvaral föregående år. Exporen har öka mer än imporen vilke medför e öka översko i jänsebalansen. Bland jänseslagen sår merchaning sam daa- och informaionsjänser för sörs översko medan resor forsa uppvisar beydande undersko. De ökade överskoe i jänsebalansen kommer främs av e öka översko i daa- och informaionsjänser där exporen ökade mer än imporen. Ökade översko i merchaning sam licenser och royalies bidrog också ill försärkningen i jänsebalansen. Diagram 5: Tjänsebalans, mdr SEK 16 14 12 1 8 6 4 2 Expor Impor Neo Fakorinkomser Fakorinkomser besår av lön för arbee och avkasning på invesera kapial. Fakorinkomser ugörs ill huvuddelen av kapialavkasning medan löner bidrar med mindre flöden vilke illusreras i diagram 6. Överskoe i fakorinkomser uppgick försa kvarale ill 35 miljarder kronor varav kapialavkasningen sod för e översko på dryg 35 miljarder kronor medan löner bidrog med e undersko på knapp 1 miljard kronor. Diagram 6: Fakorinkomser uppdela på kapialavkasning och löner, neo mdr SEK 4 35 3 25 2 15 1 5-5 Kapialavkasning Löner Fakorinkomser 1 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen försa kvarale 214 Bealningsbalansen Kapialavkasning Kapialavkasningen i byesbalansen är avkasningen på Sveriges illgångar och skulder genemo ulande och delas in i direkinveseringar, porföljinveseringar och övriga inveseringar. Diagram 7: Kapialavkasning uppdela på illgångsslag, neo mdr SEK 4 3 2 1-1 -2 Direka inveseringar Övriga inveseringar Porföljinveseringar Toal Den sörre delen av kapialavkasningen genereras från direkinveseringar som är relaiv sabil över iden. Avkasningen från porföljinveseringar är däremo säsongvarierande. Försa kvarale uppgick överskoe i kapialavkasningen ill 35 miljarder kronor, vilke är någo högre än under samma kvaral föregående år. Avkasning direka inveseringar Avkasning på direka inveseringar gav försa kvarale e översko på 23 miljarder kronor. Avkasning på svenska direkinveseringar i ulande uppgick ill 56 miljarder kronor medan avkasning på uländska direkinveseringar i Sverige uppgick ill 33 miljarder kronor. Udelningar var relaiv små under kvarale, vilke de normal är försa kvarale. En sor del av vinserna kvarsår därmed i bolagen, vilke medför sörre flöden inom åerinveserade vinsmedel. Åerinveserade vinsmedel är en residualpos i saisiken och avser den del av avkasningen som ine delas u ill akieägarna, uan som isälle blir kvar i bolagen. Ränor på lån inom direkinveseringsförhållande bidrog med e undersko på knapp 4 miljarder kronor. Diagram 8: Avkasning direka inveseringar, neo mdr SEK 4 3 2 1-1 -2 Udelningar Åerinveserade vinsmedel Räna Toal Saisiska cenralbyrån 11
Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 214 Avkasning porföljinveseringar Avkasning på porföljinveseringar besår av udelningar från akier och fonder sam räna på ränebärande värdepapper. Posen är säsongvarierad vilke främs beror på akieudelningarna. Generell är de under de andra kvarale som udelningar i svenska bolag realiseras vilke ger sörre uflöden under de kvarale ill skillnad från uländska bolag som har en mer jämn fördelning över åre på udelningar. Diagram 9: Avkasning porföljinveseringar, neo mdr SEK 2 15 1 5-5 -1-15 -2 Akieudelning Räna Toal Avkasningen på porföljinveseringar genererade e kapialöversko på 8 miljarder kronor under åres försa kvaral vilke är knapp 3 miljarder mer jämför med samma kvaral 213. Akieudelningar som även innefaar udelningar från fonder ökade med dryg 1 miljard jämför med mosvarande kvaral 213. De beror på a udelningar på uländska akier och fonder öka medan udelningar på svenska akier och fonder är i nivå med mosvarande kvaral 213. Uflöde i ränor från ränebärande värdepapper var under försa kvarale 9 miljarder kronor vilke var dryg 1 miljard mindre än mosvarande period 213. Avkasning övriga inveseringar Avkasningen på övriga inveseringar besår av avkasningen på lån och deposiioner och följer därför med uvecklingen av Sveriges sällningsvärden för övriga inveseringar. Neoavkasningen på övriga inveseringar uppgick under försa kvarale ill 4 miljarder kronor. Avkasningen på övriga inveseringar i ulande gav e inflöde på knapp 8 miljarder kronor medan avkasning på övriga inveseringar i Sverige gav e uflöde på knapp 4 miljarder kronor. 12 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen försa kvarale 214 Bealningsbalansen Diagram 1: Avkasning övriga inveseringar, neo mdr SEK 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Löpande ransfereringar Löpande ransfereringar innefaar överlåelser av reala eller finansiella illgångar uan a mopresaioner görs, dvs. huvudsakligen gåvor och bidrag. Posen omfaar främs EU-bidrag och U-bisånd och gav under försa kvarale e neouflöde på 2 miljarder kronor. Löpande ransfereringar brukar uppvisa säsongsmönser med sörre ubealningar under försa kvarale vilke också var falle dea kvaral med en sörre bealning av avgif ill EU. Kapialbalansen Kapialbalansen besår främs av EU-bidrag och U-bisånd för inveseringar men omfaas även av överlåelser av räigheer (paen, copyrigh, m.m.). Kapialbalansen genererar mindre flöden jämför med löpande ransfereringar. Försa kvarale gav kapialbalansen e neouflöde på knapp 1 miljard kronor. Saisiska cenralbyrån 13
Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 214 Finansiell balans Den finansiella balansen som besår av direka inveseringar, porföljinveseringar, övriga inveseringar, finansiella deriva och valuareserven gav upphov ill neoinflöden på 18 miljarder kronor under åres försa kvaral. Poserna övriga inveseringar och finansiella deriva bidrog med kapialinflöden medan poserna porföljinveseringar, direka inveseringar och valuareserven bidrog med kapialuflöden. Diagram 11: Finansiell balans, mdr SEK 4 3 2 1-1 -2-3 -4-5 I Sverige I ulande Neo Direka inveseringar Direkinveseringar besår av ege kapial och lån och avser gränsöverskridande inveseringar med ägande på 1 procen eller mer. Direka inveseringar gav försa kvarale e neouflöde på 11 miljarder kronor. Svenska direkinveseringar i ulande bidrog med e neouflöde på 48 miljarder kronor medan uländska direkinveseringar i Sverige gav e neoinflöde på 37 miljarder kronor. Sörre ransakioner har gjors i svenska direkinveseringar i ulande med uflöden i ege kapial. I lån bokas en mopos med inflöden. De är en spegelbild av fjärde kvarale 213 där ege kapial gav inflöden och lån gav uflöden. Diagram 12: Direkinveseringar, mdr SEK 1 5-5 -1-15 I Sverige I ulande Neo 14 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen försa kvarale 214 Bealningsbalansen Porföljinveseringar Porföljinveseringar besår av akier och fonder sam ränebärande värdepapper. E akieinnehav redovisas som en porföljinvesering om ägande är lägre än 1 procen av akiekapial eller röser. Porföljinveseringar med ulande genererade under åres försa kvaral e kapialuflöde på 72 miljarder kronor. Uflöde förklaras främs av a svenska inveserare neoköpe uländska värdepapper. Svenska placerare neoköpe under perioden uländska ränebärande värdepapper för 56 miljarder kronor och uländska akier och fondandelar för 3 miljarder kronor. Uländska inveserare neoköpe under försa kvarale svenska akier och fondandelar för 1 miljarder kronor. Diagram 13: Porföljinveseringar, mdr SEK 2 15 1 5-5 -1 I Sverige I Ulande Neo Finansiella deriva Transakioner i finansiella deriva ugörs i sörsa grad av swapkonrak i ränor och valuor och främsa innehavare är de svenska sorbankerna. Posiiv marknadsvärderade konrak mo uländsk mopar definieras som en illgång och på samma sä definieras e konrak med e negaiv marknadsvärde som e skuldkonrak. Finansiella deriva genererade under försa kvarale e neoinflöde på 4 miljarder kronor. Sörsa delen av neoinflöde genererades av olika yper av swapkonrak. Diagram 14: Finansiella deriva, mdr SEK 3 2 1-1 -2-3 Tillgångskonrak Skuldkonrak Neo Saisiska cenralbyrån 15
Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 214 Övriga inveseringar Övriga inveseringar besår huvudsakligen av banksekorns lån ill och från ulande exklusive värdepapperslån. Dea innefaar bland anna reverslån, deposiioner och repor. Diagram 15: Övriga inveseringar, mdr SEK 3 25 2 15 1 5-5 -1-15 -2-25 Övriga inveseringar genererade för kvarale e neoinflöde på 15 miljarder kronor. Upplåningen ökade under kvarale och gav e neoinflöde på 25 miljarder kronor. De var banksekorn som sod för sörre delen av inflöde. Ulåning ill ulande genererade e neouflöde på 146 miljarder. Även här var de bankerna som sod för sörre delen av flöde. Valuareserven Sveriges valuareserv är Sveriges riksbanks reserv av guld och värdepapper i uländska valuor. Dess huvudsyfe är a ge illfälliga likvidiessöd ill insolvena banker, a fullgöra Sveriges del i den inernaionella valuafonden (IMF) och a vid behov inervenera på valuamarknaden. Valuareserven genererade under försa kvarale e neouflöde på 7 miljarder kronor. Uflöde förklaras dels av förvärv av obligaioner men även på en ökning av sedlar, myn och inlåning i andra cenralbanker. Valuareserven ökade med 15 miljarder kronor och uppgick vid slue av försa kvarale ill 435 miljarder kronor. Diagram 16: Valuareserven, neo mdr SEK 2-2 -4-6 -8-1 I Sverige I Ulande Neo -12 16 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 214 Revideringar Sveriges revideringspolicy för bealningsbalansen är enlig följande: Vid publicering av kvaral 1 revideras närmas föregående 4 kvaral Vid publicering av kvaral 2 revideras föregående 13 kvaral Vid publicering av kvaral 3 revideras föregående 1 kvaral Vid publicering av kvaral 4 revideras föregående 11 kvaral Undanagsvis kan yerligare perioder revideras om de ske meodändringar eller illkommi nya daa som ger en påaglig förändrad bild av bealningsbalansen. Bealningsbalansen har revideras från 213 kvaral 1 ill och med 213 kvaral 4. Under den reviderade perioden skedde revideringar om 1 miljarder neo i byesbalansen och 15 miljarder neo i den finansiella balansen. Saisiska cenralbyrån 17
Bealningsbalansen försa kvarale 214 Vad är bealningsbalansen Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen produceras och sammansälls sedan sepember 27 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. I en sluen ekonomi besäms nivån på inveseringarna av de samlade sparande i ekonomin. Dea innebär a om sparande av någon anledning minskar blir följden a även inveseringarna minskar. I en öppen ekonomi är sambande mellan sparande och inveseringar ine lika ydlig efersom globala finansiella marknader gör a inernaionell kapial enkel kan flöda mellan länder. Bealningsbalansen innehåller informaion om dessa flöden. De är hel enkel en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Bealningsbalansen huvudaggrega är byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. En härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan ( C + I + G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( X M ): BNP = C + I + G + X M. 1 (1) Genom a addera de s.k. neofakorinkomserna, F, d.v.s. svenska fakorinkomser injänade uomlands (svenska lönagares ersäning uomlands sam avkasningen på svensk kapial uomlands) minus uländska fakorinkomser injänade i Sverige (uländska lönagares ersäning i Sverige sam avkasningen på uländsk kapial i Sverige) kan (1) skrivas om i ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : 2 BNI = C + I + G + X M + F. (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G = S = I + X M + F, (3) 1 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. 2 Dessa fakorinkomser kallas numera ofa för primära inkomser. Neofakorinkomserna besår av löner, kapialavkasning och löpande ransfereringar. Saisiska cenralbyrån 18
Bealningsbalansen försa kvarale 214 Vad är bealningsbalansen där S avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T G, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 3 Enlig (3) gäller: S I = X M + F. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handel i varor och jänser. X M + F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handeln i varor och jänser. För en given neofakorinkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handeln i varor och jänser uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 4 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 5 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: BNP + r A = C + I + G + A + A ). (6) ( 1 där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Neoillgångarna besår i sin ur av kapialbalansen och den finansiella balansen. Från (1) och (6) erhålles enkel bealningsbalansen: 3 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offenliga sekorns sparande och hushållens sparande. 4 Neofakorinkomserna anas vara konsana på kor sik. 5 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med urikeshandeln i varor och jänser. Saisiska cenralbyrån 19
Vad är bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 214 X M + F = ( A A 1). (7) + ( + 1 Vänserlede i bealningsbalansen (7) är, som idigare har nämns, byesbalansen som besår av summan av handeln i varor och jänser och neofakorinkomserna. Termen A A ) i högerlede visar hur neoillgångarna genemo ulande förändras över iden. Noera a om svenskar neoköper uländska illgångar så uppvisar kapialbalansen och den finansiella balansen e neoundersko, d.v.s. A +1 <. Ekvaion (7) A innebär således a summan av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen allid är idenisk lika med noll. 6 Sambande med ulandssällningen Efersom den finansiella balansen mäer neoulåningen genemo omvärlden kommer en förändring i byesbalansens saldo per definiion allid a mosvaras av en likarad förändring i neoanspråken genemo omvärlden. E byesbalansöversko mosvaras således av en ökning av neofordringarna privaa eller offenliga genemo omvärlden. Överskoe kan även åerspeglas i en ökning av valuareserven efersom valuareservsransakionerna ingår i den finansiella balansen. E undersko i byesbalansen innebär isälle a neoförvärven från omvärlden måse bealas aningen genom avveckling av uländska illgångar eller genom en ökning av skulderna ill ulande. Dea innebär a om.ex. Sverige köper mer illgångar uomlands än vad som säljs ill ulande (dea är desamma som a säga a neo av den finansiella balansen är mindre än noll) måse Sverige samidig sälja mer varor och jänser ill ulande än vad som köps från ulande. De samlade bealningarna u ur e land måse hel enkel mosvara de samlade bealningsinflöde. Ulandssällningen visar e lands oala neoskuldsäning och redovisas i form av sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo omvärlden. Neo av illgångarna och skulderna är således e må på e lands förmögenhe genemo omvärlden. Sockuppgiferna redovisas ill marknadsvärde och delas precis som den finansiella balansen in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övrig kapial och valuareserven. 7 6 Efersom en rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen uppsår såväl mäfel som periodiseringsfel och därför ingår också en residual i form av en respos. 7 I vissa fall används de bokförda värde isälle för marknadsvärde p.g.a. a underlage för beräkning av marknadsvärde är oillräcklig. 2 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen försa kvarale 214 Vad är bealningsbalansen Sambande mellan ulandssällningen och de ransakioner som ingår i bealningsbalansen illusreras i figuren nedan. Förändringar i neosällningen genemo omvärlden beror både på genomförda ransakioner som regisreras i den finansiella balansen och på förändringar i växelkurser och illgångspriser. Dessuom kan sockarna påverkas av.ex. nedskrivningar av fordringar (e exempel på övriga korrigeringar i figuren). Om byesbalansen under en längre period uppvisar under- eller översko medför dea en uppbyggnad av aningen en neoskuld eller en neoillgång. Förändringar av ulandssällningen beroende på Ingående balans Transakioner Prisförändringar Valuakursförändringar Övriga korrigeringar Ugående balans Saisiska cenralbyrån 21
All officiell saisik finns på: www.scb.se Saisikservice: fn 8-56 948 1 All official saisics can be found a: www.scb.se Saisics service, phone +46 8 56 948 1