Svar lämnade av lotta.karlsson@skandinavistik.uni-freiburg.de 2016-08-04 10:35:18 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: Albert-Ludwigs-Universität Skandinavisches Seminar Freiburg im Breisgau Lotta Karlsson lotta.karlsson@skandinavistik.uni-freiburg.de 2. Land Land: Tyskland 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16 Vinterterminen 2015/2016: 19 oktober - 13 februari Sommarterminen 2016: 18 april - 23 juli 4. Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2015/2016. (Endast siffror) 200 Vilken typ av kurser i svenska/sverigestudier erbjuder din Huvudämne institution?du kan välja fler alternativ Biämne Extraämne Annan Gäststudent Antal lärare i svenska och Sverigestudier. (Endast siffror) Ange lärarnas namn: 3 Lotta Karlsson Kristina Kotcheva Alex Gribble 5. Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Ja Kommentar 6. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet
Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Intresset för kurser i svenska är stort. Tyvärr får sedan några år endast skandinaviststudenter (+ lärarstudenter) gå de första två språkkurserna hos oss. Universitetets språkcentrum erbjuder nu dessa kurser men studenterna måste här betala för kurserna. Intresset för Sverige och svenskan är relativt stabilt. Det finns ett stort intresse för Sverige/Skandinavien i Tyskland vilket gör dessa Varför läser länder synliga i vardagen. Många studerande har som mål att turista i landet, studenterna svenska studera, arbeta eller göra praktik. Det finns även många som drömmer om att flytta vad är deras till Sverige permanent. Men ingången till att börja läsa svenska är ofta svensk motivation? litteratur eller musik och många har turistat i Sverige med sina föräldrar. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Nej Om ja, på vilket sätt? 7. Undervisningens uppdelning På skandinaviska institutionen erbjuder vi fyra språkkurser och två tematiska kurser. För huvudämnesstudenterna ingår de fyra språkkurserna i en språkmodul (för biämnesstudenterna de tre första språkkurserna). De två första språkkurserna utgör fyra veckotimmar uppdelade i två block i veckan, de två senare kurserna har endast två veckotimmar vid ett tillfälle per vecka. Progressionen är snabb och målnivåer för kurserna är A2, B1, B2 och C1. De tematiska kurserna, litteratur respektive realia, erbjuds varannan termin och har skiftande innehåll. Lektorns undervisningspensum är 16 timmar (i praktiken 20 timmar eftersom grundkursen bara räkans som två timmar fast den i praktiken är fyra) Lektorns pensum ska täcka all svenskundervisning på institutionen. Universitetets språkcentrum erbjuder spårkkurser på tre olika nivåer (A1, A2, B1) De är alla två undervisningstimmar/vecka. 8. Undervisningens innehåll För alla språkkurser försöker vi ha en någorlunda jämvikt mellan momenten: LÄSA SKRIVA LYSSNA TALA ORDFÖRRÅD GRAMMATIK REALIA Läs- och skrivuppgifter får studenterna till största delen sköta hemma för att vi på lektionerna ska kunna ägna oss åt samtal, hörövningar, grammatik och ordförråd. Alla dessa moment (utom realia) ingår även i kraven för att kunna uppnå godkänd kurs. Grundkurs: Läromedel: Välkomna! (neu) (Klett Verlag) + Übungsbuch zur schwedischen Grammatik (Ramge, Gottfried Egert Verlag), läsning av två svenska barnböcker, svensk barnfilm Innehåll:
dialogövningar, ca 5 skrivuppgifter, gemensam högläsning av svensk barnbok, presentation av svensk barnbok Fortsättningskurs 1: Läromedel: Välkomna (Klett Verlag) lektion 11-18, Übungsbuch zur schwedischen Grammatik (Ramge), läsning av Astrid Lindgren-bok, LL-bok och en gemensam svensk ungdomsroman, artiklar, svenska filmer Innehåll: kortare muntliga föredrag, ca 5-7 skrivuppgifter, bok- och filmdiskussioner, sammanställning av ordlistor, miljödiskussion Fortsättningskurs 2: Läromedel: Språkporten (Monika Åström, Studentlitteratur) kapitel 1-3, Übungsbuch zur schwedischen Grammatik (Ramge), läsning av nyare svensk roman, svensk film, artiklar Innehåll: text- och romandiskussioner, ca 4 skrivuppgifter, ett längre muntligt föredrag (10-15 minuter), översättning Fortsättningskurs 3 (Sprachpraktische Übung): Läromedel: Språkporten (Monika Åström, Studentlitteratur) kapitel 4-8, artiklar, läsning av svensk klassiker, svenska låttexter, Språktidningen Innehåll: muntliga diskussioner och debatter, ca 3-4 skrivuppgifter (argumentation, textanalys, blogg, recension), svensk litteraturhistoria Litteraturkurs: Temat för litteraturkursen växlar och förra temat var "Svensk ungdomslitteratur" där vi försökte få en översikt över den svenska ungdomslitteraturen. Gemensam läsning: Janne min vän (Peter Pohl), En komikers uppväxt (Jonas Gardell), Ett annat sätt att vara ung (Per Nilsson), Medeas barn (Suzanne Osten), Kalla det vad fan du vill (Marjaneh Bakhtiari) Vi hade även gemensamma träffar med den norska och den danska litteraturgruppen där vi på svenska läste Den osynlige (Mats Wahl) samt utdrag ur Ett öga rött (Jonas Hassen Khemiri), på norska Anna (Jostein Gaarder) och utdrag ur Alle utlendinger har lukka gardiner (Maria Navarro Skaranger) och på danska Digte 2014 (Theis Ørntoft) samt Digte (Yahya Hassan) Studenterna läste även ytterligare en ungdomsroman och presenterade denna + författaren (Här några av böckerna: Agnes Cecilia (Maria Gripe), Jag saknar dig (Peter Pohl), Vinterviken (Mats Wahl), Gilla Hata horan (Johanna Nilsson, Här ligger jag och blöder (Jenny Jägerfeldt), Lex bok (Sara Kadefors), Sanning och konsekvens (Annika Thor), Hjärtans fröjd (Per Nilsson), Kan du säga shibbolet? (Marjaneh Bakhtiari) Avslutande skrivuppgift är en essä på ett tema i anslutning till kursen (ca 5 sidor) Realiakurs: På denna kurs tematiseras svensk historia och dagens svenska samhälle. Studenterna håller ett föredrag kring ett speciellt tema med anslutande diskussion. Under vårens kurs hade vi den första halvan av kursen tillsammans med den norska gruppen och jämförde situationen i de båda länderna. Teman som behandlades var: gemensam historia, politik, flyktingsituationen, interskandinavisk kommunikation, nationalism och nationella traditioner, Nordiska rådet, kungahusen, folkrörelser, innovationer, musikexport m.fl. Tillsammans med den norska och den danska gruppen reste vi till Zürich och deltog där under två dagar i Workshoppen "Interskandinavisk kommunikation" vilket var mycket uppskattat. 9. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden. Vi är en liten institution och har relativt små lokaler som dessvärre är något utspridda. Huvudbiblioteket delar vi med tyska institutionen. Undervisningen sker till största delen i ett av rummen i biblioteket vilket fungerar bra under vinterterminen men pga värmeförhållandena knappt är uthärdligt under sommarterminen. På expeditionen har vi tyvärr platsbrist vilket är synd eftersom vi språklektorer försöker att bygga ut ett utlåningsbibliotek för studenterna där. Stämningen är dock mycket god och tack vare vår stora takterrass (och det oftast mycket fina vädret :)) kan vi även fira terminsstarter och avslutningar på denna. 10. Budget
Har din institution egen budget eller möjlighet att söka medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar (förutom stödet från SI)? Ja (om ja, skriv en kommentar) Vi har möjlighet att från universitetet få stöd till maximalt två gästföreläsningar per termin/institution (hotell och resa). Det finns ingen fast summa avsatt till bokinköp till institutionsbiblioteket men vi kan ansöka om medel till sådana inköp. 11. Arrangemang Beskriv föredrag, kulturevenemang m.m. som institutionen haft under året. 12. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med Lite kontakt svensk ambassad eller svenskt konsulat? Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Nej 13. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har samarbete med. Göteborgs universitet Högskolan Dalarna Linköpings universitet Linnéuniversitetet Lunds universitet Stockholms universitet Umeå universitet Uppsala universitet Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som sker. Är det t.ex. I huvudsak Erasmusutbyte. studentutbyte,
lärarutbyte eller forskningssamarbeten. 14. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: 15. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Se hemsida: http://www.skandinavistik.uni-freiburg.de/ 16. Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Vi är mycket tacksamma för allt stöd från Svenska institutet. Stödet för bok-, filmsamt tidskriftsinköp är mycket uppskattat både av studenter och personal. Möjligheten för realiagruppen att delta i Workshoppen i Zürich vill vi varmt tacka för. Det bidrog till en så positiv stämning i gruppen och en så starkt engagemang på kursen som räckte terminen ut. Vi hoppas att under nästa termin själva kunna ordna en liknande Workshop och även en gästföreläsning och hoppas naturligtvis på er hjälp. Som lärare är det alltid ett stöd att veta att Svenska institutet finns när det gäller läromedelstips och andra tips. Trots att jag inte kunnat/kan delta i svensklärardagarna i Stockholm förra året och iår, är dessa dagar mycket viktiga för ny input och viktiga utbyten. 17. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter Som svensk kan man i Tyskland glädja sig över det stora intresset för och den positiva bild som finns av Sverige och svensk kultur. På vårt intstitut gläder jag mig naturligtvis särskilt åt det stora intresset för att sjunga med i vår kör och att intresset särskilt för vår lucia- samt midsommarfest är så stort. Vi har nu blivit tillfrågade om vi inte kan hålla vår luciakonsert även i en kyrka utanför Freiburg och hoppas även kunna flytta vår egen luciakonsert till en större lokal så att fler får möjlighet att höra den. I vårt senaste luciatåg deltog 75 studenter i kören! Jag skulle önska mig ett större samarbete med närliggande universitet (Basel, Zürich, Strasbourg) men på grund av våra olika terminstider är detta svårt att genomföra i praktiken. Att ha familj vid sidan av ett heltidsjobb är heller inte det enklaste i Tyskland och gör ett sådant samarbete svårare. Jag hoppas dock att detta kan bli bättre i framtiden. 18. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja