Svar lämnade av svenska.ku@gmail.com 2016-09-05 16:18:01 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: Klaipeda universitet Institutionen för filologi av baltiska språk Klaipeda Virginija Jurgaityte svenska.ku@gmail.com 2. Land Land: Litauen 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16 HT 1 september-31 januari VT 1 februari-30 juni 4. Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2015/2016. (Endast siffror) 58 Vilken typ av kurser i svenska/sverigestudier erbjuder din Biämne institution?du kan välja fler alternativ Extraämne Antal lärare i svenska och Sverigestudier. (Endast siffror) Ange lärarnas namn: Totalt 58 studenter varav 10 studenter i åk 2, 8 i åk 3. Resten - i svenska som extraämne 1 Virginija Jurgaityte 5. Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar, om det menas att man har examen i svenska i slutet av varje termin. Nej, om det menas som separat diplomprogram. 6. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet
Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Läsåret 2015/2016 var intresset för svenska fortfarande ganska jämnt. Det är ganska många även sådana personer både inom och utanför universitetet, som ringer och undrar om de får studera bara svenska tillsammans med de reguljära studenterna på dagtid eller på kvällskurser som vi ordnar i samarbete med Språkoch kulturcentret vid samma fakultet. I maj hade vi ett slags affärsmässa på universitetet då alla studenter och gymnasieelever fick möjlighet att träffa representanter för nordiska företag i Litauen. Intresset var riktigt stort - salen blev proppfull. Representanterna för näringslivet uppmuntrade att studera nordiska språk vid sidan av universitetsstudierna. Åhörarna fick höra att det var värt att läsa nordiska språk för att man skulle bli mera konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Varför läser De flesta både de som går på våra kvällskurser i svenska och även de flesta studenterna svenska studenter behöver det i samband med: -jobb antingen i Sverige eller i Litauen -att vad är deras de vill fortsätta sina studier i Sverige, en del av dem brukar vara motivation? erasmusstipendiater. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Huvudinriktningen är litauisk filologi. Programmet har bytt namn och nu heter det Litauisk filologi och främmande språk. Nu i september fick man chockterapi på fakulteten för inträdesresultaten var helt oväntade och ovanliga: det brukade alltid vara fler sökande till svenska och finska än man kunde erbjuda studieplatser. För första gången sedan 1992 var det bara 5 studenter som sökte till åk 1 och alla valde svenska. Ingen valde finska, danska och norska trots att de sista två var helt nya alternativ på universitetet. Orsaken är uppenbar - ungdomar vill inte längre studera bara språk och helst inte i kombination med litauisk filologi. Det var just detta som näringslivet förvarnade om i maj. Fakultetens ledning funderar på att starta nya program som engelska i kombination med något av de nordiska språken, framförallt svenska. Så förhoppningsvis vänder riktningen igen nästa år. Vad gäller svenska som extraämne, som kan väljas av alla studenter från olika program på universitetet, så har den hållit sina positioner både under läsåret 2015/2016 och även nu läsåret 2016/2017. Nu i år ska jag ha ungefär lika många extrastudenter - ca 40. 1. Jobb antingen i Sverige eller i Litauen 2. Man fortsätter sina studier i Sverige inom olika program, inte bara svenska. Om ja, på vilket sätt? Fakultetadministrationen och studentföreningen brukar kontakta alumni d och då. 7. Undervisningens uppdelning Åk 2 fonetik, muntlig och skriftlig framställning, grammatik, svensk litteratur, ordkunskap. Åk 3 muntlig och skriftlig framställning, grammatik, litteratur, översättning, ordkunskap. Svenska som extraämne - en kort presentation om svenska språkets fonetik och grammatiska struktur. Fokusen ligger på uttals- och läsningsträning samt muntlig framställning genom kommunikativa övningar gällande vardagliga situationer. Modern svenska Grammatik Litteratur Uttal Översättning Skriftlig svenska 8. Undervisningens innehåll ÅK 2 Modern svenska: Paula Levy Scherrer, Karl Lindemalm. Rivstart. A1+A2 Ulla Göransson, Mai Parada. På svenska! 2 Tidningstexter och texter ur olika andra läromedel (t ex textmaterialet ur projektet NISSE (Karis Kurscenter, Finland)
(Uppsatsskrivning medföljer efter diskussioner kring texterna.) Grammatik: Paula Levy Scherrer, Karl Lindemalm. Rivstart. A1+A2 Ulla Göransson, Mai Parada. På svenska! 2 G. Hellström. Första övningsboken i svensk grammatik G. Hellström. Grammatikövningar Litteratur: A. Lindgren. Bröderna Lejonhjärta, Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult (diskussioner, rollspel, uppsatser, ordprov). Uttal: flera gånger under året får studenterna uppgifter att spela in bitar ur de texter som vi läser för tillfället. g rättar dem och ger studenterna kommentarer som de får ha i åtanke i fortsättningen och inför nästa inspelningsuppgift. Skriftlig svenska: olika skriftliga uppgifter i samband med lärobokens texter och skönlitterära verk som vi hade läst. Studenterna använder även olika webbresurser: texter, on-line-kurser och ordböcker. Åk 3 Modern svenska: Paula Levy Scherrer, Karl Lindemalm Rivstart. B1+B2. Tidningstexter och texter ur olika andra läromedel. (Uppsatsskrivning medföljer efter diskussioner kring texterna.) Grammatik: Kalmström K. Svensk grammatik och ordbildning. Teoriboken och övningsböckerna 1, 2, 3. Cecilia Fasth. Form i fokus. Del B. Paula Levy Scherrer, Karl Lindemalm Rivstart. B1+B2. Svensk kursen. Enspråkiga övningar i svenska. Del 2. Red. av Britta Holm. Skriftlig svenska: olika skriftliga uppgifter i samband med lärobokens och tidningstexter samt skönlitterära verk som vi hade läst. Litteratur: Mark Lewengood. Sucka hjärtat men brist dock ej. Tove nsson. Det osynliga barnet. Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Cirkeln. (Studenterna läste både pappersutgåvan och lyssnade på hörböckerna samtidigt. På det sättet fick de dubbel nytta för det blev även träning i hörförståelse. Sen fick de läsa in en bit själva.) Översättning: lärobokens texter och tidningsartiklar i varierande stilar samt utdrag ur de skönlitterära verken. 9. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden. I samband med reorganisationen på universitetet (Humanistiska fakulteten slogs ihop med Pedagogiska)har vi fått nya lokaler - i oktober 2015 flyttades vi till en annan byggnad, till ett större, nyrenoverat klassrum som vi, precis som alltid, delade med finska gruppen. Vi tog med oss alla böcker och utrustning som vi hade fått av SI, Svenska och Finska konsulaten i Klaipeda. Klassrummet är välinrett. Vi ska få tillgång även till ett gemensamt datarum. 10. Budget Har din institution egen budget eller möjlighet att söka medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar (förutom stödet från SI)? Nej Både nej och ja. Gästföreläsningar är möjliga bara genom erasmusprogrammet men det sker inte ofta. 11. Arrangemang Den 8 okt 2015 deltog vi med studenterna på en konferens om barnlitteratur i Vilnius. Konferensen öppnades av Sveriges drottning Silvia. Samma dag hade vi ett möte med Hennes Majestät på Vilnius universitet. Samma kväll hade jag äran att vara med på mottagningen som det svenska kungaparet gav till äran av Litauens president. Där fick jag även ta emot Nordstjärneorden. Den 15-16 okt deltog vi på konferensen Pax
Baltica i Karlskrona. Den 19-21 okt ordnade jag ett arbetsmöte i Klaipeda inom ramen för Nordplusprojektet Ett Steg mot Sverige som vi hade deltagiti sedan 2013. Vi testade vårt nyskapade svenskmaterial med mina studenter. Inom ramen av detta Beskriv föredrag, projekt och i samarbete mellan universiteten i Gävle, Turku, Tallinn, Daugavpils och kulturevenemang m.m. Klaipėda utarbetades ett nytt textmaterial för gymnasieelever som läser svenska i som institutionen haft Baltikum. Den 26 nov hade vi ett trevligt besök av Mikaela Fredriksen Tollin som under året. uppmärksammade svenskans ställning på Klaipeda universitet. Den 11 dec hade vi vår traditionella Luciaturné, den här gången i nordöstra Litauens stad Panevezys där vi gav små konserter på ett fosterhem, ett kvinnojour och dagverksamhetscenter för barn i riskfamiljer samt ett boende för personer med utvecklingsstörningar. Resan finansierades av Emmaus i Dalarna. Den 16 dec - Svenska ambassadören på besök - Utställning om svensk barnlitteratur(utarbetad i samarbete med SI) Den 10 maj ordnade vi i samarbete med Svenska ambassaden en kontaktmässa mellan nordiska företag och Klaipeda universitets studenter samt gymnasieelever. 12. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med Mycket aktiv kontakt svensk ambassad eller svenskt konsulat? Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Vi hade mycket varm och tät kontakt och många olika aktiviteter och arrangemang de senaste 5 åren då ambassadören var Cecilia Ruthström-Ruin. (om ja, skriv en kommentar) Med hjälporganisationer Litauenhjälpen i Blekinge och Emmaus i Dalarna, med DFDS i Karlshamn. 13. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har samarbete med. Högskolan Dalarna Högskolan i Gävle Högskolan i Kristianstad Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som sker. Är det t.ex. Studentutbyte. Ett läromedelsprojekt med Gävle. studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten. 14. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Ett läromedelsprojekt inom Nordplus med Daugavpils universitet i Lettland, Åbo i Beskriv ert samarbete: Finland och Tallins universitet i Estland.
15. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Inget. 16. Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Alla former av stöd, som vi får från SI är väldigt viktigt för oss, både till inköp av läromedel och utrustning, kurser, bidrag och stipendier. Ett stort tack från mig och alla svenskstuderande, särskilt från de två studenter som fick vara med på sommarkurs i år! 17. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter Roligt att vi har fått en ny lokal. Tråkigt att det har vänt så dramatiskt med rekrytering av nya studenter. Hoppas på snara förändringar på fakulteten. Väldigt glad över de studenter som jag har nu. Vi hade ett riktigt utmaningsrikt men även innehållsrikt år tillsammans. 18. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats?