ein Bilaga 1 Skolinspektionen efter granskning av förskolans arbete med jämställdhet vid Gröna Lunds förskola, Ekerö kommun
1 (9) Innehåll Inledning Frågeställning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Inledning Skolinspektionen genomför under våren och hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med jämställdhet. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om barnen erbjuds en jämställd förskola där flickor och pojkar får möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster. Granskningen av förskolans arbete med jämställdhet genomförs i 18 kommuner med både fristående och kommunala huvudmän. Gröna Lunds förskola i Ekerö kommun ingår i urvalet av förskolor. Gröna Lunds förskola besöktes den 2-4 maj 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Intervjuer med huvudmannen genomfördes 12 april. Ansvariga utredare har varit Magdalena Molin och Sebastian Thimfors. Skolinspektionen har inför besöket begärt in förskolans verksamhetsredogörelse samt dokument från huvudmannen då dessa utgör en del i Skolinspektionens arbete för att bedöma ansvarstagandet på huvudmannanivå. I denna rapport redovisar Skolinspektionens utredare sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Vidare görs en kort beskrivning av kvalitetsgranskningens syfte och frågeställning. Vägledande för bedömningarna avseende jämställdhetsarbetet på förskolorna är skollagen', läroplanen för förskola2, Skolverkets allmänna råd samt relevanta utredningar och forskning. Bedömningar baseras på en analys av de data som framkommit med hjälp av olika metoder som använts vid granskningen. När kvalitetsgranskningen är avslutad i dess helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. För de verksamheter som ingått i urvalet är förhoppningen att rapporten kan användas i jämförande syfte, den kan också fungera som ett stöd för förskolor och huvudmän som inte ingått i granskningens urval. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang. 1 Skollagen (2010:800) 2 Lpfö 98 - reviderad 2010
2 (9) Frågeställning För att uppnå syftet med kvalitetsgranskningen är följande frågeställning utgångspunkt: Arbetar förskolan med att erbjuda barnen möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan begränsningar från stereotypa könsmönster? I granskningen av verksamhetens kvalitet har framförallt tre områden granskats mer ingående. Dessa tar sin utgångspunkt i huruvida 1) det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 2) järnställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 3) flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. En sammanfattning av bedömningsunderlag av ovanstående tre områden beskrivs under bilaga 1. Beskrivning av huvudman och Gröna Lunds förskola Gröna Lunds förskola är en kommunal förskola i Ekerö kommun. I kommunen bor cirka 27000 invånare. Det finns 17 kommunala förskolor och 13 fristående förskolor. Barn- och utbildningsnämnden är ansvarig nämnd i Ekerö kommun. Barn- och utbildningsförvaltningen är ansvarig förvaltning och har hand om verksamhet som omfattar allt från förskola, grundskola, förskoleklass, fritidshem och gymnasiet Gröna Lunds förskola är belägen i området Träkvista med närhet till Ekerö centrum. Förskolan har 60 inskrivna barn i åldrarna 1-5 år varav 35 är pojkar och 25 är flickor. Förskolan består av tre avdelningar, Bläckfisken, Karusellen och Spöket. Skolinspektionen har besöket avdelningen Spöket med 24 inskrivna barn i åldrarna 4-5 år. På avdelningen finns tre anställda varav en är förskollärare, en barnskötare och en är outbildad, fördelade på tre heltidstjänster. Gröna Lunds förskola är en enhet av tre i samma område, för dessa finns en ansvarig förskolechef som vid tillfället för besöket var en tillförordnad förskolechef samt en biträdande förskolechef. Förskolan ligger i anslutning till grönområden i ett villaområde. På förskolans gård finns tillgång till rutschkana, gungor, lekstuga och sandlåda. Det finns även ett förråd med cyklar. Gården är omgärdad av staket.
3(9) Gröna Lunds förskola har i inomhusmiljön tillgång till ett större lekrum med bygglek, pussel och pyssel, en ateljé för skapande som även används för måltiderna. Det finns även tre mindre rum varav ett är en "hemvrå" samt en hall för barnens ytterkläder. Arbetslaget på avdelningen Spöket uppger att förskolans arbetssätt bygger på Reggio Emilia inspirerad pedagogik. Den pedagogiska verksamheten sker både ute och inne samt utgår från en planering som arbetslaget gör. Förskolechefen uppger att förskolan har arbetat med och tolkat jämställdhetsuppdraget på olika sätt. Framförallt utgår arbetet från planen mot diskriminering och kränkande behandling. Frågorna om jämställdhet återkommer som diskussion på arbetsplatsträffar med jämna mellanrum och följs upp via planen. Resultat 1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller Inom detta område granskas om huvudmannen och förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete. Vidare granskas om förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i sitt pedagogiska ledarskap. I detta ingår t ex att förskolechefen säkerställer att det ges gemensam kollegial tid för reflektion och att säkerställa att personalen kritiskt granskar sina värderingar, föreställningar och förhållningssätt. Området granskar också om personalen har kompetens att, och ges kompetensutveckling så att de, på vetenskaplig grund och/eller beprövad erfarenhet kan arbeta med uppdraget. Skolinspektionen har under granskningen intervjuat representanter för huvudmannen, förskolechef, arbetslag på besökt avdelning samt en fokusgrupp med övrig personal bestående av tre förskollärare och en barnskötare, som arbetar på förskolans andra avdelningar. Skolinspektionen kan i granskningen konstatera att det saknas specifika mål för jämställdhetsarbetet på huvudmannanivå. I intervjun med verksamhetschefen för förskolan i Ekerö kommun uppger hen att kommunen har fokuserat på arbetet med "allas lika värde" de senaste åren. Arbetet med kränkningar och likabehandling är kopplat till förvaltningens system och rutiner. Enligt verksamhetschefen har kommunen analyserat skillnader mellan pojkar och flickors resultat i skolan. När det gäller förskolan har den enkät som utgår årligen till vårdnads-
4 (9) havare analyserats. Enkäten visar bland annat att vårdnadshavare till flickor tenderar att vara mer nöjda än vårdnadshavare till pojkar. Emellertid har jämställdhetsuppdraget inte varit en del i huvudmannens kvalitetsarbete. Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling visar att jämställdhetsperspektivet är ett prioriterat område och att detta följs upp och analyseras som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Av förskolans dokument "Hur arbetar vi utifrån målområdena i läroplanen?" finns beskrivet hur förskolan ska arbeta och möta barnen utan begränsningar eller förväntade stereotypa normer. Den tillförordnade förskolechefen uppger i intervjun att jämställdhetsfrågor har funnits med som en del i förskolans arbete på olika sätt under flera år och att detta har drivits av den förskolechef som nyligen slutat. Det har varit planerade diskussioner och genomgång av olika "fallbeskrivningar" på gemensamma personalmöten. Vidare uppger förskolechefen att personalen har filmat varandra för att få syn på sina olika förhållningssätt. Fokus har dock varit arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling de senaste åren. Men både arbetslaget och fokusgruppen samt förskolechefen uppger att via arbetet med planen har frågor om jämställdhet diskuterats. Enligt tillförordnad förskolechef finns det inte något specifikt övergripande mål för jämställdhet på huvudmannanivå. Tillförordnad förskolechef och verksamhetschef för förskolan betonar dock att eftersom det finns jämställdhetsmål i bland annat planen mot diskriminering och kränkande behandling följs detta arbete upp både på enhets- och huvudmannanivå även om det inte är ett specifikt mål som är fastställt i kommunen. I intervjuer med både arbetslag och övrig personal uppger dessa att arbetet med jämställdhet är ett område som ofta diskuteras både vid gemensamma möten men även i vardagen. Personalen säger också att arbetet med jämställdhet är en fråga som deras tidigare chef har drivit på olika sätt och att det är ett område som är specificerat i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Självskattningen som arbetslaget genomfört visar att de skattar sig högt när det gäller kännedom om vad styrdokumenten anger när det gäller jämställdhet och även vad gäller diskussioner om jämställdhet. Vidare har personalen skattat sig högt avseende om de genomgått fortbildning gällande jämställdhet eller inte.
5(9) Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att det finns det till viss del finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller i förskolan. Huvudmannen har inte tagit fram specifika mål för järnställdhetsuppdraget och inkluderat detta i ett systematiskt kvalitetsarbete. Förskolechefen inkluderar dock jämställdhetsuppdraget i ett systematiskt kvalitetsarbete som utgår från målen i förskolans läroplan, arbetsplan och likabehandlingsplan. Förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i sitt pedagogiska ledarskap genom att se till att personalen får gemensam kollegial tid och möjlighet att reflektera. 2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverkar traditionella könsmönster och könsroller. Området granskar om jämställdhetsarbetet genomsyrar verksamheten, snarare än att det bedrivs som projekt eller att enstaka medarbetare är bärare av uppdraget. Här granskas därför om all pedagogisk personal medverkar i arbetet och om läroplanens mål är kända och tolkade av all personal. Området granskas också utifrån om förskolans miljö är utformad för att motverka traditionella könsmönster och könsroller och om förskolans material är anpassat för uppdraget. Genom att observera verksamheten och intervjua personal kan Skolinspektionen konstatera att det på Gröna Lunds förskola finns en medvetenhet om jämställdhetsuppdraget. Arbetslag och fokusgrupp uppger i intervjuer att de har tillräcklig kunskap om läroplanens mål för och kunna tolka och omsätta detta i praktiken. Men de uttrycker att framförallt utomhusmiljön behöver bli bättre och utformas och anpassas för att erbjuda barnen material och aktiviteter som utmanar barnen och ger dem olika möjligheter oavsett kön. Arbetslaget, fokusgruppen och förskolechefen säger i intervjuerna att utemiljön är ett utvecklingsområde för att kunna erbjuda barnen flera olika aktiviteter. Arbetslaget säger vidare att de vill skapa olika "hörnor" på gården utifrån barnens intressen som till exempel vattenlek, snickarhörna och rusta upp kiosken. Vid tidpunkten för Skolinspektionens granskning är en "vårfixarkväll" inplanerad där personal, vårdnadshavare och barn gemensamt gör jordning gården utifrån barnens och personalens önskemål.
6 (9) I intervjun med förskolans arbetslag uppger de att förskolan erbjuder en stor variation av miljö och material som de till stor del uppfattar är könsneutralt. De säger även att de har intervjuat barnen för att ta reda på hur barnen uppfattar sin miljö och vad förskolan behöver ändra på. Detta har bland annat utmynnat i att barnen fått mer byggmaterial i olika färger för att tilltala alla barn oavsett kön. Självskattningen som arbetslaget genomfört visar att de skattar sig högt när det gäller att arbeta aktivt för att motverka traditionella könsmönster och att även att ta hänsyn till barnens olika behov och förutsättningar vid pedagogisk planering och dokumentation. Självskattningen visar också att arbetslaget skattar sig högt när det gäller att ha en medveten strategi bakom rummens inredning och miljöns utformning. Förskolans miljö har enligt vad arbetslaget och förskolechefen uppger i intervjuerna till stor del utformats utifrån barnens olika intressen och behov. Skolinspektionen har i observationer iakttagit att förskolan har mycket material för bygglek och skapande aktiviteter men i mindre omfattning erbjuder material inom övriga läroplansområden såsom till exempel naturvetenskap och teknik. Personalen uppger i intervjun att det är barnen som har styrt valet med att ha fokus på bygglek. Detta beror enligt personalen på att det har funnits och finns ett stort intresse hos barnen men att det från början var de som pedagoger initierade byggleken och sedan byggt på detta material när barnen visat intresse. Vidare uppger personalen att i de projekt som de genomför med barnen utgår de från barnens intressen och inte utifrån om det tilltalar pojkar respektive flickor. Förskolechefen uttrycker i intervjun att det är viktigt att utveckla material och miljö hela tiden. Det är viktigt att ha tilltalande material, spännande material med olika färger för att locka barnen att välja olika aktiviteter oavsett kön. Böckerna som barnen kan ta del av och som arbetslaget läser vid olika tillfällen under dagen har olika innehåll. I en del av böckerna som Skolinspektionen tagit del av finns traditionella könsroller och karaktärer. Arbetslaget uppger i intervjun att de har försökt att få en variation i mångfalden när det gäller litteraturen men att de är medvetna om att det är ett område som kan utvecklas. Förskolechefen uppger att de har diskuterat litteraturen och att de lånar böcker på biblioteket. Vidare säger hen att inför Skolinspektionens granskning "tittade vi över litteraturen". Både personal och förskolechef uppger att inför hösten ska fokus ligga på boksamtal och litteratur och att i samband med detta ska de även fundera över jämställdhetsperspektivet i litteraturen.
7 (9) Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolans verksamhet på flera sätt genomsyras av jämställdhetsarbetet. Det finns en gemensam bild och kunskap hos personalen om innehållet i förskolans jämställdhetsarbete och hur detta ska bedrivas utifrån likabehandlingsplartens mål. Det innefattar insatser kopplad till området "kön" samt hur förskolan ska motverka traditionella könsroller. Förskolans miljö och material är i huvudsak utformad och anpassat för att motverka traditionella könsroller och könsmönster. Variationen av huvudkaraktärer och tematik i det utbud som förskolans litteratur och sagor erbjuder är dock begränsad. Barnen kan i högre utsträckning erbjudas sagor med ett innehåll som visar på en möjlighet att bredda förmågor och intressen. 3. Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Granskningen av området tar i stora delar sin utgångspunkt i vad forskning visat att förskolor ofta brister i vad gäller jämställdhetsuppdraget. Området granskar därför om personalen förhåller sig likvärdigt till flickor och pojkar avseende den språkliga och fysiska interaktionen och i att ge stöd i vardagliga situationer. Vidare granskas därför också om personalen vägleder flickor respektive pojkar så att deras möjligheter att pröva olika miljöer och material breddas och varieras. I området ingår också att granska om förskolan erbjuder aktiviteter så att flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen. Då forskning pekar på att det kan skilja sig mellan olika miljöer och situationer granskas området särskilt utifrån detta. Utifrån observationer som Skolinspektionen genomfört har inga märkbara skillnader i hur personalen samspelar med barnen iakttagits när det gäller bemötandet av pojkar eller flickor. Arbetslaget gör inte några större skillnader i hur de uppmärksammar eller hur de tilltalar barnen. Barnen får positiv uppmärksamhet oavsett kön. Det skiljer sig heller inte mellan olika typer av situationer eller aktiviteter. Vidare visar observationerna att barnen uppmuntras att vara sig själva oavsett om de är pojkar eller flickor. Arbetslaget är medvetna om vad som behöver stärkas och uppmuntras hos barnen och utgår från det i samspelet med barnen vi, vilket Skolinspektionen har iakttagit i observationer och även framkommit vid intervjun.
8 (9) Vid tiden för Skolinspektionen besök vistades barnen utomhus större delen av dagen vilket inte har möjliggjort observationer i någon större utsträckning av hur arbetslaget vägleder pojkar respektive flickor i planerade aktiviteter. Ett exempel på vägledning har iakttagits vid ett tillfälle när barnen målar i ateljén. Vid detta tillfälle deltar en grupp med flickor och pojkar som ska måla en gymnastiksko i olika färger. Pedagogen ställer öppna frågor till samtliga barn. För att "få fram brun färg, vad behöver vi blanda för färger? ". Alla barnen får tillfälle att svara och att pröva lika lösningar och de finner lösningen på uppgiften gemensamt. Arbetslaget säger i intervjun att för att vägleda pojkar och flickor så att de ges möjlighet att pröva olika miljöer försöker de bredda och variera material och aktiviteter. De säger också att om någon fastnar i någon aktivitet och inte kommer vidare så försöker de erbjuda aktiviteter på gruppnivå för att locka barnen till något nytt. Skolinspektionen har dock inte under observationerna kunnat se något exempel där personalen vägleder pojkar och flickor att pröva olika miljöer eller material. Den självskattning som arbetslaget genomfört visar att de har en samstämmig bild av hur de uppfattar förhållningssättet mot barnen. De har genomgående skattat sig högt. Skolinspektionen observerar under besöket att alla barn får lika mycket stöd och hjälp i vardagliga situationer oavsett kön. Barnen är självständiga och väljer fritt i verksamheten var de vill vara och vad de vill göra. Arbetslaget uttrycker i intervjun att de försöker att behandla alla lika oavsett kön men att det säkert kan "komma grodor" ibland som till exempel "kom nu alla tjejer, pojkar/grabbar". Vidare säger personalen att de vill uppmuntra barnen att "de kan eller är duktiga" istället för att bekräfta utseende och att de vill visa att det inte är "bara tjejer som kan vara fina och killar som är coola". Vidare uttrycker arbetslaget att de observerar barnen för att kunna stärka det enskilda barnet utifrån dess specifika behov och utveckling och att det inte har med kön att göra utan att det snarare är individuellt för varje barn. Förskolechefen uppger i intervjun att de har diskuterat hur de tilltalar barnen och att det är viktigt att benämna barnen vid namn och inte utifrån om det är en pojke eller flicka. Enligt förskolechefen försöker de utgå från individerna och uppmuntra till exempel de som inte vågar prata så mycket i grupp genom att dela upp den stora gruppen i mindre grupper. Skolinspektionen kan i observationer iaktta att pedagogerna har medvetet förhållningssätt och uppmuntrar barnen utifrån vem de är och inte utifrån om det är en pojke eller flicka.
9 (9) Barnen på avdelningen Spöket erbjuds enligt arbetslaget så kallad "skaparvila" det vill säga en mindre grupp som erbjuds en planerad aktivitet efter lunchen. Utöver detta finns även projektgrupper där barnen är uppdelade och arbetar med olika skapande projekt. I dessa aktiviteter menar personalen att barnen får möjligheter att pröva på saker de inte gjort så mycket tidigare. Dessa grupper sätts ihop utifrån individernas olika behov och förutsättningar och inte utifrån könstillhörighet. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan begränsningar utifrån stereotypiska könsroller. Den språkliga och fysiska interaktionen mellan personal och flickor respektive pojkar, är likvärdig. Personalen ger stöd i vardagliga situationer i lika hög utsträckning till flickor respektive pojkar. Vidare visar granskningen, utifrån de situationer som varit möjliga att observera, att personalen vägleder flickor respektive pojkar, så att deras möjligheter att pröva olika material och miljöer, breddas och varieras. Förskolans verksamhet erbjuder också aktiviteter så att flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen.
Bilaga 1 Bilaga 1 1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas hur huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen3 utifrån att förskolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster och könsroller. I värdegrunden förskrivs att förskolan aktivt och medvetet ska "påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem".4 Arbetet med jämställdhet och demokratiska värden är således en viktig förutsättning för att klara förskolans lärandeuppdrag och förbereda för skolan och den omvärld barnen befinner sig i. Vidare granskas förskolechefens roll och ansvar för systematisk och kontinuerlig planering, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. De allmänna råden för systematisk kvalitetsarbete understryker att kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av förskollärare och övrig personal. De allmänna råden för försko- 1an5 med kommentarer utgår från prioriterade områden som Skolverket identifierat som viktiga att ge stöd och vägledning i. Ett sådant område är värdegrundsarbetet där det betonas att personalen behöver analysera, reflektera och kritiskt granska sina egna värderingar, föreställningar om traditionella könsmönster och förhållningssätt och hur detta uttrycks i verksamheten.6 Analysen bör innehålla vilka konsekvenser detta kan få för barnen. Arbetet kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Det är viktigt att fortlöpande kartlägga och analysera behovet av kompetensutveckling för att tillhandahålla kompetensutveckling utifrån personalens behov i förhållande till förskolans uppdrag, för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter.7 Enligt delegationen för jämställdhet är viktiga framgångsfaktorer5 att granska sig själv, kunskap, reflektionstid, att sätta in förskolans jämställdhetsarbete i ett större sammanhang (demokrati och makt), engagemang på alla nivåer, kontinuerlig dokumentation/observation, analys och utvärdering av arbetet, och slutligen tålamod (tid). 3 4 kap. 3 skollagen (2010:800) 4 Lpfö 98/2010, s. 8 5 SKOLFS 2013:179, Kommentarerna till rådet om barngruppernas storlek och sammansättning reviderades 2016. 6 Ibid s. 29-30 7 Lpfö 98/2010, s. 16 8 SOU 2006:75 s. 125 ff
Bilaga 1 2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas bland annat om all personal medverkar i arbetet med att motverka stereotypa könsmönster och könsroller samt om jämställdhetsarbetet drivs som en process. Jämställdhet, som grundläggande demokratiskt värde, ska både gestaltas och förmedlas. Enlig skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, där alla människors lika värde och jämställdhet är viktiga utgångpunkter. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja detta.9 Det främjande arbetet innebär att personalen bland annat ges tid att diskutera sådant som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. Enligt allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är det en av verksamhetens fortgående uppgifter och kan därför inte drivas enbart som ett enskilt projekt". I propositionen "Kvalitet i förskolan" betonas att jämställdhet ska vara en synlig och tydlig del av värdegrundsarbetet.n Dessutom betonas att de nationella målen och riktlinjerna i läroplanen ska vara kända och tolkade av all personal (även nyanställda) på förskolan för att jämställdhetsarbetet ska bli effektivt och ge resultat.12 Vidare granskas om förskolans miljö är utformad och material är anpassat så att det motverkar stereotypa könsroller och könsmönster. Förskolans lärandemiljö ska utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande.13 Materialen ska tilltala olika sorters intressen och innehåll. Material inklusive litteratur ska erbjudas så att de motverkar traditionella könsroller och könsmönster. Skolverket framhåller i de allmänna råden för förskolan att förskolans miljö signalerar vilket beteende som är förväntat, vilka möten och aktiviteter som är möjliga och signalerar även hur viktiga olika aktiviteter är." 9 1 kap. 5 skollagen (2010:800) " SKOLFS 2012:10 " Prop. 2004/05:11 s. 58 1 Prop. 2004/05:11 s. 58 13 Ibid s. 16 14 SKOLFS 2013:179, sid. 27-28
Bilaga 1 3. Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Inom detta område granskas den språkliga och fysiska interaktionen mellan personal och flickor respektive pojkar. Förskolans jämställdhetsarbete handlar om att sätta barnen i fokus så att de får möjlighet att utvecklas och bredda sina lekmönster och intressen. En del i detta är att förskolans personal behöver vara uppmärksam på hur de utformar verksamheten utifrån ett lärandeperspektiv, till exempel inom språklig utveckling, genom sitt omsorgsbeteende och språkbruk. Det är därför viktigt att personalen är medvetna om sitt förhållningssätt och (i förkommande fall) vilka skillnader de gör på individer utifrån vilket kön de har och att lika villkor skapas för både flickor och pojkar. Ett sätt att göra detta på är att vara medveten om till exempel vilket stöd som ges i vardagliga situationer samt vilken vägledning som pojkar respektive flickor får, för att pröva olika miljöer så att det breddas och varieras. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. "Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar från stereotypa könsroller."15 I kommentarer till den reviderade läroplanen betonas att förskolan ska bidra till att barnen utvecklas allsidigt utifrån sina förutsättningar. Det innebär att pojkar respektive flickor ska ges samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen för språk, skapande, undersökande och experimenterande etc. Det handlar om vilka förväntningar de vuxna har på flickor respektive pojkar och hur de bemöts i olika situationer. I jämställdhetsarbete ingår att reflektera över hur de som arbetar i förskolan bedömer och bemöter flickor och pojkar, deras egenskaper och val av aktiviteter. 15 Lpfö 98/2010, s. 5