HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon 035-16 71 00 - www.hh.se Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: Specialpedagogik 30 hp Special Needs Education 30 credits Avancerad nivå Fördjupningsnivå: avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav (A1N) Kursplanen är godkänd av styrelsen för Sektionen för lärarutbildning (2012-08-22) och fastställd i Lärarutbildningsnämnden (2012-08-22) och gäller från och med vårterminen 2012. Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen är en specialisering/breddning i lärarprogrammet. Behörighetskrav Utbildningsvetenskap 1-90 hp eller kurserna Utbildningsvetenskap 1-60 hp och Utbildningsvetenskap II 30 hp eller lärarexamen. Kursens mål Kursens mål är att studenten skall få en fördjupad förståelse om synsätt, förhållningssätt, begrepp, teorier, metoder och problemställningar inom området specialpedagogik. Studenten skall även tillägna sig kunskaper om olika skolrelaterade svårigheters och funktionshinders betydelse för lärprocessen samt specialpedagogiska arbetssätt som är användbara i det dagliga skolarbetet. Studenten förväntas få insikter om specialpedagogik i teori och praktik framför allt ur svenskt men även ur internationellt perspektiv. Kursen genomsyras av att studenten ska utveckla beredskap att möta förändringar i skolans verksamheter, självständigt göra kritiska bedömningar samt söka och analysera kunskap på vetenskaplig nivå. kritiskt och självständigt tillvarata forskningsresultat och beprövad erfarenhet inriktade på genomförandet av examensarbetet Kritiskt och självständigt genomföra ett examensarbete på inom det specialpedagogiska området. Efter avslutad kurs skall studenten kunna: Kunskap och förståelse redogöra för olika teoretiska perspektiv och begrepp inom specialpedagogiska området redovisa och analysera skolans styrdokument ur ett specialpedagogiskt perspektiv och jämföra dessa med olika pedagogiska praktiker beskriva skolrelaterade svårigheter och funktionsnedsättningar samt lyfta fram dess konsekvenser i val av arbetssätt Färdighet och förmåga utforma och analysera åtgärdsprogram för att åskådliggöra utveckling och förändring på så väl individ-, grupp som institutionsnivå identifiera och analysera elevers möjligheter och svårigheter inom språk-, läs-, skriv-, eller matematikutveckling analysera lärarens handlingsutrymme för att möta elever i behov av särskilt stöd i olika pedagogiska verksamheter analysera olika konsekvenser av funktionsnedsättningars ur specialpedagogiska perspektiv Värderingsförmåga och förhållningssätt värdera och analysera dagens situation för elever i skolsvårigheter samt deras individuella förutsättningar till delaktighet och lärande kritiskt granska eget och andras syn-och förhållningssätt i relation till skolans värdegrund i en skola för alla Kursens huvudsakliga innehåll Kursen genomsyras av tre teman: 1) Specialpedagogikens grunder, utveckling och teorier, 2) specialpedagogiska perspektiv på barn och unga i behov av stöd samt 3) specialpedagogiska perspektiv på språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling. 1) Specialpedagogikens historiska ursprung och dess utformning fram till idag belyses, liksom att aktuella teoretiska och praktiska strömningar och trender från olika länder analyseras. Specialpedagogiska synsätt och dess teoretiska förankring och begrepp behandlas utifrån begreppet En skola för alla. Styrdokument på olika nivåer samt relevanta internationella förordningar bearbetas. 2) Olika typer av funktionshinder och skolrelaterade svårigheter samt synsätt på funktionshinder behandlas samt att pedagogiska konsekvenser utifrån barns och ungdomars individuella förutsättningar och lärandemiljön problematiseras. Här berörs även hur miljön och val av arbetssätt kan motiveras. 3) Elevers utveckling och svårigheter inom områdena språk,
Sida 2 (5) läsning, skrivning och matematik belyses utifrån olika lärandeperspektiv, didaktiska modeller och förhållningssätt. Betydelsen av lärande i olika miljöer med olika strategier behandlas samt hur ämnesval och arbetssätt kan underlätta eller försvåra utveckling. Inom kursen ingår ett självständigt arbete om 15 hp som präglas av att kritiskt kunna tillvarata forskningsresultat och beprövad erfarenhet. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier samt gruppuppgifter bland annat via nätbaserat forum. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Kursen bygger på olika delmoment som examineras efter hand. Examination kan ske individuellt och/eller grupp, i form av skriftliga och muntliga tentamina. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. Kurslitteratur (Litteraturlistan reviderad 2012-01-10) Ahlberg, A. (1999) På spaning efter en skola för alla. Göteborg: Institutionen för specialpedagogik Göteborgs universitet. (www.ipd.gu.se) Ahlberg, A. (2009). Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. Asp-Onsjö, L. (2009). Åtgärdsprogram i praktiken. Att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur Bjar, L. & Frylmark, A. (red) (2009). Barn läser och skriver specialpedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Bjørndal, C. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber. Danielsson, L. & Liljeroth, I. (1998). Vägval och växande: förhållningssätt, kunskap och specialpedagogik för yrkesverksamma hjälpare. Stockholm: Liber. Göransson, K. (2008). Man vill ju vara som alla andra. Elevers röster om delaktighet och inkludering med fokus på elever med funktionsnedsättning (www.spsm.se/om-oss/publikationer/) Heimdahl Mattson, E. (2008). Mot en inkluderande skola? Elevers syn på specialpedagogiska insatser. (www.butiken.sit.se) Heimdahl Mattson, E. (2008). Mot en inkluderande skola? Skolledares syn på specialpedagogiska insatser. En jämförande studie 1996 och 2006 (www.butiken.spsm.se) Lärarförbundet (2010). Yrkesetik i vardagen ett fördjupningsmaterial. (www.lararforbundet.se) Mineur, T. (2007). I klass med alla andra två fallstudier om grundskoleplacerade särskoleelevers upplevelser av sin skolvardag. Halmstad: Högskolan Halmstad. (dspace.hh.se) Mineur, T., Bergh, S & Tideman M. (2009). Livssituationen för unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning en kunskapsöversikt baserad på skandinavisk forskning 1998 2009. Halmstad: Högskolan Halmstad. (hh.diva-portal.org) Myrberg, P. (2007). Dyslexi en kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet. (www.cm.se)
Sida 3 (5) Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever i behov av särskilt stöd Vad betyder det och vad vet vi? Forskning i fokus nr 28. (www.mah.se) Nilholm, C. & Björck-Åkesson, E. (red) (2007). Reflektioner kring Specialpedagogik sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet. (www.vr.se) Persson, B. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Skolverket (1999). Överenskommet! Fem internationella överenskommelser som ligger till grund för de nya läroplanerna. Skolverket (2008). Allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram. Skolverket (2008). Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. Skolverket (2009). IUP-processen - Arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Skolverket (2009). Skolan och Aspergers syndrom erfarenheter från skolpersonal och forskare. Svenska Unescorådet (1997). Salamanca-deklarationen handlingsram för undervisning av elever med behov av särskilt stöd. Stockholm: Svenska Unescorådets skriftserie 1996:4 Tideman, K. (2005). Skolgångens betydelse för fosterhemsplacerade barn. Fosterbarns, fosterföräldrars och lärares erfarenheter. Halmstad: Högskolan i Halmstad. Tideman, M., Rosenqvist, J., Lansheim, B., Ranagården, L. & Jacobsson, K. (2004). Den stora utmaningen om att se olikheter som resurs i skolan. Högskolan i Halmstad och Malmö Högskola. Wennergren, A-C. (2007). Dialogkompetens i skolans vardag. En aktionsforskningsstuide i hörselklassmiljö (Diss). Luleå: Luleå tekniska universitet, Institutionen för pedagogik och lärande. (epubl.luth.se) Williams, P., Sheridan, S. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Barns samlärande en forskningsöversikt. Stockholm: Liber Distribution. (www.skolverket.se/publikationer) Zackari, G. & Modig, F. (2000). Värdegrundsboken: om samtal för demokrati i skolan. Stockholms: Utbildningsdepartementet (121 s.) Ytterligare litteratur tillkommer från kursledningen samt litteratur enligt vald fördjupning. Nationella och internationella styrdokument är obligatoriska. Valbara avhandlingar Assarsson, I. (2009). Talet om en skola för alla. Pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag (Diss) Malmö: Malmö Högskola. Elvstrand, H. (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete (Diss). Linköping: Linköpings Universitet. Isaksson, J. (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse: Om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd (Diss). Umeå: Umeå Universitet.
Sida 4 (5) Möllås, G. (2009). Detta ideliga mötande : En studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik (Diss). Jönköping: Högskolan i Jönköping. Thelander, N. (2009). We are all the same, but we are all the same. Kenyan and Swedish school-children s views on children s rights (Diss). Karlstad: Karlstads Universitet. Referenslitteratur Andersson, B. & Thorsson, L. (2007). Därför inkludering. (www.butiken.sit.se) Bjar, L. (red) (2006). Det hänger på språket: lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. Börjesson, M. & Palmblad, E. (2003). Problembarnets århundrade. Lund: Studentlitteratur. Doveborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Tema Biet barnintervjuer till grund för både planering, genomförande och utvärdering, sid 68-78, IE. Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber Dysthe, O., Hertzberg, F. & Hoel T. (2011). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur. Fast, C. (2008). Literacy i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. Frithiof, E. (2007). Mening, makt och utbildning delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning. Växjö Universitet. Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma specialundervisning. Skolverket, Stockholm. Liberg, C. (1999). Läs- och skrivprocessen i undervisning. I Nationella kvalitetsgranskningar 1998. Stockholm: Skolverkets rapport 160. (29 s.) (www.skolverket.se/publicerat) Liberg, C. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur. Ljungblad, A-L (2001). Att räkna med barn i specifika matematiksvårigheter. Varberg: Argumnet. Ljungblad, A-L (2004). Att möta barns olikheter, åtgärdsprogram och matematik. Varberg: Argument. Meijer, C. (2003). Inkluderande undervisning och goda exempel: sammanfattande rapport. European Agency for Development in Special Needs Education, Middlefart. Molin, M. (2004). Att vara i särklass om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap/ handikappvetenskap. Murray-Nyman, M. (red) (2005) Dubbel utsatthet. Sundbyberg: Sveriges kristna råd. Möller, A. & Nyman, E.(2003) Barn med funktionshinder utveckling och habilitering. Stockholm: Liber. Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Olofsson, M. (red). (2007). Symposium 2006: bedömning, flerspråkighet och lärande. Stockholm: HLS förlag. SOU (2003). För den jag är om utbildning och utvecklingsstörning. (www.regeringen.se) Szönyi, K. (2005). Särskolan som möjlighet och begränsning elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Stockholm: Pe-
Sida 5 (5) dagogiska institutionen. Tössebro, J. (2004). Integrering och inkludering. Lund: Studentlitteratur. Vernersson, I. (2007). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Wedin, Å. (2007). Monologen som resurs i klassrummet. Pedagogisk forskning i Sverige (13) 4, s. 241-57. (www.ped.gu.se) Wennergren, A-C. (2008). Elever som aktörer. Grundskoletidningen 2 s.10-15.