Kontakta gärna undertecknad vid eventuella frågor.

tidaholms.kommuntidaholm.se barbro.sjobergatidaholm.se Missiv 1(1) utan beslut Granskningen av förskolans arbete med jämställdhet genomförs i 18 kommuner med både fristående och kommunala huvudmän. Förskolorna Björnen och Stallängan, Tidaholm kommun ingår i urvalet av förskolor. Bifogad verksamhetsrapport efter granskning av förskolans arbete med jämställdhet vid förskolan Björnen, har genomgått kvalitetssäkring av Skolinspektionen, men beslut om utvecklingsområden är ännu inte fattat. Skolinspektionens slutliga ställningstagande kommer att framgå av beslutet som distribueras då verksamhetsrapporterna för båda förskolorna är kvalietssäkrade. Kontakta gärna undertecknad vid eventuella frågor. Siv Wilborgsson Utredare Telefon: 08-586 081 39 E-post: siv.wilborgsson@skolinspektionen.se Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax: 08-586 080 07 www.skolinspektionen.se

Bilaga 1 efter granskning av förskolans arbete med jämställdhet vid förskolan Björnen, Tidaholms kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax: 08-586 080 07 www.skolinspektionen.se

Verksamheisrapport 1(15) Innehåll Inledning Frågeställning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Inledning Skolinspektionen genomför under våren och hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med jämställdhet. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om barnen erbjuds en jämställd förskola där flickor och pojkar får möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster. Granskningen av förskolans arbete med jämställdhet genomförs i 18 kommuner med både fristående och kommunala huvudmän. Förskolan Björnen, i Tidaholms kommun ingår i urvalet av förskolor. Förskolan Björnen besöktes den 10-12 maj 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Intervju med huvudmannen genomfördes den 12 maj 2016. Ansvariga utredare har varit Siv Wilborgsson och Yra Alm Holmkvist. Skolinspektionen har inför besöket begärt in förskolans verksamhetsredogörelse samt dokument från huvudmannen då dessa utgör en del i Skolinspektionens arbete för att bedöma ansvarstagandet på huvudmannanivå. I denna rapport redovisar Skolinspektionens utredare sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Vidare görs en kort beskrivning av kvalitetsgranskningens syfte och frågeställning. Vägledande för bedömningarna avseende jämställdhetsarbetet på förskolorna är skollagen', läroplanen för förskola2, Skolverkets allmänna råd samt relevanta utredningar och forskning. Bedömningar baseras på en analys av de data som framkommit med hjälp av olika metoder som använts vid granskningen. När kvalitetsgranskningen är avslutad i dess helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. 1 Skollagen (2010:800) 2 Lpfö 98 - reviderad 2010

2(15) För de verksamheter som ingått i urvalet är förhoppningen att rapporten kan användas i jämförande syfte, den kan också fungera som ett stöd för förskolor och huvudmän som inte ingått i granskningens urval. Den enskilda förskolerapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Frågeställning För att uppnå syftet med kvalitetsgranskningen är följande frågeställning utgångspunkt: Arbetar förskolan med att erbjuda barnen möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan begränsningar från stereotypa könsmönster? I granskningen av verksamhetens kvalitet har framförallt tre områden granskats mer ingående. Dessa tar sin utgångspunkt i huruvida 1) det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 2) jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 3) flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. En sammanfattning av bedömningsunderlag av ovanstående tre områden beskrivs under bilaga 2. Beskrivning av huvudman och förskolan Björnen Björnens förskola ligger i Tidaholms kommun som har cirka 12 600 invånare. I kommunen är förskoleverksamheten organiserad under barn- och utbildningsnämnden. En barn- och utbildningsförvaltning verkställer nämndens beslut. Utbildningsverksamheten är indelad i fyra skolområden där förskolorna ingår i tre av dem. Förskolan Björnen tillhör skolområdet Forsen. Den granskade förskolan ligger centralt i Tidaholm, i ett område med blandad bebyggelse med närhet till skogs- och naturområden. Förskolan är belägen i en envåningsbyggnad med en stor inhägnad gård. På gården finns flera lekområden för olika aktiviteter med både asfalterade gångar och gröna ytor. Förskolan Björnen har fem avdelningar med sammanlagt 80 barn i åldrarna 1-5 år. Verksamheten består av två småbarnsavdelningar (1-3 år) med sammanlagt 25 barn, en avdelning (2-4 år) med 16 barn samt en avdelning (3-5 år) med 39 barn.

Verksambetwapporl 3(15) Vid Skolinspektionens besök har förskolan i den pedagogiska personalen totalt 15 heltidsanställda personer, en elevassistent och en kokerska. Förskolan leds av en förskolechef som även har ansvar för ytterligare fyra förskolor, totalt ingår 17 avdelningar i ansvarsområdet. Skolinspektionen besökte avdelningen Blåbäret som består av 13 barn, i åldern 1-3 år. Fem flickor och åtta pojkar ingår i barngruppen. På avdelningen arbetar tre personer 100 procent vardera, varav två är utbildade förskollärare och en är utbildad barnskötare. Avdelningen Blåbäret har tillgång till fyra rum, varav ett är kombinerat mat- och allrum, ett sov- och samlingsrum, ett rum med hemvrå, konstruktion och läsning samt ett rum för skapande verksamhet. Avdelningen har också tillgång till en egen hall, skötrum och toalett. Arbetssätt bygger på en indelning av barnen i mindre grupper. Utifrån olika aktiviteter och barnantal bildas spontana grupper. Målsättningen med mindre grupper är att kunna möta barnen individuellt. Barn och utbildningsnämndens Verksamhetsplan 2016-2018 för Barn och utbildning belyser fyra målområden varav ett riktar sig mot att varje barn, ungdom och vuxen ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina behov och förutsättningar. Förskolans dokumentation visar att förskolan har en likabehandlingsplan, som bland annat följs upp med en så kallad jämställdhetsanalys. Förskolan byggdes ut med två avdelningar hösten 2015 och gjorde då en nystart med fem avdelningar. Avdelningen Blåbäret är en av de nya avdelningarna som har fått nya barn i olika omgångar. Barngruppen betraktats ännu inte som fulltalig.

4(15) Resultat 1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas om huvudmannen och förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete. Vidare granskas om förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i sitt pedagogiska ledarskap. I detta ingår t ex att förskolechefen säkerställer att det ges gemensam kollegial tid för reflektion och att säkerställa att personalen kritiskt granskar sina värderingar, föreställningar och förhållningssätt. Området granskar också om personalen har kompetens att, och ges kompetensutveclding så att de, på vetenskaplig grund och/eller utifrån beprövad erfarenhet kan arbeta med uppdraget. Huvudmannens insända dokumentation kopplat till jämställdhet, begärd av Skolinspektionen, visar att Tidaholm ingår i ett jämställdhetsåtagande kallat "Jämställt Västra Götaland 2014-2017" som avser personalpolitiska mål. Skolinspektionen har också tagit del av Verksamhetsplan 2016-2018 för Barn och utbildning, på kommunens hemsida, som beskriver mål för verksamheten. Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan kompletteras med ett dokument Att mäta måluppfyllelse. Dokumentet visar nyckeltal och statistik med syfte att fungera som ett underlag till analys av måluppfyllelse och bedömningar. Det finns 20 effektmål, men inget av dessa berör jämställdhetsområdet. Däremot innehåller dokumentet ett effektmål som vänder sig till förskolan; barnen ska känna sig trygga i verksamheten. Representanter för huvudmannen (ordförande och vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden) uppger i intervjun att jämställdhetsmål finns i förskolornas likabehandlingsplan. Inom ramen för likabehandlingsplanen har huvudmannen inte diskuterat de olika områdena, men uppger att kränkande behandling rapporteras regelbundet vid nämndssammanträdena. Huvudmannen menar att de varit med i diskussioner om inriktning av mål och vad som ska följas upp, men att det är tjänstemännen som genomför detta. Förskolechefen uppger vid intervjun att förskolan lämnar in underlag till barn- och utbildningsnämnden vad det gäller om det förekommer kränkningar. Vidare redovisar förskolorna enkätsvaren avseende trygghet samt att huvudmarmen har tillgång till likabehandlingsplanen, men i övrigt följs inget annat upp. Både arbetslag vid besökt avdelning och fokusgrupp (representanter från förskolans andra avdelningar) säger att det inte finns något specifikt mål kring jämställdhet.

Verksarnhatsrappor 5(15) Förskolechefen berättar i intervjun att förskolan inte har arbetat specifikt med jämställdhet. Hon uppger att förskolan har en likabehandlingsplan där varje avdelning formulerar mål och konkreta åtgärder. Björnens likabehandlingsplan, insänd till Skolinspektionen, är dels inriktad mot hela förskolan men också respektive avdelning. Avdelning Blåbäret skriver att de "arbetar med att skapa trygghet och trivsel i barngruppen för både flicka och pojke. Detta gör vi genom att arbeta med barnen att lära sig att vara tillsammans, lära känna varandra i lekar och aktiviteter. De ger barnen möjligheter att leka på olika aktivitetsytor". Förskolechefen uppger att inom ramen för likabehandlingsplanen genomför varje avdelning en så kallad jämställdhetsanalys. Vidare berättar förskolechefen att jämställdhetsanalysen utgör en kartläggning för kommande arbete, "tanken är att avdelningen gör en kartläggning för att se vad man behöver jobba med". Arbetslaget menar att likabehandlingsplanen är tydliggjord och att de pratar om barngruppen och vad de behöver arbeta med. Jämställdhetsanalysen kräver att de tänker om flickor och pojkar samt att det finns en dokumentation, säger arbetslaget. Fokusgruppen anser att jämställdhetsanalysen kommit "uppifrån" och att de fyller i den blankett som är avsedd för analys. Vidare menar fokusgruppen att de inte redovisar järnställdhetsanalysen, utan den stannar på berörd avdelning. Samtidigt beskriver de att fokus i likabehandlingsarbetet är trygghet. Fokusgruppen menar att omoch tillbyggnationen av förskolan fört med sig att diskussionerna på förskolan fortfarande i hög grad handlar om praktiska frågor. Arbetslaget uppger i intervjun att de behöver mer kollegial tid för att diskutera och reflektera kring jämställdhetsuppdraget. De beskriver att de vid något tillfälle har använt arbetslagets planeringstid för att göra den ålagda jämställdhetsanalysen. Arbetslaget berättar vidare att de försöker rannsaka sig själva i hur de bemöter barnen. Bland annat reflekterar de individuellt över hur barnen uppfattar deras agerande och om de vuxna behöver förändra. Förskolechefen menar att arbetslaget har planeringstid på kvällstid samt möjlighet till reflektionstid, men att de inte har fördjupat diskussionerna kring jämställdhet. Vidare uppger förskolechefen att hon hoppas att de till hösten ska komma igång med jämställdhetsarbetet för att personalen ska få möjligheter att granska sitt eget förhållningssätt. Fokusgruppen anser att deras "barnfria tid" ska användas till mycket, inte minst till arbetet med likabehandlingsplanen. De säger också att jämställdhetsområdet inte har prioriterats i arbetslagens diskussioner. De menar vidare att APT är ett bra forum för diskussion, men att förskolechefen inte alltid deltar och således inte kan leda diskussionerna.

6(15) Förskolechefen beskriver att det behövs mer tid inom ramen för hennes tjänst till att stötta personalen i jämställdhetsarbetet, både vid gemensamma möten men också för att kunna göra fler verksamhetsbesök. I intervjuerna ger förskolechef, arbetslag och fokusgruppen en tudelad information huruvida de har kompetens att på vetenskaplig grund och/eller utifrån beprövad erfarenhet motverka stereotypa könsroller. Förskolechefen bedömer att det till en viss del films kompetens i förskolan. Någon i arbetslaget tycker inte att de under sin grundutbildning fått någon kompetensutveckling om jämställdhet och någon i fokusgruppen menar att kompetensen inte är tillräcklig på förskolan. Förskolechefen uppger att det inte har erbjudits någon kompetensutveckling kring specifikt genusfrågor, men att personalen deltagit i en utbildning inom barnkonventionen som bland annat har rört genus och jämställdhet. Vidare berättar förskolechefen att kommunen utbildar barnrättsombud och att förskolan till hösten kommer att föra diskussioner om jämställdhet. Under hösten 2015 har ledare och politiker utbildat sig i barnkonventionen och under våren 2016 har samtlig pedagogisk personal deltagit i en utbildning om barnkonventionen. Under hösten 2016 kommer barnrättsombud att utbildas och Forsens skolområde kommer låta utbilda en person för varje förskola. Förskolechefen säger att hon bedömer att en nyanställd centralt placerad utvecklingsledare framöver kan bidra i verksamheten med att ta fram relevant forskning och beprövad erfarenhet. Arbetslaget berättar att de inte har erbjudits någon kompetensutveckling inom jämställdhetsområdet och att de önskar någon föreläsning eller att de får möjlighet att läsa litteratur för att reflektera kring området. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolan på flera sätt inte har förutsättningarna för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Huvudmannen och besökt förskola lyfter fram ett aktivt arbete med likabehandling. Skolinspektionen styrker att likabehandling är viktigt enligt skollag och läroplan för förskolan, men vill understryka att jämställdhetsuppdraget kräver en aktiv och medveten strategi samt handling. Granskningen visar att huvudmannen och förskolechefen i det systematiska kvalitetsarbetet inte i tillräckligt hög utsträckning tydlig- och synliggör, förankrar, följer upp målen och utifrån en analys av resultat vidtar nödvändiga åtgärder. Förskolechefen inkluderar inte jämställdhetsarbetet i det pedagogiska ledarskapet.

Ve-,i'ksancihetseapport 7(15) Personalens kompetens säkerställs inte för att de, på vetenskaplig grund och/eller utifrån beprövad erfarenhet, ska kunna bedriva ett jämställdhetsarbete som motsvarar läroplanens skrivningar. Personalen får inte i tillräckligt stor utsträckning kollegial tid för reflektion med möjlighet att kritiskt granska sina värderingar och förhållningssätt utifrån jämställdhetsuppdraget. 2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Området granskar om jämställdhetsarbetet genomsyrar verksamheten, snarare än att det bedrivs som projekt eller att enstaka medarbetare är bärare av uppdraget. Här granskas därför om all pedagogisk personal medverkar i arbetet och om läroplanens mål är kända och tolkade av all personal. Området granskas också utifrån om förskolans miljö är utformad för att motverka traditionella könsmönster och könsroller och om förskolans material är anpassat för uppdraget. När det gäller om all personal medverkar i arbetet med att motverka stereotypa könsmönster och könsroller, visar självskattrtingen att det till stor del finns en samsyn kring vad uppdraget innebär. Självskattningen, som arbetslaget genomfört innan besöket, visar på en viss diskrepans vad det gäller om de uppmuntrar barnen till att överskrida traditionella könsroller och könsmönster. Arbetslaget beskriver i intervjun att de försöker få med alla delar i läroplanen och skollagen i verksamheten. De menar att utgångpunkten är barnens intresse när de som vuxna bidrar till att utveckla leken. Arbetslagets ambition är att försöka lämna de traditionella könsmönstren för att skapa jämvikt mellan könen. Arbetslaget säger att de försöker vara uppmärksamma när de dokumenterar i barnens portfolio och vid planering av aktiviteter. De utgår ifrån lärandet för att sedan vidareutveckla utifrån andra aktuella områden, menar de. Arbetet med likabehandling är ett sådant område där "vi kommit fram till att likabehandling egentligen omfattar allt, även jämställdhet", säger arbetslaget. Förskolechefen menar i intervjun att det finns en skillnad mellan personalen vid förskolan i vilken grad de har kompetens och erfarenheter inom jämställdhetsarbetet. Hon säger att om de samtalar lite djupare kring jämställdhetsuppdraget, tänker någon personal bredare och någon annan personal tänker lite mer begränsat. Detta kan påverka hur de arbetar med jämställdhet, menar förskolechefen. Självskattnirtgen visar att det finns en samstämmighet i arbetslaget i deras uppfattning kring att de arbetar aktivt för att motverka att traditionella könsmönster befästs bland barnen.

8(15) Vid intervjun med arbetslaget uppger de att läroplanens mål för jämställdhet är i låg utsträckning kända och tolkade. "Vi har inte aktivt pratat och tolkat läroplanens mål om jämställdhet tillsammans", säger arbetslaget. De menar dock att de försöker hitta stöd i läroplanen för det som pågår eller i de aktiviteter som de erbjuder barnen, inte minst i förhållande till likabehandlingsplanen. Förskolechef bekräftar i intervjun att de inte gemensamt har tolkat läroplanens jämställdhetsmål. Förskolechefen berättar i intervjun all hon inte har någon särskild introduktion av nyanställda vad gäller förskolans arbete med jämställdhet. Fokusgruppen styrker detta genom att säga att det inte finns någon tydlig introduktion för jämställdhetsuppdraget och att aktuella praktiska frågor är prioriterade. Förskolechef, arbetslag och fokusgrupp säger i intervjuerna att de reflekterar kring vilken betydelse de har som förebilder. Arbetslaget menar att de ska vara neutrala och att de inte tänker så mycket på vad de gör som är specifikt kvinnligt. Vidare säger de att förskolans uppdrag är att variera utbud samt aktiviteter och att personlighet är mer avgörande för vilka förebilder de är. Förskolechefen uppger att det är för henne självklart att personal påverkar barnen, till exempel om de ser att det bara är kvinnor som lägger pärlor så får det konsekvenser för vilken bild barnen får av vuxna. Skolinspektionens kartläggning av miljön visar att den ger möjlighet för både flickor och pojkar att bredda sina förmågor och intressen. Inomhusmiljön är inte stereotypt könskodad och den är utformad så att det finns möjlighet till en variation av lek och aktiviteter. Miljön erbjuder möjlighet till bygg- och konstruktionslek, språk, kommunikation, fantasi- och rollek, avkoppling och vila. Matoch allrum har en förlängning filmande en korridor som fungerar som genomgångsrum till en annan avdelning, vilket gör att korridoren inte är möblerad för barnens behov. I korridoren finns en hylla samt en stor kudde för barnen att hoppa, ligga eller leka i. Enligt arbetslaget inbjuder korridoren till barnens spring, vilket Skolinspektionen också noterar. Det gemensamma sov- och samlingsrummet är ett mindre rum med madrasskåp och material som används vid den vuxenplanerade aktiviteten. Det rum som fungerar som aktivitetsrum för både hemvrå, konstruktion och för läsning är avdelad med en soffa mellan hemvrån och plats för konstruktionslek. Arbetslaget berättar under intervjun att rummet för skapande ännu inte är färdiginrett. På väggarna i samtliga rum sitter olika typer av dokumentation med olika tematik. Det finns nästan inga bilder på barnen när de utför olika aktiviteter.

Verks arn h e a [ca p p 0 511: 9(15) Arbetslaget berättar i intervjun att de har planerat för att miljön ska vara varierad och att de utgår ifrån vad barnen tycker är roligt samt när det enligt deras mening blir bra lekar. De menar att "lokalerna är bra, men att de begränsar samtidigt". Arbetslaget uppger att de önskar skapa ytterligare en miljö i matrummet och att korridoren behöver utvecklas. Vidare uppger arbetslaget att bilderna på väggarna hänger ihop med aktuellt tema som pågår och att det är viktigt med bilder som har en tematik som är känd för barnen, exempelvis Bamse och Nalle Puh. De bilder som sitter i vuxenhöjd riktar sig till vuxna med exempelvis läroplanens mål, enligt personalen. Utomhusmiljön är stor med gröna ytor och asfalterade gångar. Ytorna består av kuperad och slät mark samt att det finns buskage som ger möjlighet till lek lite undanskymt. Det finns gungor, vippgungor, lek- och klätterställningar, rutschbanor och sandlådor. Miljön utomhus kompletteras med ett rikligt utbud av material, bland annat sandleksaker, cyklar för olika åldrar, vagnar och grävmaskiner. Skolinspektionens kartläggning av material inomhus visar på ett varierat men begränsat utbud som är anpassat till åldersgruppen. Bland annat finns det tillgång till material för bygg, konstruktion, skapande, roll- och fantasilek. Spel och pussel har varierade teman och huvudkaraktärer. Avdelningen erbjuder ett litet utbud av utklädningskläder, exempelvis byxor och klänningar. För skapande finns det till exempel lera, färg och papper. Vad det gäller utbudet av böcker är huvudkaraktär och tematik varierat med exempelvis djur och olika familjer. Arbetslaget uppger i intervjun att det har tänkt på att materialet ska vara blandat, varierat och åldersanpassat. Vidare att det finns material och litteratur som "tilltalar alla barn". Dessutom anser arbetslaget att avdelningen behöver mer material för att flera barn samtidigt ska kunna delta i leken. Arbetslaget saknar material som ytterligare kan utmana barnen, exempelvis material för utforskande och experimenterande. Förskolechefen menar i intervjun att förskolan behöver se över materialet, bland annat är utklädningskläderna i behov av att kompletteras och bokbeståndet utvecklas. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolans verksamhet delvis genomsyras av jämställdhetsarbetet. Förskolans personal ger på flera sätt en samstämmig bild av hur de arbetar, men relaterar mål och strategier mer till likabehandlingsarbetet än till jämställdhetsuppdraget. Skolinspektionens kartläggning visar att miljön är utformad så att den kan sägas bidra till att motverka stereotypa könsroller och könsmönster.

rf ks m hets vm p po rct 10(15) Utbudet av material är ringa och på så sätt inte tillräckligt varierat för att bredda flickor och pojkars förmågor och intressen. 3. Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Granskningen av området tar i stora delar sin utgångspunkt i vad forskning visat att förskolor ofta brister i vad gäller jämställdhetsuppdraget. Området granskar därför om personalen förhåller sig likvärdigt till flickor och pojkar avseende den språkliga och fysiska interaktionen och i att ge stöd i vardagliga situationer. Vidare granskas därför också om personalen vägleder flickor respektive pojkar så att deras möjligheter att pröva olika miljöer och material breddas och varieras. I området ingår också att granska om förskolan erbjuder aktiviteter så att flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen. Då forskning pekar på att det kan skilja sig mellan olika miljöer och situationer granskas området särskilt utifrån detta. I den observerade verksamheten finns flera exempel på hur den språkliga och fysiska interaktionen mellan personal och flickor respektive pojkar är likvärdig. Observationerna visar att avdelningen Blåbäret präglas av en positiv kommunikation, både språkligt och fysiskt. Personalens kommunikation med både flickor och pojkar visar sig i tonläge, intonation, glada och intresserade ansikten. Båda könen tilltalas med namn vid samtliga observationstillfällen. När personalen ger respons så sker det i lika hög utsträckning till båda könen. Ett exempel på kommunikation som sker i lika stor utsträckning med både pojkar och flickor är vid de observerade måltidssituationerna där personalen alltid säger varsågoda till varje enskilt barn. Både pojkar och flickor får frågor av personalen om de önskar tillbehör (ingrediensen visas) till maten. I olika situationer befinner sig personalen på samma höjd som barnen. Om barnen leker på golvet finns det en vuxen på golvet. Söker ett barn, oavsett kön, en vuxen så finns denne tillhands och låter barnet till exempel sitta i den vuxnes knä. Personalen ger barnen fysisk beröring i de situationer de befinner sig nära ett barn, oavsett kön. Förskolechefen menar i intervjun att personal generellt behöver tänka på att ett invant kommunikationsmönster kanske leder till att de vuxna pratar olika med pojkar och flickor, eftersom pojkar kanske tar mer för sig. Detta är dock "inte lika vanligt bland de små barnen", säger förskolechefen.

Verks2 rna 1p 30 11(15) Vidare anser förskolechefen att den fysiska interaktionen mellan personal och barn är likvärdig oavsett barnens kön. Arbetslaget uppger i intervjun att de tycker att de pratar likvärdigt med barnen oavsett om det är en flicka eller en pojke. "Man försöker vara neutral och göra lika och prata på samma sätt. Jag tänker inte på att jag har en pojke framför mig utan att jag har NN framför mig" berättar en personal i arbetslaget. Skolinspektionen observerar tillfällen när personalen vägleder barnen så att flickors och pojkars möjlighet att pröva olika material varieras. I till exempel den icke vuxenplanerade leken uppmuntrar de vuxna både pojkar och flickor att använda utklädningskläder av olika karaktär. Personalen tar initiativ till att uppmana och visa båda könen genom att leka med i leken, till exempel med bilar, matlagningssaker och bollar. Arbetslaget menar i intervjun att när personalen vägleder blir barnen sedda och hörda, "vigör vad barnen behöver". Förskolechefen uppger i intervjun att de vuxna är så nära barnen att de ser när barnen behöver något särskilt och på så sätt kan personalen vägleda barnen utifrån deras intressen. Under Skolinspektionens besök ger personalen i hög utsträckning både pojkar och flickor hjälp, både om de ber om eller inte ber om hjälp, i vardagliga situationer. Vid till exempel tambur/hallsituationen uppmanar personalen med både ord och kroppsspråk barnen, genom att peka på kläder och berätta att barnen kan börja med att ta på ärmen eller ett byxben först. Ser personalen att ett barn försöker ta ner en sko från hyllan får barnet hjälp likaväl som ett barn som ber om sina skor. Förskolechefen menar i intervjun att barnen får stöd utifrån behov oavsett om det är en pojke eller flicka. "Jag tror att det inte är någon skillnad" uttrycker förskolechefen. Skolinspektionen noterar vid observationerna att förskolan erbjuder olika aktiviteter, till exempel när ett barn ser sysslolös ut frågar en personal om barnet vill delta i någon pågående aktivitet. Skolinspektionen observerar bland annat när ett barn kastar boll och en personal bjuder in andra barn i leken. Ett annat exempel är när ett barn leker i hemvrån och ett annat barn börjar kasta leksaksbananer. Personalen bjuder in till lek vid bordet där de äter olika frukter. Arbetslaget berättar vid intervjun att de försöker erbjuda eller introducera annat material exempelvis pussel och djur, inte minst för de barn som fastnar och bara intresserar sig för samma sak under en längre tid.

12 (15) Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolans verksamhet erbjuder både flickor och pojkar samma möjlighet att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Skolinspektionen bedömer att personalen i hög utsträckning erbjuder en språklig och fysisk interaktion med flickor och pojkar, så att den till stor del är likvärdig. Personalen ger stöd i vardagliga situationer till både flickor respektive pojkar. Personalen vägleder aktivt barnen så att de prövar olika miljöer, material och aktiveter. Bilaga 2 1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas hur huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen3 utifrån att förskolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster och könsroller. I värdegrunden förskrivs att förskolan aktivt och medvetet ska "påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem".4 Arbetet med jämställdhet och demokratiska värden är således en viktig förutsättning för att klara förskolans lärandeuppdrag och förbereda för skolan och den omvärld barnen befinner sig i. Vidare granskas förskolechefens roll och ansvar för systematisk och kontinuerlig planering, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. De allmänna råden för systematisk kvalitetsarbete understryker att kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av förskollärare och övrig personal. De allmänna råden för förskolan5 med kommentarer utgår från prioriterade områden som Skolverket identifierat som viktiga att ge stöd och vägledning i. Ett sådant område är värdegrundsarbetet där det betonas att personalen behöver analysera, 3 4 kap. 3 skollagen (2010:800) 4 Lpfö 98/2010, s. 8 5 SKOLFS 2013:179, Kommentarerna till rådet om barngruppernas storlek och sammansättning reviderades 2016.

13 (15) reflektera och kritiskt granska sina egna värderingar, föreställningar om traditionella könsmönster och förhållningssätt och hur detta uttrycks i verksamheten.6 Analysen bör innehålla vilka konsekvenser detta kan få för barnen. Arbetet kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Det är viktigt att fortlöpande kartlägga och analysera behovet av kompetensutveckling för att tillhandahålla kompetensutveckling utifrån personalens behov i förhållande till förskolans uppdrag, för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter.7 Enligt delegationen för jämställdhet är viktiga framgångsfaktorer8 att granska sig själv, kunskap, reflektionstid, att sätta in förskolans jämställdhetsarbete i ett större sammanhang (demokrati och makt), engagemang på alla nivåer, kontinuerlig dokumentation/observation, analys och utvärdering av arbetet, och slutligen tålamod (tid). 2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas bland annat om all personal medverkar i arbetet med att motverka stereotypa könsmönster och könsroller samt om jämställdhetsarbetet drivs som en process. Jämställdhet, som grundläggande demokratiskt värde, ska både gestaltas och förmedlas. Enlig skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, där alla människors lika värde och jämställdhet är viktiga utgångpunkter. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja detta.9 Det främjande arbetet innebär att personalen bland annat ges tid att diskutera sådant som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. Enligt allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är det en av verksamhetens fortgående uppgifter och kan därför inte drivas enbart som ett enskilt projekt10. 6 Ibid s. 29-30 7 Lpfö 98/2010, s. 16 8 SOU 2006:75 s. 125 ff 9 1 kap. 5 skollagen (2010:800) SKOLFS 2012:10

14 (15) I propositionen "Kvalitet i förskolan" betonas att jämställdhet ska vara en synlig och tydlig del av värdegrundsarbetet.11 Dessutom betonas att de nationella målen och riktlinjerna i läroplanen ska vara kända och tolkade av all personal (även nyanställda) på förskolan för att jämställdhetsarbetet ska bli effektivt och ge resultat.12 Vidare granskas om förskolans miljö är utformad och material är anpassat så att det motverkar stereotypa könsroller och könsmönster. Förskolans lärandemiljö ska utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande.13 Materialen ska tilltala olika sorters intressen och innehåll. Material inklusive litteratur ska erbjudas så att de motverkar traditionella könsroller och könsmönster. Skolverket framhåller i de allmänna råden för förskolan att förskolans miljö signalerar vilket beteende som är förväntat, vilka möten och aktiviteter som är möjliga och signalerar även hur viktiga olika aktiviteter är.14 3. Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Inom detta område granskas den språkliga och fysiska interaktionen mellan personal och flickor respektive pojkar. Förskolans jämställdhetsarbete handlar om att sätta barnen i fokus så att de får möjlighet att utvecklas och bredda sina lekmönster och intressen. En del i detta är att förskolans personal behöver vara uppmärksam på hur de utformar verksamheten utifrån ett lärandeperspektiv, till exempel inom språklig utveckling, genom sitt omsorgsbeteende och språkbruk. Det är därför viktigt att personalen är medvetna om sitt förhållningssätt och (i förkommande fall) vilka skillnader de gör på individer utifrån vilket kön de har och att lika villkor skapas för både flickor och pojkar. 11 Prop. 2004/05:11 s. 58 12 Prop. 2004/05:11 s. 58 13 Ibid s. 16 14 SKOLFS 2013:179, sid. 27-28

15 (15) Ett sätt att göra detta på är att vara medveten om till exempel vilket stöd som ges i vardagliga situationer samt vilken vägledning som pojkar respektive flickor får, för att pröva olika miljöer så att det breddas och varieras. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. "Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar från stereotypa könsroller."15 I kommentarer till den reviderade läroplanen betonas att förskolan ska bidra till att barnen utvecklas allsidigt utifrån sina förutsättningar. Det innebär att pojkar respektive flickor ska ges samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen för språk, skapande, undersökande och experimenterande etc. Det handlar om vilka förväntningar de vuxna har på flickor respektive pojkar och hur de bemöts i olika situationer. I jämställdhetsarbete ingår att reflektera över hur de som arbetar i förskolan bedömer och bemöter flickor och pojkar, deras egenskaper och val av aktiviteter. 15 Lpfö 98/2010, s. 5