Svar lämnade av anna.schaffner@ds.uzh.ch 2016-09-01 14:50:42 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: Universität Zürich Abt. für nordische Philologie Zürich Anna Schaffner anna.schaffner@ds.uzh.ch 2. Land Land: Schweiz 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16 Höstterminen: 1 aug 2015-31 jan 2016 (undervisningsperiod: 14 sept 2015-19 dec 2015 Vårterminen: 1 feb 2016-31 juli 2016 (undervisningsperiod: 22 feb 2016-4 juni 2016) 4. Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2015/2016. (Endast siffror) 95 Vilken typ av kurser i svenska/sverigestudier erbjuder din Huvudämne institution?du kan välja fler alternativ Biämne Extraämne Antal lärare i svenska och Sverigestudier. (Endast siffror) Ange lärarnas namn: 3 Anna Schaffner (svensklektor) Céline Erni (tutor) Leelo Keevallik (gästprofessor), Linköpings universitet (som efterträdde Jan Anward efter dennes bortgång) 5. Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar Ja Språkkurserna bildar kärnan i ämnet skandinavistik på institutionen. 6. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet
Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Intresset för svenska, Sverige och hela Skandinavien har varit konstant stort under många år. 1. Bilden av Sverige som ett modernt, öppet och kreativt land spelar en viktig roll. Varför läser Bilden förmedlas genom litteratur, film, mode och formgivning. 2. Kunskaper i studenterna svenska svenska som nyckel till Skandinavien. 3. Studier och arbete i Sverige ter sig lockande. vad är deras 4. Vänner, familj eller andra kontakter i Sverige. 5. Svenska språket ligger nära motivation? tyskan och man kan lära sig det förhållandevis snabbt. Dessutom är det något speciellt med kunskaper i svenska i ett mångspråkigt land som Schweiz. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Om ja, på vilket sätt? Vanliga ämnen i kombination är jämförande germansk språkvetenskap, medievetenskap/journalistik, tysk språkvetenskap, men även populärkultur, datalingvistik, historia och statsvetenskap. I Schweiz, där många talar flera stora språk kan man profilera sig med kunskaper i ett språk som t ex svenska. Vi ser att åtskilliga som studerat svenska är verksamma inom förlagsväsen, kultur, medier. Ett konkret exempel är en student som nu arbetar inom det schweiziska barnboksinstitutet. En annan praktiserade på Frankfurter Allgemeine Zeitung och arbetar nu som redaktör på en dagstidning i Schweiz. Ja Vi har börjat lägga upp en strategi för en uppföljning. Vid två tillfällen har institutionen bjudit arrangerat en kväll för studerande, där tidigare studenter som nu är yrkesverksamma berättar om sina yrken och vägen dit. 7. Undervisningens uppdelning Grundkursen i svenska omfattar fyra terminer (Svenska 1-4). Samtliga kurser äger rum varje termin och omfattar 2 lektioner/vecka vardera. Till Svenska 1 och 2 ges även tutorat (1 lektion/per vecka vardera), vilket leds av en student med mycket goda kunskper i svenska. I samtliga kurser sammanställer deltagarna en portfolio, vars innehåll är anpassat efter kursens innehåll och mål. Alla kurser avslutas med en skriftlig tentamen. Under läsåret har vi testat olika former för en examination av den muntliga språkfärdigheten. Allmän information om Sverige - samhälle och kultur - ingår i samtliga kurser. Svenska 5 är beteckningen på en språkkurs som studenterna (på egen bekostnad eller t ex med hjälp av Si-stipendium) deltar i i Sverige under den undervisningsfria tiden. En ytterligare språkkurs (danska/norska/svenska 6) ges varannan vårtermin. Vi skandinaviska lektorer erbjuder då gemensamt kursen "Interskandinavisk kommunikation" som ger studenterna tillfälle att öva denna i praktiken och dessutom få inblick i de skandinaviska ländernas samhälle, kultur och historia. 8. Undervisningens innehåll
Svenska 1: Vi arbetar med lärobok (Rivstart A1/A2) och börjar bygga upp ordförråd och grammatik. Förhållandevis mycket tid ägnas åt ljudlära och prosodi genom målinriktade uttalsövningar, dialoger, rim och ramsor och sånger. Hör- och läsförståelseövningar, uppsatskrivning och diktamen ingår också i undervisningen. Svenska 2: Liknande upplägg. Här utvidgas och fördjupas de kunskaper som förvärvats i Svenska 1. VI börjar även med kompletterande texter, både lättlästa och autentiska (tidningsartiklar, sångtexter, dikter eller novell/utdrag ur litterär text). Under höst- och vårterminen tittade vi på en serie om minoritetsspråk på www.urplay.se och samtalade och skrev om den. Svenska 3: Vi arbetar med lärobok (Rivstart B1/B2) och läser längre och mer komplexa texter. Grammatiken är en viktig del, men i fokus står den muntliga och skriftliga språkfärdigheten, d v s att få tillfälle att under lektionerna använda sina kunskaper i samtal och diskussioner och att formulera och utveckla sina tankar skriftligt (kortskrivning på lektionen, Inom ramen för undervisningen försöker vi även bevaka aktuella händelser, debatter och snackisar i Sverige. Svenska 4: Under höstterminen arbetade vi med temat "Vinter" som omfattade olika typer av texter som alla hade vinter som gemensam nämnare: dikter av Tomas Tranströmer och Dan Andersson, noveller av Slas och Hjalmar Söderberg, Bea Uusmas skildring av sin egen expedition i ingenjör Andrés fotspår, julskildringar av Elsa Beskow och Astrid Lindgren, tidningsartiklar samt låtar och visor på temat vinter och jul. Under vårterminen var temat Astrid Lindgren och vi läste valda delar av hennes verk, varvid vi läste hela Bröderna Lejonhjärta och var och en förde läsdagbok. Vi såg Kristina Lindströms film om Astrid Lindgrens liv och läste även utdrag ur och recensioner av Jens Andersens biograi - i svensk översättning. Film och musik ingick givetvis också, Till varje kurs hör en studie- och samarbetsplattform, där det finns en länksamling som studenterna kan använda och som jag refererar till i undervisningen. Där finns även de webbresurser som hör till läromedlet. I början av kursena presenteras länksamlingen aktivt och under terminens gång ger jag i uppgift att t ex ta reda på något via länkarna. Språkkurs 6: Interskandinavisk kommunikation Tillsammans med min danska och norska kollega gav vi i denna kurs våra repsektive studerande tillfälle att öva sin kompetens i att tala det första skandinaviska språket med sina kurskamrater. Den muntliga kommunikationen stod i centrum. Efter en kort introduktion om likheter och skillnader mellan språken arbetade vi exempelvis med översättning av två böcker av Anna Fiske från norska, danska och svenska till tyska. Vi läste även "Bland folk och rövare i Kamomilla stad" som ju är en klassiker i alla tre länderna och tittade närmare på hur det norska originalet översatts till danska och svenska. Ett genomgående tema var annars gränser - språkliga, geografiska och andra. Vi hade gott om exempel på hur kommunikation kan fungera i TV-debatter mellan framför allt danskar och svenskar i t ex flyktingfrågan. Kursen avslutades med en workshop på temat gränser, till vilken vi inbjöd våra kollegor i Freiburg i. B. Under terminen använde vi regelbundet twitter som mötesplats för kursen, 9. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden. Abteilung für nordische Philologie delar lokaler med germanisterna i en av universitetsbyggnaderna i centrala Zürich. De fyra lektorerna (danska, norska, isländska ohcsvenska) delar rum med institutionens sekreterare. Lektorerna har även tillgång till ett annat arbetsrum i en närbelägen byggnad. Arbetsplatsen är utrustad med en Mac. Samtliga tjänsterum ligger i anslutning till de ljusa och relativt moderna undervisningslokalerna och det välsorterade biblioteket. Rent allmänt kan man konstatera att antalet studerande vid universitet har ökat under de senaste åren och att det lokalsitutaionen är ansträngd. I hörsalarna finns all teknisk utrustning installerad, men i undervisningsrummen måste man ansluta sin laptop själv
(och systemet är inte helt up to date). Institutionen har en laptop som man kan boka och låna; det är dock många som delar den. Det finns ett samlingsrum med pentry och kaffemaskin för personalen. Studenterna på tyska seminariet har även ett gemensamt uppehållsrum med soffor, arbetsplats och tidningar. 10. Budget Har din institution egen budget eller möjlighet att söka medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar (förutom stödet från SI)? Ja (om ja, skriv en kommentar) Vid gästföreläsningar är det SGSS (Schweizerische Gesellschaft für skandinavische Studien) som är partner. I regel kan ett arvode samt en hotellövernattning betalas. Resebidrag kan endast ges i undantagsfall. Jag har ingen speciell budget för svenskundervisningen, men jag kan alltid föreslå/önska böcker till biblioteket. För att själv kunna bestämma och köpa in böcker som jag använder i undervisningen och vill ha tillgängliga där eller på tjänsterummet är den bokgåva som vi ofta fått från ambassaden i Bern av stor betydelse. 11. Arrangemang 2015: 1 oktober: Gästföreläsning om aktuell svensk bokutgivning med Lena Pasternak, Östersjöns författar- och övesättarcentrum i Visby. November: Filmkväll: "Min så kallade pappa" 20 november: Konsert med "camerata variabile" "Ignis - Feuer" 26 november: Författarsamtal med Aris Fioretos ( i samband med A.Fioretos "Zürcher Poetikvorlesung" December: institutionens luciafirande 2016: 12 april: Beskriv föredrag, Föredrag av Peter Lundkvist, Stockholms universitet: "Ordförrådet i TISUS-texter - kulturevenemang m.m. vilka ord använder en blivande behörig student i svenska när hen skriver?" 21 april: som institutionen haft Föredrag av Susanne Tienken, Stockholms universitet: "Historische Mehrsprachigkeit under året. im schwedischen Hochadel des 17. Jahrhunderts. Zur Herstellung sozialer Räume." 2-3 juni: Interskandinavisk workshop med Anna Fiske och Anna Tranberg 2 juni: Föredrag av dr. Mark Sandberg, University of California, Berkeley: Ibsen's architectural imagination as interfdisciplinary metaphor" Juni: institutionens midsommarfest 12. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med Varken mycket eller lite kontakt svensk ambassad eller svenskt konsulat? Jag har en god, löpande kontakt med ambassaden i Bern som varje månad informerar om evenemang med svensk anytning som äger rum i Bern. Jag har framför allt kontakt med min kollega i Basel, Lotta Sigurdsson,men arbetar även nära samman med mina skandinaviska lektorskollegor. Vi utbyter erfarenheter och strävar efter att samordna kraven inom språkkurserna. VI stämmer gärna av med varandra och för ofta vår talan gemensamt. Har institutionen
något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Nej 13. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har samarbete med. Linköpings universitet Stockholms universitet Uppsala universitet Örebro universitet Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som ERASMUS-utbyte med Stockholms universitet (Peter Lundkvist gästade sker. Är det t.ex. svenskundervisningen = lärarutbyte) Vår gästprofessor kommer från Linköpings studentutbyte, universitet Studenter som studerar i Uppsala, Stockholm och Örebro. lärarutbyte eller forskningssamarbeten. 14. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Kontakt/projektsamarbete Albert-Ludwigs-Universität i Freiburg i.b. Beskriv ert samarbete: Doktorandsamarbete med universitetet i Prag. 15. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Klaus Müller-Wille/Sophie Wennerscheid (HG): Kierkegaard und das Theater. (Beiträge zur Nordischen Literatur) Hans-Peter Naumann: Metrische Runeninschriften (BNPh) 16. Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Varmt tack tll Svenska institutet för information och kompetent stöd i alla lägen. Jag uppskattar mycket att få delta i lektorskonferenser som är betydelsefulla för uppdateringen både av ämneskunskaper och framför kännedom om samhälle och kultur. Att träffa och utbyta erfarenheter med kollegor är mycket inspirerande och trevligt. 17. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter 18. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att
läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja