Sida 1 av 5 Vitklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet a för planen Huvudansvar för att denna plan skrivs, efterlevs, utvärderas och revideras har vår förskolechef. På förskolan är det sedan först och främst förskollärare som ansvarar för att detta blir gjort. Tillsammans med barnskötarna ingår sedan alla i det viktiga arbetet att ta fram, utvärdera, revidera och leva efter den. Vår vision Vi ska ha en verksamhet där alla, både barn, ungdomar och personal känner trygghet, livsglädje, gemenskap och stolthet. Planen gäller från 2012-01-30 Planen gäller till 2013-01-30 Barnens delaktighet Tillsammans har vi diskuterat med barnen hur de ser på likabehandling och kränkande behandling på deras nivå. Vi har sedan gjort en kartläggning över hur barnen trivs genom att göra barnintervjuer med så många av barnen som möjligt på bägge avdelningarna. Eftersom vi har en del väldigt små barn så kan de av naturliga skäl inte delta i själva intervjun. Genom att observera samtliga barn så kan allas behov också synliggöras. Vårdnadshavarnas delaktighet Vi informerar och diskuterar fortlöpande på föräldramöten. Den grupp föräldrar som är vårt föräldraråd ska engagerats och uttrycka sina tankar. Personalens delaktighet På möten har vi alla gemensamt kommit fram till vad vi tycker ska stå i planen. Kartläggningen genom barnintervjuer är alla delaktiga i. Utvärdering av den gamla planen görs avdelningsvis och sammanställs. Likaså målen kring våra diskrimineringsgrunder tas fram på samma sätt. Förankring av planen Planen ska göras känd för samtliga genom att finnas på en rad olika ställen. Den ska finnas: På hemsidan, i hallen, i vikariepärmen, på vår Apt, på planeringar, på föräldramöten, vid utvecklingssamtal, som hemskickad till varje hem och lyftas fram vid inskolning. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi har tillsammans suttit ner i arbetslagen. Vi har läst igenom vår likabehandlingsplan och diskuterat hur saker och ting har fungerat. Under samtalet skrivit ner det viktigaste och sedan sammanställt de två avdelningarnas utvärdering. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef och samtlig personal. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi tycker att föregående plan är välskriven, men anser att det kunde varit lite mindre text så den blev mer lättläst och tillgänglig för alla. Informationen till föräldrarna hade kunnat vara bättre med tanke på att vi inte lyft upp planen efter det att den introducerades på föräldramötet. Den har inte heller funnits tillgänglig på vår hemsida. Våra trivselregler som gjordes tillsammans med barnen var bra eftersom de fick en möjlighet att reflektera över hur vi är mot varandra. Även här hade vi behövt lyfta dem mer och prata kring dem, påminna om reglerna osv. Diskutera och aktualisera. Samarbetet mellan avdelningarna fungerar smärtfritt, men är ändå inte så bra som det kunde varit. Just nu har vi endast hajgrupp och skrivdans gemensamt för de äldsta barnen här. Lokalerna nyttjas inte heller till fullo. Det märks dock att barnen är trygga med många vuxna. Detta märks framförallt utomhus när vi är tillsammans på gården. Genom observationer av barnens lek ser vi var de trivs, var de behöver få lugn och ro, behöver mer plats mm. Efter dessa
Sida 2 av 5 observationer har vi försökt att anpassa lokalerna genom att flytta material till andra platser för att skapa platser och miljöer som passar alla ( detta är en stor utmaning i så små lokaler). Detta upplever vi ha gjort skillnad i barnens lek. Årets plan ska utvärderas senast 2013-01-31 Beskriv hur årets plan ska utvärderas för att årets plan utvärderas Förskolechefen, förskollärarna och barnskötarna i den ordningen. Främjande insatser Samma möjligheter oavsett kön och eventullt könsöverskridande. Det ska finnas samma möjligheter för alla oavsett kön att leka hur man vill och med vad man vill. "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oavsett kön." Alla barn måste respektera varandra i leken. Det är viktigt att vi vuxna visar att det är helt okej för barnen oavsett om det är flickor eller pojkar att leka alla typer av lekar, även de som enligt gammal "tradition" är typiska flick och pojk lekar. Barnen ska också bemötas på likvärdigt sett oavsett kön eller eventuellt könsöverskridande. Åsikterna och ställningstagandet som pedagogerna har till detta har en stor betydelse för att alla ska få samma möjligheter. För att hålla frågan aktuell disskuterar vi alla tillsammans vilken inställning vi har kontinuerligt och försöker att se var det inte fungerar och var det lyckas. Att pedagogerna är närvarande vid barnens lek och observerar kan ge en tydlig bild av det aktuella läget. Löpande till nästa revidering Respekt mot alla etniska tillhörigheter. Alla etniska tillhörigheter ska respekteras. "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av etnisk tillhörighet." Genom att läsa boken "alla lika alla olika" så belyser vi för barnen att det finns många olika etniska tillhörigheter och det öppnar upp för diskussion. Det är inget konstigt med det och det finns ingen tillhörighet som är värd mer. Alla vuxna på förskolan, men pedagogerna ansvarar för att boken blir läst. Löpande till nästa revidering. Ingen religionspåverkan.
Sida 3 av 5 Vi påverkar inte barnen mot någon enskild religion. "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla mäniskor har lika värde oberoende av religion." Vi propagerar inte inför barnen kring enskilda religioner t.ex. kristendomen. Vi berättar för barnen på ett enkelt sätt att det finns olika sätt att ha sin tro på och ibland betyder det att man t.ex. inte alltid äter samma mat och att man firar olika traditioner. Alla vuxna här på förskolan. Till nästa revidering av planen Medvetenhet kring funktionshinder. Ge barnen en medveten syn på att det finns olika funktionshinder. "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av funktionsnedsättnig" Genom att läsa böcker, prata med barnen och väva in i leken att det finns olika funktionshinder så kan vi öka barnens medvetande även om det inte finns några funktionshinder i gruppen just nu. Viktigt att inte glömma de funktionshinder som är lite mer dolda som koncentrationssvårigheter. Man är inte mindre värd för att det finns ett funktionshinder. Alla vuxna här på förskolan. Till nästa revidering av planen. Olika familjekonstellationer. Det finns många olika familjekonstellationer, i vissa familjer finns det två mammor eller pappor. Detta vill vi göra barnen medvetna om. "förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av sexuell läggning." Att tala om sexuell läggning med små barn är svårt. Därför känns det naturligare att berätta om att det finns olika sätt att ha familjer på. När man som pedagog deltar i samtalen i leken så kan vi föra fram detta och fråga barnen hur de tänker. Till nästa revidering av planen.
Sida 4 av 5 Anpassar efter barnens mognad ej ålder. Vi anpassar verksamheten efter barnens mognad och inte efter åldern. "Förskollärare ska ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda" Vi vet att ålder inte kan styra när vi t.ex. delar in barnen i grupper. Alla barn behöver olika saker och mognaden är högst individuell. Det vore orättvist om vi bara utgick efter den exakta åldern. Till nästa plan revideras. Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har använt oss av barnintervjuer. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling och Kön Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Eftersom resultatet av intervjuerna bygger på barnens svar så blir de naturligt delaktiga processen. Eftersom de minsta barnen inte kan svara på dessa frågor så har vi istället observerat deras lekmönster. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har tillsammans godkänt frågorna och hjälpts åt att göra intervjuerna och observationer. Efter intervjuerna var gjorde så sammanställde vi det tillsammans. Resultat och analys Genom att noggrant titta på barnens svar kring vem de helst leker med och rita upp ett "kompisträd" kan man se att det är barn som har många sociala relationer. Vissa av barnen förekommer inte alls i samma utsträckning. Ålder och kön har inte haft någon betydelse i valet av lekkompisar. De rum de trivs bäst i är det rum vi kallar samlingsrummet, där det finns tillgång till framförallt smålego och barbie. Man kan tänka att de barn med få relationer kan behöva hjälp med detta. Lokalerna verkar fungera bra med tanke på att ingen lokal verkar skrämmande. Det ser inte ut att finnas ett samband mellan vilket rum man vill vara i och vilket kön man har. Det kan dock skilja en del på vad de vill göra i de olika rummen. Förebyggande åtgärder Motverka kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Vi pedagoger ska hjälpa alla barn att synas och få en plats bland kompisar och personal i förskolan oavsett vem man är och vilken bakgrund man bär på. Åtgärd Genom att vi pedagoger är närvarande tillsammans med barnen i så stor utsträckning som möjligt så har vi en möjlighet att så tidigt som möjligt hjälpa de barn som inte riktigt kommer in i leken. Genom att finnas till i leken kan man tydligare se vilka barn som önskar att vara själva och vilka som vill, men av olika orsaker inte når fram. Motivera åtgärd Genom vår barnintervju framgick att vissa barn hade väldigt få kompisrelationer. Samtliga pedagoger
Sida 5 av 5 Pågående under hela året. Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår verksamhet. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi är med barnen och pedagogerna delar upp sig för att finnas på fler ställen. Allmänt prat mellan de vuxna får inte ta för stor plats. Vi anpassar lokalen genom att sätta in en dörr med glasruta till det rum som är mest tillstängt och tar bort dörren helt på ett annat ställe. Alla vuxna på förskolan delar ansvaret för alla barn och informerar varandra när det uppstår problem. Detta är extra viktigt att tänka på när vi befinner oss utomhus på gården med bägge avdelningarnas barn blandat. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Vi fungerar alla som kontaktpersoner och önskar att barn och föräldrar vänder sig till den person där de känner sig trygga och kan framföra tankar på ett bra sätt. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Vi börjar med att diskutera problemet som uppstått. Upplever vi samma sak och har vi samma synsätt på det som händer. Sedan är det observatiioner som gäller för att få tydligare klarhet i problemet. Vi försöker efter detta att hitta ett möte mellan barn som kränker och barn som kränks. Detta dokumenteras alltid för att sedan följas upp ordentligt vid upprepade tillfällen.då även föräldrar bör informeras och få delta i diskussioner kring detta och hur vi ska lösa problemet. Detta gäller både föräldrar till barns som kränker och barn som kränks. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Vi måste lyfta frågan direkt. Inte låta tiden gå innan man agerar. När problemet kvarstår efter samtal och ingen förändring sker bör förskolechefen kopplas in. Detta gäller också när kränkning är av kraftigare art. Vi snackar inte skit bakom varandras ryggar utan vågar vara ärliga och ifrågasätta direkt. Rutiner för uppföljning Vi tar upp frågan kring hur detta fungerar vi de tillfällen då arbetslagen har planering och vikariegruppen "piloterna" tar över barngruppen. Alla pedagoger hjälps åt. Rutiner för dokumentation Vi noterar händelsen för att sedan skriva samman i åtgärdsrapport när problemet inte försvinner eller känns större. Ansvarsförhållande Alla pedagoger och vuxna på förskolan ansvarar för att detta efterlevs.