From: Netigate <info@netigate.se> Sent: den 24 augusti 2015 17:18:09 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014/2015 Answers submitted by Freek.Adriaens@UGent.be 8/24/2015 5:18:09 PM (06:19:59) Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: UGent (Universitetet i Gent) Institutionens namn: Afdeling Scandinavistiek en Noord-Europakunde (Vakgroep Taalkunde) Stadens namn: Gent Namn på rapportförfattaren: Freek Adriaens E-post till rapportförfattaren: Freek.Adriaens@ugent.be Stämmer adressuppgifterna på vår hemsida? (http://svenskaspraket.si.se/for-larare/universitet-med-svenskstudier/) Land Land: Belgien Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2014/15 Höstterminen: 22 september 2014-8 februari 2015 Vårterminen: 9 februari 2015-4 juli 2015 Statistik över antalet studenter och svensklärare Antal huvudämnesstuderande: 125 Antal biämnesstuderande: Antal extraämnesstuderande: 5 Antal doktorander: 4 [SUM=0] Totalt antal svenskstuderande under läsåret, denna ruta summerar automatiskt antal studerande från svarsrutorna ovanför 134 Antal lärare i svenska (och Sverigestudier) 6 Ange lärarnas namn: Freek Adriaens (språkfärdighet) Johan Brandtler (lingvistik och språkfärdighet) Sara Van den Bossche (litteratur) Daan Vandenhaute (litteratur) Sophie Wennerscheid (litteratur) Martje Wijers (litteratur) Svenskämnets ställning vid lärosätet
Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar Våra studenter kombinerar svenska med engelska, franska, latin, nederländska eller tyska. Svenska ingår nämligen i en utbildning som heter "Twee talen" ("Två språk"). Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Intresset är stabilt. Vi har ungefär 50 nybörjare varje år, ht 2014 tog vi emot hela 60 nya studenter (trots att t ex studenter från andra institutioner som Östeuropeiska inte längre får ta svenska som tillvalsämne fr o m det här läsåret). Varför läser studenterna svenska vad är deras motivation? De flesta vill helt enkelt lära sig ett nytt språk. Ett av de främsta skälen varför våra studenter läser svenska är släktskapet mellan nederländskan och svenskan. Svenska låter annorlunda, men ligger ändå mycket nära studenternas modersmål. Många har rest till Sverige, vill flytta dit eller lyssnar på svensk musik. En hel del är också intresserade av nordisk mytologi eller brukar titta på nordiska tv serier, som har blivit allt populärare i Belgien den senaste tiden. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Ibland har vi studenter som läser till ingenjör eller pluggar filmstudier o dyl. Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Det finns studenter som undervisar i svenska på kvällskurser (motsv. Folkuniversitetet) eller får jobb på svenska företag (t ex Volvo i Gent). De flesta får dock jobb med det andra språk som de har läst. Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Om ja, på vilket sätt? Vi har en Facebookgrupp som även före detta studenter ansluter sig till. Undervisningens uppdelning Ba 1 : 2 språkfärdighetskurser, en kurs i lingvistik (på svenska), en kurs i litteratur (på svenska) Ba 2 : 1 språkfärdighetskurs (på svenska), två kurser i litteratur (på svenska), en kurs i nordisk kultur och historia (på nederländska), en kurs i lingvistik (på svenska) Ba 3: 1 språkfärdighetskurs (på svenska), en kurs i litteratur (på svenska), en kurs i lingvistik (på svenska); danska, norska eller finska som tillvalsämne Master: kurser i lingvistik och/eller litteratur Alla kurser är på 5 ECTS Undervisningens innehåll Ett urval: Ett urval: Rivstart A 1 2 och Rivstart B 1 2 (P. Levy Scherrer, K. Lindemalm) (Ba 1 och 2) Svensk universitetsgrammatik för nybörjare (Gunlög Josefsson) (Ba 1 och 2) Epikanalys : En Introduktion en introduktion (Claes Göran Holmberg, Anders Ohlsson) (Ba 1) Introduktion till sociolingvistik (Ba 3) (Gisela Håkansson, Catrin Norrby)
Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden: Vi håller till i en korridor på andra våningen på "Rozier" som ligger mitt emot fakultetens huvudbyggnad "Blandijn" mitt i Gent. Tanken är att vi kommer att flytta till "Blandijn" inom en snar framtid. Vårt bibliotek flyttades tillfälligt till en sal på tekniska fakulteten i väntan på den stora flytten av alla språkbibliotek till Rozier som är planerad inom 2 år. Budget Har institutionen egna medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar till svenskundervisningen? (om ja, skriv en kommentar) Fakulteten bidrar ibland med stöd till gästföreläsningar. Arrangemang Beskriv föredrag, kulturevenemang m.m. som institutionen haft under året. Gästföreläsningar: I oktober 2014 höll Piotr Garbacz från Høgskolen i Vestfold en föreläsning om älvdalskan (på svenska) I april 2015 höll Henrik Rahm en gästföreläsning om svenskt reklamspråk. Arrangemang: I december 2014 anordnade några av våra studenter en luciafest på institutionen. Ungefär 70 studenter deltog i det här mycket lyckade evenemanget. Våra studenter har också anordnat svenska filmkvällar det här året och en svensk kväll med frågesport om Sverige och smörgåsbord. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med svensk ambassad eller svenskt konsulat? Varken mycket eller lite kontakt Svenska ambassaden i Bryssel har lagts ned. Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? (om ja, skriv en kommentar) Hösten 2014 presenterade vi institutionen på Svenska klubben i Bryssel (en förening för svenskar i Belgien). Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för vilka högskolor och universitet ni har samarbete med. Göteborgs universitet Linköpings universitet Lunds universitet Uppsala universitet Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som sker.
Är det t.ex. studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten. Vi skickar Sokratesstudenter till svenska universitet varje år. Det här året har vi tagit emot en gästprofessor från Lund (Henrik Rahm) Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: Vi skickar studenter till universitet i Norge (Oslo, Bergen), Danmark (Köpenhamn) och Finland (Uleåborg och Helsingfors). Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Jóhanna Barddal: Valency Classes in Icelandic: Oblique Subjects, Oblique Ambitransitives and the Actional Passive Johanna Barddal UGent(2015) Valency Classes in the Worlds' Languages. p.367-416 Semantic and (morpho)syntactic constraints on anticausativization: evidence from Latin and Old Norse-Icelandic Michela Cennamo, Thórhallur Eythórsson and Johanna Barddal UGent(2015) LINGUISTICS. 53(4). p.677-729 Diachronic construction grammar: epistemological context, basic assumptions and historical implications Johanna Barddal UGent and Spike Gildea(2015) Diachronic construction grammar. In Constructional Approaches to Language 18. p.1-50 Diachronic construction grammar Johanna Barddal UGent, Elena Smirnova, Lotte Sommerer and Spike Gildea(2015) Constructional approaces to language. Syntax and syntactic reconstruction Johanna Barddal UGent(2015) The Routledge handbook of historical linguistics. In Routledge Handbooks in Linguistics p.343-373 2014 o Alternating predicates in Icelandic and German: a sign-based construction grammar account Johanna Barddal UGent, Thorhallur Eythorsson and Tonya Kim Dewey(2014) WORKING PAPERS IN SCANDINAVIAN SYNTAX. 93. p.50-101mark o Reconstructing constructional semantics: the dative subject construction in Old Norse-Icelandic, Latin, Ancient Greek, Old Russian and Old Lithuanian Johanna Barddal UGent, Thomas Smitherman, Valgerdur Bjarnadottir, Serena Danesi, Gard B Jenset andbarbara McGillivray(2014) Theory and data in cognitive linguistics. In Benjamins Current Topics 67. p.49-85 Construction grammar and Greek Johanna Barddal UGent and Serena Danesi(2014) Encyclopedia of ancient Greek language and linguistics. p.375-379 Sara Van den Bossche: Sara Van den Bossche: 2015 De wereld van verschil tussen Sinterklaas en Chanoeka: wij/zij-tegenstellingen in Het Achterhuis en The Ghost Writer Sara Van den Bossche UGent(2015) LITERATUUR ZONDER LEEFTIJD. p.69-85 Never-ending stories: how canonical works live on in children's literature Sylvie Geerts UGent and Sara Van den Bossche UGent(2014) Never-ending stories : adaptation, canonisation and ideology in children's literature. p.5-19 Pippi's new stockings: on Lauren child and the boundaries of genre and culture Sara Van den Bossche UGent(2014) True North : literary translation in the Nordic countries. p.117-129 Never-ending stories: adaptation, canonisation and ideology in children's literature, Sylvie Geerts UGent and Sara Van den Bossche UGent(2014) Ginkgo. Sophie Wennerscheid: Ästhetik der Deformation im naturalistischen Familiendrama Skandinaviens Sophie Wennerscheid UGent(2015) Zwischen Demontage und Sakralisierung : Revisionen des Familienmodells in der europäischen Moderne (1880-1945). p.183-196 The passage through negativity, or from self-renunciation to revolution? Kierkegaard and Zizek on the politics of the impassioned individual Sophie Wennerscheid UGent(2014) Kierkegaard and political theory : religion, aesthetics, politics and the intervention of the single individual.
p.140-165mark 'Close your eyes': Phantasma, Kraft und Dunkelheit in der skandinavischen Literatur Sophie Wennerscheid UGent(2014) Weiblicher Vitalismus in Skandinavien und Deutschland im Anschluss an Nietzsche Sophie Wennerscheid UGent(2014) Influx : der deutsch-skandinavische Kulturaustausch um 1900. p.133-161 Phantasmagorien des Untergangs bei Richard Wagner und Lars von Trier Sophie Wennerscheid UGent(2014) Jenseits von Bayreuth : Richard Wagner heute: Neue kulturwissenschaftliche Perspektiven.p.275-295 Kierkegaard and political theory: religion, aesthetics, politics and the intervention of the single individual Sophie Wennerscheid UGent and Armen Avanessian Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Intresset för sommarkurserna är jättestort. g är medveten om att SI:sommarkurser är populära i hela Europa, men undrar samtidigt om inte "stora" institutioner kunde få rätt till fler friplatser. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter Vi uppskattar verkligen stödet från SI som vi får i form av prenumerationer och inköp av läromedel. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats?