Transport och resande i Sörmland 2010-2021 Planer och satsningar på infrastruktur och kollektivtrafik
Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, idéer och framtidsplaner i Sörmland! Vision i Sörmlandsstrategin, antagen av Regionförbundet Sörmland. Transport och resande i Sörmland 2010-2021 Planer och satsningar på infrastruktur och kollektivtrafik Ansvarig utgivare: Regionförbundet Sörmland Tryck: Österbergs & Sörmlandstryck, november 2010 Grafisk formgivning och foto: Newmarket Town
Inledning Utvecklingen av vägar, järnvägar, flyg- och sjötransporter samt cykel- och kollektivtrafiken står ständigt inför nya utmaningar. 2010 togs flera beslut om hur Sörmland ska möta framtidens behov av transporter och tillgänglighet. I denna populärversion redovisas bland annat hur Sörmlands transportinfrastruktur ska utvecklas 2010-2021. Genom en samlad bild vill vi visa vilka investeringar, åtgärder och utvecklingsprojekt som ska stödja och stärka utvecklingen av transporter, infrastruktur och kollektivtrafik i länet. Planerna omfattar investeringar i väg- och järnvägssystemet samt andra åtgärder när det gäller exempelvis kollektivtrafik, trafiksäkerhet och miljö.
Transport och resande i Sörmland 2010-2021 Uppsala län Västmanlands län Örebro län E20 Eskilstuna Strängnäs 230 E20 214 53 55 Stockholms län Vingåker 52 56 55 57 Katrineholm 57 Flen 221 223 224 Gnesta 56 Trosa 55 53 E4 216 52 219 E4 Nyköping Östergötlands län 53 Oxelösund Hamn Flygplats Kombiterminal 4
Innehåll Sörmland växer 6 Pendling och regionförstoring 8 Så fungerar infrastrukturplaneringen 10 Beslutade infrastrukturplaner 11 Sörmlands kollektivtrafikvision 12 På cykel för miljö och hälsa 14 Ökad framkomlighet, kapacitet och säkerhet 15 Satsningar på Sörmlands vägnät Väginvesteringar i Sörmland 2010-2021 16 Översiktskarta Tågresor 18 Gods och logistik 20 Flygtrafik 22 Vem betalar? 23
Transport och resande i Sörmland 2010-2021 Sörmland växer Situationen idag Positiv utveckling Länet har haft en befolkningsökning och tillväxt i sysselsättning över tid. Men tillväxten är ojämnt fördelad och förutsättningarna ser olika ut för kommunerna i länet. Befolkningsprognoserna anger en tillväxt mellan 11 000-50 000 invånare i länet fram till år 2030. Sörmland en del av Stockholm-Mälarregionen Sörmlands län bildar tillsammans med Stockholms, Örebro, Uppsala och Västmanlands län en alltmer funktionellt sammanhållen Stockholm-Mälarregion. De kommuner som ligger närmast Stockholms län och de med bra utbyggd infrastruktur och kollektivtrafik är de som haft den kraftigaste befolkningsutvecklingen. Näringsliv och arbetsmarknad I en regional och internationell konkurrenssituation blir förvandlingen av näringslivets struktur i Sörmland alltmer betydelsefull. Ett fåtal dominerande företag inom tillverkning (cirka två procent av alla företag) står för hälften av de sysselsatta i länet idag. Det innebär ett personalintensivt näringsliv med omfattande arbetspendling. Det finns få mellanstora företag (51-100 anställda) och en stor andel småföretag i länet. Sörmland domineras av tillverkningsindustri men med växande tjänstenäringar. Näringslivets struktur gör att behovet av en utbyggd och fungerande infrastruktur och transporter är stort. Befolkningsutveckling i Sörmlands län 1991-2009 Utveckling av persontransportarbetet 1960-2008 Vingåkers kommun Eskilstuna kommun Katrineholms kommun Flens kommun Strängnäs kommun Gnesta kommun Nyköpings kommun Procent 18 10 9 1 0-5 - 6-15 -16 Trosa kommun Miljarder tonkilometer 140 120 100 80 60 40 20 0 1960 1964 1968 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 Folkmängd 2009: 269 053 Befolkningsutveckling: 12 235 (5,0 procent) Oxelösunds kommun Inrikes luftfart Bantrafik Vägtrafik Källa: www.trafa.se/statistik/transportarbete 6
Vägtrafik 94% Järnväg 0,3% Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) Inrikes transporter i Sverige 2008 Källa: Sweden s National Inventory Report 2010, submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change Inrikesflyg 3% Inrikes sjöfart 2% Övrigt (övriga arbetsmaskiner) 0,7% Efterfrågan på resor och transporter ökar En utgångspunkt i planeringen av infrastruktur och kollektivtrafik är att se på resenärernas, transportörernas och transportköparnas behov och efterfrågan och hur det förändrats över tid. Utvecklingen av persontransportarbetet visar en kraftig ökning av trafikutvecklingen de senaste decenninerna. Prognoser visar också att såväl personresandet som godstransporterna kommer att öka kraftigt i framtiden. Den regionala tillväxten ställer krav på en bra infrastrukturplanering och satsningar på kollektivtrafik för att klara framtidens utmaningar. Miljö Genom utvecklingen inom transportsektorn och klimatutmaningen växer intresset för alternativa lösningar för investeringar i transportinfrastrukturen. Bland annat ökar det privata marknadsintresset för att frakta varor på tåg. I de regionala planerna möts miljöutmaningarna genom ökade investeringar i cykelvägar och stora satsningar för att utveckla kollektivtrafiken. 7
Transport och resande i Sörmland 2010-2021 Pendling och regionförstoring Att arbeta på annan ort Pendling och regionförstoring Vi pendlar mer och allt längre sträckor både mellan kommunerna och över länsgräns. Detta är en trend som är tydlig både i Sörmland, i andra delar av Sverige och i Europa. Både in- och utpendlingen har ökat i Sörmland. Totalt sett pendlade dagligen 32 000 sörmlänningar år 2006, vilket är 27 procent av den arbetande befolkningen. Pendling i Sörmland Mellan 1993-2006 ökade den totala pendlingen med 45 procent. Utpendlingen över kommun- och länsgräns har ökat med 60 procent sedan 1993. Mellan 1993-2006 ökade inpendlingen till länet med 80 procent. En av orsakerna till regionförstoringen och den ökade pendlingen är att det ställs högre krav på specialiserad arbetskraft. Detta gör att arbetskraften allt mer sällan är lokalt förankrad, utan näringslivet har ofta behov av att rekrytera från större geografiska områden. Utpendling från Sörmlands län 2008 Utpendlare från Sörmlands län 1993-2006 Antal utpendlare 20 000 Stockholms län 73% 17 000 14 000 Övriga län 7% Västmanlands län 10% Östergötlands län 6% Örebro län 2% Uppsala län 2% 11 000 8 000 5 000 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 Totalt Män Kvinnor Källa: SCB RaPs RIS, egen bearbetning Källa: SCB RaPs RIS, egen bearbetning 8
Sörmland ett utpendlingslän In- och utpendling per kommun i Sörmland 2006 En höjd utbildningsnivå, högre lön och att allt fler människor har tillgång till en större arbetsmarknad skapar drivkraft för att ta ett arbete på längre pendlingsavstånd från hemmet. Den ökade pendlingen drivs också fram av förbättrade kommunikationer. Antal pendlare 8 000 6 000 4 000 Regionens mest trafikerade pendlingsstråk har idag en relativt väl utbyggd kollektivtrafik, men majoriteten av pendlingsresorna mellan tätorterna sker med bil. Idag är det tåg som har störst potential att verka för regionförstoring. 2 000 0-2 000-4 000 Strängnäs Gnesta Trosa Nyköping Flen Vingåker Eskilstuna Katrineholm Oxelösund Inpendling Utpendling Pendlingsnetto Källa: SCB/RaPs RIS egen bearbetning 9
Transport och resande i Sörmland 2010-2021 Så fungerar infrastrukturplaneringen Nationella och regionala mål Infrastrukturplaner upprättas parallellt på nationell och regional nivå i respektive län. De nationella planerna behandlar investeringar och underhåll av järnvägarna och de nationella vägarna (i Sörmland är dessa Riksväg 56, E4 och E20). De regionala planerna hanterar de regionala vägnäten (riksvägar och länsvägar) och statlig medfinansiering av åtgärder på kommunala gator och vägar. Därmed är det två plandokument som styr investeringarna i transportsystemet i Sörmland. Planerna sträcker sig över tolv år, men de ersätts av nya i en rullande planeringsprocess. Infrastrukturplaneringen utgår från både lokala och regionala utgångspunkter samt nationella mål och ramar som regeringen bestämt. Det regionala utvecklingsprogrammet, Sörmlandsstrategin är en gemensam utgångspunkt för planarbetet i länet. Det politiska beslutet om de framtida regionala investeringarna är följden av en arbetsprocess där Regionförbundet Sörmland varit huvudansvarig. Dialog och samverkan har prioriterats i högre grad än tidigare. Arbetet har skett i samverkan med andra län och olika organisationer. Trafikverket, kommunerna, länstrafiken och näringslivet har varit de viktigaste aktörerna. Regionala mål Öka tillgängligheten för person- och godstransporter i västra Sörmland genom satsningar på Riksväg 55. Utveckling och effektivisering av kollektivtrafiken med kollektivtrafikvisionen som grund. Sträva efter att alla kommuner i länet ska ha möjligheter att utveckla transportsystemet och få ett positivt utfall av planen. Ökad trafiksäkerhet för alla människor och godstransporter i regionen. Ökad satsning på gång- och cykelåtgärder och utveckla turistcykelstråken. Satsa på sidoområdesåtgärder för att bibehålla eller höja hastigheten på det regionala vägnätet. Nationella mål Riksdagens nationella mål för transportpolitik och miljö: Tillgänglighetsmålet Delmålen handlar om tillgänglighet, jämställdhet, kollektivtrafik, näringsliv, trygghet och tillförlitlighet. Hänsynsmålet Innefattar säkerhet, miljö och hälsa. 10
Beslutade infrastrukturplaner Nationella och regionala satsningar Regeringen har beslutat om en nationell plan för transportsystemet och regionstyrelsen har fastställt länsplanen för den regionala transportinfrastrukturen. Den nationella planen Den nationella planen avsätter pengar till ett antal större investeringar på väg och järnväg i regionen. Den enskilt största satsningen är Citybanan. Objektet ligger i Stockholm men kommer att ha en stor påverkan för utvecklingen av den framtida kollektivtrafiken i Sörmland. Därför har länets kommuner och landstinget gått in med 600 miljoner för en del av finansieringen av Citybanan. Den nationella planen innehåller också pengar för olika mindre åtgärder för till exempel miljö och säkerhet samt drift- och underhåll av de nationella vägarna och järnvägarna i regionen. Den regionala planen Sörmlands län har av regeringen fått 917 miljoner att fördela fram till 2021 för satsningar i regionens transportsystem. I länsplanen finns förutom pengar avsatta till det regionala vägnätet också pengar avsatta för trafiksäkerhet, miljöåtgärder samt kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik. Fördelning av medlen i länsplanen för regional transportinfrastruktur för Södermanlands län 2010-2021 i Mkr Väginvesteringar, namngivna objekt (se sid 16-17) 653 Nationella satsningar Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Väginvesteringar i Sörmland Riksväg 56, Bie-Stora Sundby, mötesfri väg. Riksväg 56, Östra förbifarten Katrineholm, mötesfri väg i ny sträckning. Järnvägsinvesteringar i Sörmland Svealandsbanan: Strängnäs-Härad, dubbelspår. Gång- och cykelvägar inkl. turistcykelleder 59 Kollektivtrafik, regionala nät 46 Marknadsanpassning, utvecklingsåtgärder 45 Sidoområdesåtgärder, trafiksäkerhet & hastighetsanpassning Enskilda vägar 6 Kollektivtrafik, kommunala nätet 28 42 Korsningar, övrig trafiksäkerhet & miljöåtgärder, kommunala nätet 38 11
Transport och resande i Sörmland 2010-2021 Sörmlands kollektivtrafikvision Ökade ambitioner År 2005 antogs en gemensam vision för pendlingen med kollektivtrafik i Sörmland. Visionen innebär att hälften av arbetspendlingsresorna bortom 2020 i de största stråken i länet ska ske med kollektivtrafik tåg eller buss. Idag sker i genomsnitt cirka 10-15 procent av arbetspendlingen med kollektivtrafik. För att uppnå visionen behövs nytänkande, ökad ambitionsnivå och ett långsiktigt förändringsarbete för både tåg och busstrafiken i Sörmland. Det pågår en översyn av tåg- och busstrafikeringen. Ambitionen är att kommunerna och landstinget skapar en överenskommelse om nya expressbusslinjer, som komplement till nuvarande tågtrafik. Bakgrunden är potentialen och utvecklingen av arbetspendlingen, utbildningspendlingen och fritidsresandet. En förändring behövs som bättre motsvarar dagens behov av kollektivtrafik. Fysiska infrastrukturåtgärder för kollektivtrafiken Den nationella planen innehåller flera mindre åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för kollektivtrafiken som till exempel investeringar i mötesstationer och upprustning av perronger och bangårdar. Länsplanen avsätter stora medel för att bistå förändringsarbetet. Pengarna används löpande under planperioden och används för nya investeringar och ombyggnader av till exempel pendlarparkeringar, hållplatser och informationssystem för buss, tåg och hållplatser. Det pågår också samverkan med andra län för att skapa ett bättre samordnat system för taxor och trafikutbud. Nya expressbusslinjer i Sörmland Syfte Förbättra kollektivtrafiken mellan länets kommunhuvudorter, sjukhus och större arbetsplatser. Förbättra kollektivtrafiken mellan kommunhuvudorter, viktiga målpunkter och regioncentra utanför länet. Målsättning Höjd standard på hållplatser Höjd kvalité och komfort Förkortad restid Fler avgångar 12
Enköping Västerås Eskilstuna Strängnäs Mariefred/Läggesta Örebro Stockholm Hälleforsnäs Södertälje Vingåker Flen Sparreholm Gnesta Valla Katrineholm Bettna Vagnhärad Trosa Stigtomta Skavsta Tystberga Nyköping Norrköping Oxelösund Linköping Pendling med kollektivtrafik Dagens situation och visionen Kollektivtrafikpendling för arbetsresor 2006. Potentiell kollektivtrafikpendling för arbetsresor bortom år 2020. Denna tjocklek motsvarar ca 4 000 resor per dag. 13
Transport och resande i Sörmland 2010-2021 På cykel för miljö och hälsa Gång- och cykelvägar Det finns ett stort behov av utbyggnad av cykelvägsinfrastrukturen i Sörmland. Det saknas idag gång- och cykelvägar längs flera av länets viktigaste vägar och det finns brister i kommunernas tätorter. Satsningarna på gång- och cykelvägar på både kommunal och regional nivå är högre än i tidigare planer. Cykelvägar är också intressanta ur ett näringslivsperspektiv då länet har en potential att utveckla cykelturismen. För att på bästa sätt bygga bort felande länkar, bygga ut och binda ihop cykelvägnätet och turistcykelstråken behöver cykelfrågorna utredas. Därför ska en regional cykelstrategi tas fram. Strategin ska - förutom att ge en bild av cykelvägnätet i Sörmland - innehålla ett fördjupat underlag som hjälp vid prioriteringar av investeringar. Strategin ska också ange regionala mål för utveckling av cykelvägarna. Parallellt med det regionala arbetet pågår arbeten i flera kommuner med att ta fram eller uppdatera kommunala cykelplaner som klarlägger kommunernas intentioner och kostnader för att utveckla cykelvägsnätet på längre sikt. Pengar för byggande av cykelvägar mellan orter och i tätorter finns i länsplanen och nyttjas löpande under planperioden. Genom en årlig rullande process ansöker kommunerna om pengar, sedan prioriterar Trafikverket och Regionförbundet Sörmland tillsammans vilka objekt som får den årliga tilldelningen. 14
Ökad framkomlighet, kapacitet och säkerhet Satsningar på Sörmlands vägnät Resor och transporter på väg ökar och vägarna är viktiga, för både godsförsörjning och kollektivtrafik, lokalt och regionalt. Som ett exempel skedde år 2005, 75 procent av alla kollektivtrafikresor i Sörmland med buss. De investeringar som sker i vägnätet har till syfte att ge ökad framkomlighet, kapacitet, säkerhet och förkortade restider. Många av länets vägar har låg standard och säkerhetsproblem. Därför är förbättringar på regionens vägnät viktiga. Satsningarna ger i vissa fall möjligheten att behålla hastighetsgränser som annars skulle sänkas. Det finns också pengar, i den regionala planen, avsatta till enskilda vägar. På nästa uppslag visas en karta över de största satsningarna på vägarna i Sörmland 2010-2021. 15
Transport och resande i Sörmland 2010-2021 Väginvesteringar i Sörmland 2010-2021 Regional plan Nationell plan 1 Riksväg 55, Yxtatorpet Malmköping Ombyggnad av 7 km väg till mötesfri landsväg med mitträcke och 3 km ny vägsträckning för en rakare väg. 2 Riksväg 55, Valla Flen Ombyggnad till mötesfri landsväg med mitträcke. Ombyggnad av plankorsningar och fyrvägskäl samt nya busshållplatser ingår i investeringen. 41 Mkr 171 Mkr 10 230 9 11 E20 Eskilstuna 6 3 Väg 629, Tillfart Skavsta Nybyggnation av tvåfältig väg med separat gångoch cykelväg för anslutning till Skavsta flygplats. 19 Mkr 14 214 53 4 Riksväg 55, Dunker Björndammen Ombyggnad och breddning av 4 km väg till mötesfri landsväg med mitträcke. Nya anslutningar och separata körfält för vänstersvängande trafik ingår. 5 Riksväg 52, Nyköping Stigtomta Ombyggnad av väg till mötesfri landsväg med mitträcke och trolig separat gång- och cykelväg. 78 Mkr 78 Mkr 29 Mkr 6 Riksväg 53, Infart Eskilstuna Nybyggnation av tvåfältig väg till mötesfri landsväg. Korsningsåtgärder, trevägskäl och vänstersvängfält ingår. Befintlig väg längs riksväg 53 förstärks för gång- och cykeltrafik. Vingåker 52 56 56 55 57 55 15 Katrineholm 2 216 1 57 Flen 221 13 E4 7 Länsväg 218, Trosa Vagnhärad Åtgärden innebär ombyggnad till mötesfri landsväg med mitträcke. Breddning av väg vid omkörningssträckor. 39 Mkr 2010 2011 2014 2015 2016-2018 Väg 55/56 Östra förbifarten Katrineholm Väg 629 Tillfart Skavsta Väg 55 Yxtatorpet- Malmköping Väg 55 Valla-Flen Väg 55 Dunker- Björndammen Väg 52 Nyköping- Stigtomta Väg 53 Infart Eskilstuna Länsväg 218 Trosa- Vagnhärad 16
8 Riksväg 57, Gnesta E4 Ombyggnad av väg som omfattar breddning, sidoområdesåtgärder, räfflad mittremsa, omkörningsfält, korsningsåtgärder och breddning av tre broar. Investeringen innebär att gång- och cykelväg samt busshållplatsåtgärder kommer att behöva genomföras. 31 Mkr Strängnäs E20 9 Länsväg 230, Västerleden i Eskilstuna Ombyggnad av väg innefattar breddning av cirkulationsplatser, ombyggnader av anslutningar och fler körfält. Flera korsningar byggs om till cirkulationsplatser och får anslutningar med fyra körfält. 49 Mkr 4 55 10 Väg 230, Lista Hällbylund Åtgärden innebär en ny väg på cirka 2,7 km med standarden mötesfri landsväg med mitträcke. 44 Mkr 52 5 53 3 53 Nyköping Gnesta 8 223 224 E4 219 7 Trosa 12 11 Östra gatan, Eskilstuna En ny östlig länk med tillhörande korsningar byggs för Eskilstunas stadsutveckling. 12 Förbifart Trosa Ny sträckning av väg i form av en förbifart med en längd på cirka 2 km för Trosas stadsutveckling. 19 Mkr 38 Mkr 13 Väg 52, Grindstugan Bo Hage Ombyggnad av 5 km väg som innefattar breddning, sidoområdesåtgärder, linjedragning, räfflad mittremsa och omkörningsfält. Ny sträckning på 2 km med kurvrätningar. 14 Riksväg 56, Bie-Stora Sundby Mötesfri väg. 17 Mkr 172 Mkr Oxelösund 15 Riksväg 56, Östra förbifarten Katrineholm Mötesfri väg i ny sträckning. 440 Mkr 2019-2021 2021 Riksväg 56 Bie-Stora Sundby Riksväg 57 Gnesta-E4 Länsväg 230 Västerleden i Eskilstuna Väg 230 Lista- Hällbylund Östra gatan Eskilstuna Förbifart Trosa Riksväg 52 Grindstugan- Bo Hage 17
Transport och resande i Sörmland 2010-2021 Tågresor Utveckling av järnvägssystemet Järnvägssystemet i Sörmland består av två stambanor Södra och Västra stambanan och Svealandsbanan som är byggd för regionaltågstrafik. Dessa järnvägar utgör stommen i kollektivtrafiksystemet och det interregionala tågsystemet i länet. Det finns också en järnväg för godstrafik, TGOJ-banan, som sträcker sig från Oxelösund till Grängesberg. Pengar för investeringar i järnvägar tas vanligtvis från den nationella planen, men pengar för utredning av persontrafik på TGOJ-banan finns avsatta i den regionala planen. Nationella satsningar i järnvägssystemet i Sörmland Den största järnvägssatsningen under 2010-2021, som berör Sörmland, är Citybanan i Stockholm med en beräknad kostnad på cirka 17 miljarder, där Sörmland medfinansierar med 600 miljoner. Efter detta sker de största investeringarna på Svealandsbanan där dubbelspårssträckor och mötesstationer mellan Strängnäs-Härad ska byggas för att tåg ska kunna mötas på fler ställen. Längs Västra stambanan påbörjas 2011 en ombyggnad av Flens station och ett extraspår byggs utanför Flen för att långsamma tåg ska kunna köra in på spåret medan snabbare tåg kör om. Beräknad kostnad är 100 miljoner. Inga större åtgärder är planerade för den Södra stambanan i Sörmland under planperioden. 18
3 Eskilstuna Svealandsbanan 6 Strängnäs 4 TGOJ-banan Västra stambanan Vingåker Flen Gnesta Västra stambanan Södra stambanan Katrineholm 5 TGOJ-banan 2 Nyköping 1 Södra stambanan Trosa Oxelösund Utvecklingsprojekt för järnväg och tågtrafikering i Sörmland Behovet av ökad kapacitet för tågtrafik fortsätter att vara en av regionens viktigaste infrastrukturfrågor. Därför prioriteras arbetet med att utreda förutsättningarna för investeringar i järnväg, trafikering och till exempel ombyggnad av stationsmiljöer. Det finns ett stort behov av att skapa bra underlag inför nästa planeringsomgång för den ökade ambitionsnivån av järnvägsinvesteringar. Här visas några av de viktigaste järnvägsfrågorna för länet att arbeta vidare med, men som fortfarande är på planeringsstadiet. Regionförbundet fortsätter att stödja och arbeta med dessa frågor under planperioden. 1 Ostlänken Ny järnväg från Södertälje genom Sörmland till Linköping. 2 Ny tågstation i Nyköping Ökad tillgänglighet, säkerhet och bättre förutsättningar för arbetspendling. 3 Västerås-Eskilstuna Dubbelspår och mötesstationer. 4 Station i Strängnäs Ny- och ombyggnad. 5 TGOJ-banan Utredning av persontrafik på TGOJ-banan för regional utveckling och att knyta samman länet. 6 Svealandsbanan, Södertälje-Eskilstuna Dubbelspår, Strängnäs-Härad. 19
Transport och resande i Sörmland 2010-2021 Gods och logistik Effektiva godstransporter Utvecklingen inom godstransportområdet har gått snabbt under 2000-talet. Allt mer gods lastas i containers. Det har fört med sig att sjöfart och järnväg har fått större betydelse, men vägtransporterna är fortfarande dominerande. De största godsmängderna i regionen går idag på väg och det är också detta transportslag som ökar mest. Därför är effektiva godstransporter en viktig fråga för Sörmlands utveckling. Transporter är inget självändamål, utan är ett medel för utvecklingen inom andra områden. Att arbeta för mer hållbara och effektiva transporter stödjer ett varierat näringsliv, säkrar leveranser till och från regionen samt minskar transporternas miljöpåverkan. Störst betydelse för godstrafiken har E4, E20, Riksväg 55-56 och TGOJ-banan, samt Södra och Västra stambanan. Det finns flera strategiska knutpunkter för godstransporter i Sörmland. I Oxelösund finns en viktig industrihamn med järnväg och motorväg i direkt anslutning till kajerna. Kombiterminalerna i Eskilstuna och Katrineholm är några av knutpunkterna i Mälardalen för omlastning av gods och distribution med lastbil i närregionen. Marknaden för kombitransporter, det vill säga överflyttning från lastbil till tåg vid stora flöden och långa avstånd, ökar och det görs satsningar på området i länet. Den befintliga strukturen med dominerande transportflöden i vissa stråk väntas i huvudsak bestå över lång tid, och trafiken i stråken väntas växa. Flera av landets viktigaste godsstråk går via Sörmland. Logistikcentrum och kombiterminaler Satsningar i Sörmland på logistikcentrum och kombiterminaler: Eskilstuna Vill utveckla både kombiterminalverksamheten, en logistikpark och den närliggande Eskilstuna flygplats för att hantera mer flygfrakt. Katrineholm Satsar på att utveckla ett nytt logistikområde och den existerande kombiterminalen med anslutning till Västra stambanan. 20
Foto: Bo Björkdahl Oxelösunds hamn Av de 25 största hamnarna i Sverige, beräknat efter hanterad godsmängd, var Oxelösunds hamn år 2008 Sveriges sjunde största hamn. Hamnen är specialiserad på hantering av bulkgods samt järn- och stålprodukter. Oxelösunds hamn ägs av SSAB och Oxelösunds kommun. Kommunala satsningar och statlig finansiering TGOJ-banan ansluter till hamnen. Både Eskilstuna och Katrineholm har ett växande antal verksamheter inom logistik och transporter. Därför satsar båda kommunerna på att stödja det lokala näringslivet genom att investera i kombiterminalverksamhet och områden för logistikverksamheter genom kommunala bolag. Utvecklingen av logistik och terminalverksamhet brukar ha sitt ursprung i privata marknadsintressen men sker i samverkan mellan näringsliv, kommuner och stat. Detta på grund av att hamnar och terminaler är beroende av investeringar och anslutningar till den nationella väg- och järnvägsinfrastrukturen. Pengar till infrastrukturåtgärder med koppling till gods- och logistiksatsningarna tas framförallt från den nationella planen. Illustration: JKAB Arkitekter Bild ovan: Den tänkta utbyggnaden av Katrineholms Logistikcentrum. 21
Transport och resande i Sörmland 2010-2021 Flygtrafik Ökad tillgänglighet Stockholm Skavsta Flygplats är Sveriges tredje största flygplats. Flygplatsen har utvecklats till en bas för lågprisflyget i Skandinavien och för researrangörer och flygbolag. Stockholm Skavsta har en omfattande linjetrafik till Europa men även chartertrafik. Trots att flygplatsen har en förhållandevis liten andel av det totala antalet persontransporter är den en viktig del av det regionala transportsystemet och viktig för såväl näringslivet med internationell marknad som fritidsresandet och turismen. Flygplatsen drivs i privat regi och därför finns inga investeringar i infrastrukturplanen direkt i flygplatsen. De investeringar som har bäring på flygplatsen är Tillfart Skavsta som ska förbättra säkerheten och tillgängligheten till flygplatsen för såväl kollektivtrafik som person- och godstransporter. Stockholm Skavsta finns också med som förslag i planerna för Ostlänken. Planen är att ansluta järnväg till flygplatsen och en ny station i framtiden. Foto: Richard Evers 22
Foto: Bo Björkdahl Vem betalar? Både den regionala och nationella planen är styrande för vilka åtgärder som ska genomföras i länet under de närmaste åren. I realiteten kan förutsättningarna ändras genom förändringar i den årliga statsbudgeten. Det innebär att olika åtgärder kan förskjutas i tid när pengar fattas till beslutade investeringar. Största delen av åtgärderna finansieras genom statliga anslag och genomförs av Trafikverket som är huvudansvarig. För att åtgärderna ska kunna genomföras krävs en fungerande samverkan mellan statliga myndigheter, berörda kommuner och Regionförbundet Sörmland som är ansvariga för den regionala planen. Vissa projekt kräver att kostnaderna delas mellan flera parter och kommunerna förutsätts bidra med en betydande del av finansieringen när åtgärder behöver medfinansiering. Detta gäller till exempel åtgärder på det kommunala vägnätet och för utbyggnad av cykelvägar, men också andra tätortsnära investeringar. De ansvariga för kollektivtrafiken har ett särskilt stort ansvar för att pengar som går till utvecklingen av bussoch tågtrafikeringen nyttjas på bästa sätt. 23
newmarket.se Vilken roll har Regionförbundet Sörmland? Regionförbundet Sörmland samordnar och arbetar med regionala utvecklingsfrågor inom områdena Infrastruktur och kollektivtrafik samt Näringsliv och arbetsmarknad. Regionförbundets uppgift är att kommunicera och bevaka Sörmlands intressen med inriktningen att Sörmland ska vara en del av Stockholm-Mälarregionen. Medlemmar i Regionförbundet Sörmland är Landstinget Sörmland och länets nio kommuner; Eskilstuna, Flen, Gnesta, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Strängnäs, Trosa och Vingåker. Regionförbundet Sörmland är en politiskt styrd organisation. Högsta beslutande organ är regionstyrelsen som består av 33 ordinarie ledamöter och 33 ersättare, indirekt valda av medlemskommunernas och landstingets fullmäktigeförsamlingar. Vill du ha mer information? För mer information om projekt och satsningar i transportsystemet, se Länsplanen för regional transportinfrastruktur för Södermanlands län 2010-2021. Läs mer om genomförandet av planen och pågående projekt på www.region.sormland.se. Vill du läsa Länsplanen för regional transportinfrastruktur för Södermanlands län 2010-2021? Ladda ned en PDF från regionförbundets webbplats, eller e-posta till info@region.sormland.se och be om den tryckta planen. Regionförbundet Sörmland Box 325, 611 27 Nyköping Besöksadress: Västra Kvarngatan 64 Telefon: 0155-778 90 info@region.sormland.se www.region.sormland.se