Remissvar på förslag till nationell plan för transportsystemet

Transkript

1 YTTRANDE Datum Dnr Näringsdepartementet Stockholm Remissvar på förslag till nationell plan för transportsystemet Regionförbundet Sörmland ingår tillsammans med Sörmlands kollektivtrafikmyndighet aktivt i det gemensamma samarbetet i Stockholm- Mälarregionen och Östergötland, En bättre sits, och ställer sig helt bakom det gemensamt framtagna remissvaret som Mälardalsrådet har lämnat till näringsdepartementet. Därutöver har Regionförbundet följande synpunkter som efter förankring hos berörda myndigheter och intressenter i länet nu antagits i Regionstyrelsen. Övergripande Regionförbundet inser att det inte går att på kort sikt bygga bort alla flaskhalsar i transportsystemet och på det sättet tillgodose alla de behov som finns men totalt sett anser vi att det är för lite pengar avsatt till infrastruktursatsningar i hela östra Mellansverige inklusive Stockholm. Vi vill understryka de skäl för en ytterligare satsning som lyfts fram i Mälardalsrådets yttrande. Vi menar att det behövs ett rejält tillskott till den totala ramen så att det inte bara blir en omfördelning som i så fall drabbar angelägna insatser i andra delar av landet. Trafikverkets metod, den så kallade fyrstegsprincipens tre första steg som innebär åtgärder som inte betyder nyeller ombyggnation, är en mycket bra utgångspunkt. Denna metod kommer, om den nyttjas fullt ut, att betyda mycket för att nå bättre tillgänglighet på miljömässigt hållbara lösningar i hela transportsystemet. I Trafikverkets rapport Prognoser för arbetet med nationell transportplan , Persontransporter - utveckling fram till 2030 förväntas trafikarbetet med personbil öka med 1,5 % per år. Enligt Trafikanalys har trafikarbetet med personbil minskat de senaste fyra åren. Vi ställer oss frågande till om trafikarbetet med personbil ökar i enlighet med Trafikverkets prognos. Box 325, Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: E-post: info@region.sormland.se Hemsida: Org nr: Sida 1(6)

2 Järnvägssatsningar Trafikverket betonar i förslaget till åtgärdsplan vikten av god kapacitet och korta restider för långväga personresor på järnväg. För Sörmland, som en del i storregionen Stockholm-Mälarregionen och Östergötland, är den regionala pendlingen på järnväg en oerhört viktig förutsättning för fortsatt hållbar utveckling. Sörmland har på ett konkret sätt fått lära känna det regelverk Trafikverket tillämpar när akut kapacitetsbrist uppstår vid tilldelning av tåglägen på spåren. Det vi i sommar upplevt i arbetet med nästa års tågplan är de negativa konsekvenserna man får av att ha en föråldrad statlig förordning som inte anpassats till de förändrade krav som ställs på dagens tågtrafik. Regionförbundet anser att den nu gällande förordningen bör ersättas med nya riktlinjer som tar hänsyn till hela den samhällsnytta som genereras av en regionförstoring som bygger på en välutbyggd regionaltågtrafik. Regionförbundet ser en stor risk med att det blir en liknande process nästa år och då att någon annan trafik blir drabbad. Därför förordar vi starkt att regelverket kring tåglägestilldelningen ändras så att avtalen blir längre än dagens ettåriga avtal. För att kunna erbjuda en god regionaltågstrafik samtidigt som bra förbindelser kan upprätthållas mellan de största tillväxtområdena i landet och i grannländerna har Sörmland och övriga län i Mälarregionen medfinansierat och deltagit i arbetet med Citybanan i Stockholm. För Sörmland är det oerhört viktigt att den regionala tågtrafiken till och från alla våra kommuners huvudorter fungerar och det är också därför vi tagit på oss ett mycket stort ekonomiskt ansvar för Citybanans tillkomst. Det övergripande syftet med Citybaneavtalet var att öka förutsättningarna för att kunna erbjuda en tillfredställande regionaltågtrafik i hela östra Mellansverige. Detta får inte åsidosättas av kortsiktiga politiska ambitioner att öka konkurrensen på den långväga tågtrafiken. Strängnäs-Härad Regionförbundet ser det som positivt att denna utbyggnad sker snabbt i början av planperioden och vi vill understryka att dubbelspår längs hela banan är nödvändigt för att klara behoven nu och i framtiden. Mälardalspaketet Det finns vissa otydligheter i Trafikverkets förslag om vad som ingår i paketet, vilka trimningsåtgärderna med mera är. Vi förutsätter att hela detta paket arbetas fram och genomförs i nära samverkan med kollektivtrafikmyndigheterna i regionen. Sid 2(6)

3 Malmtransporterna Det är svårt att läsa ut hur Trafikverket planerar att hantera transporterna av malmen från Bergslagen och vilka satsningar som är nödvändiga för att det ska kunna genomföras. Trafikverket uttalade tidigt att alternativet med Oxelösund var det mest effektiva och att det också fanns andra synergier med att utveckla banan mellan Ludvika och Oxelösund. Under hösten 2012 kom regeringens uppdrag att göra en särskild studie kring transporterna från gruvorna i Bergslagen, vilken skulle levereras i början av juni år så att regeringen skulle kunna ta ett snabbt beslut i frågan. Sedan dess har flera hamnar intresserat sig för frågan och det har uppstått frågetecken kring vilka direktiv som getts för den aktuella studien. Trafikverket anger i förslaget till nationell plan endast att en åtgärdsvalsstudie nu ska genomföras för att ta fram vilka alternativa åtgärder som kan genomföras. På kort sikt finns dock Oxelösund som enda möjliga alternativ och då utgår vi ifrån att de åtgärder som krävs blir genomförda så snart som möjligt. I planeringen för dessa åtgärder är det mycket viktigt att transporterna genom tätorter och i kombination med annan trafik beaktas. Nödvändiga medel för att genomföra åtgärderna måste också reserveras. Eskilstuna-Västerås Järnvägskapaciteten mellan Eskilstuna och Västerås finns med i den prioritering som gjorts av Mälardalsrådet inom EBS-samarbetet med motiveringen att insatsen är en av de järnvägsåtgärder som starkast bidrar till vidgade arbetsmarknadsregioner och ett ökat studieutbud i regionen. Åtgärder för att nå detta saknas i förslaget till nationell plan. Förbättringar av transportutbytet mellan Västerås och Eskilstuna medför en snabbare utveckling mot en gemensam arbetsmarknad som på sikt även kommer att vara helt integrerad med Stockholms arbetsmarknadsregion. Som regional planupprättare i Sörmland ser vi gärna att vi tillsammans med Västmanlands län, berörda kommuner och Trafikverket, fördjupar arbetet med att hitta bra åtgärder som stärker kopplingarna mellan städerna. Ostlänken och stambanorna Från Sörmlands sida vill vi understryka vikten av att Ostlänken betraktas som ett sammanhållet projekt mellan Järna och Linköping och att det inte delas upp i delar där endast ett objekt i ett av de tre berörda länen pekas ut. Självklart förstår vi hur hanteringen vid detaljplanering och byggnation måste gå till men vi förutsätter att de delar som snabbast medger byggstart också startas upp först så att ett effektivt genomförande säkerställs. Vi noterar samtidigt att Trafikverket inte fått med hela den uppskattade kostnaden för projektet inom planperioden men vi utgår från att både Trafikverkets och Regeringens ambition är att hela sträckan ska byggas så snart som möjligt. Sid 3(6)

4 Västra och södra stambanan i väntan på Ostlänken Regionförbundet konstaterar att hur mycket genomförandet av Ostlänken än påskyndas kommer det dock att dröja innan den klar. Vi ser därför att det på kort sikt uppkommer kapacitetsproblem på dagens stambanedelar som passerar genom Sörmland. Därför vill regionförbundet att Trafikverket än en gång ser över analyserna i kapacitetsutredningen och uppdaterar dessa med de delar som kan ha tillkommit som brister i dagens trafik. I Sörmland finns den hårt belastade delen Katrineholm-Hallsberg men också hela spåret österut till Järna. Det saknas förbigångspår och det behövs även ytterligare spår på stationerna längs sträckan för att möta de behov som finns. Om dessa brister inte åtgärdas kan hela landets möjlighet till bra järnvägstrafik påverkas. Vi föreslår att Trafikverket tillsammans med Sörmlands, Örebro och Stockholms län samt de berörda kollektivtrafikmyndigheterna tar fram en fördjupad plan över vilka åtgärder som kan genomföras under tidsintervallet fram tills Ostlänken är utbyggd. Nationella vägar Riksväg 56 I de gemensamma EBS-prioriteringarna ingick att så snart som möjligt uppnå ett säkert vägsystem i regionen och att riksväg 56, även kallad Räta Linjen, är en av de riksvägar som ingår i det nationella nätet. I Trafikverkets förslag har nu viktiga åtgärder för att nå god tillgänglighet och trafiksäkerhet längs delar av denna väg skjutits fram i tiden. Vi anser att det är olyckligt då hela sträckan Katrineholm- Stora Sundby bör samordnas och nå mötesfri standard samtidigt och så snart som möjligt. Riksväg 55 På sikt ser Sörmland tillsammans med Uppsala att riksväg 55 ska ingå i det nationella vägsystemet eftersom den fyller ett nationellt transportbehov. Redan under denna planperiod ser vi att det finns stora behov av investeringar i de broar som ligger vid länsgränsen över Mälaren. Detta är investeringar som är nödvändiga om Mälarsjöfarten ska utvecklas vilket gör att de behöver finansieras via nationella planen alternativt genom särskilda nationella satsningar via länsplanerna. Dessa investeringar kan aldrig rymmas i de länsplaneramar som är angivna i dagsläget. Sörmland har sedan 2004 lagt cirka hälften av de årliga länsplaneramarna på att investera i tillgängligheten på riksväg 55. Regionförbundet Sörmland ställer nu frågan till Regeringen hur länge och hur mycket medel av en regional plan som ska behöva gå till en väg som har så stor nationell nytta? Det är svårt att se att vi ens på mycket lång sikt kommer att klara att nå mötesfrihet längs riksväg 55 mellan Katrineholm och Uppsala. Sid 4(6)

5 Transporterna och miljön Trafikverket konstaterar att resandet och transporterna kommer att fortsätta att öka enligt de prognoser som gjorts. I förslaget till nationell plan är det dock svårt att läsa ut om Trafikverket har någon egentlig strategi för att arbeta för att konsekvenserna av detta i form av utsläpp av koldioxid samtidigt ska minska. De föreslagna hastighetssänkningarna, vilka främst drabbar landsbygdsbefolkning, påverkar bara en mindre andel av utsläppen. Det tycks inte finnas några tydliga förslag för att minska koldioxidutsläpp i de mer urbana delarna av landet där den stora andelen av befolkningen bor och där åtgärderna skulle kunna ge en större effekt, via olika styrmedel och andra insatser. Hastighetssänkningar Regionförbundet har tidigare ställt frågor till Trafikverket och Regeringen avseende hur det är tänkt att landets hastighetssystem ska se ut. En del av dessa frågor kvarstår. I dagsläget finns det alltför många olika hastigheter som tillkommit på ett ibland helt omotiverat och dåligt underbyggt sätt. Det är svårt för trafikanter att förstå hur dessa är avvägda. Det behöver göras ett omtag både vad gäller samordning i organisationsdelen och i tänket bakom hastigheterna och dess skyltning. Vi vill framförallt understryka att införandet av de utlysta sänkningarna inte bör göras utan att hämma tillväxteffekterna såsom Regeringen har uttryckt det. Det är svårt att finna de tankegångarna i Trafikverkets förslag och hantering av frågan. Vi har till exempel väldigt svårt att acceptera att Trafikverket anger att CO2-utsläppen ska vara neutrala på länsnivå. För ett län som vårt med hög andel genomfartstrafik skulle det innebära att om så bara en liten sträcka på E4 eller E20 bedöms kunna ha 120 km/h som högsta tillåtna hastighet blir konsekvensen att en stor del av de mindre riksvägarna och länsvägarna får sänkt hastighet vilket bland annat påverkar framkomligheten på landsbygden. Cykling Regionförbundet Sörmland har precis som många andra län i sina nu gällande länsplaner och i sina förslag till nya länsplaner gjort stora satsningar på cykeltrafik. I Sörmland har vi till exempel tagit fram en cykelstrategi som på lång sikt anger en omfattande cykelsatsning. I Trafikverkets förslag till nationell plan anser vi att verket lagt en alltför liten satsning för att det ska svara upp mot de regionala planerna. Vi tror att genom att satsa ännu mer på säker och ökad cykling inom tätorter och på korta sträckor utanför kan en stor nytta nås genom att det stora antal korta personbilsresor som sker idag minskar. Trafikverket skulle till exempel kunna hjälpa kommunerna med tätortssatsningar i högre utsträckning än vad vi som regionala planupprättare kan göra för att nå ännu bättre effekt. Sid 5(6)

6 Nya planeringssystemet och framtida processen Trafikverket har i förslaget till nationell åtgärdsplan inte riktigt lyckats med intentionerna att införliva det nya planeringssystemet då i stort sätt hela planperioden är intecknad med preciserade objekt. Vi har i vårt förslag till regional plan för Sörmland försökt att följa propositioner och direktiv för att göra hela processen mer förutsägbar och flexibel, även för de senare planåren. I förlaget till nationell plan är det svårt att läsa ut hur vi som regionala planupprättare kan påverka och hur Trafikverket säkerställer samordningen mellan länsplanerna och den nationella planen i den årliga processen. Även beskrivningen av själva beslutsgången framöver är mycket otydlig. Detta behöver preciseras från nationellt håll. REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND Regionstyrelsen Viking Jonsson Ordförande Göran Norberg Förbundsdirektör Sid 6(6)