Kvalitetsrapport Så här går det

Relevanta dokument
Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport Så här går det

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011

Kvalitetsarbete i förskolan

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Kvalitetsredovisning Läsår

Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret

Avdelningsplan! för! Havet!

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Förskollärarprogrammet

Systematiskt kvalitetsarbete

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Förskolan Skogsgläntan

Arbetsplan för Kometen

Fritidshem och skola i samspel

Kvalitetsarbete. Stora Paletten. Läsåret

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Muskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Arbetsplan Årsunda förskola

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Frilufts Förskolor Lantgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Kvalitetsrapport Så här går det

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016. Barn och utbildning

Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola

LIKABEHANDLINGSPLAN. FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Kvalitetsrapport Så här går det. Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolan Holken, Klinte/Sanda förskoleområde

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Arbetsplan 2015/2016 Kubens förskola Skolförvaltning sydväst

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.

Arbetsplan för Hamneda förskola

Skolplan för Svedala kommun

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Smedens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Kvalitetsredovisning Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR: I Ur och Skur Förskolan Upptäckarna

Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen

Förskolan Matrisen K V A L I T E T S G A R A N T I

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Välkommen till vår förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Förskolan Solbacken. Köpings kommun. Läsår Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Solglimtens verksamhetsplan läsåret

Föräldrasynpunkter på Nävergårdens förskola februari 2013

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Kvalitetsrapport Så här går det

FÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 15/16

SOLGLÄNTANS LIKABEHANDLINGSPLAN MÅL

Förskolan är till för ditt barn

Tranbärets månadsbrev augusti 2016

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Arbetsplan Jämjö skolområde

Systematiskt kvalitetsarbete

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Ånge förskolors utvecklingsområden. Implementering av förskolans läroplan 20/1-2011

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden :

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Qualis kvalitetssäkringssystem

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Lilla blå elefanten. Verksamhetsplan Tallkrogen

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. I Ur och Skur Västbyggeby förskola 2012/2013

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Smedbergsskolans likabehandlingsplan 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Transkript:

Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Förskolan Myran, Lyckåker förskoleområde Verksamhetsåret 2013/2014

Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Fler och fler använder sig av pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete. Det finns en bra förståelse för den pedagogiska lärmiljöns och projektets innebörd för verksamhetens ökade kvalitet. Det finns en kunskap om värdegrundens innebörd som styr pedagogernas förhållningssätt. 1 b: Uppföljning av kvalitetsrapport 1 a Mål och resultat, angivna förbättringsområden. A: Arbetslaget ska verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten B: Arbetslaget ska erbjuda en god miljö, för utveckling, lek och lärande och ta vara på barns vetgirighet, vilja och lust att lära, samt stärka barns tillit till den egna förmågan. C: Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner. D: Arbetslaget ska göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande. E: Arbetslaget ska stimulera barns samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. Vilka resultat har nåtts? Analys av resultatet. Åtgärder för ökad måluppfyllelse/fortsatta förbättringar! A: V har ett bra bemötande vid lämning och hämtning, föräldrar och barn ska känna sig trygga och nöjda. Samlingarna har bestått av sammarbetsövningar, sinnen, känslor, rörelser, värdegrunden, drama, rim och ramsor, sång, traditionslekar, sagor förberedelser i kring projekt stadsvandring och reflektion. Dialoger kring sommarminne. Vi har låtit barnen använda sig av de material som de behöver i bygghörnan. Bygga och skapa fritt utefter de behov de har för stunden. Oavsett pojke eller flicka Pojkar och flickor blandar sig i lekstationerna. Med olika material. Vi låter alla barn få möjlighet att pröva alla konstellationer och alla olika material. Låta barnens inflytande styra bygg och konstruktions tänk. Pedagogerna behöver bli bättre på att presentera nya och olika material. Dela gruppen oftare så att barnen får mer tal utrymme. Låta barnen få hålla samlingen.

B: Vi har jobbat i smågrupper med varsin pedagog, enligt löpande schema. Barnen har fått styra riktningen på projektet. Vi har jobbat med barns inflytande, värdegrund, samarbete, matematik och teknik, skapande. Vi har gjort observationer och kartlagt barnens lek i de olika miljöerna och ändrat om innemiljön efter barnens intressen och behov. Barnen har varit delaktiga och haft stort inflytande i miljön under hela läsåret och vi varit lyhörda när en station blivit mindre besökt. Skogen är en del i vår verksamhet som vi besöker en gång i veckan där vi bl.a. har samling, rörelse och matematik. Vi lagar maten och förbereder och planerar detta med hjälp av barnen. Vi integrerar de flesta av läroplanens mål när vi är i skogen. Till julen hade vi en julkalender där barnen hade ett projekt varje dag. Pedagogerna har varit lyhörda, flexibla och ej statiska. I skogen utvecklar barnen sin nyfikenhet och lust till att veta mer om natur, miljö och kretslopp. Arbeta vidare med Babblarna och även få in matematik mer aktivt i samlingen. Mer utflykter, få in det som ett inslag i projektet. Vi ska fortsätta förbättra statoner efter barnens behov och önskningar. Inne fortsätter vi med observationer och förändringar i miljön, ute skall både Gårdsgruppen och Reggiogruppen arbeta med utvecklingen. Struktur och bättre planering. Låta projektet mer genomsyra vardagen på avdelningen. Utvärdera mera med barnen. Vi är en pågående process där vi lär oss att bli bättre att dokumentera och följa upp vad och varför vi ska dokumentera. Få fokus och tillfällen till att dokumentera. Ett populärt projekt under vårterminen var min fotodag Då fick barnet ha kameran under en dag. Korten togs fram tillsammans i samtal med barnet. Detta projekt blev vår utställning på adelsgatan spår av små barn Mindre projekt med skuggor. Under våren hade vi statsvandrings projekt då vi under 3 gånger gick runt ringmuren med olika mål. Stadsvandringen är en intressant och lärorikt äventyr för alla, även pedagogerna. C: Observationer, bilder, filmer har används i reflektioner med pedagoger och barn. I projektet har vi reflektera tillsammans med barnen med stöd av bilder eller text (pedagogisk dokumentation). Vi har valt att ha bildgalleri på väggarna som har speglat vår verksamhet på rödmyran. Vi har skrivit Vi har dokumenterat barnens lärande, utforskande och nyfikenhet i projektarbetet. Få bättre rutin på dokumentationstid för att kunna förbereda för reflektion tillsammans med barn och kollegor. Bli bättre på att presentera projektets gång för barngruppen, göra synligt på avdelningen.

syfte och mål kring dokumentationen. Vi har gjort observationer och kartlagt barnens lek i de olika miljöerna och ändrat om innemiljön efter barnens intressen och behov. D: Vi har lekt gruppstärkande lekar, vävt in det i projektet. (Se även nedan, 2a och 2b) Bra, vi har sett en attitydsförändring till det positiva hos vissa barn. E: Vi utvärderade matsituationen tillsammans med barnen och de upplevde det som positivt. (Se även nedan, 2a och 2b) Fortsätta att vara lyhörda för barns tankar och idéer och låta dem oftare lyfta sina idéer. Skapa ett utvärderingsmaterial där barnen kan utvärdera med glad/ledsen smiles.

2 b: Uppföljning av kvalitetsrapport 2 a Värdegrund och trivsel, angivna förbättringsområden A: Arbetslaget ska göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande. B: Arbetslaget ska stimulera barns samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. Vilka resultat har nåtts? Analys av resultatet. Åtgärder för ökad måluppfyllelse/fortsatta förbättringar! A: Under starten med den nya barngruppen så arbetade vi med sammarbetsövningar för att få ihop gruppen. Under hösten arbetade vi även med jaget som enlig läroplanen utvecklar sin identitet och känna sig trygg i den och utveckla tillit till sin egen förmåga. Vi har arbetat mycket på värdegrunden och likabehandlingsplanen och känslor och vänskap Ge koderna till att kunna lösa konflikterna själva och tro på att de klarar av det. Vi stärker barnens tro på sig själv och våga tycka det man tycker. Vi har pratat om att alla är individer, alla är olika men har lika värde och rättigheter. Vi har pratat om känslor och att sätta ord på känslor. Vi har läst vems böckerna där de får olika exempel på hur man kan vara olika och normbrytande. Sjungit sånger där barnet fått välja kön (gubbe/gumman i lådan) Vi hade ett projekt där barnen skulle få öva och känna glädjen och värdet att samarbeta, tänka till kring material, planera sitt skapande med hjälp av skiss. Barnens förståelse för varandra och varandras känslor har blivit bättre och klimatet i gruppen har blivit mer harmoniskt. Barnen kan tydligt tala om hur de vill ha det och ser tydligt att barnen tror på sig själva. Barnen pratar om att dela med sig, att leka tillsammans, de hjälper och tröstar varandra. Ge barnen mer inflytande och våga dem ta mer plats att tro på sig själv. Försöka könsavkoda sånger m.m. Dela gruppen oftare så att barnen får mer tal utrymme. Låta barnen få hålla samlingen.

B: Genom med ord tala om hur det känns i kroppen när situationer uppstår. Pratat om känslor på samlingarna och dramatisera olika händer som sker på gården och runt i kring oss. Ha ett Vi-tänk, lär av varandra, empati och förståelse för varandra, arbeta i olika smågrupper och storgrupp, gemensamma uppdrag och problemlösningar, samarbete, respekt, ok att vara lika. Vi har uppmärksammat att barnen har utvecklat sin empati till varandra. Barnen vill lära sig nya saker och utforskar ständigt sin omvärld. Vi ville sätta detta lärande i fokusunder lupp för att se betydelsen i de sociala samspelen har för att få lära sig nya saker. Vi fortsätter som vi gör genom att lyfta situationer och ha regelbundna dialoger med varandra. I värdegrundsarbetet ingår arbetet med Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vilket årligen skall uppdateras tillsammans med personal och barn/elever. Aktuell Likabehandlingsplan bifogas som eget dokument eller länk!

Ytterligare prioriterade förbättringsområden i verksamheten A: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. B: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemlösningar. C: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. Vilka resultat har nåtts? Analys av resultatet. Åtgärder för ökad måluppfyllelse/fortsatta förbättringar! A: Barnen ha visat ett stort intresse för de små insikterna, kryp och andra djur vi mött i naturen. Vi dokumenterar och barnen reflekterar över bilderna. Vi sjöng sånger om alla insekter. Barnen sjöng ibland själva när de träffade på det djuret i naturen. Barnen pekar på de dokumenterade väggarna och samtalade med varandra om vad det var på bilderna. Skogen är en del i vår verksamhet som vi besöker en gång i veckan där vi bl.a. har samling, rörelse och matematik. Vi lagar maten och förbereder och planerar detta med hjälp av barnen. Vi integrerar de flesta av läroplanens mål när vi är i skogen Barnen har haft en stor upptäckarlust. De har tagit del av projektets olika delar. Barnens förhållningssätt och naturen har förändrats med stor empati för djuren. Barnen har blivit synbart mer försiktiga. I skogen utvecklar barnen sin nyfikenhet och lust till att veta mer om natur, miljö och kretslopp Projektarbete med barnen B: I projektet Olika former av samarbete bland rader, klor och snögubbar utforskade vi runda former och föremål samt konstruerar. Vi tittade, letade och reflekterade över vilka saker som var runda. Barnen fick göra en ritning över vad de ville bygga av de olika runda formerna. Det blev skaparglädje och samarbete.

C: I projektet fick barnen diskutera hur de skulle göra, och hur de kunde hjälpa varandra. De pratade och fantiserade med varnadra. De fick konkretisera sina tankar genom att göra föremålet som de gemensamt hade kommit fram till. Vi tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar. Vi har sett att barnen hjälps åt, delar med sig och kompromissar genom samtal med varandra. De inspirerar också varandra samt ger och tar tips och idéer i sitt skapande.