Segeltorpsskolan och Långsjöskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola, Skolbarnomsorg Läsår: 2015/2016
Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, Grundskola, Skolbarnomsorg a för planen Rektor är ansvarig för att likabehandlingsplanen upprättas och utvärderas. All personal är ansvarig för att känna till planen och dess innehåll samt arbeta efter planens intentioner. Vår vision Vi vill att alla, elever och personal, ska känna sig trygga och sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Alla ska få vara sig själva och bli bemötta med respekt av både elever och personal på skolan. Planen gäller från 2015-10-28 Planen gäller till 2016-10-28 Läsår 2015/2016 Elevernas delaktighet Eleverna läser igenom planen, och får den förtydligad vid varje läsårsstart tillsammans med sin mentor. De får sedan tillfälle att komma med förslag på förbättringar. Förslagen lämnas till skolans likabehandlingsgrupp som tar hänsyn till dessa vid revidering. Detta finns inlagt i skolans kalendarium. Vårdnadshavarnas delaktighet Mentor ansvarar för att varje förälder årligen får reda på var planen kan läsas. Den kan med fördel gås igenom vid läsårets första föräldramöte. De informeras om att de kan komma med synpunkter till mentor, som vidarefefordrar dessa till likabehandlingsgruppen. Personalens delaktighet Rektor ansvarar för att planen presenteras vid varje läsårsuppstart. Vid samma tillfälle får sedan varje arbetslag möjlighet att diskutera den och komma med synpunkter. Förankring av planen När planen är reviderad och upplagd på hemsidan ska varje mentor informera sina elever om förändringarna. Rektor ansvarar för att hemmen meddelas.
Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärdering av Plan mot diskriminering och kränkande behandling gjordes i aug-15 tillsammans med all personal och skolledning under uppstartsdagarna. Eleverna har fått läsa och kommentera planen under skoltid. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personal, elever och skolledning. Föräldrar har haft möjlighet att lämna synpunkter. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi kommer att tydliggöra förebyggande åtgärder (med procent) för att dessa ska bli mätbara, uppföljningsbara. Detta hade vi inte gjort i plan 2013/2014 varför det inte är möjligt att följa upp på det sättet denna gång. Nästa likaenkät planeras till maj 2016. Årets plan ska utvärderas senast 2016-09-15 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Årets plan utvärderas av likabehandlingsgruppen inför uppstartsdagarna ht-16. Resultatet av förebyggande åtgärder från förra planen presenteras och kommande behov diskuteras och bestäms. Detta arbete ligger till grund för nästa års plan (2016/2017). för att årets plan utvärderas Lennart Norrevik
Främjande insatser Namn Främja likabehandling gällande kön, könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Att alla ska ha samma möjligheter till utveckling och kunskap och känna en gemenskap och delaktighet. Detta oavsett kön, sexuell läggning, könsidentitet och uttryck. Insats Vi kommer att lyfta likabehandling utifrån ett normkritiskt perspektiv i arbetslagen. Det handlar alltså om att; synliggöra normer ifrågasätta normer synliggöra privilegier granska sin egen position. Målet är att bemöta eleverna lika. Vi ser till individen och inte dess könstillhörighet. Alla har lika stort tal- och rörelseutrymme. Vi lockar och uppmuntrar eleverna att ha olika intressen och att de ska våga testa nya lekar och umgås med kompisar som de kanske vanligtvis inte umgås så mycket med. Vi pratar med eleverna om stereotypa föreställningar och fördomar. Vi granskar media och läromedel, för att väcka tankar och funderingar kring genus och kön. Ledningsgruppen planerar. All personal genomför.
Namn Främja likabehandling gällande kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Att alla elever ska känna sig trygga och trivas i skolan. Alla ska bli bemötta med respekt och visa varandra hänsyn och tolerans. Uppföljning sker kontinuerligt på arbetslagsmöten, i trygghetsteamen och på våra elevhälsoteamsmöten. Insats I alla årskurser jobbar vi med värdegrunden och hur vi bemöter varandra. Vi pratar och diskuterar i klasserna, hur det är att vara en bra kompis och vi lyfter upp det som kan förändras och bli ännu bättre. På klassråden får eleverna möjlighet att ta upp saker, som de tycker är viktiga för deras skolgång och för att de ska må bra i skolan. I varje klass finns det elevrådsrepresentanter, som träffas i elevrådet och tar upp klassens synpunkter där. Det går sedan vidare till skolans rektor och biträdande rektorer, så att de får en god inblick i elevernas åsikter. All personal markerar tydligt när de ser eller hör en kränkande handling. Vi hjälps åt att minimera användandet av hårda och kränkande ord, genom att markera nolltoleransen mot sådana ord. Vi vuxna är där eleverna är, för att visa på att vi finns där för deras skull och för att de ska känna en trygghet i skolan. Kurator och skolsköterska och biträdande rektor ska under året gå runt i alla klasser för att presentera sig, göra sig kända och sprida var och till vem man kan vända sig. All personal på skolan
Namn Främja likabehandling gällande etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Att alla elever har lika värde oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Insats Tillsammans med eleverna analyserar och diskuterar vi fördomar och föreställningar om olika etniska grupper, som kan förekomma i media eller läromedel och som vi själva har. Vi uppmärksammar olika högtider och traditioner, så att eleverna ska kunna känna sig stolta och trygga i att prata om sin religion. Öka kunskapen. Vi uppmärksammar FN-dagen och arbetar med barnkonventionen. Pedagoger, fritidspedagoger
Kartläggning Kartläggningsmetoder Alla elever i år 3-9 har fått svara på en enkät där samtliga diskrimineringsgrunder och övrig kränkande behandling har omfattats. Eleverna i år F-2 har tillsammans med sina föräldrar, fått svara på en enkät anpassad till deras nivå. Rastvärdar är ute på alla raster, för att stötta och hjälpa vid behov. Kameror är uppsatta på skolområdet. På klassråden tas ev. frågor och funderingar från elever upp och dessa tar sedan elevrådsrepresentanterna vidare till elevrådet. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har besvarat en kartläggningsenkät samt deltagit i diskussioner i klassen. Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussion och gemensamt arbete på uppstartsdagarna i början av höstterminen -15. Utifrån kartläggningens resultat skapades ett årshjul, där alla mentorer/fritidspedagoger månadsvis lyfter och arbetar fokuserat på ett specifikt område. Årshjulet ser ut som följande; september - relationen vuxen-elev, oktober - trygga zoner, november - kontaktskapande åtgärder, december - tolerans, januari - social medier, februari - relationen vuxen-elev, mars - tolerans, april - kontaktskapande åtgärder, maj - relationen vuxen-elev Resultat och analys Ett flertal elever upplever att de inte har någon vuxen att vända sig till på skolan. Eleverna har uppgett toaletterna som en otrygg plats på skolan. Ett antal elever svarar att de inte kan tycka om, vara kompis med eller vara kär i vem man vill utan att bli retad. Det är några elever som uppger att de har fått sms eller ett bildmeddelande i sin mobiltelefon där de har blivit retade eller att meddelandet har varit obehagligt på annat sätt. Rykten som sprids om andra och otrevliga blickar är de staplar som mest sticker ut i kartläggningen över elever i år 5-9 och där flest upplever sig utsatta.
Förebyggande åtgärder Namn Förtroendefull vuxen Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Eleverna ska känna trygghet och förtroende för de vuxna på skolan. Varje elev ska ha minst en vuxen som man känner förtroende för och kan vända sig till om man känner sig utsatt eller är orolig för en kamrat. Åtgärd F-3 Vi bekräftar dagligen varje enskild elev bl.a. genom att hälsa och kolla av hur de mår. Vi ger uppmuntrande kommentarer och tar elevernas åsikter på allvar. Vi följer upp det som händer på rasterna, både enskilt och i helklass. Fritids möter direkt efter skolan upp de elever som de har ansvar för efter skoltid. 4-6 Pedagogerna påtalar att de för likadant i alla klasser för att skapa rättvisa mellan klasserna. I arbetslaget undervisar vi alla elever i årskursen och besöker varandras lektioner för att skapa många kontaktytor med alla elever. 7-9 Vi använder mentorsboken som en kommunikationskanal där eleven kan skriva i förtroende till sin ansvarslärare. Vid skolstarten på höstterminen arbetar vi med dokumentet "Tio tips för en inkluderande skolstart". Konkreta tips på hur vi på skolan kan få alla elever att känna sig sedda och uppmärksammade och få en positiv start på läsåret. Motivera åtgärd Av eleverna i årskurs 3-5 uppger 78 % att de har förtroendefull vuxenrelation i skolan eller på fritids. Motsvarande för årskurs 6-9 är 55 %. Alla elever ska ha minst en förtroendefull vuxenrelation att vända sig till då man känner sig utsatt i skolan och behöver stöd. All personal på skolan
Namn Trygga zoner Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Våra elever ska känna sig trygga på skolans hela område. Åtgärd Vi har ett rastvärdsschema som säkerställer att det alltid finns vuxna ute på rasterna och de ska cirkulera så att alla ytor täcks upp. Rastvärdarna bär västar, så att eleverna lätt kan se och söka upp dem. På låg- och mellanstadiet arrangerar vi gemensamma aktiviteter, så att elever från olika klasser och i olika åldrar kan mötas. På högstadiet har vi flyttat ett arbetsrum, så att det nu ligger närmare ytorna där eleverna befinner sig på deras lektionsfria tid. Vi har bestämda platser i klassrummen och de yngre eleverna har även bestämda platser i matsalen. Detta för att ingen ska känna sig utanför eller bortvald. På klassråd och mentorstid pratar vi om otrygga zoner och därefter sätter vi in lämpliga åtgärder. Motivera åtgärd I enkäten framkom det att ett flertal elever inte tyckte att det var tillräckligt med vuxna ute på skolgården under rasterna och det var några platser som de kände sig otrygga på. Det fanns elever som kände att de ibland hamnade utanför när det skulle väljas platser eller göras grupper. Mätpunkter: - 62% av eleverna i årskurs 3-5 uppger att de alltid eller ofta är trygga på toaletterna. Av årskurs 6-9 uppger 75% detsamma. - Se även resultat omklädningsrum och matsal. All personal på skolan
Namn Sociala medier Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Eleverna ska känna sig trygga då de är ute på sociala medier. Åtgärd F-3 har mobilförbud på skol- och fritidstid. Värdegrundsarbete där eleverna får fiktiva problem att diskutera kring. Utbilda eleverna i vett och etikett på sociala medier. Riktade frågor i mentorsböckerna, som handlar om nätet. Visa intresse för vad eleverna gör på nätet och lyfta fram allt positivt som sker där. Motivera åtgärd Det finns elever som har upplevt sig kränkta och utsatta på sociala medier. Mätpunkter; Av eleverna i årskurs 3-5 är det 8% som uppger att de blivit utsatta för nätkränkningar. 15% har blivit utsatta på sina mobiltelefoner. Av eleverna i årskurs 6-9 uppger 8% att de blivit utsatta i sina mobiler. 11% har blivit utsatta för nätkränkningar. Pedagoger och fritidspedagoger Namn Tolerans Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Alla elever ska känna sig trygga och accepterade. Åtgärd Vi visar att olikheter kan vara en styrka. Att det är ok att bryta normen. Vi uppmärksammar temadagar och evenemang som främjar mångfald. Vi använder oss av film, rollspel, skönlitteratur och diskussioner för att lyfta och uppmuntra normbrytande beteenden. Vi blandar klasser för att öka möjligheten till kontaktskapande. Gemensamma rastlekar och leklådor bjuder in till lekar. Vi engagerar elevstödjarna på mellan- och högstadiet i aktiviteter på rasterna. På lågstadiet har vi t.ex. hemliga kompisar och lekgrupper. Motivera åtgärd Det finns elever som känner att de inte riktigt kan vara sig själva och upplever att toleransen på skolan inte alltid är så hög, som den borde vara för att alla ska känna sig trygga och accepterade. Mätpunkter; - 21% av årskurs 3-6 uppger att man inte kan tycka om vem man vill. - 9% av eleverna som går på fritids uppger att de inte kan ha vilka kläder de vill utan rädsla för att bli retade. - 34% av årskurs 6-9 uppger att de blivit utsatta för otrevliga miner. - 27% av årskurs 6-9 uppger att de fått veta att rykten spridits om dem eller elaka ord. All personal på skolan
Rutiner för akuta situationer Policy Vi vill att alla elever ska känna sig trygga och sedda och att ingen ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skolan har ett rastvärdsystem där de vuxna aktivt rör sig bland eleverna, för att få god uppsikt över alla platser utomhus där eleverna finns på lektionsfri tid, samt vid toaletter. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Varje elev har en ansvarslärare, som de kan vända sig till i lägen där de behöver stöd. Skolan har en kurator, som eleverna själva eller med hjälp av en vuxen kan kontakta vid behov. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Rutiner och stöd återfinns i STRUKTURSTÖDETS dokumentationsblanketter 1-4. Då barn eller elever upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal ska utredning ske av rektor i samråd med grundskolechef och barn- och utbildningsförvaltningens personalavdelning. 1. Incidentrapport/Utredning En enklare utredning kan anses tillräcklig om händelsen varit bagatellartad och det räcker med några frågor för att få händelsen klarlagd och därefter uppklarad. I dessa situationer är blankett 1 tillräcklig för att dokumentera det inträffade. Kopia på Incidentrapport/Utredning (blankett 1) ska skickas till grundskolechef i omedelbart samband med händelsen. I akuta fall ska huvudman informeras via telefon. I andra fall kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta fler barn eller elever samt personal, uppföljning av åtgärder över tid kan bli aktuella. Gå i dessa fall vidare till blanketterna 2-4. Fortfarande ska Incidentrapporten anmälas till huvudman enligt ovan. 2. Samtal med den utsatte del av utredning. Efter det första utredande samtalet kan också ytterligare stöd- och uppföljningssamtal planeras in som en åtgärd. 3. Samtal med den som upplevs utsätta del av utredningen. Efter det första utredande samtalet kan också ytterligare stöd- och uppföljningssamtal planeras in med regelbundenhet. 4. Åtgärder och avslutande av ärende Flera olika åtgärder kan bli aktuella i ett ärende rörande diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling. Beslut om att avsluta ett ärende med anledning av att diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandlingen har upphört sker också på blankett 4. Kopia på Avslutande av ärende (blankett 4) ska alltid skickas till grundskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Strukturstöd ska användas både för att utreda när elev kränks av andra elever samt när elev kränks av personal. Personalärenden hanteras av rektor. Föräldrar till utsatt elev, ska vara väl informerad under hela utredningen. Rutiner för uppföljning Trygghetsteamet följer upp i de ärenden de varit inkopplade. Annars ligger ansvaret på klassläraren, att följa upp åtgärderna. Rutiner för dokumentation Kommunens strukturstöd ska användas för att dokumentera incidenter och följa upp åtgärder. Den vuxna, som ser eller får kännedom om en incident där en elev har känt sig kränkt eller trakasserad, fyller i strukturstödsblanketterna och lämnar till rektor. Ansvarsförhållande Samordnaren för trygghetsteamet har ansvar över att föra vidare ärenden till trygghetsteamet. Rektor har det övergripande ansvaret för att rutinerna följs.