Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Citronfjärilen 2014

Relevanta dokument
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Citronfjärilen 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Upphärads skolas fritidshem 2013

Skolplan för Svedala kommun

Kvalitetsarbete i förskolan

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Akvarellen 2014

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Storken 2014

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Soluret 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Skogslyckan 2014

Kvalitetsredovisning Läsår

Arbetsplan för Kometen

Kvalitetsrapport Så här går det

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kometen 2013

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Solstrålen 2013

Verksamhetsplan. för. En Reggio Emilia inspirerad förskola

Förskolan Skogsgläntan

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Arbetsplan Årsunda förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Arbetsplan Jämjö skolområde

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kvarnen 2013

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fjärilen 2013

Qualis kvalitetssäkringssystem

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Soluret 2012

Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden :

Förskollärarprogrammet

1 (5) Verksamhetsbeskrivning Dellens förskola

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Förskolan Solbacken. Köpings kommun. Läsår Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell

Vilka är Pysslingen Förskolor?

Arbetsplan Jämjö skolområde

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Ollonborren 2013

BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Lööw (6)

LIKABEHANDLINGSPLAN. FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde

Systematiskt kvalitetsarbete

IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lyckan 2013

Avdelningsplan! för! Havet!

Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Vällingklockan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lillegården 2013

Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Förskolan Matrisen K V A L I T E T S G A R A N T I

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Husaren 2013

Kvalitetsarbete. Stora Paletten. Läsåret

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Strömslundsskolans fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Dalkjusans skola

Arbetsplan. För. Paradisskolans Gröna Arbetslag 7-9. Läsåret 15/16

Riktlinjer för medborgardialog

Fritidshem och skola i samspel

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.

Lokal verksamhetsplan Förskolan

Arbetsplan för Fågelvägens förskola Avdelningen Myggan

Kollegiala observationer Hummelstaskolan Enköpings kommun. Hummelstaskolan. Kollegiala observationer bakgrund, syfte, mål och arbetsgång.

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport Så här går det

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

Arbetsplan för Hamneda förskola

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Muskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck

Vägledarutbildning på uppdrag av Region Örebro Län

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Upphärads skola

Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM

Likabehandlingspla n. Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/

Förväntansdokument Bodals Skola F-9

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord

Centrala Östermalms Förskolor

Tränarguide del 1. Mattelek.

Kvalitetsdokument 2014/2015, Prästkragens förskola

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

En försko k la l Ett arbetslag Hur går vi vidare?

Transkript:

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Citronfjärilen 2014

Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall alla barn ha en bra lärandemiljö... 5 I Trollhättan skall barnen och deras vårdnadshavare ha inflytande över och delaktighet i barnens lärande och utveckling... 5 EFFEKTER OCH ANALYSER AV STADENS STYRANDE POLICYS... 6 Demokratipolicy... 6 Kvalitetspolicy... 6 Personalpolicy... 6 Miljöpolicy... 7 Policy för folkhälsa och trygghet... 7 Ansvarig... 7 Citronfjärilen, Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola 2(7)

KVALITÉTSARBETE På förskolan arbetar man utifrån de lagar, mål och riktlinjer som uppdraget innebär. I samband med förändringsarbetet som pågått på förskolan har förskolechefen tillsammans med pedagogerna förtydligat, formulerat och lyft fram verksamhetsmål och pedagogiska ställningstaganden som ska gälla på förskolan. Det har medfört att det blivit enklare för pedagogerna att förhålla sig till verksamhetsmålen och grunden för arbete mot ett enat förhållningssätt på förskolan har tagit form. Tydliga mål och riktlinjer har varit till stöd för de utvecklingsprocesser som pågått i verksamheten för barn, pedagoger och verksamhet. Fokus har varit att framhålla Barnet som huvudperson på förskolan. Därför har medarbetarna professionellt bråkat med sina tankar kring begreppen; det kompetenta barnet, pedagogernas förhållningssätt, förskolans organisation och den pedagogiska miljön. Vilket inneburit att pedagogerna idag mer reflekterar kring sin pedagogroll och sitt uppdrag. De pedagogiska miljöerna har förändrats och barnen lyfts fram och synliggörs som viktiga på förskolan. Genom arbetsverktyget pedagogisk dokumentation och reflektionsarbete har barnens lärprocesser blivit en pedagogisk medvetenhet för pedagogerna att framhålla och arbeta utifrån. Pedagogerna har blivit mer inlyssnande och nyfikna på barnen. Vilket också inneburit att miljöerna har blivit mer tillgängliga för barnen samt att verksamheten och pedagogerna är mer flexibla i att följa barnen i deras intresse, lust och nyfikenhet. I förskolans organisation har även fokus lagts på ökad samverkan såväl inom enheten som enhetsöverskridande. Pedagogernas lärandetillfällen har inte blivit fler men inspirationsflödet och det kollegiala lärandet har ökat. Vilket är till gagn för båda enheter. De hjälper och utvecklar varandra. På förskolan har man tagit egna pedagogiska ställningstaganden under rubrikerna, det kompetenta barnet i fokus, pedagogernas förhållningssätt, förskolans organisation och den pedagogiska miljön. Dessa ställningstaganden har kontinuerligt speglats mot den verksamhet som bedrivs. Med pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg har pedagogernas återkommande reflekterat kring barns lärande och förskolans måluppfyllelse. Arbetsplatsträffar, reflektionskvällar, KU-kvällar och utvecklingsgrupper sker i samverkan mellan områdets båda förskolor. De gemensamma mötesformerna har inneburit att även pedagogerna börjat reflektera kring sin egen verksamhet ur ett helhetsperspektiv. De får syn på sin egen verksamhet genom upptäckandet och granskandet av vänförskolan. Ett värdefullt arbetsverktyg för pedagogerna i det systematiska kvalitetsarbetet är den digitala loggbok de dokumeterar i. Kontinuerligt dokumenteras barns lärprocesser som det reflekteras det kring. Reflektions- och analysarbetet ger pedagogerna vägledning i hur de ska planera och arrangera verksamheten för barnen under kommande vecka så att processerna har möjlighet att leva vidare och leda till utveckling. Fokus har riktats till förskolans gemensamma arbete med "tema Närmiljö". Genom ett projekterande arbetsätt har barnens möjligheter för upptäckande och undersökande framstått som självklara vägar till kunskap. Pedagogerna har varit nyfikna på barnens lärprocesser och sett sig själva som barnens medforskare. De lär av varandra. I veckoreflektionen berättar avdelningarna för varandra om vad som pågår i deras projekt. Nya frågeställningar och nyfikenhetsfrågor uppstår. Lärande och utveckling sker på individ, grupp och verksamhetsnivå. Social struktur investeras i första hand i specialkompetenser. Kommunikation möjliggörs via tolkar. Det stora antalet 15timmarsbarn gör att en betydande del av den investering som social struktur utgör tappas genom utebliven ersättning för barnen som går 15 timmar under sommaren. Citronfjärilen, Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola 3(7)

Åtgärder för utveckling Fortsätta fördjupa oss i de på för förskolan satta verksamhetsmål Verksamheten utgår ifrån barnen där pedagogisk dokumentation är verktyget. Våra inom- och utomhusmiljöer ska vara tydliga och påverkbara för barnen och erbjuda olika mötesplatser. Det ska vinnas en tydlig röd tråd mellan hemvisterna. Dialog och samverkan mellan ALLA är grunden där olika ger goda relationer, kreativitet och utveckling. Fortsätta med det främjande arbetet utifrån likabehanlingsplanen. Det innebär att, Aktivt arbeta med barns språklighet och språkutveckling Ge alla barn möjlighet att vara med Skapa Vi-känsla. Se barns likheter och olikheter som en tillgång. Uppmuntra barns empatiska förmåga. Samarbeta med barnens föräldrar. Arbeta för pedagogernas gemensamma förhållningssätt. Dessutom ska skolområdets policy för ett interkulturellt arbetssätt återimplementeras i verksamheten. I en verksamhet där "Barnet ska ses som huvudperson" behöver barns möjligheter synliggöras och fokuseras även framöver. REDOVISNING AV UPPDRAG Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas Med en tilltro till barns förmågor och genom ett undersökande och utforskande arbetssätt skapas det möjligheter för barnen att prova sina förmågor, sin nyfikenhet och sina intressen. Pedagogerna har antagit ett reflekterande arbetssätt. Det uppstår ständigt nya frågeställningar att processa vilket är lika stimulerande som påfrestande för pedagogerna. Med tydliga mål och genom kollegialt lärande fortsätter utvecklingsprocesserna framåt i en verksamhet där barnens lärande och utveckling står i centrum. Samverkan mellan förskolan och Lextorpskolan pågår. Övergången för sexåringarna till förskoleklass har varit behaglig. Barnen har redan etablerat en relation till skolan när de börjar där. Genom kontinuerliga reflektions- och analysarbeten kring barnen och deras lärprocesser får pedagogerna vägledning för hur miljöer, material och aktiviteter ska formas för att på bästa sätt möta barnen och deras kompetens. det är utifrån barnens intresse, förutsättningar och förmågor som aktiviteter skapas, formas och erbjuds. Pedagogerna har antagit rollen att vara barnens medforskare i en miljö där barnens lärande och utveckling är i fokus. Åtgärder Alla medarbetares delaktighet i att reflektera kring barnssyn, kunskapssyn och lärprocesser Citronfjärilen, Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola 4(7)

I Trollhättan skall alla barn ha en bra lärandemiljö Förskolans lärande miljöer har blivit mer tillgängliga för barnen idag. Därigenom har deras möjlighet till inflytande och delaktighet i sin egen vardag ökat. Vilket är värdefullt eftersom det är viktiga faktorer för varje barns motivation, inspiration och kreativitet. Dock behöver arbetet med syfte och målformulering kring de olika pedagogiska miljöerna bli tydligare. Detta för att säkerställa innehåll och kvalitet i alla de strävans mål som förskolan har att uppfylla när det handlar om barns rätt till lärande. Arbetet med tema "Närmiljö" samt lärande miljön kring begreppet "måltiden" har fortsatt pågått. Gemensamt fokus över tid har lett till delat vidgat lärande. Ett ständigt arbete pågår med att försöka få till miljöer som är tillgängliga och stimulerande för barnen. Att få till miljöer som utgår från barns perspektiv är svårt och har blivit en utmaning som arbetslagen har kommit olika långt i. Det är pedagogernas förhållningssätt och synsättet på sig själv som pedagog som utmanas. Med gemensam kraft måste vi fortsätta utmana oss och våga förändra så att förskolans miljöer blir stödjande för alla barns lärande. Åtgärder Fortsätta utveckla den röda tråden i våra miljöer så att den hela vägen bildar ett sammanhang som är tydligt, välkänt och utmanande för barnen. I Trollhättan skall barnen och deras vårdnadshavare ha inflytande över och delaktighet i barnens lärande och utveckling Pedagogerna synliggör sitt arbete med barnen i verksamheten på många olika sätt. Vårdnadshavarna får möjlighet till daglig återkoppling på vad deras barn har varit med om under dagen. Bildskärm, dator, Ipad och kamera finns på varje avdelning. Dokumentation finns tydlig och tillgänglig i såväl tamburen som inne på avdelningarna. Veckobrev skrivs och finns tillgänglig på förskolan såväl som på Trollhättan Stadshemsida. Föräldramöten och utvecklingssamtal hålls. Föräldrars intresse för verksamheten och barnens vardag har ökat. Pedagogerna arbetar aktivt med att vara nyfikna på barnen och deras lärprocesser. Genom dokumentationer får både barnen själva och pedagogerna stöd när de visar och berättar för föräldrarna om händelser och lärande i barnens vardag. Med bilden som stöd får föräldrarna ökad insyn i verksamheten och därmed ökar även deras möjlighet till delaktighet. Den dagliga tamburkontakten ses som främsta tillfället för föräldrar att få insyn i och inflytande i verksamheten. Åtgärder Förskolan behöver hitta nya former för mötesforum för att öka vårdnadshavarnas deltagande och delaktighet på förskolan. Ett arbetslag ska erbjuda utvecklingssamtal på ett nytt sätt, gruppsamtal. Förslag finns även att dessa kan erbjudas i språkgrupper Citronfjärilen, Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola 5(7)

EFFEKTER OCH ANALYSER AV STADENS STYRANDE POLICYS Demokratipolicy Nämnderna skall stärka demokratin och öka medborgarnas insyn, deltagande, inflytande och delaktighet i samhällsutvecklingen i allmänhet och i den kommunala verksamheten i synnerhet På förskolan jobbar vi för ett enat förhållningssätt och samverkan som innebär dialog och kommunikation med alla. Det handlar om att synliggöra värderingar. Hur skapar vi möjligheter för möten på förskolan? Detta behöver tydliggöras och diskuteras för att vi på bästa sätt ska klara möta barn, vårdnadshavare och alla som kommer i kontakt med vår verksamhet. Genom de på förskolan formulerade verksamhetsmålen blir även demokratigrunderna i MRP och Fn:s barndeklaration något som ska genomsyra vår verksamhet. Med stöd av arbetsverktyget pedagogisk dokumentation har vi fokus på barns lärprocesser och kunskapsutveckling. Våra inom- och utomhusmiljöer ska vara tydliga och påverkbara för barnen och erbjuda olika mötesplatser. Det ska vinnas en tydlig röd tråd mellan hemvisterna. Därav borgar vi för en bra lärande miljö. I dialog och samverkan mellan alla skapar vi grunden för goda relationer. Vilket även innebär att vi även ska vara inlyssnande till föräldrar och deras tankar, funderingar och kunskaper. Det är viktigt att lyssna in barns tankar, frågor och antaganden för att möta dem så att de får ett inflytande över och därmed får en förståelse för att kunna ta ansvar utifrån sitt sammanhang. Kvalitetspolicy Nämnderna skall målmedvetet verka för en god kvalitet som bygger på ständiga förbättringar och fokuserar på kunder/brukare. Förändringsarbetet innebär en strävan att uppnå en förväntad kvalitetsutveckling enligt det nationella uppdragets intentioner. I dag går större andelen av barn i åldersgruppen 1-5 år i förskola under hela eller delar under denna period. Insikten om att det inte är en kostnad utan en investering som görs för våra barn är avgörande på de insatser som behövs i verksamheten Som pedagog är det av yttersta vikt att få insikt om vilken makt och påverkan man har i de förutsättningar som man skapar i barnens miljö där man själv är den viktigaste och avgörande pusselbiten. Att lägga fokus på barns möjligheter är avgörande och påverkar barns miljö och därmed kvalitet. Personalpolicy Personalpolitiken bygger på alla medarbetares vilja till medansvar och delaktighet och ska ge förutsättningar för ett ledarskap och medarbetarskap som bidrar till att stadens mål uppnås. Att som ledare tydligt ge en vägriktning utifrån uppdraget är viktigt för att varje medarbetare ska få förutsättningar till påverkan och inflytande. Det är även viktigt att varje medarbetare tar ett eget ansvar för att sätta sig in i sitt specifika uppdrag och vad det innebär. Utifrån detta ska innovation, kreativitet och entreprenörskap få florera, i dialogform medarbetare emellan. Att arbeta med organisationen i förändringsarbete är avgörande för att allas kompetenser effektivt ska nyttjas, men det finns en gräns där resurserna blir för knappa. I mitt ansvarsområde tillskjuts social struktur för att stödja våra förutsättningar att skapa god kvalite, eftersom Citronfjärilen, Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola 6(7)

vi samtidigt har många barn placerade 15 timmar utifrån områdets struktur försvinner en stor del av denna investering ut andra vägen När medarbetare är deltidssjukskrivna är det synligt i statistiken som hela frånvarodagar. Detta gör att sjukfrånvarostatistiken inte alltid ger en rättvisande bild. Vid sjukfrånvaro återkommande eller vid längre frånvaro kommunicerar jag som ansvarig chef med den enskilde medarbetaren och i aktuella fall med Hälsan. Miljöpolicy Nämnderna har ett ansvar att bidra till att visionen "Trollhättan - bärare av god miljö" upprätthålls. Det innebär att bidra till att bygga ett samhälle för alla som bor och verkar i Trollhättan, där vi förenar ekologisk balans med ekonomisk, teknisk och social utveckling. Skog natur och varsamhet om resurser tillhör vår vardag. Att följa inköpsavtal är viktigt eftersom det där har tagits miljöhänsyn vid upphandling. I stort följs dessa av verksamheten Policy för folkhälsa och trygghet Trollhättan ska vara en trygg och säker kommun att bo, verka och vistas i. Samtliga nämnder har ansvar för att skapa förutsättningar för utveckling av en god, jämlik och jämställd hälsa för alla i Trollhättan. Vikten av att arbeta med att få vara olika och att olika är en tillgång är viktigt. Inom förskolan ska vi grundlägga att barn ska få vistas i en miljö där de vågar kan och vill leka och lära. Inflytande där vi lyssnar in barnen och vårdnadshavarna kring deras frågor tankar och funderingar och att ge respektfulla val. Fokus ska ligga på individers möjligheter istället för tillkortakommanden. Att se satsningar på barn, elever och pedagoger som en investering istället för en kostnad. Ansvarig Chef: Pernilla Alm Titel: Tf förskolechef Citronfjärilen, Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola 7(7)