Så här vill vi ha det

Relevanta dokument
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Förskollärarprogrammet

Skolplan för Svedala kommun

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Qualis kvalitetssäkringssystem

Framgångsrika skolkommuner SKL

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Arbetsplan Jämjö skolområde

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Arbetsplan Jämjö skolområde

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris

Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola

Verksamhetsplan 2016

Arbetsplan Årsunda förskola

Arbetsplan för Kometen

Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

Policy för bedömning i skolan

Beslut för gymnasieskola

SKOLFS. Inledande bestämmelser. Introduktionsperioden. Syfte. Utvecklingsavdelningen Charlotte Wieslander (7) Dnr :1549

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Kvalitetsrapport Så här går det

Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun. Ungdomspolitisk strategi

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete

Skolbeslut för vuxenutbildning

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället

Vilka är Pysslingen Förskolor?

VERKSAMHETSPLAN OCH NYCKELTAL

Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/

Kvaliten på fritidshemmet, hur och för vem mäter vi den? Lena Garberg Högskolan Väst

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

LÄRARES YRKESETIK. Förslag till innehåll och utformning

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter

Lärarförbundet är Sveriges största lärarorganisation har valt oss

Beslut för grundsärskola

Processinriktning. Anvisning. Diarienummer: KS 2015/2121 Dokumentansvarig: Utveckling, planering och uppföljning, Utvecklingsledare

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Lönekriterier för lärare *) inom Barn och Familj i Eslövs kommun

Kvalitetsarbete i förskolan

Statens skolverks författningssamling

Södertäljes skolor lyfter. Antagen av kommunstyrelsen 3 september 2010

Lärarförbundet Skolledare är det självklara valet

Grundsärskolan. Arbetsplan. Stenbergaskolan i Ljusne. ht 08. vt 08. ht 07

Skolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3

Fritidshem och skola i samspel

Kollegiala observationer Hummelstaskolan Enköpings kommun. Hummelstaskolan. Kollegiala observationer bakgrund, syfte, mål och arbetsgång.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Verksamhetsplan Habiliteringen. Habiliteringen, Habilitering & Hälsa

Syfte med

Karriärtjänster i praktiken Förstelärare i Sundsvalls kommun. Anna-Karin Westman och Katina Thelin, Centrum för kunskapsbildning (CFK), Sundsvall

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Handlingsplan för skolutvecklingen på Toråsskolan

XX Kommun. YY.YY 2016 Professor Tomas Kroksmark

Tällbergs skola och fritidshem

Verksamhetsplan. för. En Reggio Emilia inspirerad förskola

Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

Barn- och Utbildning Skolbiblioteksplan

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Kulturskoleanordnare i Järfälla

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Likabehandlingsplan för läsåret

Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning

Ånge förskolors utvecklingsområden. Implementering av förskolans läroplan 20/1-2011

Riktlinjer för medborgardialog

Ny skollag och förtydligad läroplan för förskolan SKOLVERKET GER FÖRSKOLECHEFEN STÖD

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN

Rutin för betygsättning vid icke legitimerad lärares undervisning

Lokal arbetsplan läsåret

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Regelbunden tillsyn i Skå skola Förskoleklass Grundskola 1-5

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

BFL & IKT (och SUA kommer )

Beslut för grundsärskola

Systematiskt kvalitetsarbete

VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola

Plan mot kränkande behandling Rönnowskolan 4-9

Strategi för Föreningen kulturarvsfostran i Finland

IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016

Ledarskap , Såstaholm

SKOLMATEN OCH ELEVINFLYTANDE

Förskolan Solbacken. Köpings kommun. Läsår Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell

Beslut för fritidshem

Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Som svar på remissen överlämnas och åberopas denna promemoria.

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Särvuxpedagogernas rikskonferens 2010

Utredningen om samhällsorientering för nyanlända invandrare. Sverige för nyanlända

Rutin för lönegrundande medarbetarsamtal

Avdelningsplan! för! Havet!

Transkript:

SKOLLEDARFÖRENINGEN 2000-talets skolledare -skolutvecklingens spanare vägvisare och regissör Programskrift för Lärarförbundets skolledare

Ett ledarskap för dagens och framtidens skola bygger på såväl gedigna grundförutsättningar som flexibla förhållningssätt. Fyra hörnstenar som grund Lärarförbundets programskrift för skolledare bygger på fyra hörnstenar. Med den vill vi lägga en stabil grund för en hållbar skolledarroll i en skola i ständig utveckling. Utbildningspolitiskt program Framtidens lärande Vi vill påverka och forma övergripande perspektiv för framtidens lärande: En flexibel skola där varje elev kan realisera sina utbildningsdrömmar Lärare och skolledare med makt och ansvar för den enskilda skolans arbete Självstyrande skolor i ett mångformigt utbildningssystem Ett ökat statligt ansvar för kvalitet och likvärdighet Ökade investeringar i utbildning Personalpolitiskt måldokument Lön, tid och makt I Lön, tid och makt slår vi fast målen för Lärarförbundets politik när det gäller inflytande, lön, arbetsorganisation, arbetstid, ledarskap, kompetensutveckling arbetsmiljö mm. Det övergripande målet är uppvärdering av yrket. Diskussion bland medlemmarna Skolledaren in i 2000-talet Broschyren om skolutvecklingens spanare, vägvisare och regissörer syftade till att stimulera en dialog, diskussion och debatt om skolledarrollen i framtidens skola. Resultatet av den processen, där många röster gjorde sig hörda, är en av hörnstenarna i denna skrift. Vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet En ny lärar- och skolledarutbildning är antagen. En av regeringen tillsatt expertgrupp har sett över skolledarrollen och dess förutsättningar. Skollagen och läroplanerna är under översyn. Nya mötesplatser skapar nya frågor. Lärandet är satt i fokus. Broar byggs där tidigare skilda arenor nu blir gemensamma tankesmedjor för dialog och reflektion i utvecklandet av ny praxis. Om kunskap är samhällets viktigaste kapital, då måste väl skolledaren var samhällets viktigaste kapitalförvaltare.

VISION Lärarförbundet är en kompetent, kreativ och konstruktiv kraft i formandet av framtidens lärande. Skolledaren har förutsättningar för att leda detta lärande. I en lärande organisation med ett demokratiskt, lärande och kommunikativt ledarskap finns främjande förutsättningar. Kunskap är ett kapital som måste förvaltas och förnyas på alla nivåer såväl personligt som nationellt. Kunskap är en investering, inte en kostnad, men som måste få kosta. Lärarförbundet är en viktig aktör på formuleringsarenan och skolledaren en spjutspets på realiseringsarenan. MÅL I en skola för alla, genomsyrar ett förståelse- och värdegrundat ledarskap alla skolans processer. Skolledaren är en garant för varje elevs rätt och tillgång till det livslånga lustfyllda lärandet i en flexibel lärmiljö. Skolledaren leder lärares lärande om lärande och skapar förutsättningar för detta samt en djupare förståelse för skolans uppdrag hos alla verksamma i skolan och dess intressenter. Skolledaren ansvarar för att dokumentation, uppföljning och utvärdering leder till reflektion och utveckling av skolan. Skolledaren har erforderliga förutsättningar för sitt uppdrag. Vision Mål Medel MEDEL Ett förverkligande av detta ledarskap i dagens och framtidens skola kräver: Inventering, identifiering och avveckling av strukturella hinder på nationell och kommunal nivå Tydlig skolpolicy i kommunen kopplad till lönekriterier, kompetens- och kvalitetsutveckling Tydliga ramar för ansvar och befogenheter Tydlig delegationsordning Respekt och tillit att utföra uppdraget Arbetsorganisation som möjliggör genomförande av uppdraget Mötesplatser för utmanande tankeutbyte och reflektion Nätverk, mentorskap, handledning

Uppdraget Skolans samhällsuppdrag bygger på att skolans verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värden. Tolkning och förståelse av detta uppdrag ligger till grund för det lokala genomförandet. Rektor har en nyckelroll när det gäller att förverkliga en nationellt likvärdig skola av hög kvalitet. Rektor har ett dubbelt ansvar, ett statligt och ett kommunalt. Det statliga ansvaret innebär att rektor ska vara förtrogen med såväl lagar och förordningar som läroplaner och den dagliga verksamheten. Det åligger rektor att särskilt verka för den pedagogiska utvecklingen och att ansvara för att verksamheten som helhet inriktas på de riksgiltiga målen för skolan. Rektor har ansvar för utvärdering och uppföljning av skolans mål i förhållande till de nationella och kommunala målen samt målen i skolans lokala arbetsplan. Det kommunala ansvaret innehåller ett chefskap med ansvar för ekonomi, personal och arbetsmiljö. Rektors uppgift blir att omvandla kommunala resurser till stöd för lärande och utveckling. I sitt uppdrag att uppfylla skolans mål med kommunala medel ställs skolledaren inför en rad dilemman. I dessa dilemman måste alltid elevernas bästa vara utgångspunkten. Balans mellan statliga och kommunala mål och tilldelade resurser Tydlig kommunal skolpolicy Tydlighet i ansvar och befogenhet Mötesplatser Delaktighet i beslutsprocesser Mentorskap Kontinuerlig kompetensutveckling

Ledarskapet En ledare i en lärande organisation skapar goda betingelser för skolutveckling. Skolledares och lärares pedagogiska ledning koncentreras på skolans huvudprocess elevers lärande. Att leda en skola i utveckling är att utmana rådande föreställningar om lärande och undervisning. Det innebär bl.a. att utveckla nya begrepp och modeller och att hitta nya tillvägagångssätt. Detta låter sig inte göras utan att man omprövar egna föreställningar och ifrågasätter traditionella rutiner och synsätt. Ett förståelse- och värdegrundat ledarskap innebär en djup förståelse för uppdraget, där ledaren tydligt kommunicerar visioner, mål och resultat, där elevers lärande är i fokus. Att arbeta i en lärande organisation kräver ett demokratiskt och lärande ledarskap som fokuserar på utveckling och kvalitet. Ledaren uttrycker höga förväntningar och stor tilltro till sina medarbetare och deras förmåga och engagemang. I en lärande organisation prövas erfarenhetsbaserad kunskap mot ny kunskap. Dialog och reflektionen har en given plats i denna process. Ett nära ledarskap kräver ett aktivt ledarskap. Dialogen leder till lyhördhet, lust och legitimitet för alla inblandade. Ett rimligt ansvarsområde Ledningsgrupp/team Nätverk Handledning Reflektionstid Ledarutveckling

Kompetensutveckling Skolans organisation och kompetens måste styras av vad som ska åstadkommas. Kompetensutveckling blir mer av utvecklingskompetens, att ständigt koppla teori och praktik i en lärande process. I stället för kompetensförstärkning, då man lär mer av det man redan kan, fokuseras kompetensförnyelse, som stimulerar till ifrågasättande av givna föreställningar i vardagen. Erfarenhetsbaserade kunskaper i utvecklingsarbetet prövas mot ny kunskap. Medarbetare och ledare speglar sin praktik och utvecklar ett lärande och reflekterande förhållningssätt till sin yrkesutövning. Tid och dokumentation är två viktiga faktorer i detta arbete liksom ett systematiskt tillvägagångssätt. Nya kompetenser leder till konsekvenser - i arbetet och i organisationen. Den förändrade skolledarollen kräver både en djupare förståelse av uppdraget och en bredare kompetens. Verksamheten har blivit mer komplex och mångfacetterad. Det innebär inte att rektor ska göra mer eller leda fler utan att rektor ska ha ledningen över skolans utveckling. Kompetensutveckling syftar till att skapa bättre förutsättningar för att fullgöra uppdraget. I en lärande organisation har alla ett stort ansvar för sin egen kompetensutveckling. Karriärtjänster Forskningsmöjlighet Kontinuerlig kompetenshöjning Yrkesutveckling Eget ansvar

Förutsättningar Strukturella hinder får inte göras till personliga problem som ska lösas i ett materiellt vakuum. Skolledaren är en del i en kommunal organisation med begränsade resurser. Den kommunala skolpolitiken måste genomsyras av en långsiktig tydlighet och de politiska besluten måste följas av materiella förutsättningar för uppdragets förverkligande. Skolans ledning kräver kvalificerade administrativa resurser. En systematisk kartläggning av rektors förutsättningar samt strukturerade åtgärder som kontinuerligt utvärderas är grundläggande för möjligheten att utveckla skolan. Ledarskapet förutsätter tydlighet. Ansvar och handlingsutrymme måste kopplas till kraven på måluppfyllelse. Det är de professionella i skolan som bäst avgör till vad och hur resurserna ska användas. En tydlig skolpolicy kopplad till tillräckliga resurser, lönekriterier, kompetens- och kvalitetsutveckling skapad i dialog med skolans intressenter utgör garanten för skolans kvalitet. Tydliga mål Tillräckliga resurser Tillit och respekt Samverkande system Delaktighet i beslutsprocesser Kvalificerade administrativa resurser Lön för mödan

SKOLLEDARFÖRENINGEN Box 12229 102 26 Stockholm Tel: 08-737 65 00 kansli@lararforbundet.se www.lararforbundet.se BILD OCH FORM ANDERS KÖRLING TRYCK NORDISK BOKINDUSTRI FÖRSÄLJNINGS AB 2005-03 2.000 EX