Kvalitetsredovisning läsåret 2011/2012, Kungstensgymnasiet Bakgrund och syfte Varje gymnasieskola är skyldig att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Tidigare skulle en kvalitetsredovisning upprättas men detta är inte längre något krav. I stället ska man på den lokala enheten hitta lämpliga former för det systematiska kvalitetsarbetet. På Kungstensgymnasiet har vi ändå valt att utvärdera verksamhetsåret enligt en mall som påminner om tidigare kvalitetsredovisningar och som har liknande syften nämligen: ge en övergripande bild och bedömning av kvaliteten och måluppfyllelsen i sin verksamhet med stöd av faktauppgifter och beskrivningar, ta upp särskilda insatser som har genomförts för att förbättra verksamheten under den tid redovisningen omfattar, Vi strävar också efter att lägga upp det systematiska kvalitetsarbetet så att det: fungerar framåtsyftande och ligger till grund för utvecklings- och verksamhetsplanering för en kommande period, används som underlag för dialoger mellan verksamhetsnivåer respektive mellan ledning och övriga inom en verksamhet om förbättringsbehov, planering och fördelning av uppdrag och ansvar, är ett aktuellt och levande dokument för olika intressenter. Vi vill med detta dokument summera vårt fjärde läsår och använda resultaten för att säkerställa att det utvecklingsarbete som nu pågår är i linje med de slutsatser som följer av denna utvärdering. Slutsatserna kommer också att bilda grund för den arbetsplan som skall upprättas för läsåret 2012/2013. Organisation och grundfakta Folkuniversitetet har 9 gymnasieskolor i landet och hösten 2008 startades Kungstensgymnasiet det första gymnasiet i Stockholm. Gymnasieskolorna inom Folkuniversitetet har olika profil men också en del särdrag som förenar; det lilla formatet, den deltagarorienterade pedagogiken och det högskoleförberedande arbetssättet. Skolorna har ett för Folkuniversitetet gemensamt ramprogram som under 2012 är föremål för en översyn och omarbetning. Utgångspunkten för Kungstensgymnasiet har redan från starten varit att Folkuniversitetet genom sin stora och mångfacetterade verksamhet i Stockholm har något att tillföra ungdomar på gymnasiet idag. Lång pedagogisk erfarenhet i kombination med relevanta och attraktiva ämnesområden ger en bra utgångspunkt för en gymnasieskola. Folkuniversitetet bedriver en omfattande språkverksamhet, vi har internationella språkskolor i utlandet, vi har en omfattande fotoverksamhet med en tvåårig yrkesutbildning inom fotografi samt sist men inte minst kan vi erbjuda fantastiska utbildningslokaler centralt i Stockholm.
Kungstensgymnasiet har två program; ett samhällsvetenskapligt program och ett estetiskt program med inriktning samtida fotografi. I augusti 2011 hade vi 310 elever varav 185 på Samhällsvetenskapligt program och 125 på det Estetiska programmet. Eleverna kommer från 30 kommuner och ca 15% är pojkar. På skolan har det underläsåret funnits en heltidsrektor, två programrektorer med undervisning i tjänsten, 21 lärare (hel och deltid), en specialpedagog (40%), en SYV (40%), en administratör (80%), en skolsköterska (50%) samt en kurator (25%) i verksamheten. 17 av lärarna är behöriga. Vid sidan av denna personal har gymnasiet genom Folkuniversitetet haft tillgång till datatekniker, vaktmästare, reception samt växel och kundtjänst. En av programrektorerna har varit föräldraledig under vårterminen varvid en av lärarna i arbetslaget har vikarierat. Under hösten led vi av att inte ha en anställd administratör vilket frestade hårt både på individer och verksamhet. I januari anställdes en administratör på 80% som mot slutet av terminen blev tillsvidareanställd. En lärare har under läsåret varit tjänstledig för att skaffa sig sin behörighet, två har varit föräldralediga under delar av läsåret. Två lärare har slutat. Kungstensgymnasiet, ligger centralt vid Observatoriekullen i Stockholm. Gymnasiet är en av flera verksamheter i den stora byggnaden. Eleverna möter dagligen unga vuxna i längre eftergymnasiala utbildningar eller vuxna som går kortare eller längre kurser. Den internationella prägeln är stark; här går över 4000 personer varje år och lär sig svenska och här finns undervisning på ca 25 språk där lärarna är modersmålstalande. I huset finns vid sidan av salar för teoriundervisning även verkstäder för olika estetiska kurser och utbildningar. Under läsåret har eleverna disponerat elva egna salar varav en mediasal och en flexibel fotostudio som båda disponerats av eleverna på vårt estetiska program. Tio av salarna används på kvällstid till annan verksamhet. Vid sidan av dessa salar använder gymnasiet olika lokaler runt om i huset för gruppverksamhet och vid behov som backup. Dessutom har skolan fått en expedition där rektor och administratör håller till. Detta har underlättat kontakterna med lärare och elever. Idrottsundervisningen har under vinterhalvåret förlagts till Friskis och Svettis lokaler alldeles intill skolan och övrig tid bedrivits utomhus. Skolan har ännu inget bibliotek men däremot ett bokrum där eleverna kan hämta ut referensböcker och läromedel. Dessutom använder vi oss av det närbelägna Stadsbiblioteket. Läsårets verksamhet Förutom den ordinarie undervisningen i de kurser som ingår i våra program har vi under läsåret också genomfört en hel del verksamhet av ämnesövergripande karaktär. Det handlar om ett par mer omfattande projekt per årskurs där olika ämnen bidrar med ett visst antal poäng och vissa specificerade kursmål. Eleverna arbetar i grupper och löser olika typer av uppdrag och tillägnar sig på så sätt kunskaper som examineras på olika sätt. Exempel på genomförda projekt är Demokratiprojektet, Designprojektet, Stockholmsprojektet och Utopia. Projektverksamheten presenteras närmare i den generella projektmanualen och i de specifika projektbeskrivningarna. Detta läsår har vi ändrat strukturen på så sätt att vi nu arbetar med en projektperiod per termin då i stort sett alla kurser bryts och samtliga klasser arbetar med projekt samtidigt. Vi är nöjda med utfallet av denna omorganisation och kommer att behålla den till nästa läsår. Planering och schemaläggning av projektperioderna har varit föremål för
diskussion i arbetslagen och i ledningsgruppen och vi har arbetat med att hitta lösningar som skapar förutsättningar för en mer hanterlig arbetssituation i samband med projekten. I flera fall har lärare genomfört mindre teman där samarbetet mellan olika ämnen varit mer eller mindre djupgående. Eleverna i årskurs tre har varit på utlandspraktik i tre veckor. Denna genomförs i samarbete med Internationella skolorna som ordnar med praktikplatser och boende i familjer på de aktuella orterna. Praktiken blev även detta läsår en stor framgång med nöjda elever som gjorde stora språkliga framsteg och dessutom hade med sig erfarenheter som gör dem väl rustade för framtiden. Vi har utvärderat och slipar till organisationen inför nästa läsår. Samma elever har också gjort sitt projektarbete. Ett tjugotal elever på Samhällsprogrammet var med i UF och deltog i UF-mässan i februari. Våra elever fick flera priser i samband med mässan. Parallellt med undervisningen har också vårt mentorsprogram rullat på med en gemensamt planerad verksamhet. Syftet är att ge eleverna en gruppkompetens och självkännedom som de kan utnyttja i de olika undervisningsgrupper de befinner sig i. Även denna verksamhet har vi tittat över för att se om vi kan höja kvaliteten och komma tillrätta med en i jämförelse med lektionerna högre frånvarofrekvens. De månatliga mentorsråden är första nivån i vår elevinflytandemodell där alla elever kan föra fram sina synpunkter. Varje månad samlas sedan representanter för varje mentorsråd tillsammans med respektive arbetslag i programrådet där frågor från mentorsråden tas upp och diskuteras. En del av ärendena förs vidare till KSG-rådet som är ett organ där skolledningen möter lärar- och elevrepresentanter för de båda programmen samt elevkårens ordförande. Varje termin har alla elever haft utvecklingssamtal som är elevstyrda för att komma bort ifrån att samtalet blir en uppräkning av de olika ämneslärarnas omdömen. I stället vill vi att samtalet ska handla om elevens samlade studiesituation med fokus på det som eleven själv vill ta upp. Varje vecka har vi personalmöte samt arbetslagsmöten där den mer operativa verksamheten planeras. Vid ett par tillfällen varje termin har vi ett pedagogiskt forum där vi behandlar något tema som känns angeläget, till exempel Gy11 och Betyg och bedömning. Under läsåret har båda arbetslagen haft grupphandledning med en extern handledare. Denna verksamhet kommer att fortsätta nästa läsår. Ett av arbetslagen kommer att gå över till en kollegahandledning med visst stöd av extern handledare. Elevhälsoteamet (EHT) har träffats regelbundet varje vecka för att inventera och hantera elever som har behov av någon form av elevvård. Ett antal Elevhälsokonferenser har också hållits där mentor och en eller flera representanter från EHT har deltagit. Under vecka 44 2011 genomförde personalen en konferensresa till Aix-en-Provence. Vi besökte IS skola där våra elever tas emot och som är deras gemensamma hållpunkt under praktiken. Det var mycket givande att få se och uppleva en del av allt de som våra elever berättar om i bloggar och när de kommer hem från praktikveckorna. Det var också värdefullt att få prata med IS personal om våra elever och syftet med utlandspraktiken. Vi ser fram emot att kunna göra liknande besök i Barcelona och Düsseldorf. Förutom dessa löpande inslag i verksamheten har en hel del tillfälliga insatser gjorts bland annat: Inspark av de nya ettorna Studiedag kring entreprenöriellt lärande
KSG-dagen med verksamhet över årskurs- och programgränser Öppet hus i december och februari Avslutningar planerade och genomförda av elevkåren Estetdagen där elever prövar på Estetavdelningens olika verksamheter Filmklubbens verksamhet har fortsatt även detta läsår Vinteridrottsdag med bland annat skidresa till Romme Flera högkvalitativa föreläsningar i samarbete med Fotoskolan Fotoutställningar av årskurs 2 samt slutproduktion av årskurs 3 på Estetiska programmet Studentavslutning med middag, avslutningsceremoni och utspring i Spökparken Läsårets resultat Vi redovisar här betygsresultaten för läsåret 2011/2012. Som jämförelse även slutbetygen för avgångseleverna från förra året. Sedan följer en presentation av resultaten på de nationella prov som genomförts och en redogörelse för innehållet i den generella enkät som gjordes i slutet av läsåret. Betyg Nedan redovisas slutbetygen för årskurs 3 samt de betyg som satts under läsåret i årskurs 1 och 2. Som jämförelse även betyg från tidigare läsår. Slutbetyg vt 2011 ES08, åk 3 G: 298 st (30%): VG: 348 st (34%): MVG: 285 st (28%): IG: 76 st (8%): Saknas: 2 st (0%): 1009 st Meritvärde: 13,45 Slutbetyg vt 2011 SP08, åk 3 G: 236 st (14%): VG: 628 st (37%): MVG: 765 st (45%): IG: 53 st (3%): Saknas: 4 st (0%): 1686 st Meritvärde: 15,57 Grundläggande behörighet 77 av 90 elever
Slutbetyg vt 2012 ES09, åk 3 G: 188 st (17%): VG: 431 st (38%): MVG: 403 st (36%): IG: 71 st (6%): Saknas: 28 st (2%): 1121 st Meritvärde: 14,36 Slutbetyg vt 2012 SP09, åk 3 G: 76 st (4%): VG: 530 st (30%): MVG: 1173 st (65%): IG: 12 st (1%): Saknas: 0 st (0%): 1791 st Meritvärde: 17,96 Grundläggande behörighet 94 av 105 elever ES09 vt 2011, åk 2 G: 145 st (19%): VG: 307 st (39%): MVG: 258 st (33%): IG: 45 st (6%): Saknas: 23 st (3%): 778 st SP09 vt 2011, åk 2 G: 46 st (4%): VG: 322 st (31%): MVG: 669 st (64%): IG: 2 st (0%): Saknas: 0 st (0%): 1039 st
ES10 vt 2011, åk 1 G: 66 st (26%): VG: 90 st (36%): MVG: 61 st (24%): IG: 31 st (12%): Saknas: 2 st (1%): 250 st SP10 vt 2011, åk 1 G: 108 st (18%): VG: 248 st (42%): MVG: 208 st (35%): IG: 26 st (4%): Saknas: 0 st (0%): 590 st SP10 vt12, åk 2 G: 72 st (19%): VG: 147 st (39%): MVG: 137 st (36%): IG: 20 st (5%): Saknas: 3 st (1%): 379 st ES10 vt12, åk 2 G: 65 st (27%): VG: 97 st (40%): MVG: 60 st (25%): IG: 18 st (7%): Saknas: 1 st (0%): 241 st SA11 vt12, åk 1 A: 55 st (12%): B: 97 st (21%): C: 143 st (30%):
D: 85 st (18%): E: 71 st (15%): F: 20 st (4%): Saknas: 2 st (0%): 473 st ES11 vt12, åk 1 A: 36 st (13%): B: 73 st (25%): C: 75 st (26%): D: 36 st (13%): E: 45 st (16%): F: 23 st (8%): Saknas: 0 st (0%): 288 st Nationella prov Svenska B, sammanställning VT12 NP Sv Totalt provbetyg G 27 38% VG 31 43% MVG 5 7% IG 3 4% Saknas 5 7% Totalt elevantal 71 Engelska B, sammanställning VT12 En 05 Totalt provbetyg A 28 26% B 36 34% C 33 31% D 2 1% E F Saknas 5 4% Totalt elevantal 104 st Svenska 1, sammanställning VT12 NP Sv Totalt provbetyg A B 6 12% C 26 53% D 6 12% E 3 6% F Saknas 8 16% Totalt elevantal 49 Engelska05, sammanställning VT12 En B Totalt provbetyg G 9 14% VG 31 48% MVG 14 22% IG Saknas 10 16% Totalt elevantal 64
Matematik B, sammanställning VT12 Ma B % G 30 37% VG 13 16% MVG IG 33 41% Saknas 4 5% Totalt elevantal 80 st Matematik01b, sammanställning VT12 MA 01b % A 1 1% B 4 4% C 5 5% D 19 19% E 40 41% F 28 28% Totalt elevantal 97 st Matematik C, sammanställning VT2012 MA C % G 22 54% VG 10 24% MVG IG 4 10% Saknas 5 12% Totalt elevantal 41 st Generell elevenkät och kursutvärderingar Drygt en tredjedel av eleverna har svarat på den enkät vi genomför i slutet av varje läsår. De områden som berörs är Datorer och IT, Skolmat, Lärarnas och skolledningens tillgänglighet, Friskis och Svettis, Elevhälsan, Skolmiljön och Generella synpunkter på läsåret. Precis som förra året kan man konstatera att synpunkterna på alla områden går isär. Väldigt positiva omdömen blandas med starkt kritiska. Dock är eleverna som varit på utlandspraktik genomgående uppskattande. De har fått med sig erfarenheter och språkkunskaper som de absolut inte velat vara utan. En förödande kritik får skolan inom IT och datorer. Framför allt är det nätverksproblemen som påtalas (med all rätt!) men det finns också många som tycker att datorerna är undermåliga, tunga och att Linux är svårarbetat. Skolhälsovården får fina kommentarer. Bemötande, engagemang och tillgänglighet lyfts fram. Vissa lärare får mycket uppskattning och andra anses vara dåligt förberedda, ostrukturerade och svåra att nå för eleverna. Detta framgår både av den generella enkäten och de enskilda kursutvärderingar som görs efter varje avslutad kurs. Elevenkät årskurs 2 Av olika skäl var det för få elever som besvarade den enkät som Stockholms stad genomför i årskurs 2 varje läsår, vilket gör att vi inte har några siffror att redovisa. Framför allt var det problemen med nätverket som försvårade genomförandet men även det faktum att eleverna hade projektveckor just när enkäten lades ut kan ha påverkat. Resultaten från förra året finns redovisade i förra årets kvalitetsredovisning.
Utvärdering av arbetet med målen i den lokala arbetsplanen Läsåret 2011/2012 Inför läsåret satte vi upp följande fokusområden för det lokala utvecklingsarbetet: Implementering av Gy 11 Sänkt stressnivå på skolan Avsevärt förbättrade resultat vad det gäller utvecklingssamtalen i enkäten för årskurs 2 Förutom att arbeta med dessa områden har vi gått vidare med att skapa och dokumentera rutiner för olika aktiviteter. Detta arbete har underlättats oerhört mycket efter det att vi vid årsskiftet anställde en rutinerad administratör. Vi har också kunnat dra nytta av att vi detta läsåret gör saker för andra eller tredje gången. Vad det gäller de valda fokusområdena kan följande sägas: Implementering av Gy 11 Detta fokusområde var självklart för oss eftersom det är förenat med stor ansträngning att införa en ny gymnasiereform särskilt när detta också innebär att ett nytt betygssystem ska tillämpas. Vi valde ut två insatser kopplade till målet att implementera Gy 11. Den första var en studiedag kring entreprenöriellt lärande som genomfördes redan i september 2011 och gav oss besked om att en hel del av det vi gör på skolan kan föras in under denna beteckning. Våra projekt, vårt mentorsprogram, UF-verksamheten på Samhällsprogrammet och Estetprogrammets arbete med slututställningarna ligger helt i linje med Skolverkets mål för det entreprenöriella lärandet. Inför nästa läsår tar vi ett steg till genom att det arbete i mentorsgrupperna som är obligatoriskt men hittills inte varit kopplat till några kurspoäng nu läggs in under kursen Entreprenörskap. Eleverna får möjlighet att göra examinationer och kan ha kursen som ett individuellt val eller som en utökad kurs. Den andra insatsen var att arbeta med det nya betygssystemet. Vi har ägnat ett antal pedagogiska forum åt studera de nya betygen och diskuterat var svårigheterna ligger. Vår ambition är att ta tillfället i akt och skapa gemensamma förhållningssätt till betyg och bedömning inom skolan. Därför har vi ägnat en hel del tid åt att prata om vad orden i kunskapskraven står för och dessutom har vi enats om att alla ämnesgrupper ska ta fram och tillämpa betygsmatriser för att tydliggöra studieresultaten för eleverna. Flera elever har varit kritiska till att lärare på skolan är otydliga i sina kommentarer kring inlämnade examinationer och uppgifter, och att återkopplingen sker på så olika sätt med olika lärare. Vi hoppas att eleverna ska se en förbättring under nästa läsår. Dock har varken elever eller föräldrar i någon nämnvärd omfattning ifrågasatt vår tillämpning av de nya betygen i allmänhet vilket får ses som ett tecken på att arbetslagen har kommit en bra bit på väg i arbetet. Sänkt stressnivå på skolan
De insatser vi bestämde oss för var dels att arbeta fram och dokumentera rutiner och dels att fördela schemaansvaret samt förtydliga rutiner kring schemaläggning och schemaändringar. Vi har under läsåret i personalgruppen haft flera samtal kring stress och arbetsbelastning där vi har försökt definiera vilka olika uppgifter som ingår i läraruppdraget och vad det är som upplevs som pressande. Vi har konstaterat att det alltid är så att arbetsbelastningen är högre vissa perioder och att den enskilde medarbetaren kan ha en privat situation som påverkar hur man upplever sin yrkestillvaro. Förutom dessa allmänna iakttagelser kunde vi identifiera vissa företeelser som många upplevde som stressframkallande och vi har vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med dessa. Bland annat har lärarna möjlighet att arbeta på andra ställen än i det gemensamma arbetsrummet när behov föreligger och vi har haft en mycket mer öppen process kring nästa läsårs tjänstefördelning. Vad det gäller arbetet med att ta fram och dokumentera rutiner så har det varit framgångsrikt framför allt under vårterminen då det administrativa arbetet har hamnat på rätt person och skolledningen därigenom har kunnat ägna sig åt rätt uppgifter. Det har gjort att vi har kunnat ha en mycket bättre framförhållning i planeringsarbete inför projekt, marknadsföringsinsatser och avslutningar. Här går vi som sagt vidare. Den insats som var kopplad till schemaarbetet har också varit framgångsrik. Vi har under läsåret haft en övergripande schemaläggare och två lärare som haft ansvar för att göra schemaändringar under läsåret. Det har tidvis särskilt under inledningen av höstterminen - varit en hög belastning på de inblandade men över tid har vi lyckats skapa en hanterlig arbetssituation för dem. För andra lärare och för eleverna har detta gett en mycket bättre överblickbarhet på schemat. Dock finns det självklart många som har synpunkter på enskilda detaljer och vi har också haft problem med att lägga ut rätt antal timmar på vissa kurser. Vi kommer inför det kommande läsåret att byta schemaprogram och tror att detta kommer att innebära en kvalitetshöjning på hela schemaarbetet. Viktigt är dock att vi snarast skriver ner en rutin och en tidsplan för arbetet med schemat så att vi kan nå vårt mål att ha ett utkast klart innan lärarna lämnar skolan i juni. Gymnasieskolan är en kravfylld arbetsplats både för elever och personal. Med begränsade resurser ska massor av uppställda mål bearbetas, utvärderas och bedömas. Tidvis kommer upplevelsen av att inte räcka till att infinna sig och det är inte alltid som denna upplevelse bottnar enbart i det som händer i skolan. På KSG kan vi dock med stolthet konstatera att vi under läsåret har både diskuterat den pressande skoltillvaron och vidtagit åtgärder för att avhjälpa en del av problemen. Fokus har under detta läsår legat på personalen och vi har under våren i högre grad än tidigare kunnat ägna oss åt våra respektive uppgifter, vilket har gjort att känslan av otillräcklighet inte varit lika påtaglig och generell. Detta har i sin tur gjort att eleverna inte känt obehag i samma utsträckning som tidigare. Åtminstone om man ska tolka den generella enkäten som i år inte alls har lika många kommentarer där ordet stress finns med. Överhuvudtaget har vi upplevt det som att klimatet på skolan som mindre laddat under våren. Avsevärt förbättrade resultat vad det gäller utvecklingssamtalen i enkäten för årskurs 2 Vi har vidtagit åtgärder för att elevernas upplevelse av utvecklingssamtalen skulle vara mer positiv i år. Lärarna har fått fortbildning i coachande samtal vilket är ett bra redskap att använda i samband med elevstyrda utvecklingssamtal. Tydligare information om vad utvecklingssamtalen ska innehålla gick ut till elever och föräldrar samt ett klargörande om att mittkursomdömena inte var kopplade till samtalen. Detta
styrde förväntningarna på samtalen vilket gjort att vi inte alls mött kritik på klassråd och programråd i samma utsträckning som förra läsåret. Inte heller i den generella enkäten har utvecklingssamtalen kommenterats särskilt mycket. Tyvärr har vi inte fått material att jämför med förra årets enkät eftersom för få elever besvarade enkäten. Vår upplevelse är att vi nått en bit på väg på det här området men förbättringen kan inte styrkas med statistiskt material. Analys och reflektion Kungstensgymnasiet är fortfarande en framgångsrik skola! Även i år har söktrycket varit högt så vi kommer att fylla platserna på båda programmen och årets avgångselever har nått ännu bättre studieresultat än förra årets. Både från elever och föräldrar får vi mycket positiv återkoppling och i både den generella enkäten och i kursutvärderingarna får skolan många positiva kommentarer. Till detta kan också läggas det faktum att de tjänster vi annonserar ut får ett stort antal kvalificerade sökande. Sammantaget ger detta en bild av att vi lyckats bra med att skapa en gymnasieutbildning som motsvarar ungdomars önskemål och behov. Dock finns det förstås ändå många anledningar att analysera verksamheten och vidta åtgärder för att arbeta bort brister och höja kvaliteten ännu mer. Framför allt måste vi ta det ganska stora antalet avhoppare på allvar och fundera på vad det är som gör att elever väljer att lämna KSG. Även om vi hittills i ganska stor omfattning har kunnat fylla de tomrum som uppstått på samhällsprogrammet så innebär alla nyrekryteringar en ansträngning för verksamheten och individerna, och på estetiska programmet är det mycket problematiskt att ersätta avhoppade elever. Vi dras därför just nu med ett för lågt elevantal vilket förstås påverkar skolans ekonomi. Med detta som bakgrund sätter vi inför nästa läsår upp ett övergripande mål av rent kvantitativ karaktär: I augusti 2013 ska vi ha 300 elever på KSG. För att nå detta mål måste vi klara två saker nämligen att fylla våra platser även till läsåret 2013/2014 samt att ha färre avhoppare under det kommande läsåret. Eftersom det första skälet till avhopp är att elever erbjuds plats på en skola de haft högre valrang på kan vi inte nöja oss med att fylla platserna. Vi måste ha en större andel elever som söker KSG i första hand. Vilka insatser ska vi då genomföra för att både öka antalet förstahandssökande till KSG och sänka antalet avhoppare? I båda fallen gäller att vi måste hålla en hög kvalitet på verksamheten. Då kommer elever och föräldrar att tala väl om skolan med vänner och bekanta vilket är den starkaste formen av marknadsföring. Bra, välplanerad undervisning med varierade arbetsformer och en tydlig återkoppling som klargör för eleverna vad de bör förbättra för att nå längre vid nästa examination. För detta behövs en välfungerande administration och en klar ansvarsfördelning. En öppenhet för synpunkter och förslag på alla plan. Goda relationer mellan lärare och elever är första steget mot en trygg skola med goda relationer även mellan eleverna. Vi arbetar ständigt med att åstadkomma ovanstående men vi kan urskilja några insatser som vi tror är viktiga för att lyfta oss lite extra. Vi ska satsa extra resurser på att göra vår internationella profil tydligare. Det kan också vara på sin plats att utvärdera vad det är vi erbjuder våra sökande i form av inriktningar. Marknadsföringen bör vara mer sammanhållen av en marknadsplan och med en större delaktighet från både elever och personal. Dessa insatser syftar till att höja antalet förstahandssökande till KSG. Sedan bör vi skapa utrymme för mentorerna att arbeta individuellt med eleverna. Mentorsprogrammet läggs under kursen Entreprenörskap för att ge mentorerna tid för det individuella arbetet. Programrektor och
specialpedagog stöttar mentorerna. Betygsmatriser tas fram och implementeras för att göra bedömningen mer enhetlig och tydligare för eleverna. De senare insatserna har som främsta syfte att minska antalet avhoppare. Nedan redovisas insatserna mer överskådligt och specificerat. Slutsatser och fokusområden inför läsåret 2012/2013 Mål: 1. Öka antalet förstahandssökande till KSG Insats: En lärare får utrymme att bygga upp verksamhet som tydliggör KSG:s internationella profil. Fokus ligger på samhällsprogrammet men båda programmen kan komma att beröras. Ansvarig Rektor och Kristina Dahlberg. Förväntad effekt: Genomförbara verksamhetsinslag eller projekt som kan framhållas vid marknadsföring av KSG. Uppföljning, tidsplan och vilka resultat som ska följas upp Förslag och idéer följs upp löpande. Utvärdering i juni. Ansvarig för uppföljning Skolledningen tillsammans med Kristina Dahlberg Mål: 1. Öka antalet förstahandssökande till KSG Insats: Ansvarig Under ledning av en Rektor och Karin Lennermark marknadsföringsansvarig bildas en grupp med elever och personal som tar fram en marknadsplan och följer upp denna. Förväntad effekt: En bättre förankrad och genomförd kampanj som når fler presumtiva sökande. Uppföljning, tidsplan och vilka resultat som ska följas upp Gruppen bildas senast i september. Regelbundna möten under hösten. Uppföljning i ledningsgruppen och programmen. Ansvarig för uppföljning Skolledningen
Mål: 2. Minska antalet avhoppare Insats: Införande av kursen Entreprenörskap, som frigör mentorerna från mentorsprogrammet. Ansvarig Rektor, undervisande lärare på kursen Förväntad effekt: Mentorerna får utrymme för individuellt mentorsarbete. Lättare boka möten och därför bättre kvalitet i mentorsskapet. Uppföljning, tidsplan och vilka resultat som ska följas upp Löpande uppföljning i arbetslagen och ledningsgruppen för att anpassningar ska kunna göras. Ansvarig för uppföljning Skolledningen Mål: 2. Minska antalet avhoppare Insats: Ökad EHT-representation på programmöten. Ansvarig Programrektorer och EHT Förväntad effekt: Genom att även specped är med vid elevvårdsmöten höjs kvaliteten på samtalen kring elever med särskilda behov och mentorerna får bättre stöd i arbetet med dessa. Uppföljning, tidsplan och vilka resultat som ska följas upp Diskussion i januari på personalmöte och ledningsgrupp. Utvärdering i juni. Ansvarig för uppföljning Skolledning och EHT Mål: 3. Minska antalet avhoppare Insats: Framtagande och införande av betygsmatriser i alla ämnesgrupper Ansvarig Programrektorer och ämnegrupper Förväntad effekt: Större enhetlighet i bedömningen. Tydligare koppling mellan undervisning, examination och elevens kunskapsutveckling.
Uppföljning, tidsplan och vilka resultat som ska följas upp Lägesrapport på internat v 44. Uppföljning på programmöten och programråd jan/feb. Utvärdering i juni. Ansvarig för uppföljning Skolledningen Mål: Insats: Ansvarig Förväntad effekt: Uppföljning, tidsplan och vilka resultat som ska följas upp Ansvarig för uppföljning