Verksamhetsplan HT -09 och VT -10



Relevanta dokument
Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning Läsår

Avdelningsplan! för! Havet!

Kvalitetsarbete i förskolan

Solglimtens verksamhetsplan läsåret

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Förskolan Skogsgläntan

Kvalitetsarbete. Stora Paletten. Läsåret

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

Kvalitetsrapport Så här går det

Handlingsplan för Saffranets förskola

Matematiken har alltid funnits omkring

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord

Kvalitetsrapport Så här går det

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar

Förskolan Matrisen K V A L I T E T S G A R A N T I

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

FÖRSKOLAN TROLLETS TREDELADE ARBETSMODELL FÖR SAMVERKAN MELLAN FÖRSKOLA OCH HEMMET

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016. Barn och utbildning

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

Tranbärets månadsbrev augusti 2016

LIKABEHANDLINGSPLAN. FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde

Kvalitetsdokument

Skolplan för Svedala kommun

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Smedens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen

BARRETS ARBETSPLAN. Ht-2010 och Vt Tema matematik

Arbetsplan för Hamneda förskola

Stockholm stad Förskoleundersökning Förskolan Pärlan

Lilla blå elefanten. Verksamhetsplan Tallkrogen

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Kvalitetsrapport Så här går det

Kiwiböckerna metod och begrepp

Arbetsplan för Kometen

P-02/03 säsongen 2016

Bakgrund - Förskolans värdegrund och uppdrag

Likabehandlingsplan 2015

Systematiskt kvalitetsarbete

Muskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck

Välkommen till vår förskola

Förskolan är till för ditt barn

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!

Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden :

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för verksamhet vid Strövelstorps förskolor

INNEHÅLL UTVECKLINGSSAMTAL KARLAVAGNEN

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Ljungby på väg färdplan Lidhults förskola och skola

IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016

Systematiskt kvalitetsarbete

Arbetsplan Årsunda förskola

Handlingsplan för skolutvecklingen på Toråsskolan

Grundsärskolan. Arbetsplan. Stenbergaskolan i Ljusne. ht 08. vt 08. ht 07

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Lilla gärdetbrev 15/5 2015

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 305 Borgen

Fritidshem och skola i samspel

GROVPLANERING ANEMONEN

Kvalitetsdokument 2014/2015, Prästkragens förskola

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Björnen

Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

TEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN

Hävarmen. Peter Kock

Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsgaranti - Blackebergs förskolor

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Lite om bakgrunden till projektet

Ånge förskolors utvecklingsområden. Implementering av förskolans läroplan 20/1-2011

LPP RÖRELSE, LEK OCH HÄLSA ÅR 1-3

Avsikt På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta mönster som uppkommer.

Smedbergsskolans likabehandlingsplan 2013/2014

1 (5) Verksamhetsbeskrivning Dellens förskola

Från min. klass INGER BJÖRNELOO

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Kvalitetsredovisning Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening

Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

Frilufts Förskolor Lantgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Transkript:

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10 Vi på Solen har under hösten märkt att det finns en nyfikenhet och lust i barngruppen på att titta närmare på detaljer, upptäcka skillnader, mäta och jämföra. Barnen har blivit äldre och kommit i en fas då de börjar upptäcka sig själva och varandra, de utvecklar ständigt sin grov- och finmotorik och har en genuin glädje i rörelse. Vi har kommit fram till att om vi börjar arbeta med KROPPEN och KROPPSUPPFATTNING som projekt i barngruppen så kan vi få in en stor del av deras intressen. NORMER OCH VÄRDEN MÅL: Målet är barn med god självkänsla och självförtroende. HUR: Vi pedagoger tillsammans med barnen introducerar och går igenom avdelningens och förskolans regler och normer vid höststarten (men också vid behov), och tillämpar dem i de vardagliga möten och situationer. Vi strävar efter att erbjuda en miljö som är tillgänglig och full av möjligheter för lek och utforskande genom att ha material framme och tillgängligt. Vi arbetar i smågrupper så att varje barn blir sedd och hörd. Kroppen och Kroppsuppfattning Vår tanke är att projektet ska synas och hållas levande på avdelningen. Barnens men också våra egna kroppar är det viktigaste materialet för barnens utveckling och lärande, det ska vi synliggöra bl.a. med hjälp av olika redskap, så som speglar, skapande material, dans och rörelse. I rörelserummet så ska vi koncentrera oss på att göra barnen medvetna om deras kroppar, rörelser och kroppsuppfattning. På sångsamlingen så kommer vi att lägga tonvikten på sånger och ramsor som handlar om kroppen. Vi kommer att se om det finns material som kan inhandlas som kan hjälpa oss att utveckla och inspirera vidare barnen och oss i vårt projekt. Vi kommer att använda oss mycket av skapande material, så som målarfärg, gips, lera m.m. för att tillsammans med barnen förstärka och på ett tydligt och konkret sätt avmarkera och visa deras kroppsdelar, som t.ex. händer, fötter, kroppen, ögon, hår m.m. På så sätt vill vi på ett konkret sätt låta barnen

upptäcka skillnader och likheter med varandra. Bygg- konstruktionslek: Vår tanke är att med hjälp av olika byggmaterial så som t.ex. kartongklossar jämföra och visa på konkret sätt hur långa vi är. T.ex. hur många klossar behövs det för att få samma höjd på tornet som längden på Anna och hur många klossar behövs det till för att få längden på Pelle. Språkutveckling och kommunikativ förmåga: Vi benämner och lägger ord på det vi gör, på redskap, material och situationer, på våra kroppsdelar. Vi pratar om våra kroppars likheter och olikheter som ögonfärg, hårfärg, hårlängd, storlek m.m. Vi läser böcker om kroppen, pratar om det vi har läst och sjunger sånger om kroppen. Matematiskt och logiskt tänkande: Barnen erbjuds redskap som möjliggör för dem att titta och jämföra färg, längd och storlek. Redskap så som speglar, skapande material, byggmaterial. Vi ska tillsammans med barnen räkna kroppsdelar, titta på hur de ser ut t.ex. långt, ovalt, runt o.s.v. Förståelsen för natur och naturvetenskapligt tänkande: Vår tanke är att ta hjälp av djurens värld och prata om och visa skillnader och likheter mellan oss och dem. T.ex. hur ser kaninens öron ut? Hur många ben har kon? Har hon armar? Skillnaden mellan näsa och nos, och hur ser olika näsor och nosar ut? Har fiskar ben? UTVECKLING OCH LÄRANDE MÅL: Att väcka barnens nyfikenhet, utforskande och upptäckarglädje. HUR: Att låta barnen ha tillgång till material. Vi pedagoger ska också introducera materialet men även låta barnen själva få undersöka och lära sig hur saker hänger ihop. Våra egna kroppar och barnens är det viktigaste materialet för barnens utveckling och lärande, det ska vi synliggöra med hjälp av olika redskap, så som speglar, skapande material. I rörelserummet så ska vi koncentrera oss på att göra barnen medvetna om deras kroppar, rörelser och kroppsuppfattning. På sångsamlingen så kommer vi att lägga tonvikten på sånger och ramsor som handlar om kroppen.

Material och miljö kommer vi att introducera för barngruppen allteftersom vi märker att deras intresse växer och finner nya vägar. Vi strävar efter att hjälpa barnen att utveckla sin fantasi och kreativitet, lära och utforska nya verktyg och redskap. Bygg- konstruktionslek: Vår tanke är att barnen ska få möjligheter att ständigt få pröva på i praktiken och finna nya vägar i sin konstruktionslek. Det är själva processen dit som vi vill lyfta fram, det lärandet som sker i när de t.ex. gör handavtryck i lera och hur man går till väga. Att rita av deras kroppar på papper och se sen hur det ser ut, att jämföra varandras kroppar och prata längd och storlek. Språkutveckling och kommunikativ förmåga: Vi benämner och lägger ord på det vi gör, på redskap, material och situationer, vi återknyter till det barnen har gjort och sagt. Vi läser böcker om kroppen, pratar om det vi har läst och sjunger sånger om vatten. Vi kommer att sträva efter att lyfta fram barnens olikheter och likheter, allt från ögonfärg till storlek på fötter. Matematiskt och logiskt tänkande: Vi ska tillsammans med barnen räkna kroppsdelar, titta på hur de ser ut t.ex. långt, ovalt, runt o.s.v. Vi ska prata om begrepp som lång, oval, rund och introducera dem för barnen. Räkna och undersöka hur många klossar det behövs för att se hur lång en kompis är. Förståelsen för natur och naturvetenskapligt tänkande: Vår tanke är att ta hjälp av djurens värld och prata om och visa skillnader och likheter mellan oss och dem. T.e.x. hur ser kaninens öron ut? Hur många ben har kon? Har hon armar? Skillnaden mellan näsa och nos, och hur ser olika näsor och nosar ut? Har fiskar ben?

BARNS INFLYTANDE MÅL: Att alla barn ska känna sig delaktiga i verksamheten. HUR: Att vi pedagoger tillsammans med barnen uppmärksammar deras intressen och uppmuntrar dem i deras utveckling och utforskande. Smågrupper främjar barnens inflytande och ger oss pedagoger en möjlighet att uppmärksamma deras önskemål och intressen. Vår tanke är att bygga upp och eventuellt inhandla olika material och redskap som har med kroppen och kroppsuppfattning att göra och låta materialet i möjligaste mån vara tillgängligt för barnen så att de själva kan få välja vad det just nu vill skapa, undersöka och leka med. T.ex. memorykort med kroppsdelar, laminerade bilder på olika näsor, ögon och munnar som man kan para ihop och skapa ett ansikte av, likaså med resten av kroppen o.s.v. Barnen ska själva få vara med och bestämma i den mån det går om det vill vara med i pågående aktivitet. Vi försöker hitta alternativa möjligheter att erbjuda dem, t.ex. vill ett barn inte jobba med handavtryck så kan de ha rörelse där vi arbetar med dans och kroppsuppfattning m.m. Bygg- och konstruktionslek: Barnen får själva i den mån det går, bestämma själva vad de vill göra, men vi håller i trådarna och kan ha en grundidé till konstruktion som vi introducerar barngruppen till. Språkutveckling och kommunikativ förmåga: Vi uppmuntrar barnen till att själva bestämma vad de vill göra när det är fri aktivitet, att lägga ord på det de tycker och känner. Under dagens gång pratar vi mycket och återanknyter till temat kroppen, t.ex. vid lunchen, samlingen, i tvättrummet m.m.

FÖRSKOLA OCH HEM MÅL: Att få föräldrarna medvetna och i viss mån involverade i våra projekt och verksamhet. HUR: Genom att informera och ha en daglig dialog med föräldrarna, ha föräldraaktiv inskolning, och ta hjälp av hemmet vid olika projekt och tema, t.ex. att föräldrarna lånar ut t.ex. sina händer som vi ska rita av för att sedan i dokumentationen jämföra med deras barns händer. Vi informerar och delger föräldrarna på föräldramötet vilka projekt vi har på gång eller vilka vi ska börja med, visar dokumentation m.m, vi berättar hur vi har tänkt oss kring projektet och dagligen informerar vad som händer i verksamheten. Vi dokumenterar barnens projekt och verksamhet som föräldrar kan ta del av, t.ex. genom väggdokumentation, utställning, portfolio, föräldramöten m.m. MÅL OCH ARBETSSÄTT Vårt mål med kroppen som projekt och kroppsuppfattning är att barnen får upptäcka vad och hur kroppen ser ut, göra dem medvetna om hur olika kroppsdelar ser ut, vad de används till för m.m. Vårt arbetssätt kommer att variera, ibland kommer vi att vara medforskande, tillsammans med barnen undersöka och hitta olika metoder och strategier och ibland kommer vi att leda projektet, introducera nytt material och visa olika tillvägagångssätt. HUR OCH NÄR SKA VI FÖLJA UPP MÅLET? Vi följer upp målet på avdelningsplaneringarna då vi är alla tre tillsammans, men också på enskild planering. Vi observerar och dokumenterar verksamheten som vi sedan sammanställer och visar, antingen genom väggdokumentation, portfolio eller utställning. NÄR SKA VI UPPFYLLA MÅLET? Solen är en småbarnsavdelning och mycket av vår verksamhet är både nytt och outforskat för barngruppen, kroppen och kroppsuppfattning kommer därför att vara en långgående process på Solen som stegvis utvecklas. Vi kommer att arbeta med kroppen och kroppsuppfattning så länge det finns intresse i barngruppen.

VEM ÄR ANSVARIG? Vi ansvarar alla lika mycket för att hålla projektet levande i barngruppen och utvecklar den. Vi kommer alla tre ha olika moment och områden som vi ska ansvara för och se till at det bli gjorda. Som t.ex. färdigställa material, dokumentera o.s.v.