När akut smärta blir långvarig



Relevanta dokument
Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Akut och långvarig smärta (JA)

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

13 nov -12 Shane MacDonald

Behandling av långvarig smärta

Vad säger vi idag? Smärtans komplexitet. Det onda börjar gå mig på nerverna. Psykologiska aspekter på långvarig smärta

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Motivation till förändring

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Akut och långvarig smärta (EB)

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barn av vår tid, 17 mars 2011

Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera

Samtal med den döende människan

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige


Den viktiga skolnärvaron

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Strategier vid långvarig smärtproblematik

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Hur förklarar man störd central

Tinnitusbesvär. Tinnitusbesvär. Behandling av,nnitus u,från KBT och ACT. Varför intresserar sig psykologer för :nnitus?

Uppmärksamma den andra föräldern

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning

Preoperativa ljumskbråcksbesvär

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

Akut och långvarig smärta (EA) Vilka skillnader finns det och vad skiljer en akut smärta från en långvarig smärta?

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Selektiv mutism och dess behandling

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Traumamedveten omsorg

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar

Bättre hälsa: antagande

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

SFAI fortbildningsföreläsningar 2016

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Lokförare och dödsolyckor på spåret: Psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Vänd frånvaro till närvaro

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom Grönvallsalen

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Klinisk smärtfysiologi

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar

Postoperativ smärta. Nationell Smärtkonferens SSOS Stockholm 19 april 2018

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

ÅNGEST. Definitioner & Fakta:

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Traumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

RA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman

Välkommen till kurator

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Klinisk smärta. Karolinska Institutet T 6

Kronisk smärta i Region Skåne

Oro, ångest och depression

Smärta & Smärtbehandling till barn. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Transkript:

När akut smärta blir långvarig Svenskt barnsmärtsymposium 23-24 april 2015 Ulla Caverius, smärtläkare och barnanestesiolog Barn- och ungdomssmärtenheten Skånes universitetssjukhus i Lund

Akut smärta = överlevnad Stress- och immunsystemet RED ALERT! Hypervigilans

Smärtans tre komponenter Limbiska strukturer PFC/FC Sensorisk AffekNv KogniNv Smärtsignal Beteende

Fysiologiska skillnader vid LVS

SmärQysiologi i biologiskt- psykologiskt samspel Perifera och centrala mekanismer Central sensinsering wind- up, sek. hyperalgesi Long- term potennanon DisinhibiNon SmärQacilitering Central plasncitet AkNvering av astrocyter och gliaceller Bild från: Linton 2013, A4 förstå pa9enter med smärta

Biopsykosocial förklaringsmodell

Långvarig smärta överlevnad pain without apparent biological value that has persited beyond the normal Nssue healing Nme (usually taken to be 3 months) IASP:s defini9on av kronisk smärta, 9llägg 1997 Varför långvarig smärta (LVS)? Varför drabbas inte alla?

Riskfaktorer för utveckling av LVS Predisponera Utlösa Buffert Motor- katalysator Vidmakthålla Linton 2013, A4 förstå pa9enter med smärta

Riskfaktorer för utveckling av LVS Predisponera Utlösa Buffert Motor- katalysator Vidmakthålla NeuroNcism (läggning för hög neganv affekt PessimisNsk personlighet OrealisNska förväntningar KogniNv snl (katastroferande, illness beliefs) Episod akut smärta Återkommande smärta Psykologiskt trauma Episoder av psykologisk ohälsa Copingfärdig- heter Socialt stöd Acceptans Lärande Katastroferande oro Känslor, rädsla, depression EmoNonsreglering Uppmärksamhets- bias Psykologiska påföljder som depression, ångest Skolfrv/Sjukskrivn. Sociala faktorer (familj, arbete/ skola, vänner) Inlärningshistoria Linton 2013, A4 förstå pa9enter med smärta

Prevalens CPSP vuxna (Chronic Post Surgical Pain) 20 50% eeer stor kirurgi (amputanon, thoracotomi, mastectomi, CBP) 10% eeer mindre kirurgi (ex. ljumskbråck, secno) 2 10% svår, handikappande CPSP Pain, Clinical Updates, Vol.XIX, Issue 1, January 2011

Riskfaktorer för CPSP Preopera9va faktorer Smärta preop., måflig Nll svår, > 1 månad Upprepad kirurgi Psykologisk sårbarhet (ex. katastrofiering) PreoperaNv oro Kvinna Yngre vuxen Ersäfningsregler på arbetet GeneNsk predisponering IneffekNvt DNIC Intraopera9va faktorer Kirurgisk teknik risk för nervskada Postopera9va faktorer Smärta (akut, måflig Nll svår) Strålbehandling Neurotoxisk cytostankabehandling Depression Psykologisk sårbarhet NeuroNsism Oro Pain, Clinical Updates, Vol.XIX, Issue 1, January 2011

CPSP hos barn 22% CPSP ef år eeer stor kirurgi hos barn Riskfaktorer: Hög smärnntensitet postop. Oro hos barnet Smärtrelaterad oro hos föräldrarna Fysiska faktorer Smärta Psykiska faktorer Page MG et al, Journal of pain research. 2013;6:167-80 and 727-41

Kan vi förebygga långvarig smärta vid akut och postoperanv smärta?

Förebygga utveckling av LVS? Predisponera Utlösa Buffert Motor- katalysator Vidmakthålla NeuroNcism (läggning för hög neganv affekt PessimisNsk personlighet OrealisNska förväntningar KogniNv snl (katastroferande, illness beliefs) Episod akut smärta Återkommande smärta Psykologiskt trauma Episoder av psykologisk ohälsa Copingfärdig- heter Socialt stöd Acceptans Lärande Katastroferande oro Känslor, rädsla, depression EmoNonsreglering Uppmärksamhets- bias Psykologiska påföljder som depression, ångest Skolfrv/Sjukskrivn. Sociala faktorer (familj, arbete/ skola, vänner) Inlärningshistoria IdenNfiera oro, rädsla, katastrofiering hos barn respeknve föräldrar Informera/ förbered barn och föräldrar IdenNfiera preoperanv LVS Kirurgisk teknik PreemNve analgesia? Blockader AnNhyperalgesi ketamin, gabapennn, klonidin Bra postoperanv smärtlindring + runner Psykologiskt omhändertagand Kunskap om prevalens + riskfaktorer hos personalen Hjälp pat Nll bra coping Hjälp föräldrar Nll bra coachning och stöd Lyssna, förklara, lugna, normalisera Ge uppmärksamhet för annat än smärta Info CPSP failed surgery Åb smärta kvar? Påverkan humör, oro, skolfrv, vänner? Föräldraoro? CPSP - mofagningar?

Take home message: BEHANDLA AKUT SMÄRTA OPTIMALT!!!