Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet



Relevanta dokument
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsarbete i förskolan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsredovisning Läsår

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Förväntansdokument Bodals Skola F-9

Kvalitetsrapport Så här går det

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Fritidshem och skola i samspel

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Smedbergsskolans likabehandlingsplan 2013/2014

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Handlingsplan för skolutvecklingen på Toråsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Arbetsplan Årsunda förskola

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete

Arbetsplan Jämjö skolområde

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Skolplan för Svedala kommun

Arbetsplan Jämjö skolområde

Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete

Utvärdering APL frågor till praktikant

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten Antal svar: 50

Annerstaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola och fritidshem

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

FÖRSKOLEKLASS VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTET ANGÅENDE FÖRSKOLEKLASS 13 APRIL ca BengtÅke Gindemo

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Tränarguide del 1. Mattelek.

Kvalitetsuppföljning Backa och Lurs skola Lärande Verksamhetens måluppfyllelse

Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

VERKSAMHETSPLAN FÖR FRITIDSGÅRDEN FRITIDSGÅRDENS VISION

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Kvalitetsredovisning Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening

LIKABEHANDLINGSPLAN. FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde

Förskolan Skogsgläntan

Samtalet ska dokumenteras för att möjliggöra uppföljning och minimera missförstånd medarbetare och chef emellan.

Information till elever och föräldrar i skolår 5

Vill ni på ett enkelt, konkret och roligt sätt arbeta med etik, rättvisa och hållbar utveckling på er skola/förskola?

Sandeplanskolan. Kunskap, arbetsro och trivsel. Likabehandlingsplan

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016. Barn och utbildning

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Kärnan. Halmstad 29 augusti Hej!

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Smedens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen

Muskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN

Gröna skolgårdar, Rapport 2014

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för verksamheten inom fritidshem, förskoleklass och grundskolan

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Förskollärarprogrammet

FÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 15/16

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

KURSPLAN,! KUNSKAPSKRAV! ELEVARBETEN!

Intervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: Växel: (5)

Särskilt stöd i grundskolan

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola

P-02/03 säsongen 2016

Invisible Friend Senast uppdaterad

Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar

Vägledarutbildning på uppdrag av Region Örebro Län

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna?

Kulturmöten. Det var vi som gjorde det.

Förskolan Solbacken. Köpings kommun. Läsår Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

Syftet med en personlig handlingsplan

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

Presentation vid dialogmöte i Råneå av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

Kvalitetsrapport Så här går det

Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM

Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fritidshemmet Jupiter Läsåret 2014/2015

2(5) Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys Temaarbetet förra läsåret var givande och gav många positiva reaktioner, det var positivt att samverka med skolan under temat Hållbar utveckling. Personalen har i efterhand konstaterat att förra temat var väldigt stort och brett som temaarbete. Därför valde vi att arbeta med två mindre teman denna termin. Våra två utvecklingsområden vi jobbat med under läsåret har varit uppdelade i två teman. Utemiljön samt Olika är bra, olika är roligt. Arbetet med utemiljön är för att eleverna tillbringar en stor del av sin dag där, både skoltid och fritid. Vi vill att de ska känna sig trygga, att de kan använda sin fantasi i utelekar samt att de ska känna glädje i att vara ute. I detta temaarbete har skolgården fått ett uppsving med vägar med mera. I temat olika är bra, olika är roligt har vi utgått från vår elevgrupp. I gruppen har vi elever i behov av stöd på olika sätt, t.ex. i leken eller den sociala samvaron. Vi upplevde att det fanns väldigt lite tolerans mot dem som var i behov av stöd och att det ofta blev missförstånd och att osämja uppstod samt att dessa elever hamnat utanför samhörigheten i gruppen. Vi ville bygga en gemenskap i gruppen och jobba för att våra elever på fritids skulle ha en större förståelse för andras olikheter och behov samt att uppskatta det faktum att alla är olika och jobba för att ta tillvara på olikheterna sinsemellan. Vilka läroplansmål har arbetet utgått ifrån? Fritids ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Tar avstånd från att människor utsetts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor. Att leva sig in och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen Visa respekt för omsorg om såväl närmiljö som miljö i ett vidare perspektiv. Kan samspela i möten med andar människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, Kultur, språk, religion och historia. Att varje elev respekterar andra människors egenvärde Målet för utvecklingsarbetet Vi vill att eleverna på Jupiter ska tycka att det är roligt att vara ute, både på skolgården och i vår närmiljö, samt att vara nyfikna och upptäcka nya saker. Vi vill stimulera till rollekar så att eleverna lär sig leva in i andra människors situationer och känslor. Genom att leva sig in i olika roller lär de sig att utmana sig själva och leka i olika konstellationer. Vi vill att eleverna ska få ökad förståelse för andras svårigheter, behov och olikheter samt att alla elever ska känna en samhörighet i gruppen.

3(5) Resultat - konkreta spår i verksamheten kopplat till målet Våra teman har pågått under vårterminen. Utemiljön där vi jobbat med att planera förändringar som vi sen utfört på skolgården. Vi hade en kväll tillsammans med föräldrar där vi målade vägar, planterade blommor, byggde en scen, byggde hästboxar, målade kingrutor och målade vägskyltar. Dessa relativt enkla förändringar har gett skolgården ett uppsving för både fritids och skola. Vi upplever att eleverna tycker att det är roligare att vara ute på skolgården samt att de har lättare att hitta på någon sysselsättning eller lek utomhus. Detta har också till viss del lett till att färre elever upplever utevistelsen som tråkig och till viss del mindre osämja eleverna emellan. Resultaten efter vårt tema med olika är bra, olika är roligt så har samhörigheten i gruppen känts bättre. De elever som känt ett utanförskap samt de elever vi upplevt som utanför gruppen har kommit in i gruppen mer. Vi kan se viss ökad förståelse av de andra eleverna kring de elever med svårigheter och i behov av stöd. Vi behöver fortsätta arbetet med tolerans i gruppen gällande missuppfattningar med de elever som har svenska som andra språk. Vi har haft temat varannan vecka, vilket gjort att eleverna uppehållit intresset och inte tröttnat. När vi arbetat med temat så har vi gjort det i samband med våra dagliga samlingar. Våra aktiviteter i temat har bland annat varit att vi uppmärksammade Downs syndromdagen, pratat om att vi kommer från olika länder, olika levnadsvillkor i olika länder och lärt oss sånger med teckenspråk. Lärdomar Temat med utemiljön har varit väldigt givande och roligt att vi även ser resultat av det hårda arbetet på skoltiden. Eleverna har fått inspiration och vägarna har ökat sparkcykelanvändandet vilket gjort att många elever upplever det roligare under utevistelsen. Detta tema har inte haft någon mer tidsplan än att vi skulle slutföra det innan terminens slut vilket till viss del har gett oss utrymme för att ta vara på elevernas intressen och önskemål. En annan lärdom är att det inte krävdes så stora förändringar för att skolgården skulle kännas som en roligare plats att vara på. Temat med olika är bra, olika är roligt har varit intressant och givande på många sätt. Vi har sett utifrån vår elevgrupps behov att vi behövde jobba på samhörighet i gruppen och jobba på ökad förståelse för andra och tolerans mot andra. Utifrån det har vi lyckats att förena ett av fritidshemmets uppdrag av omsorg med lärande. Ett meningsfullt lärande med ett ämne som var högst aktuellt för gruppen. Temat har varit bra för gruppdynamiken. En lärdom är att vi samverkat med våra elevassistenter och de har till stor del varit med och varit aktiva under de olika momenten under temat. Vi har på så sätt tagit till vara på de kunskaper och människor som finns runt om oss. Det är tack vare dem som vi haft ett varierat schema för temat. En viktig lärdom är att faktiskt våga fråga om människor vill och vågar dela med sig av sina personliga berättelser om olikheter. Just att det varit personligt och många gånger i vårt tema handlat om människor i elevernas närhet har gjort att temat varit lätt för eleverna att ta till sig och vågat ställa frågor under temaarbetet. En annan lärdom som vi tog med från förra temaarbetet var att endast ha temat varannan vecka. Vilket höll intresset upp och eleverna frågade förväntansfullt när nästa tematillfälle skulle vara. Vetenskapliga perspektiv Den vetenskapliga grund vi står på kommer från vår läroplan Lgr 11.

4(5) Elevernas delaktighet i arbetet Vid temat kring utemiljön har eleverna varit delaktiga på så sätt att de kommit med önskemål om vad de ville att det ska finnas på skolgården. Ser man till temat med olika är bra, olika är roligt så har eleverna inte varit delaktiga i utformningen av temat, utan med deras otroliga engagemang. De har lyssnat, tagit till sig och kommit med frågor under alla tematillfällen. Vissa tillfällen har föräldrar varit tvungna att vänta tills temabiten varit klar innan de fått med sig sitt barn hem. Analys av verksamhetens resultat Vid temaavslutningen för olika är bra, olika är roligt så knöt vi ihop säcken på temat genom att prata kort om varje tillfälle och frågade om eleverna mindes något särskilt från varje tillfälle. Varje tematillfälle har dokumenterats med foton. Se separat bilagor för fullständig utvärdering. Avdelningen Jupiter har genomfört sina teman och nått goda resultat som märks i verksamheten på elevernas förhållningssätt till varandra. Det är glädjande att de har samverkat med personer utanför verksamheten i sitt temaarbete. Föräldrar som har bidragit med arbetskraft och tillsammans med personal och barn arbetat med utemiljön. Andra särskilt inbjudna vuxna som har varit viktiga förebilder genom att de bidragit med erfarenheter av att vara olika och att visa att olika är en tillgång. Jupiter har också under året dokumenterat sitt temaarbete i bilder, vilket ger en bra förutsättning för utvärdering och fortsatt arbete. Samverkan mellan fritids och skola har under detta läsår främst visat sig genom gemensamt arbete kring Bläckfiskens raster. Fritids har bidragit till en mer stimulerande utomhusmiljö vilket har gynnat eleverna även när de har rast under skoldagen. Vi har omfördelat utrymme för leksaker så att Jupiter har fått en av bodarna som sin. Personal från båda verksamheterna var anmälda till gemensam fortbildning om rastaktiviteter det är ett mycket bra initiativ som bör upprepas. Fritids medverkade också på Lärstämman och hade ett särskilt valbart område där Kristin Kotzur visade upp, och lärde ut, olika rastaktiviteter utifrån den fortbildningen. Utvecklingsmål utifrån denna analys Vi ser temaarbete som en möjlighet att ta in lärandet på fritidstiden, på ett roligt och kravlöst sätt. Vi ser ett fortsatt arbete med att arbeta med tema utifrån läroplanen men även elevernas intressen. Vi har sett hur den förändrade utemiljön har gynnat vår verksamhet på så sätt att eleverna känner en glädje i att vara ute. Vi ser också fördelar i att kunna erbjuda bestämda aktiviteter till eleverna både inne och ute. Det ger valmöjligheter och skapar möjligheter till en meningsfull och trygg fritid samt att det ger elever som har svårt att hitta en lek eller aktivitet, en chans till att testa något nytt och de elever som är i behov av stöd, att lättare komma in i en lek eller aktivitet om en vuxen är med och styr upp. Det underlättar också att en vuxen är med då vi av erfarenhet vet att det inte uppstår lika mycket osämja eleverna emellan då. Vi ser också möjligheter att samverka med skolan genom rast- verksamhet med styrda aktiviteter. Då utevistelsen ofta generar i osämja som sedan följer med in i klassrummet efter rastens slut. För att kunna göra dessa förändringar med fler styrda aktiviteter på fritids och kunna samverka och erbjuda skolan hjälp i styrda rast verksamheter så behöver vi mer planeringstid. Detta för att kunna planera upp aktiviteter

5(5) både för fritids och skola. Mål för läsåret 2015/2016 Erbjuda bestämda aktiviteter till eleverna både inne och ute En vuxen ska vara med i leken då vi av erfarenhet vet att det inte uppstår lika mycket osämja eleverna mellan då. Samverka med skolan genom rast- verksamhet med styrda aktiviteter Välja ett nytt tema att arbeta utifrån Samverkan med skolan Under läsåret har fritidshemmens planeringsdagar (4st) förlagts samtidigt som lärarnas kompetensutvecklingsdagar för att göra det möjligt att planera och utvärdera verksamhet tillsammans. Kroken har flera olika samarbetspartners eftersom avdelningen har elever från både Duvan och Bläckfisken. Det försvårar samarbetsmöjligheterna. Kroken har däremot samarbetat med Kulturskolan och under året har elever erbjudits möjlighet att delta i en grupp som spelar rockmusik. Vi behöver utveckla en form, eller ett forum, för hur vi överlämnar information om elevers utveckling mellan fritids och skola. Rastverksamhet ett mål är att utveckla fritids möjlighet att ansvara för rastverksamhet för eleverna. Övriga gemensamma utvecklingsområden för Guldkroksskolans fritidshem Frukostsituationen det är fler barn än beräknat som äter frukost. Den nuvarande organisationen kan inte hantera det tryck som uppstår. Det ökade antal elever som har behov av fritidsplacering. Hela organisationen av Guldkroksskolans fritidshem bör ses över under nästa läsår, med avseende på lokaler och organisation av avdelningar, elever och personal. Sommarfritids en ordentlig utvärdering bör ske av verksamheten inför nästa års sommarfritids. Planeringsdag tillsammans med lärarna deras första arbetsvecka. Fortbildning som underlättar för verksamheten att koppla sitt görande till vetenskapliga perspektiv. Hjo 150830 Anna Malmeling Marklund