Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling



Relevanta dokument
Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Frilufts Förskolor Lantgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.

Likabehandlingsplan 2015

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Måttsundsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsarbete i förskolan

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lergökens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Arbetsplan för Kometen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN. FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde

Bakgrund - Förskolans värdegrund och uppdrag

FÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 15/16

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för verksamhet vid Strövelstorps förskolor

Kvalitetsrapport Så här går det

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krokodilens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Likabehandlingspla n. Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan - för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete

Annerstaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola och fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Lillberget och Kilsmyrans förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Nykroppa förskola. ansvarig förskolechef Katarina Magnusson

Likabehandlingsplan för läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Ölycke rektorsområde Likabehandlingsplan

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tallbackens förskola 2016

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR: I Ur och Skur Förskolan Upptäckarna

Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015/2016

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr

En skola fri från mobbning och kränkningar

Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014. Förskolan Kastanjen

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Granbergs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Stöttestenens Förskola

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling

MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011

Kvalitetsredovisning Läsår

Förskolans plan främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014

Smedbergsskolans likabehandlingsplan 2013/2014

Likabehandlingsplan för Jämjö samverkansområde

Malmens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Arbetsplan Jämjö skolområde

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Kålhagens förskola

Toltorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

VERKSAMHETSPLAN FÖR FRITIDSGÅRDEN FRITIDSGÅRDENS VISION

Systematiskt kvalitetsarbete

Regnbågens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Varvaterrassens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling

Smedjans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

SOLGLÄNTANS LIKABEHANDLINGSPLAN MÅL

Likabehandlingsplan läsåret Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och för likabehandling

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Kvalitetsrapport Så här går det

Skogsbrynets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sandeplanskolan. Kunskap, arbetsro och trivsel. Likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Förskolan Lillåsens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

Fjärilens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Byggklossens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra Rörums förskola och pedagogiska verksamhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshem a för planen Förskolechef och likabehandlingsplansgrupp Vår vision Utveckling och lärande i trygg gemenskap i Höörs kommun Planen gäller från 2014-08-01 Planen gäller till 2015-07-31 Barnens delaktighet Hela vår verksamhet ska utgå ifrån barnen och våra styrdokument. De ska vara delaktiga i vårt likabehandlings arbete genom lek, projekt, teater/rollspel, böcker, musik, samtal, reflektion, skapande mm och framförallt få göra sina tankar och reflektioner hörda i vår verksamhet. Det är viktigt att barnen får göra egna val och ta lärdom av dem. Vi ger barnen tid, redskap och uppmuntran för att varje barn ska utvecklas i sin egen takt. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare är delaktiga i vårt likabehandlingsarbete genom att de får läsa och reflektera samt ge förslag och kritik kring våra planer och vårt dagliga arbete. Våra möten sker via lämning/hämtning, föräldramöten, utvecklingssamtal, drop-in och andra aktiviteter. Likabehandlingsplanen läggs ut på förskolans hemsida så vårdnadshavarna har tillgång till den. Personalens delaktighet Det är var och ens skyldighet att vara delaktig i likabehandlingsarbetet och utvecklas kring arbetet. Genom att planen följs och diskuteras aktivt i arbetslagen, vid APT-möte, reflektionsmöten och i Fo2 blir den ett levande dokument i det vardagliga arbetet. Likabehandlingsplansgruppen ska tillsammans med arbetslag och förskolechef utvärdera, följa upp - och utarbeta en ny likabehandlingsplan varje år. Förankring av planen Likabehandlings planen presenteras och diskuteras tillsammans med barnen. Genom att vi använder oss av lek, projekt, teater/rollspel, böcker, musik, samtal, reflektion, skapande m.m. och framför allt att barnen får göra sina tankar och reflektioner hörda i vår verksamhet. Likabehandlingsplanen anslås på förskolan till vårdnashavare samt pupliceras på kommunens hemsida. Vårdnashavarna får läsa planen och komma med förslag och synpunkter. Alla personal har ett ansvar för att planen blir ett levande arbetsredskap, att den utvärderas och att en ny plan upprättas. Likabehandlingsplansgruppen ansvarar för att det upprättas en ny likabehandlingsplan varje år tillsammans med förskolechefen. http://www.planforskolan.se/likabehandlingsplan/lp/visningssida-forskola/?plan=174fbda6-4dfa-4710-99e6-4a9fd25b76d2 1/8

Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Planen har utvärderats genom enkäter till föräldrar. Personalen har varit delaktig genom reflektionsfredagar. Vi har haft en personal från varje avdelning som har varit med och diskuterat utifrån likabehandlingsplanen. Tyvärr har barnintervjuerna inte blivit av pga dålig framförhållning och olika diskussioner. Vi tycker också att det är viktigt att det är barnen som ska gå kvar på förskolan som gör barnintervjuerna och kartläggningen. Därför får vi komplettera med det i början av nästa termin. (sept) Detta underlaget måste förberedas och sammanställas. Sammanställningen kan sedan ligga som en bifogad fil 1, till likabehandlingsplanen. Det material som används vid kartläggningen ska finnas kvar och ligger som bifogad fil 2. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagoger, vårdnashavare och förskolechef. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Utifrån våra föräldraenkäter har vi kunnat förstå att de flesta känner sig trygga i förskolan. Vi har haft problem med att några känner sig lite otrygga med vikarierande personal som varit påtagligt skiftande under en lång period vilket man upplever som oroligt. Vi har sedan november -13 haft tillgång till nästan samma personal, och sedan januari -14 i stort sett inte alls använt oss av vikarier utifrån. Vad vi måste bli bättre på är att visa på lärandet i gruppen, att ge en bättre och tydligare bild av vår verksamhet. vi vill att så många vårdnashavare som möjlight ska svara på våra enkäter och vi måste fundera på hur vi ska nå ut med den informationen - att deras åsikter är viktiga. Arbete med värdegrunden - alla människors lika värde; Vi arbetar kontinuerligt med våra styrdokument, på APT och andra möten. I våra reflektionsfredagar har vi diskuterat värdegrund och hur vi bemöter barn och varandra. Vi arbetar ständigt med att försöka synliggöra vårt arbete och kommer att fortsätta att utveckla våra sätt på att förmedla vår verksamhet. Vi arbetar utifrån att se varje barn där det befinner sig och det innebär att ständigt möta dem i deras personlighet och olika styrkor. Vi behöver blir mer medvetna i att använda oss av olika styrdokument och likabehandlingsplanen i arbetet med barnen, sa att även barnen blir medvetna om planen. Aktivt genusarbete; Under året har vi arbetat mycket i våra miljöer, vi har även påbörjat arbetet med en miljödeklaration. Vi reflekterar mycket över våra miljöer och namnger dem på ett medvetet sätt. vi är måna om att det är miljöer som stimulerar alla barn. Arbetet i miljöerna är under ständig utveckling och utvekclas kontinuerligt utefter projektet och barnens behov och intressen. Vi har på olika sätt diskuterat genus med barnen i den fort verksamheten ex värdergrunds- och genusfrågor inom lantbrukets olika delar. Vår målsättning är; att både flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Detta är ett mål som vi ständigt måste arbeta med och vara medvetna om. Speciellt i vår lilla verksamhet där vi har få barn i ålder 1-5 med mycket skev könsfördelning. Barns inflytande; vi har under året arbetat för att barnen ska ha större inflytande i vår verksamhet bla genom att de ska ha tillåtande och tillgängliga miljöer. Vi arbetar utifrån att barnen driver våra projekt och på så sätt har inflytande i verksamheten. vissa av barnen har förståelse för ordet inflytande och vi arbetar med att förtydliga detta ännu mer genom att arbeta med röstning, val och att visa dokumentationer för barnen. I området Fo2, har vi valt att arbeta mer aktivt med just detta mål av likabehandlingsplanen. Vad är reellt inflytande? Hur kan vi arbeta mer aktivt och medvetet med barns inflytande? Bemötande: Vi anser att vi bemöter alla barn, föräldrar och kollegor på ett välkomnande sätt. Vi försöker på ett kontstruktivt sätt hjälpa varandra i bemötandet av barnen, föräldrar och kollegor. Vi upplever det som att vårt arbete med bemötande ständigt behöver diskuteras och utvecklas. vi Årets plan ska utvärderas senast 2015-07-31 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Personalen i arbetslaget använder barnintervjuer för att utvärdera likabehandlingsplanen tillsammans med barnen. En enkät delas ut på våren till vårdnashavarna. Likabehandlingsplanen utvärderas varje år på våren i någon form av reflektionsmöte. Alla måste vara delaktiga. Utvärderingen sammanställs av likabehandlingsplansgruppen och förskolechef. http://www.planforskolan.se/likabehandlingsplan/lp/visningssida-forskola/?plan=174fbda6-4dfa-4710-99e6-4a9fd25b76d2 2/8

Likabehandlingsplansgruppen och förskolechefen ansvarar för utformningen av enkäten till vårdnashavarna och frågorna till barnintervjuerna. för att årets plan utvärderas, förskolechefen och likabehandlingsgruppen särskilt ansvar. Främjande insatser Arbete med Värdegrunden - alla människors likas värde : Att ständigt utgå från och diskutera värdegrunden och våra styrdokument. : Att lyfta fram och synliggöra alla människors lika värde i det vardagliga arbetet. Uppföljning och utvärdering sker fort i arbetslaget och i barngruppen och med förskolechefen. Vi ska vara måna om att prata med barnen istället för till dem. Motivera utifrån situationen. Vi måste vara närvarande vid konflikter och hjällpa dem i deras konfliktslösning genom att tillsammans samtala ur allas perspektiv. Värdegrunden och våra styrdokument ska diskuteras och användas kontinuerligt t.ex. vi d APT, reflektionstid, fortbildningsdagar och vid utvärderingar av vårt arbete. Vi ska synliggöra barnen och deras lärande genom dokumentation i miljön. Vi ska även vara måna om att förmedla verksamheten till vårdnadshavare. Vi använder oss av lek, projekt, teater/rollspel, böcker, musik, samtal, reflektion, skapande mm och framförallt genom att låta barnen få göra sina tankar och reflektioner hörda i vår verksamhet för ett aktivt värdegrundsarbete. I vårt dagliga arbete diskuterar vi (vuxna-vuxna, vuxna-barn o barn-barn) om allas lika värde där alla får vara olika. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Vi ska vara observanta på att detta inte får ske. Personalen motiverar vår verksamhet utifrån våra styrdokument så att alla barn ges förutsättningar att delta. Aktivt genusarbete Att flickor och pojkar ska få möjlighet att få utvecklas på samma villkor. Pojkar och flickor ges lika stort inflytande och utryme i verksamheten. Uppföljning och utvärdering sker fort i arbetslaget, i barngruppen och förskolechefen. Det är viktigt att vi ktänker på bemötandet sav barnen samt låter barnen göra egna val utifrån sina intressen. http://www.planforskolan.se/likabehandlingsplan/lp/visningssida-forskola/?plan=174fbda6-4dfa-4710-99e6-4a9fd25b76d2 3/8

Skapa en miljö som är så könsneutral som möjligt där alla barn känner att de kan leka och utvecklas. Det är viktigt att tänka på varför/hur man namnger en viss miljö. Vi måste framförallt lyssna på barnens tankar och reflektioner i vår verksamhet för att aktivt kunna bemöta dem i ett aktivt genusarbete. Vi använder oss av lek, projekt, teater/rollspel, böcker, musik, samtal, reflektion, skapande mm och bemöter dem. Skapa ett referensbibliotek med barnböcker och litteratur kring genus och olika familjebildningar. Arbete med olika kulturer och religoner Uppmärksamma och arbeta med de olika kulturer och religoner som finns i våra barngrupper. Personal och barn i förskolan använder barnböcker och litteratur som belyser olika typer av familjebildningar eller minoriteter, kulturer och religoner. Uppföljning och utvärdering sker fort i arbetslaget, i barngruppen och förskolechefen. När varje barn börjar på förskolan är det viktigt att ta reda på barnets kultur och religion för att veta hur vi ska bemöta familjen och uppmärksamma barnet och dess högtider. Vi använder mångfaldskalender i förskolan för att kunna uppmärksamma andra högtider än enbart de svenska. Barnet ska få möjlighet att göra sina tankar och reflektioner hörda i vår verksamhet. Skapa ett referensbibliotek med musik, barnböcker och litteratur kring familjebildningar, olika minoriteter, kulturer och religioner. Vi bjuder in vårdnadshavare till förskolan för att berätta om deras kultur/religion. Personalen motiverar vår verksamhet utifrån våra styrdokument så att alla barn ges förutsättningar att delta. Barns Inflytande : Att aktivt arbeta för ett reellt inflytande hos barnen. : Att diskutera och använda oss av barns inflytande under APT och i det systematiska kvalitetsarbetet. Uppföljning och utvärdering: Sker fort i arbetslaget, i barngruppen och tillsammans med förskolechefen. Vi kommer under 2014-2015 fokusera på barns inflytande. Barns reella inflytande ska diskuteras vid APT, reflektionstid, fortbildningsdagar och vi våra återkommande http://www.planforskolan.se/likabehandlingsplan/lp/visningssida-forskola/?plan=174fbda6-4dfa-4710-99e6-4a9fd25b76d2 4/8

utvärderingar av vårt arbete. Vi ska undr ett APT komma fram till vad barns inflytande är for oss i Fo2. Vad betyder reellt inflytande? Hur möjliggör vi reellt inflytande? Vi ska på reflektionstillfällen diskutera barns inflytande utifrån olika dokumentationer, både egna och andras. Personalen har en skyldighet att medvetandegöra barnens inflytande. vi använder oss av lek, projekt, samtal och reflektion och allmänt i den dagliga verksamheten. Löpande Bemötande Barn, föräldrar och personal ska få ett professionellt och välkomnande bemötande när de kommer till, är på och lämnar förskolan. Alla ska känna att de blir sedda och hörda. Uppföljning: Årlig utvärdering i samband med att likabehandlingsplanen ska utvärderas. Personalen hjälper varandra och påminner varandra om hur vi bemöter barn, föräldrar och varandra. Vi ska prata med barnen i en dialog istället för i en monolog. Ett bra bemötande kräver en närvaro. Fort diskussioner i arbetslagen och vid APT-möten om hur vi bemöter barn, vårdnashavare, kollegor och övriga personer som vistas i våra lokaler. Fort Kartläggning Kartläggningsmetoder Under september 2014 ska kartläggningen göras. Pedagoger kommer tillsammans med barnen att fokusera på barnens inflytande. Anser barnen att de har inflytande i verksamheten? På vilket sätt? Vad skulle de vilja ha inflytande över? Personalen kommer tillsammans med barnen (i mindre grupper) diskutera och reflektera över inflytandet på förskolan. Det är viktigt att diskutera analysera vad inflytande, demokrati och rättvisa innebär för barnen. Under april 2015 kommer samma frågor ställas till barnen för att se om synen på inflytande har förändrats. Områden som berörs i kartläggningen Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen ska involverats genom barnenintervjuer, samtal, observationer av den vardagliga leken och aktiviteterna. http://www.planforskolan.se/likabehandlingsplan/lp/visningssida-forskola/?plan=174fbda6-4dfa-4710-99e6-4a9fd25b76d2 5/8

Vårdnashavarna har involverats genom den dagliga kontakten i öppna diskussioner, föräldramöten och utvecklingssamtal. Hur personalen har involverats i kartläggningen En del ur personalgruppen har genomfört själva intervjuerna och kartläggningen. denna kartläggning ska sammanställas och delges resterande personal på förskolan. Resultat och analys Under ht 2013 gjordes ingen kartläggning, men under ht 2014 kommer det att göras en kartläggning som ska vara färdig i början av oktober. Kartläggning kommer vara en bilaga till likabehandlingsplanen och finnas i rutinpärmen. Förebyggande åtgärder Levandegöra likabehandlingsarbetet Områden som berörs av åtgärden Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument i vardagen för alla som vistas i verksamheten.. Förankra värdegrunds/likabehandlingsarbete i verksamheten. Det främjande arbetet bör omfatta kompetensutveckling för personalen för att vid behov öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. : Ingen ska känna sig utanför Uppföljning och utvärdering sker i arbetslaget och av förskolechefen. Åtgärd Inför ett APT kommer vi ha i uppgift att läsa och fundera över vilka åtgärden vi behöver vidta i varje arbetslag för att levandegöra likabehandlingsplanen. Vi kommaer under ht att diskutera likabehandlingsplanen med fokus på barns inflytande på ett APT. Dessa diskussioner kommer utgå ifrån litteraturstudier och kartläggning. Diskussionerna från APT kommer fortsätta i observationer som bland annat kommer diskuteras på reflektionsfredagarna. Likabehandlingsplanen kommer vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet genom att barnens reella inflytande kommer in som en fråga i utvärderingarna. Nolltolerans för kränkande behandling och ständigt arbeta för all människors lika värde. som arbetar och vistas i förskolans lokaler ska aldrig prata nedsättande om barn, vårdnadshavare, kollegor eller annan vuxen. som arbetar och vistas i förskolans lokaler ska läsa och följa likabehandlingsplanen. Personalen erbjuds fortbildning kring barns inflytande. Motivera åtgärd ansvarar för att delta i värdegrundsarbetet och att göra vår likabehandlingsplan till ett levande dokument. all personal ansvarar för att motverka att någon (barn eller vuxen) hamnar i utsatta situationer. Matsituationen Områden som berörs av åtgärden http://www.planforskolan.se/likabehandlingsplan/lp/visningssida-forskola/?plan=174fbda6-4dfa-4710-99e6-4a9fd25b76d2 6/8

Matsituationen ska bestå av trevligt bemötande, båda av barn och vuxna. : Alla barn ska ha en smakportion på tallriken, men absolut inte tvingas äta upp något man inte vill. Barnen ska ERBJUDAS att äta/smaka maten men aldrig tvingas äta något. : Personalen ska vara goda förebilder vid matsituationerna. Exempel: Prata inte nedsättande om maten. : Låta alla barn ha förutsättningarna till att själva ta upp sin mat. Utifrån förutsättniningarna kan alla barn lägga upp sin mat själv. Låt barnen i största möjliga mån hälla upp dricka själv. Empati och attityd är viktigt att tänka på. Personalen ska vara lyhörd i matsalen och ha nolltolerans mot kränkningar t.ex. jag vill inte sitta bredvid dej, du får inte sitta vid vårt bord mm. Uppföljning och utvärdering sker i arbetslaget och av förskolechefen. Åtgärd Låt barnen, med hjälp av personal, få lägga upp mat själv och låta dem bestämma vad de ska äta. Låta barnen få välja plats i matsalen, ibland får detta ske med vägledning av personal. Ibland kan även bestämda platser vara bra i matsalen. Det är viktigt att barnen vet när de själva får bestämma och när de har bestämda platser. t.ex. vid frukost väljer barnen själva i matsalen och vid lunch väljer pedagogerna. Motivera åtgärd Alla barn ska bemötas på ett positivt sätt vid matsituationen. Personalen måste diskutera utifrån en demokratisk grund, vilket förhållningssätt som ska råda kring matsituationer på hela förskolan. Förhållningssättet ska utgår ifrån barnens inflytande och delaktighet. Viktigt att alla kan stå bakom detta beslut utifrån ett professionellt synsätt. Påklädning-utevistelse-avklädning Områden som berörs av åtgärden Nolltolerans mot diskriminering och kränkning i samband med påklädning-utevistelse-avklädning. : alla ska ges tid och möjlighet till självständig på- och avklädning. : Pedagogiska aktiviteter vid utevistelse. Uppföljning och utvärdering sker i arbetslaget och av förskolechefen. Uppföljning och utvärdering sker i arbetslaget och av förskolechef. Åtgärd På- och avklädning ska genomföras med positivt bemötande och en hjälpande hand till alla barn. Vid utevistelse ska minst en "stängd" station öppnas, ex uteateljén, bygg med såg och spik, cyklar mm. Rutinschema för personalen där det tydligt står vem som gör vad och vilka pedagogiska aktiviteter/projekt som erbjuds. Rutinschemat ska fyllas i. Personalen ska vara närvarande med barnen och medveten om sin pedagogiska uppgift ute på gården. Privata diskussioner mellan personal skall ske på den enskilda rasten. Personalen ska befinna sig där barnen är. http://www.planforskolan.se/likabehandlingsplan/lp/visningssida-forskola/?plan=174fbda6-4dfa-4710-99e6-4a9fd25b76d2 7/8

Motivera åtgärd Det är de vuxnas ansvar att utforma miljön så att den är tillåtande och trygg för alla barn. Kommunikation ska ske mellan personalen om någon beger sig in för att tex hjälpa ett barn på toaletten mm. en Rutiner för akuta situationer Policy Det ska vara nolltolerans mot kränkande behandling och trakasserier på vår förskola. Förskolan ska vara en trygg och säker plats för alla barn. Vi vill verka för en bra förskola där barn, personal och vårdnadshavare trivs och kan tänka och känna och prata om med glädje. För att kunna motverka och förebygga kränkande behandling och trakasserier ska personalen vara närvarande och agera aktivt. Ingen personal som arbetar inom förskolan får prata nedsättande om barn, föräldrar eller kolleger eller resurser. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling En öppen miljö där man tillåter och uppmuntrar diskussioner och reflektioner kring kränkande behandling och trakasserier. Vid minsta misstanke om ett barn kränks eller diskrimineras, måste personalen reagera och agera. Personalen ska vara lyhörd och uppmärksam på det som händer i barngruppen. Vi ska vara goda förebilder för barnen genom att visa respekt för allt levande. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till med förskolechefen som ytterst ansvarig. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn En situation uppmärksammas, observeras, man samtalar med barnet/en som är berörda och kollegerna informeras. Om trakasserierna/kränkande behandling fortsätter ska vi kontakta berörda vårdnadshavare. Förskolechefen informeras. Personal, förskolechef och vårdnadshavare upprättar en eventuellt en handlingsplan. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Var rak genom att reagera och säg till om någon kollega beter sig kränkande eller trakasserande mot barn (ett eller flera). i förskolan som får kännedom om att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling i verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Förskolechefen som får kännedom om kränkningen är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att utreda omständigheterna kring kränkningen och vid ta dom åtgärder som krävs för att för hindra kränkande behandling i framtiden. Rutiner för uppföljning Det är personalens uppgift att följa upp ärendet med samtal, både med barn och/eller vårdnashavare. Förskolechefen medverkar vid behov. Då personalen är inblandad är det förskolechefen som ansvarar för uppföljningen. Rutiner för dokumentation Alla händelser som är allvarliga ska dokumenteras och förvaras säkert. Dokumentationen skall omfatta vad som har hänt, åtgärder och uppföljning avhändelsen. All dokumentation kring händelsen skall dateras och signeras av den i personalen som upptäcker/utreder/åtgärdar/följer upp händelsen. Ansvarsförhållande ska aktivt arbeta för att likabehandlingsplanen blir ett levande dokument. Alla som arbetar inom förskolan har ett ansvar för att likabehandlingsplanen följs. Förskolechefen har det yttersta ansvaret. http://www.planforskolan.se/likabehandlingsplan/lp/visningssida-forskola/?plan=174fbda6-4dfa-4710-99e6-4a9fd25b76d2 8/8