Vendestigens Förskola och Skola AB. Kvalitetsdokument 2013/2014 - Grundskola

Kvalitetsdokument 2013/2014 - Grundskola Enhetens namn: Vendestigens Förskola och Skola AB Rektor: Eva Ekendahl

1 Inledande frågor Vendestigens Förskola och Skola AB 1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 Skolan har arbetat med läs/läsförståelse, fortsatt arbetet med att vidareutveckla matematiken. I svenska var målet att höja elevernas läsförmåga och läsförståelse, i matematik var det att eleverna ska vara säkra på de fyra räknesätten. Skolan ansåg att det var viktigt att stärka dessa områden bl.a utifrån att resultaten inom dessa ämnen har blivit sämre i de svenska skolorna. Analys av era insatser under året Skolan anser att målen som sattes upp när läsåret startade har uppnåtts. Prioriteringarna var helt rätt, eleverna har utvecklats betydligt inom dessa områden. Eleverna har fått en säkerhet i sitt läsande och i läsförståelse, de tycker att det har blivit roligare att läsa, de har också sett sin egen utveckling i positiv riktning. De har förstått vikten av att ha god läs/läsförståelse i sitt skolarbete och inför framtiden. Inom matematiken har eleverna fått förståelse för att det är viktigt att vara säker på de fyra räknesätten för att kunna behärska de andra områdena inom matematiken. Eleverna har fått en större glädje under matematikpassen. Utvärderingarna har gjorts genom IUP, NP, DLS, betyg, reflektioner och feedback elev-elev, lärare-elev, elev-lärare. Lärdomen som skolan tar med sig är bl.a vikten av kontinuitet. Slutsatsen av analysen blir att det är viktigt att välja ut olika områden och satsa ännu mer på dem. Skolan kommer att arbeta vidare med det som har startats upp under året. De nya områden som kommer att prioriteras är skrivandet och no-ämnena och teknik. Skolan förväntar sig att höja resultaten betydligt under nästa läsår inom dessa områden. 1.2 Framgångsfaktorer och goda exempel Skolans goda resultat Genom att skolan har satsat på läs/läsförståelse och matematik, t.ex. eleverna börjar dagen med att ha tyst läsning, de har läst kontinuerligt i alla ämnen under dagarna i sina olika arbeten, de har arbetat med olika läsförståelse övningar i form av muntligt framställning och skriftligt arbete, har haft svenska utomhus, arbetat med språket på datorerna och ipads, de har tränat på läsning inom alla ämnen. Eleverna har haft matematik varje dag som har inneburit en större säkerhet för eleverna i ämnet. De har talat matematik, de har arbetat med

matematik på datorerna och ipads, de har arbetat med matematik utomhus, de har satt in matematiken i vardagen. Allt detta har lett till goda resultat i de nationella proven och i betygen. Värdegrundsfrågor har skolan arbetat med kontinuerligt genom samtal, reflektion och drama. Det gör att eleverna känner sig sedda och trygga i skolan. Analys av skolans goda resultat Ett bra förarbete, utvärdering och uppföljning. Arbetet görs kontinuerligt, förs samtal med eleverna om deras insatser, förmedlas till föräldrarna om vad som har gjorts. Effekterna av arbetet har blivit att eleverna har fått en större säkerhet inom dessa områden, har gjort bra ifrån sig på bla. nationella proven, märker att de har utvecklats. Arbetet kommer att fortgå inom dessa ämnen för att utveckla säkerheten hos eleverna ännu mer. Skolan kommer att arbeta vidare på det sätt som har gjorts under detta läsår. Skolan kommer fortsätta att satsa på läs/läsförståelse och matematik, men även satsa mer på no-ämnena och teknik. No-ämnena kommer att arbetas mycket i projektform både teoretiskt och praktiskt. Skolan förväntar sig att eleverna ska öka medvetenheten om hur allt hör ihop i universum och ett större intresse för dessa ämnen. 1.3 Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? Vi har säkerställt att kvalitetsuppföljning görs på ett strukturerat sätt genom att: Vi följer upp Likabehandlingsplanen enligt - Diskrimineringslagen 16 Vi följer upp kränkande behandling enligt - Skollagen 14 a:8 Vi har arbetat med att tydliggöra måluppfyllelse gällande hälsa och livsstil Vi analyserar hur faktorer som utgör förutsättningar respektive insatser och arbetsprocesser påverkar måluppfyllelsen Vi har övervägt vilken påverkan personalens yrkeskompetens har i skolan. Vi har arbetat med att dokumentera rutiner för delaktighet i framtagandet av kvalitetsredovisningen - Skollagen 4:9-13 Vi har arbetat med framtagandet av lednings- och arbetsprocesser Skollagen 4:14 Vi har genomfört och dokumenterat observationer Vi har måldokument synliga för föräldrar och andra intressenter Vi har tydliga och kommunicerade mål för skolan Vi arbetar i enlighet med kommunens mål för skolan Vi arbetar i enlighet med Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Målen utvärderas i juni och nya mål sätts upp för kommande verksamhetsår

Vi har utarbetade och kommunicerade klagomålsrutiner Skollagen 4:8 Analys av ert kvalitetsarbete Vi fortsätter att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet tillsammans med pedagoger, elever och med skolans föräldrar. Vi samarbetar även med vår förskola. Vi har arbetat med systematiskt kvalitetsarbete under en längre tid och anser inte att vi kan välja bort delar utan arbetar med ett helthetsperspektiv där alla delar kompletterar varandra. Vi vill att verksamheten skall vara transparent och tydlig för envar att pedagoger och elever kontinuerligt skapar och dokumenterar så att inte det systematiska kvalitetsarbetet blir en efterkonstruktion. Ju mer vi utvecklar arbetet ju mer ser vi att vi kan göra. Det är dock viktigt med en begränsning så att inte tid undervisningen tas till administration. Vi fortsätter utvecklingen av vårt systematiska kvalitetsarbete. Det är av vikt att våra föräldrar ser och kan ta del av vår verksamhet och att vi själva ser vikten och värdet av att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete. Själva utförandet måste vara en naturlig del i vardagen och en hjälp till att säkerställa att våra elever får den verksamhet som de berättigade till utifrån läroplan, kommunens mål, skolans mål och det enskilda elevens mål. Vi känner att vi kommit en bra bit på väg och ser fördelarna av det arbete som hittills gjorts den tydlighet det skapar, den trygghet för pedagogerna det ger och den verksamhet som därmed kan bedrivas. 2 Resultatrapportering och analys Resultat på nationella prov Resultat på nationella proven Nationella prov(ange antal elever av det totala antalet elever som klarat kravnivån i alla delprov tex 98/111) Lå 2013/2014 Lå 2012/2013 Svenska åk 3 '7/7 '7/8 Matematik åk 3 '7/7 '8/8 Svenska åk 6 '7/7 '6/7 Matematik åk 6 '6/7 '6/7 Engelska åk 6 '6/7 '6/7 SO ämnen åk 6 '7/7 '6/7 NO ämnen åk 6 '6/7 '6/7

Analys av resultaten per ämne från de nationella proven Resultaten var i stort sett förväntade. Eleverna har gjort ett ännu bättre resultat inom eng, so och no ämnena än vad som var förväntat även de elever som har dyslexi och andra diagnoser har lyckats väldigt bra. Sättet som skolan har arbetat på under året har bl.a gett dessa resultat. Eleverna har också varit positivt inställda till proven för att de har känt att de kan, de har varit nöjda med sina insatser med arbetet under året. Skolan kommer att arbeta vidare med samma arbetssätt och prioriteringsområden under nästa läsår. Skolan kommer att satsa ännu mer på skrivandet, no-ämnena och teknik för att höja utvecklingen inom dessa områden ännu mer. De nationella proven stämmer väl överens med antalet elever som når kunskapskraven i år 3. Skolan kommer att satsa på skrivandet, no-ämnena och teknik för att höja dessa områden ännu mer. Eleverna kommer att skriva varje dag både fria texter, givna texter och faktatexter. Inom no-ämnena och teknik kommer eleverna att arbeta med dessa ämnen både under passen och i projektform. De kommer att arbeta teoretiskt, praktiskt och göra studiebesök. Eleverna kommer att utvärdera sina resultat i IUP-boken, IUP-samtalen och i sina handlingsplaner. 2.1.2 Eleverna har ett utvecklat matematiskt tänkande Eleverna har under året utvecklat sitt matematiska tänkande, det kan skolan bl.a se på resultaten på de nationella proven. Eleverna har blivit säkrare på att tro på att de kan, de förstår bättre det matematiska språket, har blivit säkrare på att lösa problemlösningar. Eleverna har också fått förståelse för att matematik finns överallt. Genom att skolan arbetar varje dag med matematik och att eleverna arbetar i sin egen takt och utifrån sina kunskaper har det matematiska tänkandet kunnat höjas under året. De elever som behöver hjälp får det av lärarna och specialpedagogen. Utifrån kundenkäten har inte föräldrarna riktigt samma uppfattning som skolan. Eftersom de inte är på plats i skolan kan de inte följa det dagliga arbetet på samma sätt som elever och lärare. Elevernas utveckling har förts fram till föräldrarna på IUP-samtalen och i IUP-boken som går hem varje vecka. Satsningen på matematik görs genom att få eleverna att förstå vikten av att regelbundet tala och arbeta med matematik.

2.1.3 Eleverna har hög läsförmåga Eleverna har under året höjt sin läsförmåga betydligt. Det kan utläsas i de nationella proven och i DLS proven. Eleverna har nått målen inom alla områden. Skolan har arbetat kontinuerligt med elevernas läsande, de börjar dagen med att ha tyst läsning, de fortsätter att läsa inom alla ämnen under dagarna. Det har gjort att de också har utvecklat sin läsförståelse. De har muntliga samtal kring sitt läsande och sina böcker och texter som de läser. De läser för varandra de ger feedback till varandra. Samtliga elever har höjt sin läsförmåga under året. Skolan har även haft ett läsprojekt Sagor där eleverna har arbetat med att läsa, skriva och berätta sagor. Föräldrarna har börjat att inse att det är viktigt att satsa på läsning/läsförståelse. Eleverna läser hemma varje dag. Föräldrarna har inte riktigt enligt enkäten kunnat se den stora utveckling inom området som deras barn faktiskt har gjort. Tack vare den stora satsningen som skolan har gjort på läs/läsförståelse har det gett det goda resultatet. 2.1.4 Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor Skolan ser ingen större skillnad på pojkar och flickor inom de olika ämnena förutom engelskan år 6 där pojkarna ligger marginellt lite högre. Detsamma gäller betygen. År 3 i matematik har flickorna något högre resultat. Beskriv de kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor som ni har sett Analys av arbetet med att minska skillnaderna Skillnaden är så liten men skolan arbetar kontinuerligt med att få så jämt resultat som möjligt för pojkar och flickor i alla ämnen. Skolan sätter in extra resurser där det behövs. Skolan kommer att arbeta med detta på samma sätt som inom de andra områdena. Arbeta vidare med teoretisk och praktisk matematik, läsa, tala och skriva mer engelska, arbeta intensivt med no-ämnena både teoretiskt, praktiskt och i projektform. Följa upp med fler diagnoser både skriftliga och muntliga. Resultaten dokumenteras skriftligt, diskuteras på pedagogiska möten, skrivs in i handlingsplanen, utvärderas i IUP-boken och tas upp på IUP-samtalen med elev och förälder.

3 Övriga frågor Vendestigens Förskola och Skola AB 3.1 Trygghet, trivsel och inflytande 3.1.1 Andelen elever som tycker att det råder arbetsro på lektionerna ska öka 80% av föräldrarna i förskoleklassen anser att deras barn kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass. (Danderyds kommun 55%)Övriga 20% svarar vet inte. 20% motsvarar en familj då vi endast har 5 barn i förskoleklassen 83% av föräldrarna i åk 2 anser att deras barn kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass. (Danderyds kommun 74%) Övriga 17% svarar stämmer ganska dåligt. 17% motsvarar en familj då vi endast har 6 barn i åk 2. 89% av eleverna i åk 5 anser att kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass. (Danderyds kommun 71%) Övriga 11% svarar stämmer ganska dåligt 67%av föräldrarna i åk 5 anser att deras barn kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass. (Danderyds kommun 67%). 22% svarar stämmer ganska dåligt och 11 % svarar stämmer mycket dåligt. Vendestigen arbetar aktivt med att förbättra resultaten gällande arbetsron. Vi är en liten skola med lugn och ro i grupperna vilket ökar kraven kring vad arbetsro innebär. Det är dock av vikt att alla elever och föräldrar känner att skolan tar resultatet på allvar och fortsätter att eftersträva en ännu bättre arbetsro. Vi kommer att dela in eleverna i olika grupperingar, ge dem själva möjligheten att välja arbetsplats, ha flexiblare raster och se över strukturen kring var vuxna befinner sig. Det är av vikt att låta eleverna delta i denna arbetsprocess och att se över de tillfällen då arbetsron kan befaras riskeras. Vi ser att vårt arbete hittills givit goda effekter. Vi har även använt skärmar inne i verksamheten dels för att avskärma men även för ljuddämpningen. 3.1.2 Alla elever känner sig trygga 100% av föräldrarna i förskoleklassen anser att deras barn är tryggt i skolan. (Danderyds kommun 93%) 100% av föräldrarna i åk 2 anser att deras barn är tryggt i skolan. (Danderyds kommun 95%) 100% av eleverna i åk 5 känner sig trygga i skolan. (Danderyds kommun 93%) 89%av föräldrarna i åk 5 anser att deras barn känner sig tryggt i skolan. (Danderyds kommun 93%). 11 % svarar stämmer ganska dåligt. Vendestigen är en liten skola där alla känner alla. Vi arbetar dagligen med frågor kring trygghet, arbetsro, kränkningar, demokrati etc. Detta gör vi bl.a. på våra samlingar som vi börjar och slutar varje skoldag med. Vi för samtal och vi diskuterar. Händer något så samtalar alla inblandade och situationen reds ut

direkt. Vid behov informeras även föräldrar. Eleverna är vana vid att samtala kring dessa frågor och tar ofta själva initiativet till samtal och diskussioner. Varje läsår startar med en inskolning där vi bland annat lägger stort fokus på värdegrundsfrågor. Vi arbetar gemensamt fram likabehandlingsplanen och vi arbetar både enskilt och i grupp med attityder, förhållningssätt och hur andra kan agera/reagera på en handling. Vi kommer att fortsätta vårt arbete såsom tidigare. 3.1.3 Andelen föräldrar som upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas ska öka 100% av föräldrarna i åk 5 anser att de får tydlig information om hur deras barn utvecklas. (Danderyds kommun 71%). 100% av föräldrarna i åk 5 anser att de får tydlig information om hur deras barn utvecklas. (Danderyds kommun 88%). 100% av eleverna i åk 5 anser att de vet vad de ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. (Danderyds kommun 83%) 67%av föräldrarna i åk 5 anser att de får tydlig information om hur deras barn utvecklas. (Danderyds kommun 71%). Vendestigens skola arbetar med en sk IUPbok där barn, pedagog och förälder varje vecka stämmer av uppnådda kunskapsmål, arbetsinsatser, sociala situation och personlig utveckling. Vendestigen skickar också ut ett veckobrev varje vecka där varje ämne i varje ålder kommenteras samt vad som händer framöver. Vi uppdaterar vår hemsida kontinuerligt och bjuder in föräldrar till redovisningar minst två gånger per termin. Vid dessa tillfällen brukar alla föräldrar delta och de får då en demonstration av barnen kring vad de arbetat med i flera fall får även föräldrar prova på. Vendestigen genomför IUP-samtal en gång per termin och för dessutom omdömessamtal i samtliga ämnen med föräldrarna. Vi kommer att fortsätta arbeta på samma vis nästa år. Vi har under innevarande år utvecklat våra samtal med föräldrar och känner att vi har förbättrat innehållet i dessa. Nästa läsår kommer vi också att lägga fokus på att utveckla våra föräldramöten så att dessa blir givande för alla som deltar. 3.2 Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande Personalen har satsat ännu mer på att utveckla fritids för eleverna och skolan är på god väg att få det resultat som alla vill ha. Föräldrarna är i stort sett nöjda men vill ha en del förbättringar, därför har skolan arbetat med det under året. Utbildad fritidspersonal har organiserat upp verksamheten och har varit noga med att följa läroplanens mål. Eleverna har delats upp i grupper och gjort olika aktiviteter. Både utifrån elevernas önskemål och pedagogernas. Eleverna har bl.a utbildats i dans av de äldre eleverna. De har funnits målargrupper, bakgrupper, spelgrupper, utomhus aktiviteter.

Analysera ert arbete med att stimulera elevernas utveckling och lärande på fritidshemmet Eleverna har både arbetat i tjej och killgrupper på fritids utifrån intresse. Genom dokumentation, utvärdering, samtal och reflektion kan eleverna se sin egen utveckling och fritids kan tydligt se sina styrkor och vad som behöver förbättras. En stor styrka är att skolan och fritids har ett nära samarbete all personal vet vad som görs på fritids. Föräldrar får kontinuerlig information om vad deras barn gör på fritids genom veckobrev och daglig kontakt. Lärdomar som fritids tar med sig är att fortsätta att ha nära kommunikation med eleverna och elevinflytande. Skolan kommer att anställa ytterligare två fritidspedagoger för att höja kvalitén ännu mer. Fritidspersonalen kommer att ha egen tid för att kunna planera upp sitt arbete kontinuerligt under året. Personalen ska också utvärdera sitt arbete regelbundet. Personalen kommer att behålla de gruppindelningarna inom olika aktiviteter som har fungerat bra och som har uppskattats av eleverna. Elevinflytandet kommer att behållas och utvecklas ännu mer. Skolan och fritids kommer att fortsätta sitt samarbete. Skolan och fritids har förväntningar på att höja kvalitén ännu mer och att även föräldrar och elever ska se utvecklingen. 3.3 Hur tar skolan vara på de kunskaper som eleverna har med sig från förskolan och förskoleklass Förskolan och skolan är en liten enhet så pedagogerna och barnen på förskolan och förskoleklass möts varje dag. Det ges ju därför möjlighet till en kontinuerlig avstämning på vad barnen gör och har gjort i de olika verksamheterna. Pedagogerna samarbetar och det är en röd tråd genom de båda verksamheterna. Förskolan och förskoleklassen har en del gemensamma projekt där barnen/eleverna arbetar utifrån sin ålder. Överlämnandet sker smidigt med tydlig information om vad barnen står och vad de kan. De barn som kommer från andra förskolor till förskoleklassen sker det en överlämning med barnens förskolor som de kommer ifrån. Överlämnandet från förskoleklass till skolan sker smidigt eftersom förskoleklassen ingår i F-2. Analys av arbetet Resultatet har blivit att förskolebarnen går vidare i förskoleklassen i sin utveckling utifrån vad de befinner sig. Styrkorna är att barnen känner både pedagogerna och eleverna i skolan innan de börjar eftersom de träffas varje dag. Detta gör att barnen blir väldigt duktiga och är mycket intresserade av att börja i skolan.

Förskolan och skolan kommer att fortsätta med sitt samarbete som det görs nu med avstämningar, ta del av varandras dokumentation, arbeta i projekt, barnen besöker varandra i de olika verksamheterna, ha gemensamma luciaframträdande och skolavslutningar. Göra utflykter tillsammans. Personalen på förskolan och skolan har gemensamma möten en gång i månaden där förslag på gemensamma arbeten ventileras. 3.4 Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för alla elever Skolan har gjort miljön i verksamheten så att det passar alla elevers behov. Det finns en handikappstol i trappan, hörselslinga i ett av undervisningsrummen, tyg som dämpar högt ljud, tossor på stolar, bord och lådor. Skolan har en 100% specialpedagog som stöttar alla elever som behöver enskild undervisning och stöttning under skoldagen. Eleverna arbetar utifrån det sättet som passar just dem. De som behöver röra på sig har möjlighet att gå ut och göra det. Skolan är en liten enhet så grupperna är små under hela dagarna som gör att alla elever blir bekräftade och får den hjälp som de behöver. Lärarna har kontinuerliga samtal med alla grupper om att alla är olika och att det är viktigt att respektera alla. Personalen går på olika kurser som har inriktning på elever med olika behov. Specialpedagogen innehar olika verktyg som eleverna behöver för att kunna utvecklas så mycket som möjligt. Insatserna under året har varit att prioritera hjälpmedel vid hörselskador och få alla elever att förstå hur de ska arbeta med dessa verktyg. Analys av era insatser under året Resultaten av insatserna under året är att alla elever trivs i skolan, känner att de kan följa med utifrån sina föresättningar, känner sig nöjda med sina insatser, känner att de kan. Alla elever har fått större respekt för olikheter. Styrkorna har varit att eleverna bryr sig om varandra och tar hand om varandra. Skolan kan följa utvecklingen genom elevernas insatser i de olika ämnena och deras resultat på de nationella proven, diagnoser, DLS, betygen, IUP-boken och enkäter som eleverna har svarat på. Skolan kommer att fortsätta med samma insatser som har gjorts under året. Skolan ska också anställa en resurs till som ska arbeta med elever som behöver ännu mer extra stöd inom den sociala biten t.ex. under pauser och på fritids. Vi förväntar oss att få ett ännu bättre resultat inom alla områden, kunskap och den sociala biten.

3.5 Personal Vendestigens Förskola och Skola AB 3.5.1 Pedagogisk kompetens och behörighet Vendestigens skola har 4 pedagoger anställda varav alla är behöriga. Just nu rekryterar vi en matematik/engelska pedagog som givetvis också måste vara behörig. Vendestigen satsar ju uttryckligen på kärnämnena vilket också kräver rätt kompetens hos medarbetarna. För oss är det viktigt att alla medarbetare utöver behörighet har ett pedagogiskt tänkande och en vilja och förmåga att bidra till skolutveckling. I dags läget har vi en person med karriärtjänst inom Svenska och SO. Vi fortsätter att utveckla våra karriärtjänster i mån av kompetens och behov. Våra medarbetare får kontinuerlig kompetensutveckling. Vi har dels 10 gemensamma kompetensutvecklingsdagar per år med olika innehåll. Därutöver har varje anställd en kompetensutvecklingsplan som diskuteras och fastställs i individuellt varje år. Vi försöker också delta i de av kommun en anordnade kompetensutvecklings tillfällen. Vi har 2 VFU-handledare på skolan och har under innevarande läsår tagit emot en student. Analys av era insatser under året Om vi ser till resultaten i kundundersökningen så anser alla föräldrar och eleverna i år 5 att de har kompetenta lärare. Förtroende för rektor är också 100 % i alla grupper. I år F och 2 är föräldrarna helt nöjda dvs 100% gällande alla skolfrågor kring stimulans väcka nyfikenhet, utveckla matematiken stimulera läsförmågan etc. Däremot har föräldrarna i år 5 synpunkter kring några av dessa frågor. Vi har resultat på mellan 78% och 100%. Vi har inbjudit till föräldramöten och samtal kring dessa frågeställningar och i en del fall handlar det mer om att man inte riktigt vet och i en del fall vill man få tydligare information etc. Vi har lagt en tydligare struktur kring informationen till föräldrar i de högre åldrarna (år5-6) inför nästa läsår. Vi kommer också att stämma av kontinuerligt för att alla frågeställningar skall få svar och/eller åtgärder så snart som möjligt under nästa läsår. Pedagoggruppen har diskuterat kring resultatet och sett att vi kan göra annorlunda framöver. Vår analys är framförallt att vi inte varit tillräckligt tydliga och att vi därmed förtydligar/förbättrar informationen gentemot föräldrar framöver samt stämmer av kontinuerligt. Djursholm den 30 juni, 2014 Eva Ekendahl Rektor