Går det att behandla ADHD + substansberoende med centralstimulantia? Hur stora är riskerna?



Relevanta dokument
ADHD och missbruk. Umeå april Bo Söderpalm Professor/Öl

ADHD & SUD; Vad vet vi idag?

Läkemedelsbehandling av ADHD hos vuxna

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

ADHD & Beroendesjukdom

ADHD från 8-18 års ålder

ADHD in Substance Use Disorders Prevalence and Pharmacotherapy

En bra start på dagen. Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD

Psykologiskt beroende av opioider

Centralstimulerande läkemedel vid samsjuklighet av ADHD och beroende

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga

Valdoxan - Bakgrundsinformation

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Remissvar på Läkemedelsverkets nya skrivelse om ADHDbehandling

En bra start på dagen! Ritalin kapsel för barn, ungdomar och vuxna med ADHD

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Sociala och sociologiska aspekter på missbruk

Referensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text.

BESLUT. Datum

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Stor ökning av narkotikarelaterade dödsfall. Anna Fugelstad Ph D Karolinska Institutet

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

ADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården

BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Screening och utredning av drogproblem

Bilaga II. EMA:s vetenskapliga slutsatser och skäl till det positiva yttrandet

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

ADHD och missbruk. Kerstin Arnsvik-Malmberg Med.dr Karolinska Institutet Inst för neurovetenskap Överläkare BUP Skärholmen

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Datum Villkor Företaget ska i all sin marknadsföring och annan information tydligt informera om ovanstående begränsning.

Metod Design och Procedur

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Substance Use and Violence

Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer

Påverkar föräldrars utbildningsnivå medicinering av barn med ADHD? Sofia Svensén. Örebro universitet. Sammanfattning

Ätstörningar vid fetma

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Behandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden

Oro och sömn. är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset

Komplementär behandling vid ADHD

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus

SMART. Vad händer i hjärnan när vi blir beroende av alkohol och droger? Gothia Fortbildning 24 maj Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande Varför särskilda hänsyn till äldre?

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Vad är problemet? De unga riskerar tobaksoch alkoholberoende, våld, olyckor, oönskat sex, narkotika, kriminalitet, och dödliga sjukdomar.

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

ungdomar i en västsvensk population med IBD

Falls and dizziness in frail older people

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Fysisk aktivitet och hjärnan

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?

Evidens för diagnostik och behandling av ADHD Om ett SBU-projekt

Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Akut astma magnesium och teofyllin

Kan onda cirklar brytas? Om ADHD med antisocialitet och ADHD-behandling på Norrtäljeanstalten

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Behandlings-/Vårdprogram

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel

Syfte. Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) in Adults. Syfte med avhandlingen (I) Syfte med avhandlingen (II)

Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Förmaksflimmer Nya behandlingsmöjligheter

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Tourette. Glutamat-aktiva läkemedel aripiprazole

Största problemdrogen efter cannabis är Tramadol ökad förståelse av ett nytt drogmönster på Maria Malmö

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up

ADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

HT En farmakologs syn på. Biologisk variation. Orsaker & konsekvenser Läkemedelsanvändning. I Nylander. Medicin & Farmaci

Tandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

självhjälp på nätet Magnus Johansson Riskbruksprojektet, FHI

Vilka ska vi inte operera?

Transkript:

Går det att behandla ADHD + substansberoende med centralstimulantia? Hur stora är riskerna? BNPS 20-års-jubileum 2016 Bo Söderpalm Professor/Öl Inst för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri och neurokemi, Sahlgrenska akademin och Beroendekliniken, Göteborg

23.1% ADHD bland SUD

23% av sökande med alkoholberoende! 54% av sökande med drogmissbruk/beroende!

50% av personer med fortsatta ADHD symtom har substansmissbruk/beroende ADHD - en oberoende riskfaktor för substansmissbruk/beroende Samsjuklighet med uppförandestörning innebär en långt högre risk

ADHD påverkar missbruket på många sätt Lägre debutålder av missbruk Snabbare beroendeutveckling Större risk för övergång från legala till illegala droger Längre sjukdomsduration Mer terapiresistenta - pga deras strul-putte karaktär? ( ej motiverade påstås det) Sullivan MA, Rudnik-Levin F, Ann N Y Acad Sci 931:251-70, 2001

J Atten Disord. 2012 May;16(4):325-32. Substance use disorder and ADHD: is ADHD a particularly "specific" risk factor? Kousha M, Shahrivar Z, Alaghband-Rad J. Guilan University, Rasht, Iran. Case- control study Adolescents with ADHD were younger at the time of starting cigarette smoking, substance use, abuse and dependency (p = 0.0001), a shorter period between their first-time substance use and substance dependence or abuse (p = 0.0001), more severe substance use (for cannabis, heroine, cigarette and drugs such as benzodiazepines p < 0.05) and more functional impairment (p = 0.0007). Average number of co-morbid disorders were higher in ADHD group. (p = 0.03)

Vilka droger använder ADHDpatienten? Amfetamin (45% av amfetaministerna?; Jayaram-Lindström et al., Am J Psychiatry, 2008, 165:1442-1448) och nikotin viktigt! varannan röker (Frei et al., Nervenarzt, 2010, 81:860-866). 33% av ADHDpopulationen kommer att dö av sin vana? men även alkohol (ofta med konsekvenser!) och cannabis och bensodiazepiner och opiater (20-25% i substitutionsprogrammen, Carpentier et al., Eur Addict Res, 2011, 17:10-20, Kolpe and Carlsson Am J Addict, 2007, 16:46-8 ) och gärna alla på en gång!

Varför är det så vanligt med missbruk bland ADHD-patienter? Biologi - t ex lindring av ADHD-symtom Psykologi - t ex pga hög impulsivitet och dåligt omdöme Sociologi - t ex pga tidig marginalisering

Liknande patofysiologi?

DA systemet är nedreglerat och dysfunktionellt hos alkoholister Volkow et al., J Neurosci 2007

och hos andra beroendesjuka Volkow ND et al., Bioessays. 2010 Sep;32(9):748-55.

Dopaminnedsättningen korrelerar med hypofrontalitet

Mindre DA D2/3 tillgång och nedsatt DA frisättning i striatum hos vuxna ADHD patienter Volkow et al., Arch Gen Psychiatry 2007

även i amygdala och hippocampus (generellt?) Volkow et al., Arch Gen Psychiatry 2007

Mol Psychiatry. 2011 Nov;16(11):1147-54. Motivation deficit in ADHD is associated with dysfunction of the dopamine reward pathway. Volkow ND, Wang GJ, Newcorn JH, Kollins SH, Wigal TL, Telang F, Fowler JS, Goldstein RZ, Klein N, Logan J, Wong C, Swanson JM.

Således tecken på sänkt DA funktion vid båda tillstånden hypotes: [DA]

Behandling av ADHD + substansbruksyndrom med centralstimulantia (CS)? RCTs

Anslaget har stor betydelse fördel slow-release Volkow and Swanson, Am J Psychiatry 160(11):1909-18, 2003 Men, långsamt anslag kan antagligen både hjälpa och stjälpa vad gäller behandlingen av patienter

www.google.se

SBU 2013: Effekter av CS-behandling på ADHD + substansbruksyndrom Intervention/ population Effect on SUD Effect on ADHD Levin 2005 MPH, 40-80 mg/day, methadone pat. Levin 2006 MPH, 40-80 mg/day, active cocaine abuse Wilens 2008 Atomoxetine, 25-100 mg/day, alcoholics Thurstone 2010 Atomoxetine 1 1- regarding other substances than opioids probability for U-tox for cocaine time to relapse heavy drinking days as placebo as placebo

Norrtäljestudien n= 30, MPH 72 mg p<0.001 NNT 1.1!

bs_bs_banner RESEARCH REPO RT doi:10.1111/ add.12369 Methylphenidate for attention deficit hyperactivity disorder and drug relapse in criminal offenders with substance dependence: a 24-week randomized placebo-controlled trial Maija Konstenius 1,NityaJayaram-Lindström 1,Joar Guterstam 1,OlofBeck 2, Björn Philips 3 & Johan Franck 1 Division of Psychiatry,Department of Clinical Neuroscience,Karolinska Institutet,Stockholm,Sweden, 1 Division of Clinical Pharmacology, Depar tment of Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden 2 and Depar tment of Psychology, Linköping University, Linköping, Sweden 3 MPH Max 180 mg n=54

Behandling av ADHD + substansbruksyndrom med CS? Registerstudier

N Engl J Med. 2012 Nov 22;367(21):2006-14

J Child Psychol Psychiatry. 2014 55(8):878-85. Stimulant ADHD medication and risk for substance abuse. Chang Z, Lichtenstein P, Halldner L, D'Onofrio B, Serlachius E, Fazel S, Långström N, Larsson H. 26,249 män och 12,504 kvinnor med ADHD, födda mellan 1960 och 1998 Samband mellan CS behandling 2006 och substansmissbruk 2009 Substansmissbruk = substansrelaterad död, kriminalitet eller slutenvårdsbehandling 31% mindre substansmissbruk i den CS-behandlade gruppen jämfört den icke-behandlade gruppen (HR=0,69 CI:0,57-0,84) Ju längre tids behandling desto mindre missbruk

Behandling av ADHD + substansbruksyndrom med CS? Kohorter

J Atten Disord. 2015 Mar 20. pii: 1087054715571740. Differences in Psychiatric Problems and Criminality Between Individuals Treated With Central Stimulants Before and After Adulthood. Rasmussen K, Palmstierna T, Levander S OBJECTIVE:..long-term effects over the life course cycle.among adults with ADHD, treated or not, with CS drugs before age 18. METHOD: A clinical population of men (N = 343) and women (N = 129) seeking CS treatment as adults was assessed within a specific program for such treatment. Clinical information and data collected by structured instruments were available. RESULTS: Previously CS-treated persons had a lower frequency of problems (alcohol/substance abuse, criminality), and of certain psychiatric disorders (depressive, anxiety and personality ones). Most differences were substantial. CONCLUSION:. CS treatment during childhood/adolescence offers some protection against the development of a range of problems known to characterize adult ADHD patients. Alkoholmissbruk: 33.8% vs. 13.1% (obeh vs. beh) Drogmissbruk: 36.9% vs. 19.7%

Signifikant mindre substansmissbruk och snudd på signifikant mindre alkoholmissbruk hos CSbehandlade vs. icke-behandlade Signifikant lägre Global Severity Index score Signifikant bättre Functioning of Life score

Atten Defic Hyperact Disord. 2013 Mar;5(1):59-67. Prevalence of comorbid substance use disorder during long-term central stimulant treatment in adult ADHD. Torgersen T, Gjervan B, Rasmussen K, Vaaler A, Nordahl HM. En naturalistisk, retrospektiv analys av journaler från 117 patienter med vuxen-adhd som påbörjade CS-behandling 1997 till maj 2005. Logistisk regression för att identifiera eventuella riskfaktorer för substanssyndrom under CS-behandling. 1) Ingen debut av substanssyndrom i gruppen utan samsjuklighet vid behandlingsstart (medelbehandlingstid = 41.1 månader) 2) Hos patienter med samsjuklighet vid behandlingsstart hade 58.5 % ett eller flera återfall under behandlingen (41.5 % hade inga återfall!) (medelbehandlingstid = 27.9 månader) 3) Lägre ålder och antisocial personlighetsstörning var associerat med återfall

30 + 30 patienter med SUD och ADHD följda under i snitt 18.4 månader efter LVM-vård för SUD Farmakologiskt behandlad vs. ej farmakologiskt behandlad (signifikanta skillnader): Mindre substansmissbruk Mindre tvångsvård Bättre kvarstannande i rehabilitering Bättre boende Fler i jobb OBS! 8,3% mortalitet 1 i den behandlade gruppen och 4 i den obehandlade (n.s.)

Beprövad erfarenhet? Studierna bekräftar erfarenheten ;-) God effekt på ADHD-symtomen och på missbruket Bättre psykosocial funktion Tålamod! Förbättringen pågår under 2-3 år Missbruket minskar gradvis enstaka återfall kommer att förekomma. Medicineringen bör inte avslutas om den inte missbrukas, felanvänds eller ger oacceptabla biverkningar. Eller vid tungt missbruk En del pat behöver begränsade insatser i övrigt, många behöver samtalsstöd initialt (kris) och färre behöver stora stödinsatser under lång tid

Socialstyrelsens rekommendation Båda tillstånden bör behandlas parallellt Bör skötas av läkare med erfarenhet av beroendevård (eller med handledning från sådan) Drog- alkoholanvändning kartläggs och kontrolleras/följs Drogfrihet efterstävas innan insättning Doseringen kan behöva se annorlunda ut hos dessa pat Vissa droger kan motverka effekterna av beh. (cannabis, AE8BDZ)

Bild 38 AE8 Vänligen lägg till referens Ahnemark, Ewa; 2015-03-02

Slutsatser ADHD är så vanligt bland patienter med beroendesjukdom (25 %?) att screening för sjukdomen bör ingå vid utredning av en hjälpsökande patient/klient med substansbruksyndrom. Allt fler studier och klinisk erfarenhet tyder på att ADHD går att behandla utan att missbruket ökar - allt talar för att det i stället minskar och inte sällan leder behandlingen till en revolution för patienten. Ingen studie indikerar att missbruket ökar. Men, behandlingen är ännu inte fullt evidensbaserad fler, större och längre studier behövs. Utveckling av andra stödjande insatser behövs för denna grupp (jmfr psykosvård)! Ovanstående väcker frågor om: utredningsstrategi? vårdnivå?, vårdgaranti?, budget?

Tack för Uppmärksamheten!

Varför så stora dos-skillnader? 1) Farmakokinetisk variation - femfaldig? 2) Farmakodynamisk variation: 3) Genetisk variation - MAOA, COMT etc, etc

Vad är lisdexamfetamindimesylat AE9 och hur aktiveras prodrogen? Hydrolys av lisdexamfetamin dimesylat till l-lysine och d-amfetamin 1 1. Adapted from Pennick M. Neuropsychiatr Dis Treat 2010; 6: 317 327.

Bild 43 AE9 Vänligen ta bort Elvanse, endast lisdexamfetamin kan användas Ahnemark, Ewa; 2015-03-02

Plasmakoncentrationer av d-amfetamin efter behandling med lisdexamfetamin hos barn med ADHD (n=17) 1 AE10 3.5 h = T max AE11 d-amfetamin från 70mg lisdexamfetamin d-amfetamin från 50mg lisdexamfetamin d-amfetamin från 30mg lisdexamfetamin Den kliniska signifikansen är ej klarlagd. Farmakokinetiken indikerar dos-proportionalitet 1. Adapted from Boellner SW et al. Clin Ther 2010; 32: 252 264.

Bild 44 AE10 AE11 vänligen ändra till lisdexamfetamin. Endast generiska namn är tillåtna Ahnemark, Ewa; 2015-03-02 Vänligen ta bort Elvanse, endast lisdexamfetamin kan vara med Ahnemark, Ewa; 2015-03-02

Heal et al.,

ADHD Marginaliserad Utbränd Social katastrof