Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Kyrkerörsskolan Läsår 2010 / 2011 Anneli Jonsson / Charlotta Robson Rektor 2010-11-08
Innehållsförteckning Del 1 Kyrkerörsskolans vision Del 2 Resultatöversikt Del 3 Skolans identifierade utvecklingsområden Del 4 Strategier för måluppfyllelse Del 5 Utvärderingsplan
Del 1. Kyrkerörsskolans vision: Det goda livet i skolan - Kunskap, trygghet och hälsa Hälsa Trygghet Det goda livet i skolan Kunskaper Det goda livet på vår skola innebär att vi aktivt arbetar för varje elevs inflytande och delaktighet i sitt lärande och måluppfyllelse. För oss är det viktigt att alla eleverna blir sedda i en trygg miljö där möjligheter ges som utvecklar vilja och motivation för lärande och ökad hälsa inför framtiden. Kunskap
Vår främsta uppgift är att alla elever uppnår målen och ges bästa möjligheter att bli goda samhällsmedborgare. All personal kommunicerar tydliga mål med höga förväntningar om elevens möjliga förmågor. Alla elever får stöd och verktyg av lärare för att klara skolarbetet på bästa sätt. All personal stöttar och stärker elevens ansvarstagande för sin utbildning genom att ge inflytande och delaktighet. All personal stimulerar elevernas motivation och vilja för lärandeprocesser. Rektor utövar ett tydligt pedagogiskt ledarskap. Trygghet Vårt gemensamma förhållningssätt är välkomnande. På Kyrkerörsskolan tydliggörs allas lika värde, för såväl elever som vuxna, genom att vi har förståelse för varandras olikheter och vi ser varandras styrkor. Tillsammans arbetar vi främjande, förebyggande och åtgärdande för att motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Verksamheten berikas av integrering och all personal verkar aktivt för att inkludera alla elever på skolan. Hälsa Alla elever är trygga och delaktiga, känner vilja och motivation för lärande och utveckling. Tillsammans verkar vi för att alla skall känna sig sedda varje dag och få goda kamratrelationer. All personal ger verktyg och kunskaper som stärker / utvecklar elevernas handlingsberedskap och hälsa inför framtiden. Tillsammans arbetar vi för ett hälsofrämjande förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Alla på skolan respekterar allas behov av arbetsro, lugn i matsalen och på raster. Kyrkerörsskolan erbjuder goda förutsättningar för spontan idrott och fysisk aktivitet på raster.
Del 2. Resultatöversikt Måluppfyllelse i samtliga ämnen i år 7 Utifrån kursplanemålen i år 9 bedöms måluppfyllelsen för eleverna i år 7 enligt nedan i respektive ämne vårterminen 2010 Ämne elever totalt flickor UM flickor EUM pojkar UM pojkar EUM Bild 111 69 41 2 Biologi 111 56 9 36 7 Engelska 109 61 6 40 2 Fysik 111 56 9 35 8 Geografi Hem-och konsument-kunskap Historia Idrott och hälsa 111 64 3 40 4 Kemi 111 55 10 34 9 Matematik 111 56 11 35 6 Moderna språk, 111 55 5 29 7 språkval Modersmål Musik 112 68 1 40 3 NO Religion Samhällskunskap Slöjd 111 69 42 SO 111 66 3 39 3 Svenska 111 3 2 Svenska som andra 8 0 3 0 5 språk Teknik 111 69 0 40 2 Kommentar: Utifrån aktuella resultat är prognosen att alla elever når målen i slöjd. Prognosen för måluppfyllelse i biologi, fysik, kemi och matematik bör observeras. Ingen elev når målen i svenska som andra språk. I hemkunskap år 7, är det inte möjligt att göra en bedömning av elevens måluppfyllelse till år 9. Detta eftersom eleverna inte har hemkunskap i år 7 samt att eleverna kommer från olika skolor. I moderna språk har det tyvärr varit ojämn gruppstorlek. Analys: I elevgruppen finns många elever som behöver mycket stöd i främst NO/ma. Specialpedagogen knyts mer till elevgrupperna i matematik.
Viktigt att specialpedagog i samarbete med lärare i NO-ämnen ser över strategier för högre måluppfyllelse i samtliga NO-ämnen. Förslag till åtgärder på verksamhetsnivå: Viktigt med tidig kartläggning för att observera behov av enskilda stödinsatser och / eller andra övergripande åtgärder för måluppfyllelse. Även bra med tidig kartläggning vid planering av gruppstorlekar i moderna språk. Individanpassad undervisning utifrån gruppstorlek, läromedel, MP3 böcker samt kontakt med vårdnadshavare och vid behov upprättande av åtgärdsprogram. Att eleverna är delaktiga i planeringen av redovisningsformer och arbetssätt samt att pedagogerna använder varierade redovisningsformer för kunskaper utifrån elevers individuella behov. I ämnesarbetslagen arbeta fram strategier för arbetsformer och arbetssätt som stimulerar både pojkar och flickor måluppfyllelse. Uppföljning av strategier för elevernas fortsatta måluppfyllelse i oktober. Måluppfyllelse i samtliga ämnen i år 8 Givna betyg i samtliga ämnen vid vårterminen 2010 Ämne elever G VG MVG EUM Bild 125 66 54 3 2 Biologi 122 64 46 7 5 Engelska 124 66 42 9 7 Fysik 122 57 48 9 8 Geografi 123 85 26 5 7 Hem-och konsument-kunskap 124 78 40 2 4 Historia 123 62 50 1 10 Idrott och hälsa 125 45 57 15 8 Kemi 122 68 41 7 6 Matematik 124 79 32 6 7 Moderna språk, 100 40 45 11 4 språkval Modersmål 5 1 2 1 1 Musik 123 104 16 0 3 NO - - - - - Religion 123 82 31 2 8 Samhällskunskap 123 76 36 2 9 Slöjd 124 41 73 8 2 SO - - - - - Svenska 119 69 44 5 1 Svenska som andra 6 3 0 0 3 språk Teknik 1 1 0 0 0
Kommentar: Tabellen visar på en ganska jämn spridning av måluppfyllelse med goda resultat i svenska. Analys: Goda resultat i svenska men viss observation och strategier krävs för processinriktade ämnen som religion, samhällskunskap och historia. Förslag till åtgärder på verksamhetsnivå: Individanpassad undervisning utifrån gruppstorlek, läromedel, MP3 böcker samt kontakt med vårdnadshavare och vid behov upprättande av åtgärdsprogram. Att eleverna är delaktiga i planeringen av redovisningsformer och arbetssätt samt att pedagogerna använder varierade redovisningsformer för kunskaper utifrån elevers individuella behov. I ämnesarbetslagen arbeta fram strategier för arbetsformer och arbetssätt som stimulerar både pojkar och flickor måluppfyllelse. Uppföljning av strategier för elevernas fortsatta måluppfyllelse i oktober. Uppföljning i ämnesarbetslaget av strategier för ökad måluppfyllelse i religion, samhällskunskap och historia i oktober (läsåret 10/11 år 9). Meritvärde för elever med slutbetyg från år 9 Vårterminen 2010 2010 Meritvärde elever med skriftlig bedömning Totalt antal skriftliga bedömningar obehöriga till NP Varav med åtgärdsprogram Pojkar 192 17 53 7 17 Flickor 227 13 26 2 13 Totalt 209 30 79 9 30 Kommentarer: God måluppfyllelse. Stor skillnad i meritvärde mellan flickor och pojkar. Åtgärdsprogram upprättas alltid när en elev befaras att inte nå målen i ämnet. Skriftlig bedömning ges i varje ämne som elev ej erhåller slutbetyg vårterminen år 9. Analys: Pedagogerna upplever att flickor fokuserar mer på skolarbetet. Förslag till åtgärder på verksamhetsnivå: Fortsätta arbeta för ökad måluppfyllelse genom tydliga och höga förväntningar. Tydliggöra ämnesmål och betygskriterier genom LPP och IUP för elev och förälder.
Starta med Unikum som är ett webb baserat verktyg för IUP och skriftliga omdömen. Individuell stöttning efter elevens behov som tydliggörs genom elevens IUP och åtgärdsprogram vid behov. I ämnesarbetslagen arbeta fram strategier för arbetsformer och arbetssätt som stimulerar både pojkar och flickor måluppfyllelse. Pedagogerna verkar aktivt för att öka elevernas delaktighet över arbetssätt / arbetsformer samt öka elevernas inflytande över redovisningsformer. Del 3. Skolans identifierade utvecklingsområden Ökad måluppfyllelse Skola 2011 reformer i den obligatoriska skolan Kyrkerörsskolans organisation 2011 / 2012 Unikum digitalt verktyg för individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen. Handlingsplan för språk, läs- och skrivutveckling HKFK Hela Kyrkerör för Kenya Grön Flagg Hälsa och Livsstil
Del 4. Strategier för måluppfyllelse Deltagande i undervisningen föräldrar och elever skall känna att det roligt att komma till skolan ökad närvaro, omedelbara åtgärder vid ogiltig frånvaro undervisningen aktiverar och inspirerar eleverna Resultat / prestationer - alla elever når målen - eleven skall kommunicera / visa kunskaper för måluppfyllelse Beteende - alla på skolan har ett långsiktigt hälsofrämjande förhållningssätt Kunskaper Översyn av rutiner angående åtgärdsprogram, individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen. Mer tid krävs för att utveckla våra lokala pedagogiska planeringar (LPP) inom ämnesområdena. Fler planeringsdagar behövs till detta för att uppnå en ökad likvärdighet vad gäller undervisning, bedömning, måluppfyllelse och inte minst en mer rättvis betygsättning. Kyrkerörsskolan kommer under höstterminen 2010 starta upp med Unikum som är ett digitalt verktyg för individuella utvecklingsplaner (IUP) och skriftliga omdömen (SO). Verktyget underlättar även för en dialog med föräldrar om varje elevs hela skolsituation. Eleverna skall bli mer delaktiga i planeringen genom att: Bilda arbetsgrupp i klassen/gruppen i ämnena där eleverna ger synpunkter på ämnets mål, redovisningsformer och planering. Att ämnena delar ut LPP:er och/eller annan relevant information till hemmen så att elever och föräldrar vet vad som krävs för att uppnå de olika målen. Hjälpa eleverna med studieteknik i år 8 och 9. I år 7 ingår studieteknik i svenskundervisningen. Klart v 44. Utvärdering på APT. Fortsätta vårt solidaritetsarbete inom HKFK. Trygghet Varje klass utser en Mållgansrepresentant och en elevrådsrepresentant samt suppleanter, Mållgansgruppen träffas en gång i månaden på gemensamhetstiden (GT) som är schemalagd samtidigt för alla klasser, liksom elevrådet. Elevrådets styrelse träffas även mellan elevrådsmötena. Två lärarrepresentanter, en lärare från varje arbetslag, deltager och stöttar Elevrådet och Mållgansgruppen samt för information vidare till arbetslaget. Viktigt att mentorerna får
del av protokoll/uppdrag i Elevrådet och Mållgans vänner för att stötta klassråden. Pedagogerna diskuterar en gemensam strategi tillsammans med föräldrarna på föräldramöten före Öppethusveckan så att de föräldrar som vill komma vågar komma till skolan. Hälsa GT ger även utrymme för mer värdegrundsarbete i klasserna samt hälsofrämjande aktiviteter utanför klassrummet i sann Grön Flagg-anda. Under gemensamhetstiden (GT) kan promenader genomföras för att förstå vikten av vardagsmotion. Fortsätta med utmaningen Gå och cykla till skolan då det mötte positiv respons och skolan placerade sig bra under förra läsåret. Städjour där alla klasser är med och bidrar till en bra arbetsmiljö. Under de veckor då städjouren infaller poängterar man extra detta med Grön Flagg. Önskvärt att införa fler närproducerade livsmedel för att nå högre måluppfyllelse av Grön Flagg. Förslagen bör ånyo tas upp i kostrådet under nästa läsår för att gynna närproducerade livsmedel i sann Citta Slow-anda. För att eleverna ska få förståelse för sambandet mellan kost och en god hälsa genomför man under Hkk-lektionerna någon form av dokumentation för att få en medvetenhet om sina matvanor. Detta sker en gång per termin. Ett mer hälsosamt urval i Cafeterian i samverkan med elevrådet. ANT temat fortsätter med besök av fältassistenterna. Den goda processens med ÖPP bör fortsätta och till hösten kommer alla klasser att vara involverade och engagerade i arbetet med ÖPP. Pedagogerna har särskilt ansvar. VISA Skapa en utvärderingsenkät som fylls i av både eleven och arbetsplatsen. Denna skall utformas så att man med hjälp av denna kan skapa nya utvärderingsbara mål. Den skall också genomföras i nära anknytning till respektive VISA-period i år 8 och år 9. Skapa fler möjliga VISA-platser för eleverna i år7. Studie- och yrkesvägledare (SYV) fortsätter med de regelbundna besöken i klasserna. SYV fortsätter med de enskilda samtal föräldrar och elev har erbjudits i år9.
Rutiner vid åtgärdsprogram för elever som inte når målen /saknar betyg i fler än två ämnen Undervisande lärare tar kontakt med berörd mentor om elever riskerar att inte nå målen/inte få betyg Undervisande lärare skall dokumentera varför eleven riskerar att inte nå målen och i samverkan med eleven ge förslag på vad som behöver göras Mentorn vidarebefordrar denna information till specialpedagog som sammanställer detta samt kallar berörda lärare och mentor till ett förberedande möte kring elevens studiesituation samt behov av åtgärder för ökad måluppfyllelse inför upprättande av åtgärdsprogram. Specialpedagogen/mentor kallar elev, föräldrar, mentor och berörda lärare till ett möte för att i samråd upprätta och underteckna åtgärdsprogrammet. Specialpedagogen lämnar åtgärdsprogrammet till respektive rektor Uppföljning av åtgärdsprogrammet skall ske inom den tidsram som beslutades i mötet med föräldrar / elev. I åtgärdsprogrammet skall det framgå vem som är ansvarig för uppföljningen. Del 5. Utvärderingsplan 18-19/8 Uppstart med olika arbetsgrupper Elevens val Grön Flagg Likabehandlingsplan Matematikprojekt Ordningsregler (revision) Unikum (LUA) Handlingsplan för språk-, läs- och skrivutveckling Organisation lå 11/12 29/9 Uppföljning Unikum Handlingsplan för språk-, läs- och skrivutveckling Organisation lå 11/12 1-2/10 Uppföljning Organisation lå 11/12
Handlingsplan för språk-, läs- och skrivutveckling HKFK vt 11 Grön Flagg Arbetsplan Nya beslutade samlade läro- och kursplanen 10/1 Skola 2011 Arbetsplan uppföljning Planering vt.2011 Skola 2011 Organisation lå 11/12 HKFK vt.2011 23/3 Gemensam kursplaneimplementering 17/6 Skola 2011 Arbetsplan uppföljning Slutplanering inför organisation lå 11/12 20/6 Utvärdering Arbetsplan Likabehandlingsplan Handlingsplan språk-, läs- och skrivutveckling HKFK Grön Flagg 21/6 Individuell planering Under läsåret pågår utvecklingsarbeten där ramar och / eller beslut successivt fastställs. Detta medför eget arbetsmaterial från arbetsgrupper som åtgärder för utveckling. Då beslut tas / redovisas, kommer Arbetsplanen att revideras.