Månadsrapport januari-oktober



Relevanta dokument
Månadsrapport januari februari

Månadsrapport November 2010

Månadsrapport Maj 2010

MÅNADSRAPPORT 2013 MAJ

MÅNADSRAPPORT JULI 2013

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016

Månadsrapport maj 2014

Månadsrapport juli 2012

Månadsrapport maj 2015

Ekonomisk månadsrapport

Åtgärder för en ekonomi i balans

Övergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys LD13/00585 Periodrapport maj 2013

MÅNADSRAPPORT. Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Hälsa och funktionsstöd Februari HÄLSO OCH SJUKVÅRDSUPPDRAG

Månadsrapport September 2011


Månadsbokslut Landstinget Blekinge september

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Datum Datu EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr

Årsrapport Köpt vård Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Finansplan Till Landstingsfullmäktige november Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13)

Delårsrapport. För perioden

Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti. Dnr TN

Linköpings kommun Finansrapport april Bilaga 1

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

Uppföljning Maj 2015 Bilaga KS 2015/58/4

Bokslutskommuniké 2012

Landstingsdirektörens ekonomirapport oktober 2012

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport mars 2013

Bokslutskommuniké 2016

JL Stockholms läns landsting

JUL Stockholms läns landsting i (D

Uppföljning finansiella placeringar per den 30 november 2015

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13

b Stockholms läns landsting

Granskning av delårsrapport

BUDGET 2011, PLAN ÄLVDALENS KOMMUN

Delårsrapport. För perioden

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: Dnr: ATVKS

Månadsrapport Hallands sjukhus oktober 2013

Månadsrapport juli 2014

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2)

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Granskning av årsredovisning 2009

Månadsrapport november 2013

Delårsrapport. För perioden

Månadsuppföljning per den 30 september 2013

Månadsrapport Region Norrbotten

Finansiell profil Västra Götalandsregionen

Ledningsrapport december 2018

MÅNADSRAPPORT Juli 2017

Tertialrapport för tillväxt- och regionplaneförvaltningen per mars 2017

Delårsrapport tertial

locum. JJlL I Månadsrapport för januari-maj och juli 2015 för LocumAB Ärendet ÄRENDE 13 ANMÄLAN 1 (1) Styrelsen för Locum AB

Ledningsrapport april 2018

Ekonomisk rapport UN juli Barn och Utbildningsförvaltningen

Månadsrapport Driftnämnden Hallands sjukhus

Ekonomisk månadsrapport augusti 2013

JIL Stockholms läns landsting i (D

Granskning av delårsrapport april 2011

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

Månadsuppföljning per den 30 april 2014

Stockholms läns landsting

Ledningsrapport april 2017

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Ledningsrapport december 2017

Positiv utveckling i Sverige, Tyskland och Dedicare klar i Storbritannien

Månadsrapport. Socialförvaltningen Apr 2016

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren (avsnittet om sjukförsäkringen)

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING

Månadsrapport mars 2014

Tertialrapport per april 2016 för Koncernfinansiering

Månadsrapport. Landstinget Blekinge oktober 2016 Ärendenr 2016/01466

JJll I. locum. ~~~~~~-~ Månadsrapport för januari-mars 2015 för Locum AB. Ärendet ANMÄLAN 1 (1) Styrelsen for Locum AB

Kulturnämndens månadsrapport för oktober 2017

Delårsrapport T1 2013

Månadsbokslut Landstinget Blekinge September

Månadsuppföljning. November 2012

Delårsrapport. augusti 2015

Kulturnämndens månadsrapport februari 2015

att godkänna månadsrapport per september 2016 för Koncernfinansiering.

Delårsrapport 04 år 2013

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling.

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING

Resultat september 2017

Ledningsrapport september 2018

Månadsrapport mars 2017 Region Norrbotten

Månadsrapport oktober 2017

Verksamhetsrapport 2001

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Landstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och

Månadsrapport per mars 2016, Koncernfinansiering

Landstingsdirektörens ekonomirapport juli 2012

Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning

Transkript:

Månadsrapport januari-oktober Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet före finansiella poster för perioden januari-oktober visar ett överskott på 39 mkr, vilket är 167 mkr sämre än samma period föregående år. Resultatet efter finansnetto är ett underskott på 112 mkr, vilket är 315 mkr sämre än samma period 2010. Verksamhetens nettokostnad har ökat med 5,4 procent perioden januarioktober jämfört med samma period föregående år. Skatter, statsbidrag och utjämning har ökat med 2 procent jämfört med föregående år, vilket är 1 procent högre än budgeterat. Resultaträkning (mkr) Ack utfall Ack Utfall Avv utfall - budget 1110 1010 1110 Verksamhetens intäkter 788 697 29 Verksamhetens kostnader -6 136-5 773-147 varav personalkostnader -3 179-3 093-8 varav övriga kostnader -2 768-2 491-140 varav avskrivningar -189-189 1 Verksamhetens nettokostnad -5348-5076 -118 Skatteintäkter 3 882 3 784 68 Generella stadsbidrag och utjämning 1 505 1 498-12 Resultat före finansiella poster 39 206-62 Finansiella intäkter 64 19 41 Finansiella kostnader -215-22 -171 varav ändrad ränta pensionsskuld -169 0-169 Periodens resultat -112 203-192 I jämförelse med föregående år har de finansiella kostnaderna ökat markant. Den enskilt största posten är effekten av den ändrade räntan på pensionsskulden. Efterföljande diagram visar landstingets ackumulerade resultat före finansnetto 2010 och 2011, budget 2011, årsprognos 2011. 300 250 200 150 Resultat före finansnetto Mkr 100 50 0-50 -100 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Helårsprognos per okt Budget 2011 Utfall 2011 Utfall 2010 1

Kostnads- och intäktsutveckling Diagrammet nedan visar landstingets kostnads- och intäktsutveckling över tid inklusive prognos för 2011. Mellan åren 2003-2008 ligger kostnaderna högre än intäkterna. Skattehöjningen 2009 (0,98 öre) gör att intäkterna är högre än kostnaderna under åren 2009-2010. Prognosen för 2011 visar på att kostnaderna kommer att hamna på en högre nivå än intäkterna. Kostnader och intäkter före finansiella poster, NLL totalt (mkr) 7500 7300 7100 6900 6700 6500 6300 6100 5900 5700 5500 5300 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Prognos 2011 Verksamhetens kostnader Verksamhetens intäkter Personalkostnader och arbetad tid Personalkostnaderna har ökat med 86 mkr i jämförelse med samma period föregående år, av detta avser 35 mkr ökade pensionskostnader. Resterande ökning består av löneavtal på 47 mkr, övertiden 9 mkr och sjuklön 4 mkr, samt en verksamhetsminskning med 9 mkr. Detta är inte tillräckligt för att nå en ekonomi i balans. Den arbetade tiden är totalt sett oförändrad. Basbemanningen har minskat samtidigt som övertid och vikarietimmar ökat. Kostnaden för övertiden uppgår till 145 mkr, en ökning med 9 mkr. Kostnaden för timvikarier uppgår till 54 mkr. Sjuklönekostnaderna ligger på 35 mkr, en ökning med 4 mkr. Antalet anställda var vid utgången av oktober 7 027 personer, varav 580 är visstidsanställda. Under perioden januari-oktober har landstinget i genomsnitt haft 7 180 anställda. En minskning med 52 personer jämfört med samma period föregående år. I efterföljande graf visas hur den arbetade tiden har förändrats de senaste två åren när jämförelsen görs med rullande 12 månader, d v s att varje mätpunkt visar summan av de senaste 12 månaderna. Antalet årsarbetare har ökat med 20 årsarbetare mellan mätperioderna 0911-1010 och 1011-1110. 2

6300 Antal årsarbetare* utveckling rullande 12 månader 6250 6200 6150 6100 6050 6000 5 988 6 041 6 061 5950 5900 5850 5800 1011-1110 1010-1109 1009-1108 1008-1107 1007-1106 1006-1105 1005-1104 1004-1103 1003-1102 1002-1101 1001-1012 0912-1011 0911-1010 0910-1009 0909-1008 0908-1007 0907-1006 0906-1005 0905-1004 0904-1003 0903-1002 0902-1001 0901-0912 0812-0911 *Arbetad tid 12 månader/1760 Övriga kostnader Övriga kostnader har under perioden ökat med 277 mkr, motsvarande 11 procent, jämfört med samma period 2010. Övriga kostnader inkluderar bland annat stora poster såsom läkemedel, inhyrda läkare, riks- och regionsjukvård, transporter och resor samt vårdpeng till privata vårdcentraler i vårdvalet. Kostnadsutveckling övriga kostnader 2009-2011 (mkr), perioden januari-oktober 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Läkemedel Riks- och regionsjukvård Inhyrda läkare Transporter, resor Vårdpeng till privata 2011 2010 2009 Läkemedel Kostnaderna för läkemedel för perioden är 725 mkr, en ökning med 52 mkr (8 procent) jämfört med 2010. Kostnadsutveckling - Läkemedel Ack utfall 1110 Ack utfall 1010 Förändring (mkr) Förändring (%) Recept -572-530 -42 8% Verksamhet -153-143 -10 7% TOTAL -725-673 -52 8% Av totala läkemedelskostnader avser 79 procent kostnader för receptläkemedel. Av dessa avser 53 mkr, motsvarande 9 procent, kostnader för ett fåtal 3

dyra läkemedel med ett väldigt begränsat användningsområde. Vid exkludering av ökningen för dessa har landstinget en kostnadsökning på 3,8 procent. I nationell jämförelse är kostnadsökningen i Norrbotten högre än riksgenomsnittet. Ökningen per september för riksgenomsnittet var 1,7 procent och för landstinget 8,4 procent. Riks- och regionsjukvård Kostnader för riks- och regionsjukvård uppgår till 418 mkr, en kostnadsökning på 35 mkr (9 procent) jämfört med samma period 2010. Kostnadsutveckling - Riks och regionsjukvård Ack utfall Ack utfall Förändring Förändring Division 1110 1010 (mkr) (%) Division Medicinska spec -243-223 -20 9% Division Opererande spec -151-143 -8 6% Division Primärvård -8-7 -1 14% Division Vuxenpsykiatri -16-10 -6 60% TOTAL -418-383 -35 9% Inhyrda läkare Kostnaderna för inhyrda läkare uppgår till 117 mkr, en kostnadsökning på 17 mkr (17 procent) jämfört med samma period år 2010. Kostnadsutveckling - Inhyrda läkare Ack utfall 1110 Ack utfall 1010 Förändring Division (Mkr) (Mkr) (mkr) Förändring (%) Division Diagnostik -5-2 -3 150% Division Medicinska spec -18-16 -2 13% Division Opererande spec -21-19 -2 11% Division Primärvård -61-53 -8 15% Division Vuxenpsykiatri -12-10 -2 20% TOTAL -117-100 -17 17% Transporter och resor Kostnaderna för transporter och resor uppgår till 129 mkr en kostnadsökning på 21 mkr (19 procent) jämfört med samma period år 2010. Kostnadsförändring Transporter, resor Ack utfall 1110 Ack utfall 1010 Förändring (mkr) Förändring (%) Sjuktransporter -73-56 -17 30% Varav sjuktransport med flyg, helikopter -62-45 -17 38% Övriga frakter och transporter -16-17 1-6% Resekostnader -40-35 -5 14% Total -129-108 -21 19% Vårdpeng till privata Kostnaderna för vårdpeng till privata aktörer inom vårdvalet uppgår till 70 mkr, en kostnadsökning på 60 mkr jämfört med samma period år 2010. Detta beror på att tre privata vårdcentraler startade sin verksamhet under 2010. Under detta år har ytterligare två vårdcentraler startat upp. 4

Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Storleken på skatteintäkter respektive år påverkas av befolkningsförändringar, sysselsättnings- och lönenivå. Skatteintäkterna beräknas ge överskott mot budget på 77 mkr, på helårsbasis. Det beror på en mer positiv ekonomisk utveckling 2010 och 2011 enligt Sveriges Kommuner och Landsting, än antagandet hösten 2010. Det är 9 mkr sämre än årsprognosen per augusti. Skatteintäkter (mkr) Bedömning okt Bedömning aug Förändring Preliminär utbetalning 4 552 4 552 0 Slutavräkning 2011 84 93-9 Justeringspost 2010 19 19 0 TOTAL 4 655 4 664-9 Statsbidrag och utjämning beräknas ge ett underskott på 4 mkr i förhållande till budget. Statsbidraget för läkemedel är 6 mkr lägre än budget, medan bidraget från den sk sjukskrivningsmiljarden beräknas bli 5 mkr högre än budget. I regleringsbidraget ingår 3 mkr avsett för HPV-vaccinering, men på grund av överklaganden av centrala förhandlingar beräknas inte vaccinering starta 2011 varför bidraget överförs till 2012. Kapitalförvaltning Landstingets totala portfölj utgörs av 22 procent aktier och 78 procent räntebärande värdepapper vid utgången av oktober månad. Marknadsvärdet på den totala portföljen uppgår till 1 553 mkr, vilket är 31 mkr lägre än vid årsskiftet. Den totala värdeförändringen för portföljen hittills i år är minus 4,9 procent, vilket är 0,9 procentenheter sämre än index. Indexjämförelsen baseras på en så kallad normalportfölj med 25 procent aktier och 75 procent räntebärande papper. Värdeförändringen på aktier är minus 15,7 procent hittills i år, vilket är 5,2 procentenheter sämre än index. Värdeförändringen på räntebärande papper är plus 2,9 procent, vilket är 1 procentenheter bättre än index. Likviditet och finansnetto De finansiella intäkterna har ökat med 45 mkr jämfört med 2010. Detta förklaras med att räntenivåerna stigit samt att utdelningarna är högre än föregående år. I jämförelse med föregående år har de finansiella kostnaderna ökat markant. Den enskilt största posten är effekten av den sänkta diskonteringsräntan på landstingets pensionsskuld, vilket påverkar resultatet negativt med 169 mkr. Utöver detta har räntekostnaderna för pensionsskulden ökat i jämförelse med föregående år. Dessutom har Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) en fordran på landstingen från och med 2011 ersatts av en räntebelagd revers. Medelsaldot för landstingets likvida medel exklusive pensionsfond och bolag uppgick under oktober till 1 259 mkr, vilket är en minskning med 2 mkr jämfört med medelsaldot december 2010. Landstingets likviditetsmål är lägst 10 procent av nettokostnaden per helår, vilket motsvarar ca 650 mkr. 5

Resultat per division Divisionerna redovisar till och med oktober ett underskott på 148 mkr, vilket är 76 mkr sämre än samma period 2010 (se nedan). Under rubriken gemensamma intäkter och kostnader finns bland annat landstingsbidraget till divisionerna, pensionskostnader samt övriga landstingsgemensamma kostnader (kollektivtrafik, patientförsäkring med mera). Division/verksamhet (mkr) Utfall januarioktober Prognos helår 2011 Avv prognos - budget Utfall helår 2011 2010 augusti oktober oktober 2010 Primärvård* -15 3-38 -38-38 -12 Opererande specialiteter -45-42 -61-64 -64-42 Medicinska specialiteter -91-42 -105-116 -116-42 Vuxenpsykiatri -25-5 -18-26 -26-3 Diagnostik 0-6 0 0 0-2 Folktandvård 14 15 16 16 1 13 Kultur och utbildning 1-4 -1 0 0-2 Service 10 5 4 3 3 1 Länsteknik 3 4 0 1 1 1 Summa divisioner -148-72 -203-224 -239-88 Politik 3 5 2 3 3 4 Gemensamma personalrelaterade kostnader 3 2 2 2 2 3 LD med stab och sekretariat -1 1 0 0 0 0 Regional utvecklling** -2 0 0 0 Gemensamma avskrivningar 2 6 1 2 2 5 Gemensamma verksamhetskostnader -5 205-5 018-6 278-6 292 39-6 067 Verksamhetens nettokostnad -5348-5 076-6 476-6 509-193 -6 143 Skatter, statsbidrag och finansnetto 5 236 5 279 6 476 6 317-57 6 336 Resultat -112 203 0-192 -250 193 * Resultatet för division primärvård är justerat för hela 2011. Budget för privatvård m.m. har flyttats till andra divisioner, flytten gäller hela 2011. ** Regional utveckling redovisades föregående år under gemensamma verksamhetskostnader. Förändring av prognos per augusti I årsprognosen bedöms resultatet bli ett underskott på 192 mkr, vilket är en försämring med 192 mkr jämfört med prognosen per augusti. Divisionernas samlade bedömning pekar mot en resultatförsämring med 21 mkr jämfört med augusti. Detta beror bland annat på högre inköp av riksoch regionsjukvård, högre kostnader för sjuktransporter samt ökat behov av inhyrd personal inom vuxenpsykiatrin än tidigare prognostiserat. Den stora förändringen i prognosen är pensionskostnader som påverkar resultatet negativt med 183 mkr, varav 169 mkr avser ändrad ränta. I prognosen augusti jämfört med prognos oktober så beräknas de statliga tillgänglighetsmedlen ge 7 mkr mer. Skatteintäkterna förväntas bli 9 mkr sämre och de finansiella intäkterna 12 mkr bättre. Månadsrapport Division Primärvård Ekonomiskt resultat 6

20 Resultatutveckling Division Primärvård 10 Mkr 0-10 -20 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec -30-40 -50 Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Resultatmål 2011 Resultat 2011 Resultat 2010 Resultatet är korrigerat bakåt i tiden jan-mars 2011 då divisionen har överfört verksamhet och pengar till andra divisioner. En av de överförda verksamheterna är privata vårdgivarna på taxa som inte är rakt fördelad över året. Divisionens ram består av två delar, dels ett basuppdrag för primärvård finansierat via kapitering, dels en anslagsdel för tilläggsuppdrag vid sidan av basuppdraget. Tilläggsuppdragen består av ambulans, observationsplatser, ljusbehandling, bårhusverksamhet, radiologi med mera. Periodens resultat Resultatet har ställts mot en ny resultatmålkurva samt ett nytt nettoutfall, då divisionen har överfört anslagsfinansierade verksamheter till andra divisioner under april månad enligt nedan: till beställaren av vårdval (privatvård på taxa, Vittangi vårdcentral och beställarsektionen) från 1 januari 2011 retroaktivt till division medicin öppenvårdsrehabilitering Luleå och Boden från 1 april 2011 Divisionen uppvisar ett negativt ackumulerat resultat på 15,5 mkr till och med oktober, vilket är 22,8 mkr sämre än plan och 18,0 mkr sämre än motsvarande period föregående år. Årets resultat är inte jämförbart med föregående år eftersom verksamheter har flyttats till andra divisioner. Föregående år hade divisionen hand om hela länets primärvård fram till juli månad. De privata vårdgivarna har till och med perioden listat 23 570 av länets medborgare på orterna Luleå, Piteå, Boden och Gällivare. Det motsvarar drygt 9 %. Förra året motsvarande period hade knappt 5 % valt att lista sig på privata vårdcentraler i Luleå och Piteå, 11 446 listade. Vittangi vårdcentral som är LOU-upphandlad har till och med oktober i år 2 858 listade invånare. Totalt är nu knappt 90 % listade på landstingsdrivna vårdcentraler. 7

Antal årsarbetare Antal årsarbetare Division Primärvård 1 190 1 180 1 170 1 160 1 150 1 140 1 130 1 120 1 110 1 100 0812-0901- 0911 0902-0912 0903-1001 0904-1002 0905-1003 0906-1004 0907-1005 0908-1007 1006 0909-1008 0910-1009 0911-1010 0912-1011 1001-1002- 1012 1003-1101 1004-1102 1005-1103 1006-1104 1007-1105 1008-1106 1009-1107 1010-1108 1011-1110 1109 *Arbetade timmar under 12 Antal årsarbetare har från period 0812-1110 minskat med 72 medarbetare, det motsvarar 6,1 %. Prognos Divisionen har utifrån oktober månads utfall gjort en avstämning av föregående årsprognos. Divisionens bedömning per augusti var en nettoavvikelse på totalt minus 38,4 mkr. Den reviderade bedömningen per oktober visar på en i stort sett oförändrad avvikelse med minus 37,5 mkr. I föreliggande prognos har hänsyn tagits till minskade marknadsandelar och därmed minskade intäkter i och med en ny etablering från 1 oktober i Gällivare. Det beräknade nettounderskottet på den kapiterade sidan sammanhänger med en eftersläpning med att anpassa personal och lokalkostnader vid berörda vårdcentraler. Dessutom pågår ett arbete med att genomföra landstingsfullmäktiges beslut om spar med 2 % på kapiterad verksamhet. Den kapiterade sidan redovisar ett underskott med 35 mkr. Några glesbygdsvårdcentraler redovisar också förhållandevis stora underskott på den kapiterade sidan, vilket framförallt sammanhänger med läkarsituationen och att inhyrd sjukvårdspersonal anlitats. Divisionen har i prognosen för andra halvåret med 6,6 mkr för delegerad sjukvård. På den anslagsfinansierade sidan redovisas ett underskott på 2,5 mkr. Det prognostiseras ett stort underskott för anslaget riks- och regionsjukvård. Hänsyn är tagen till kostnader för planering av införandet av sjukvårdsrådgivningen 1177, fortsatt uppbyggnad av NEP-team under året, förstärkt patientsäkerhetsarbete samt en särskilt dyr hemsjukvårdspatient. Uppföljning av sparåtgärder I divisionsplanen finns upptaget flera pågående utvecklingsområden för att nå ekonomi i balans. Det pågår ett arbete med åtgärder i form av personalavveckling och omförhandlingar av avtal på exempelvis lokaler, städ med mera. Det ger viss effekt under året. 8

Månadsrapport Division Opererande Ekonomiskt resultat 10 0-10 Resultatutveckling Division Opererande Specialiteter jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec -20 Mkr -30-40 -50-60 -70 Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Budgeterat resultatmål 2011 Resultatmål 2011 Resultat 2011 Resultat 2010 Divisionens redovisade resultat per okt är -44,6 mkr vilket är en avvikelse med -17,3 mkr mot definierat resultatmål (-27,3 mkr). Avvikelsen mot resultatmål hänförs till följande ökade kostnader för riks- och regionsjukvård -7,4 mkr (6 procent). Trots färre vårdtillfällen vid NUS har kostnaderna ökat 8 mkr och förklaras med ökat antal dyra vårdtillfällen, sk ytterfall. Öppenvård vid NUS har ökat 3 mkr. Samtidigt har kostnaderna vid Akademiska minskat. sjuktransporter -4,9 mkr förklaras främst av väsentligt minskade intäkter avseende transport av utomlänspatienter (-2,7 mkr) men även av ökning av timmar med flygambulans (97 timmar eller 10 procent), ökning av intensivvårdskrävande transporter (22 procent) samt kuvöstransporter (25 procent), minskning av flygtimmar med helikopter (122 timmar eller 13 procent), extrakostnader vid stängning av flygplats i Umeå pga underhållsarbete samt vid öppethållande av Kiruna flygplats vid enstaka tillfällen) personal inkl inhyrd personal -8,8 mkr (färre tillsvidareanställda men kraftig ökning av vikarietimmar, kraftig ökning av övertid) sjukvårdsmaterial -5,0 mkr (flera orsaker; tillgänglighet, fler materialdyra operationer, övergång till nytt (och dyrare) material för vissa operationer (kvalitetssynpunkt), hemtagning av viss ortopedi som tidigare skickats utanför länet) utomlänsvård av patienter som valt obesitasoperation utanför länet (-2,1 mkr) ökade kostnader för tekniska hjälpmedel -1,1 mkr nytt uppdrag I väntan på ambulans (IVPA) har hittills kostat -0,5 mkr (ingen ramökning har erhållits för detta uppdrag) ökade kostnader för privata vårdgivare -1 mkr diverse övriga kostnadsökningar -4,7 mkr. 9

I oktober har divisionen erhållit intäkter från kömiljarden med 18,2 mkr för tillgänglighetsarbete t o m september. En stor del av kostnaderna ovan är hänförliga till arbete med tillgängligheten och ska således finansieras med dessa intäkter. Det gäller främst sjukvårdsmaterial, viss ökning av personalkostnader och övriga kostnader samt kostnader för utomlänsvård av patienter som valt obesitasoperation utanför länet. Årsprognos Årsprognosen pekar på ett underskott på -63,6 mkr vilket är en negativ avvikelse mot resultatmålet (-36 mkr) med -27,6 mkr. I prognosen har divisionen beaktat intäkter från kömiljardmedel med 20,4 mkr vilket bedöms vara en försiktig beräkning. Avvikelsen mot resultatmålet är hänförligt till divisionens verksamheter -11,2 mkr sjuktransporter -6,3 mkr riks- och regionsjukvård -10,1 mkr. Prognosen är en försämring med -2,4 mkr jämfört med prognosen i augusti. Försämringen hänförs huvudsakligen till ökade kostnader för riks- och regionsjukvård (brännskador), ökade kostnader för sjuktransporter (bränslejustering) samt ökade personalkostnader. Däremot beräknas kostnaderna för läkemedel minska till följd av att ögonverksamheten sedan oktober använder Avastin istället för Lucentis vid behandling av gula fläcken. 1 350 Antal årsarbetare (rullande 12 månader)* Division Opererande specialiteter 1 340 1 330 1 320 1 310 1 300 1 290 1 280 1 270 1 260 1 250 0711-0810 0801-0812 0803-0902 0805-0904 0807-0906 0809-0908 0812-0910 0901-0912 0903-1002 0905-1004 0907-1006 0909-1008 0911-1010 1001-1012 1003-1102 1005-1104 1007-1106 1009-1108 1010-1110 *Arbetade timmar under 12 månader/1760 Med början hösten 2008 har antalet årsarbetare minskat med ca 60 årsarbetare eller 4,5 procent till och med hösten 2010 vilket har inneburit reducering av personalkostnader med 37 mkr (netto). Sedan hösten 2010 visar ovanstående kurva en ökning med drygt 10 årsarbetare. Antalet tillsvidareanställda har minskat i princip varje månad jmf 2010 medan antalet vikarier har ökat. Sammantaget är antalet anställda färre än under 2010. Däremot har den genomsnittliga arbetstiden per anställd ökat. Hälften av ökningen (ca 5 årsarbetare) förklaras med variationen av antal vardagar. Fler vardagar under en månad innebär att personalen arbetar fler 10

timmar. Resterande ökning förklaras med att uttag av semester har minskat jämfört med 2010. Uppföljning av sparåtgärder Uppföljning av sparåtgärder 2011 Division Op 16000 14000 12000 10000 8000 6000 Progn april Progn augusti Progn oktober Utfall 2011 Definierat sparmål 2011 4000 2000 0 110 1 110 2 110 3 110 4 110 5 110 6 110 7 110 8 110 9 1110 1111 1112 Enligt divisionsplanen för 2011 krävs sparåtgärder motsvarande 55 mkr för att nå ekonomi i balans. Divisionsledningen har beslutat om sparåtgärder motsvarande 18 mkr under 2011 av vilka 14 mkr är definierade. Sparåtgärderna har följt planen fram till och med april men har därefter endast gett marginell effekt. Enligt prognosen bedöms ca 6 mkr av sparåtgärderna effektueras under 2011. Förklaringen är bl a att sommaren har inneburit höga kostnader för vikarier och för övertid. Dessutom bedöms det svårt att dra ned på kostnaderna samtidigt som man arbetar för fullt med att nå tillgänglighetsmålen. Det är endast akutsjukvården i Kiruna som bedöms klara sparmålet. Mkr Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2009 Effekt av sparåtgärder 2009 Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2010 Effekt av sparåtgärder 2010 Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2011 Effekt av sparåtgärder per 2011-10 Effekt av sparåtgärder enl prognos 2011 VO Akutsjukvård 17,8 14,7 7,1 3,4 6,0 2,5 3,5 VO Allmänkirurgi/urologi 10,4 7,7 2,8 3,0 2,0 1,9 1,0 VO Kvinnosjukvård 4,0 3,3 2,2 2,5 2,0 0,6 1,0 VO Ortopedi 5,4 5,3 5,2 0 4,0 0,0 0,0 VO ögon 1,5 2,3 1,0 1,3 0,5 0,0 0,0 VO ÖNH/Käk 2,1 2,0 0,8 2,3 1 0,5 0,7 Sjuktransporter - - 1,5 2,6 2,5 0,0 0,0 Summa 41,2 35,3 20,6 15,1 18,0 5,5 6,2 11

Tillgänglighet Andel väntande < 60 dgr division Opererande 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 3 jan -11 10-jan-11 17-jan-11 24-jan-11 31-jan-11 07-feb-11 14-feb-11 21-feb-11 28-feb-11 07-mar-11 14-mar-11 21-mar-11 28-mar-11 04-apr-11 11-apr 18-apr 25-apr 02-maj 09-maj 16-maj 23-maj 30-maj 06-jun 13-jun 04-jul 18-jul 01-aug 08-aug 15-aug 22-aug 29-aug 05-sep 12-sep 19-sep 26-sep 03-okt 10-okt 17-okt 26-okt-11 31-okt-11 07-nov-11 Besök Behandling Diagrammet visar resultat för tillgänglighet till besök och behandling per den 7 november. I divisionen har 90 procent av de väntande till behandling väntat kortare än 60 dagar. Det uppfyller mer än väl målet i kömiljarden som säger minst 70 procent väntande inom 60 dagar. Till besök ligger nivån på en hög och stabil nivå: 86 procent vid senaste mätningen. 12

Månadsrapport Division Medicinska specialiteter Ekonomiskt resultat Mkr 30 20 10 0-10 -20-30 -40-50 -60-70 -80-90 -100-110 -120-130 Resultatutveckling Division Medicinska Specialiteter jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Resultat 2010 Resultat 2011 Resultatmål 2011 Divisionen har som mål att under året reducera sina kostnader med drygt 31 mkr jämfört med 2010. Detta innebär att divisionen vid årets slut ska redovisa ett resultat på minus 21,8 mkr. För måluppfyllelse krävs att divisionen per oktober månad redovisar ett underskott med högst 18,2 mkr. Divisionens kostnader avviker mot budget med minus 123,8 mkr. Delvis kompenseras divisionen för sina kostnader via intäkter för bland annat tillgänglighet, utomlänspatienter, förbättrings- och utvecklingsarbete. Det förbättrar divisionens resultat med 32,8 mkr. Sammantaget är därmed resultatet per oktober minus 91,0 mkr. Jämfört med motsvarande period föregående år har divisionens resultat försämrats med 49,2 mkr. De största posterna är ökade kostnader för riks- och region och läkemedel. Riks/regionsjukvård (-32,5 mkr) Resultatförsämringen mot föregående år uppgår till -10,5 mkr. Ett antal specialiteter alternativt verksamheter har kraftigt ökat sina kostnader. För att klara tillgängligheten inom kardiologin har divisionen under året haft ökade kostnader för regionsjukvård. Läkemedel; recept -40,1 mkr, slutenvård -10,4 mkr (-50,5 mkr) Motsvarande period föregående år var divisionens läkemedelskostnader minus 4,5 mkr. Nu uppgår resultatet till minus 50,5 mkr. Orsaken till kostnadsutvecklingen har tidigare redovisats i tertialrapport. Ingeting tyder på att den årsprognos som är lagd och som visar på ett underskott med drygt minus 61,0 mkr kommer att förbättras. 13

Prognos En ny bedömning av prognosen för 2011 har gjorts under oktober. Den nya prognosen pekar på ett underskott med 116,4 mkr, vilket är en försämring med 11,2 mkr jämfört med prognosen per augusti. Höga kostnader för köp av riks-/regionsjukvård från NUS och Karolinska är den största orsaken till att prognosen har försämrats. I divisionens prognos ingår incitamentsersättning med 1,8 mkr. Däremot ingår inte eventuell ersättning för kökortningsinsatser lungmedicin och kardiologi i prognosen. Nedanstående tabeller beskriver prognosförändring av de poster som förändrats sedan andra tertialen samt prognostiserat resultat på årsbas med 116,4 mkr. (Mkr) Prognostiserat resultat 2011 Prognostiserat resultat 2011.08 Prognostiserat resultat 2011.10 Förändring Köp av riks och regionsjukvård -28,3-38,5-10,2 Läkemedel -60,7-61,4-0,7 Egen personal -4,5-5,9-1,4 Inhyrd personal -23,1-23,9-0,8 Patientintäkter 5,3 6,5 1,2 Vårdavgifter andra huvudmän 10,5 7,6-1,3 Övriga intäkter och kostnader -4,4-13,3 2,0 Årsprognos -105,2-116,4-11,2 Tillgänglighet Divisionen klarar att erbjuda tid till nybesök inom 60 dagar för drygt 80 procent av alla patienter. I syfte att klara målet för kömiljarden har kardiologin och lungmedicin utarbetat handlingsplaner. För genomförande har under perioden novemberdecember anlitats stafettläkare med 16 veckor på lungmedicin och 11 veckor på kardiologin samt vikarier inom lungmedicin. Kostnaden för insatserna, ökade kostnader för sjukvårdsmaterial och riks- och regionsjukvård är beaktat i prognosen. 14

Antal årsarbetare Antal årsarbetare* Division Medicinska specialiteter 1 475 1 465 1 455 1 445 1 435 1 425 1 415 1 405 1 395 1 385 1 375 *Arbetade timmar under 12 månader/1760 0811-0910 0812-0911 0901-0912 0902-1001 0903-1002 0904-1003 0905-1004 0906-1005 0907-1006 0908-1007 0909-1008 0910-1009 0911-1010 0912-1011 1001-1012 1002-1101 1003-1102 1004-1103 1005-1104 1006-1105 1007-1106 1008-1107 1009-1108 1010-1109 1011-1110 Antal årsarbetare uppvisar en ökande trend sedan mättillfället 0911-1110. Den sammanlagda ökningen motsvarar drygt 30 årsarbetare. Antalet tillsvidareanställda medarbetare har ökat men däremot har antalet vikarier och tillfälligt anställda minskat. Inrättande av palliativa rådgivningsteam, övertagande öppenvårdsrehabilitering mm har påverkat antalet årsarbetare. 15

Månadsrapport Division Vuxenpsykiatri Ekonomiskt resultat Mkr 11 9 7 5-1 13-3 -5-11 -9-7 -13-15 -17-19 -21-23 -25-27 Resultatutveckling Division Vuxenpsykiatri jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Resultat 2011 Resultat 2010 Divisionens resultat till och med oktober är -25,4 mkr jämfört med budget. Motsvarande resultat 2010 var -5,2 mkr. Redovisade externa intäkter är totalt 12,8 mkr bättre än budget. Intäkter för utomlänspatienter uppgår till 15,2 mkr vilket är 5,9 bättre än budget. Kostnadssidan avviker med totalt -38,2 mkr jämfört med budget. De största budgetavvikelserna är, -9,6 mkr inhyrd personal, -10,9 mkr vårdkostnader, -8,7 mkr läkemedel. Årsprognos Höstens intäkts- och kostnadsmässiga utfall pekar mot en försämring av tidigare lämnad årsprognos. Ny prognosbedömning är -26,0 mkr. Några större avvikelser som bidrar till det negativa resultatet är (mkr); -11,0 inhyrd personal, -9,5 utomlänsvård, -7,5 utökade vårdplatser i Sunderbyn, -9,5 läkemedel (främst förmånsläkemedel). Positiva avvikelser är (mkr); 11,0 ökade intäkter, 3,5 personalkostnader 540 Arbetad tid Antal årsarbetare* Division Vuxenpsykiatri 535 530 525 520 515 510 0812-0911 0901-0912 0902-1001 0903-1002 0904-1003 0905-1004 0906-1005 *Arbetade timmar under 12 månader/1760 0907-1006 0908-1007 0909-1008 0910-1009 0911-1010 0912-1011 1001-1012 1002-1101 1003-1102 1004-1103 1005-1104 1006-1105 1007-1106 1008-1107 1009-1108 1010-1109 1011-1110 16

Antal årsarbetare ökar planenligt efterhand som vakanser tillsätts. Fortfarande har vi brister bl a inom personalkategorierna, läkare, psykologer, psykiatrisjuksköterskor och skötare. 17

Månadsrapport Division Diagnostik Ekonomiskt resultat Resultatutveckling Division Diagnostik Mkr 6 4 2 0-2 -4-6 -8 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognosbedömning okt Prognos per april Prognos per aug Resultat 2010 Resultat 2011 Divisionen resultat per oktober visar ett överskott med 0,4 mkr jämfört med budget. Utfallet fördelar sig mellan verksamhetsområdena så att AT-läkare redovisar ett överskott med 2,4 mkr, Laboratoriemedicin med 2,7 mkr och Landstingsgemensamt med 2,5 mkr medan Bild- och funktionsmedicin har ett underskott på 7,2 mkr. Inom Bild och funktionsmedicin har man antagit en handlingsplan för ekonomi i balans. Underskottet består till stor del på vakanta radiologtjänster, vilket har medfört höga kostnader för inhyrda läkare. Under perioden januari till oktober har dessa kostnader ökat jämfört med motsvarande period förra året. Årsprognos Divisionens prognos på 0,3 mkr från augusti ligger kvar även per oktober I divisionens prognos ingår inte eventuella ersättningar från kömiljarden. Antal årsarbetare Antal årsarbetare rullande 12 mån Bild- och funktionsmedicin och Laboratoriemedicin BFM LAB 150 145 140 135 130 0911-1010 0912-1011 1001-1012 1002-1101 1003-1102 1004-1103 1005-1104 1006-1105 1007-1106 1008-1107 1009-1108 1010-1109 Antalet årsarbetare ligger på i stort sett samma nivå som föregående år. 18

Månadsrapport Division Folktandvård Ekonomiskt resultat Mkr 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Resultatutveckling Division Folktandvård jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognosbedömning okt Prognos per april Prognos per aug Plan 2011 Resultat 2011 Resultat 2010 Resultatmål 2011 Divisionen uppvisar ett positivt ackumulerat resultat på 14,0 mkr tom oktober vilket är 0,2 mkr sämre än plan och 0,6 mkr sämre än samma period förra året. Den negativa avvikelsen mot plan förklaras av att reserveringen för oförutsedd personalomsättning inte täcker intäktsbortfallet. Den negativa avvikelsen mot föregående års utfall beror på minskad bemanning som lett till minskade vuxenintäkter. Prognos Prognosen på 15,5 mkr från augusti ligger kvar även i oktober. Pga. lägre vårdproduktion och kommande IT-satsningar beräknas resultatkurvan att plana ut under hösten. 500 Antal årsarbetare* Division Folktandvård 470 440 410 380 0911-1010 0912-1011 1001-1012 1002-1101 1003-1102 1004-1103 1005-1104 1006-1105 1007-1106 1008-1107 1009-1108 1010-1109 1011-11010 *Arbetade timmar under 12 månader/1760 Antalet årsarbetare har legat relativt stabilt det senaste året. 19

Månadsrapport Division Kultur och Utbildning Ekonomiskt resultat oktober 2011 6 Resultatutveckling Division Kultur och Utbildning 4 2 Mkr 0-2 -4-6 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Resultat 2011 Resultat 2010 Divisionen redovisar överskott med 0,1 mkr per oktober månad. Vid samma period föregående år låg divisionen på underskott med drygt 3,4 mkr. Precis som vid tidigare uppföljningar har alla basenheter överskott utom skolorna som fortfarande dras med ganska stora underskott. Detta trots att rikspriset/elev ökat för årskurs 1. Det stora problemet är att elevintaget som fastställdes den 15:e okt blev lägre än förväntat. Jämfört med samma termin föregående år har inskrivna elever minskat med 39 st i årskurs 1. I pengar motsvarar det ca 3,3 mkr i intäktsbortfall. Det ökade rikspriset indikerar dock att priset för övriga årskurser kommer att öka under nästa år. Den reviderade årsprognosen pekar mot att divisionen hamnar på nollresultat. Antal årsarbetare Antal årsarbetare Division Kultur och Utbildning 220 215 210 205 200 195 190 185 180 175 170 0809-0908 0810-0909 0811-0910 0812-0911 0901-0912 0902-1001 0903-1002 0904-1003 0905-1004 0906-1005 0907-1006 0908-1007 0909-1008 0910-1009 20 0911-1010 0912-1011 1001-1012 1002-1101 1003-1102 1004-1103 1005-1104 1006-1105 1007-1106 1008-1107 1009-1108 1010-1109 1011-1110

Antal årsarbetare ligger nu på en jämn nivå men har gått ner något från årets början. Övrigt Divisionen har påbörjat ett värdegrundsarbete som planeras pågå under ett par år. Divisionen genomförde kommunbesök i Luleå den 4/10 och ledde en landstings- kommunträff i Haparanda den 14/10. Kompletteringarna av Norrbottens kulturplan för 2012 beslutades i landstingsstyrelsen den 27/10. Rubusjuryn har sammanträtt och också tagit slutlig ställning till vilka som ska rekommenderas till mottagare av årets Rubus Arcticusstipendier. Skolverket har utsett Grans Naturbruksskola till så kallad referensskola angående implementeringen av gymnasiereformen Gy 2011. Representanter från Skolverket besöker Gran under november för att närmare beskriva innebörden i uppdraget. Norrbottens Kammarorkester har under månaden avslutat sin länsturné tillsammans med Ale Möller, Olle Linder och Mats Öberg. Konserten har framförts i åtta av länets kommuner. Den 15/10 hade Piteå Kammaropera premiär på föreställningen Maria de Buenos Aires, som sedan framförts på turné i Norrbotten och övriga Norrland. Totalt antal föreställningar är tio stycken. Publiktillströmningen har varit mycket god och produktionen har fått ett mycket varmt mottagande av såväl publik som recensenter. Ytterligare succéartat framträdande gjordes under månaden var Norrbotten NEO vid konsert den 21/10 på nutida musik-festivalen Sound of Stockholm. Konserten byggde på musik av svenska tonsättare. 21

Månadsrapport Division Service Ekonomiskt resultat 20 Resultatutveckling division Service 15 Tkr 10 5 0-5 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Resultat 2009 Resultat 2010 Resultat 2011 Divisionens resultat för perioden uppgår till 10,2 mkr. Prognosen för året uppgår till 3,3 mkr, vilket är 0,8 mkr sämre än den prognos som togs fram i augusti. Främsta orsaken till överskottet för perioden beror på ännu ej upparbetade kostnader för planerat underhåll, lägre kostnader än budgeterat för fastighetsskötsel samt spar- och förbättringsarbeten inom hela divisionen. Den försämrade prognosen härrör från skanningsprojektet och anledningen är stor volym journaler som ska skannas. Sjukresor uppvisar ett underskott på 5,2 mkr vilket är ytterligare en försämring jämfört med föregående månad om 0,2 mkr. Prognosen för året har försämrats med 0,4 mkr. Vårdkonsumtionen har ökat väsentligt jämfört med tidigare år. Den förändringen som främst påverkar sjukresekostnaderna är operationer i öppen vård och sluten vård. Dessa åtgärder utförs vid sjukhus och ger därför ofta längre resväg och fler taxiresor än besök inom primärvården. Antal årsarbetare Antal årsarbetare division Service Rullande 12-månaders period 440 420 400 380 0804-0903 0805-0904 0806-0905 0807-0906 0808-0907 0809-0908 0810-0909 0811-0910 0812-0911 0901-0912 0902-1001 0903-1002 0904-1003 0905-1004 0906-1005 0907-1006 0908-1007 0909-1008 0910-1009 0911-1010 0912-1011 1001-1012 1002-1101 1003-1102 1004-1103 1005-1104 1006-1105 1007-1106 1008-1107 1009-1108 1010-1109 1011-1110 22

Antalet arbetade timmar ökar i divisionen. För perioden januari till oktober 2011 jämfört med samma period förra året är ökningen två procent, avräknat för fler arbetsdagar i år är ökningen en procent. Görs jämförelsen från april 2008 är det en minskning med sex procent vilket i huvudsak beror på avvecklingen av skanningsverksamheten i Överkalix våren 2009. Från juni 2009 har antalet arbetade timmar ökat med tre procent. En orsak är att sjukfrånvaron minskat med 16 procent i år jämfört med förra året samt att divisionen avslutade avtalet om köp av hjälpmedelstekniker under våren 2011 och istället anställde fyra personer. Antalet anställda uppgick den sista mars till 426 personer vilket är 2 färre än vid årsskiftet. Personalkostnaden har ökat med tre procent och kostnaden per arbetad timme har ökat med en procent under perioden januari till oktober jämfört med samma period förra året. 23

Månadsrapport Division Länsteknik Ekonomiskt resultat Länsteknik redovisar ett överskott på 3,0 mkr tom september månad. Utfallet hittills följer till stor del de senaste årens utveckling. Jämfört med år 2010 är resultatet 1,0 mkr sämre. Både kostnader och intäkter är högre än budget. Detta beror till stor del på flera projekt där kostnaderna redovisas hos Länsteknik. Finansiering sker genom intäkter från centralt budgeterade utvecklingsmedel och EU-medel. Prognosbedömning Länsteknik redovisade ett nollresultat i augustiprognosen. Flera osäkra faktorer finns fortfarande, bl a när det gäller licenskostnader. I den bedömning av utfallet som görs nu i oktober justeras prognosen till ett beräknat överskott på 0,5 mkr. Antal årsarbetare Antalet årsarbetare har sakta ökat sedan början av år 2009 för att stabiliseras på nuvarande nivå med befintlig verksamhet. Bedömningen är en fortsatt ökning på sikt. Ökningen beror till stor del på projekten inom ramen för den 24

nationella e-hälsostrategin fortsätter men också på satsningar som VAS, videokonferens, dokumentstyrning och mediaarkiv. En del av ökningen beror också på hemtagning av drifttjänster från externa konsulter samt att Länsteknik sköter driften av den videoplattform som alla kommuner i Norrbotten också är anslutna till. Övrigt CE-märkning av VAS CE-märkning av VAS har genomförts men är inte budgeterad. Den slutliga kostnaden är svårbedömd. CE-märkningen är ett krav från Läkemedelsverket. 25