Månadsrapport September 2011

Transkript

1 Månadsrapport

2 Månadsrapport januari-september Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet före finansiella poster för perioden januari-september visar ett överskott på 80 mkr, vilket är 150 mkr sämre än samma period föregående år. Resultatet efter finansnetto är ett överskott på 76 mkr, vilket är 148 mkr sämre än Verksamhetens nettokostnad har ökat med 5,1 procent perioden januariseptember jämfört med samma period föregående år. Skatter, statsbidrag och utjämning har ökat med 1,7 procent jämfört med föregående år, vilket är 1,1 procent högre än budgeterat. Resultaträkning (mkr) Ack utfall Ack Utfall Avv utfall - budget Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader varav övriga kostnader varav avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella stadsbidrag och utjämning Resultat före finansiella poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader Periodens resultat Nedanstående graf visar landstingets ackumulerade resultat före finansnetto för 2010 och 2011 samt budget Resultat före finansnetto (Mkr) Mkr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos per aug Budget 2011 Utfall 2011 Utfall

3 Personalkostnader och arbetad tid Personalkostnaderna exklusive pensionskostnader har ökat med 31 mkr i jämförelse med motsvarande period föregående år, detta motsvarar de avtalsenliga löneökningarna. Antalet anställda var vid utgången av september månad personer, varav 579 är visstidsanställda. Under perioden januari-september har landstinget i genomsnitt haft anställda. En minskning med 54 personer jämfört med samma period föregående år. I nedanstående graf visas hur den arbetade tiden har förändrats de senaste två åren när jämförelsen görs med rullande 12 månader, d v s att varje mätpunkt visar summan av de senaste 12 månaderna. Antalet årsarbetare har ökat med 4 årsarbetare mellan mätperioderna och Antal årsarbetare* utveckling rullande 12 månader *Arbetad tid 12 månader/1760 Övriga kostnader Övriga kostnader har under perioden ökat med 254 mkr eller 11 procent jämfört med samma period Kostnaderna för läkemedel har totalt ökat med 53 mkr jämfört med 2010, en ökning med 9 procent. Ökningen är fördelad på receptläkemedel med 40 mkr och på läkemedel i verksamheten med 13 mkr. Riks- och regionsjukvård visar på en kostnadsökning på 36 mkr eller 4,7 procent jämfört med samma period Kostnaderna för inhyrda läkare uppgår till 103 mkr för perioden, vilket är 13 mkr högre än samma period föregående år. Division Primärvård och Opererande specialiteter har de största kostnaderna på 54 mkr respektive 19 mkr. Division Primärvård har ökat sina kostnader med 6 mkr och Opererande med 1 mkr jämfört med

4 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Storleken på skatteintäkter respektive år påverkas av befolkningsförändringar, sysselsättnings- och lönenivå. Skatteintäkterna beräknas ge överskott mot budget på 77 mkr, på helårsbasis. Det beror på en mer positiv ekonomisk utveckling 2010 och 2011, enligt Sveriges Kommuner och Landsting, än vad som antogs hösten Det är 10 mkr sämre än årsprognosen per augusti. Statsbidrag och utjämning beräknas ge ett underskott på 4 mkr i förhållande till budget. Statsbidraget för läkemedel är 6 mkr lägre än budget, medan bidraget från den sk sjukskrivningsmiljarden beräknas bli 5 mkr högre än budget. I regleringsbidraget ingår 3 mkr avsett för HPV-vaccinering, men på grund av överklaganden av centrala förhandlingar beräknas inte vaccinering starta 2011 varför bidraget överförs till Kapitalförvaltning Landstingets totala portfölj utgörs av 21 procent aktier och 79 procent räntebärande värdepapper vid utgången av september månad. Marknadsvärdet på den totala portföljen uppgår till mkr, vilket är 66 mkr lägre än vid årsskiftet. Den totala värdeförändringen för portföljen hittills i år är minus 4,1 procent, vilket är 0,1 procentenheter sämre än index. Indexjämförelsen baseras på en så kallad normalportfölj med 25 procent aktier och 75 procent räntebärande papper. Värdeförändringen på aktier är minus 24,2 procent hittills i år, vilket är 3,8 procentenheter sämre än index. Värdeförändringen på räntebärande papper är plus 2,9 procent, vilket är 1 procentenheter bättre än index. Likviditet och finansnetto De finansiella intäkterna har ökat med 28 mkr jämfört med Detta förklaras delvis med att räntenivåerna stigit. I jämförelse med föregående år har de finansiella kostnaderna mer än fördubblats. Detta beror huvudsakligen på ökade räntekostnader för landstingets pensionsskuld. Utöver detta har landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) fordran på landstingen från och med 2011 ersatts av en revers som belagts med ränta. Medelsaldot för landstingets likvida medel exklusive pensionsfond och bolag uppgick under september till mkr, vilket är en minskning med 36 mkr jämfört med medelsaldot december Landstingets likviditetsmål är lägst 10 procent av nettokostnaden per helår, vilket motsvarar ca 650 mkr. Resultat per division Divisionerna redovisar till och med september ett underskott på 148 mkr, 97 mkr sämre än samma period 2010, se tabell på efterföljande sida. Under rubriken gemensamma intäkter och kostnader finns bland annat landstingsbidraget till divisionerna, pensionskostnader samt övriga landstingsgemensamma kostnader (kollektivtrafik, patientförsäkring med mera). 3

5 Division/verksamhet (mkr) Ack utfall Ack utfall Avv mot budget Primärvård* Opererande specialiteter Medicinska specialiteter Vuxenpsykiatri Diagnostik Folktandvård Kultur och utbildning Service Länsteknik Summa divisioner Politik Gem.personalrelaterade kostnader LD med stab och sekretariat Regional utveckling 1 1 Gemensamma avskrivningar Gemensamma intäkter och kostnader Verksamhetens nettokostnad Skatter, statsbidrag och finansnetto Resultat *Resultatet för division primärvård är justerat för hela Budget för privatvård m.m har flyttats till andra divisioner, flytten gäller hela

6 Månadsrapport Division Primärvård Ekonomiskt resultat 20 Resultatutveckling Division Primärvård 10 Mkr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Resultatmål 2011 Resultat 2011 Resultat 2010 *) Resultatet är korrigerat bakåt i tiden jan-mars 2011 då divisionen har överfört verksamhet och pengar till andra divisioner. En av de överförda verksamheterna är privata vårdgivarna på taxa som inte är rakt fördelad över året. Divisionens ram består av två delar, dels ett basuppdrag för primärvård finansierat via kapitering, dels en anslagsdel för tilläggsuppdrag vid sidan av basuppdraget. Tilläggsuppdragen består av ambulans, observationsplatser, ljusbehandling, bårhusverksamhet, radiologi med mera. Periodens resultat Resultatet har ställts mot en ny resultatmålkurva samt ett nytt nettoutfall, då divisionen har överfört anslagsfinansierade verksamheter till andra divisioner under april månad enligt nedan: till beställaren av vårdval (privatvård på taxa, Vittangi vårdcentral och beställarsektionen) från 1 januari 2011 retroaktivt till division medicin öppenvårdsrehabilitering Luleå och Boden från 1 april 2011 Divisionen uppvisar ett negativt ackumulerat resultat på 9,8 mkr till och med september, vilket är 21,2 mkr sämre än plan men 16,0 mkr sämre än motsvarande period föregående år. Årets resultat är inte jämförbart med föregående år eftersom verksamheter har flyttats till andra divisioner. Föregående år hade divisionen hand om hela länets primärvård fram till juli månad. De privata vårdgivarna har till och med perioden listat av länets medborgare på orterna Luleå, Piteå och Boden. Det motsvarar drygt 8 %. Förra året motsvarande period hade invånare valt att lista sig på privata vårdcentraler i Luleå och Piteå, knappt 5 %.Vittangi vårdcentral som är LOU-upphandlad har till och med september i år listade invånare. Totalt drygt 9 % är nu privat vård i länet. 5

7 Antal årsarbetare Antal årsarbetare* Division Primärvård *Arbetade timmar under 12 månader/ Antal årsarbetare har från period minskat med 67 medarbetare, det motsvarar 5,7 %. Uppföljning av sparåtgärder I divisionsplanen finns upptaget flera pågående utvecklingsområden för att nå ekonomi i balans. Det pågår ett arbete med åtgärder i form av personalavveckling och omförhandlingar av avtal på exempelvis lokaler, städ med mera. Det ger ingen effekt på detta år, utan kommer att synas först nästa år. 6

8 Månadsrapport Division Opererande specialiteter Ekonomiskt resultat Resultatutveckling Division Opererande Specialiteter jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec -20 Mkr Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Budgeterat resultatmål 2011 Resultatmål 2011 Resultat 2011 Resultat 2010 Divisionens redovisade resultat per sept är -56 mkr vilket är en avvikelse med -31,6 mkr mot definierat resultatmål (-24,4 mkr). Avvikelsen mot resultatmål hänförs till följande sjukvårdsmaterial -5,0 mkr (flera orsaker; tillgänglighet, fler materialdyra operationer, övergång till nytt (och dyrare) material för vissa operationer (kvalitetssynpunkt), hemtagning av viss ortopedi som tidigare skickats utanför länet) personal inkl inhyrd personal -7,2 mkr (färre tillsvidareanställda men kraftig ökning av vikarietimmar, kraftig ökning av övertid främst under april-sept) sjuktransporter -4,5 mkr (ökning av timmar med flygambulans (108 timmar eller 13 procent), ökning av intensivvårdskrävande transporter (28 procent) samt kuvöstransporter (32 procent), minskning av flygtimmar med helikopter (49 timmar eller 6 procent), minskade intäkter avseende utomlänspatienter, extrakostnader vid stängning av flygplats i Umeå pga underhållsarbete samt vid öppethållande av Kiruna flygplats vid enstaka tillfällen). Ökade kostnader för riks- och regionsjukvård -8,9 mkr (7 procent). Trots färre vårdtillfällen vid NUS har kostnaderna ökat 7 mkr och förklaras med ökat antal dyra vårdtillfällen, sk ytterfall. Öppenvård vid NUS har ökat 2,6 mkr. Samtidigt har kostnaderna vid Akademiska minskat 3 mkr. Utomlänsvård av patienter som valt obesitasoperation utanför länet (-1,9 mkr) Ökade kostnader för tekniska hjälpmedel -1,2 mkr Nytt uppdrag I väntan på ambulans (IVPA) har hittills kostat -0,4 mkr för vilken divisionen ej erhållit budget 7

9 Av ovanstående kostnader är drygt 9 mkr merkostnader hänförliga till åtgärder som utförts för att nå målen för tillgänglighet Antal årsarbetare (rullande 12 månader)* Division Opererande specialiteter *Arbetade timmar under 12 månader/1760 Med början hösten 2008 har antalet årsarbetare minskat med ca 60 årsarbetare eller 4,5 procent till och med hösten 2010 vilket har inneburit reducering av personalkostnader med 37 mkr (netto). Sedan hösten 2010 visar ovanstående kurva en ökning med ca 10 årsarbetare. Antalet tillsvidareanställda har minskat i princip varje månad jmf 2010 medan antalet vikarier har ökat. Sammantaget är antalet anställda färre än under Däremot har den genomsnittliga arbetstiden per anställd ökat. Hälften av ökningen (ca 5 årsarbetare) förklaras med variationen av antal vardagar i de olika mätpunkterna. Fler vardagar under en månad innebär att personalen arbetar fler timmar. Resterande ökning förklaras med att uttag av semester har minskat jämfört med Uppföljning av sparåtgärder Uppföljning av sparåtgärder 2011 Division Op Progn april Progn augusti Progn oktober Utfall 2011 Definierat sparmål Enligt divisionsplanen för 2011 krävs sparåtgärder motsvarande 55 mkr för att nå ekonomi i balans. Divisionsledningen har beslutat om sparåtgärder motsvarande 18 mkr under 2011 av vilka 14 mkr är definierade. Sparåtgärderna har följt planen fram till och med april men har därefter inte gett ytterligare effekt. Enligt prognosen bedöms knappt 6 mkr av sparåtgärderna effektueras under Det är en försämring jämfört med prognosen i april 8

10 med drygt 5 mkr. Förklaringen är bl a att sommaren har inneburit höga kostnader för vikarier och för övertid. Dessutom bedöms det svårt att dra ned på kostnaderna samtidigt som man arbetar för fullt med att nå tillgänglighetsmålen. Det är endast akutsjukvården i Kiruna som bedöms klara sparmålet. Mkr Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2009 Effekt av sparåtgärder 2009 Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2010 Effekt av sparåtgärder 2010 Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2011 Effekt av sparåtgärder per Effekt av sparåtgärder enl prognos 2011 VO Akutsjukvård 17,8 14,7 7,1 3,4 6,0 2,6 3,8 VO Allmänkirurgi/urologi 10,4 7,7 2,8 3,0 2,0 1,2 0,5 VO Kvinnosjukvård 4,0 3,3 2,2 2,5 2,0 0,1 1,1 VO Ortopedi 5,4 5,3 5,2 0 4,0 0,0 0,0 VO ögon 1,5 2,3 1,0 1,3 0,5 0,0 0,0 VO ÖNH/Käk 2,1 2,0 0,8 2,3 1 0,4 0,5 Sjuktransporter - - 1,5 2,6 2,5 0,0 0,0 Summa 41,2 35,3 20,6 15,1 18,0 4,3 5,9 Tillgänglighet Andel väntande < 60 dgr division Opererande 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 3 jan jan jan jan jan feb feb feb feb mar mar mar mar apr apr 18-apr 25-apr 02-maj 09-maj 16-maj 23-maj 30-maj 06-jun 13-jun 04-jul 18-jul 01-aug 08-aug 15-aug 22-aug 29-aug 05-sep 12-sep 19-sep 26-sep 03-okt Besök Behandling Diagrammet visar resultat för tillgänglighet till besök och behandling per den 3 oktober. Under juli och augusti uppnåddes inte kömiljardens mål om minst 70 procent väntande inom 60 dagar till besök och behandling. Per september uppnås däremot målet. Till behandling ligger nivån i divisionen t om över 80 procent vilket genererar en högre ersättning från staten. 9

11 Månadsrapport Division Medicinska specialiteter Ekonomiskt resultat Mkr 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0-40,0-50,0-60,0-70,0-80,0-90,0-100,0-110,0 Resultatutveckling Division Medicin jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognosbedömn okt Prognos per aug Prognos per april Resultatmål 2011 Resultat 2010 Resultat 2011 Divisionen har som mål att under året reducera sina kostnader med drygt 31 mkr jämfört med Detta innebär att divisionen vid årets slut ska redovisa ett resultat på minus 21,8 mkr. För måluppfyllelse krävs att divisionen per september månad redovisar ett underskott med högst 16,3 mkr. Det ekonomiska resultatet per september visar däremot på minus 85,8 mkr vilket är en ytterligare resultatförsämring med 19,0 mkr jämfört föregående månad. Det beror enbart på ökade kostnader för riks- och region och läkemedel. Riks/regionsjukvård (-31,2 mkr) Resultatförsämringen mot föregående år uppgår till -14 mkr. Ett antal specialiteter alternativt verksamheter har kraftigt ökat sina kostnader: Kardiologi (-8,8 ) Hematologi (-6,3 ) Lungmedicin (-3,2) Gastroenterologi (-2,6 ) Rehabmedicin (-3,2 ) Barnmedicin Gällivare (-5,4 ) Läkemedel; recept -36,9, slutenvård -13,0 mkr. Totalt -49,9 mkr Motsvarande period föregående år var divisionens läkemedelskostnader i balans. Nu uppgår resultatet till -49,9 mkr. Orsaken till kostnadsutvecklingen har tidigare redovisats i tertialrapport. Ingeting tyder på att den årsprognos som är lagd och som visar på ett underskott med drygt -60,0 mkr kommer att förbättras. 10

12 Antal årsarbetare* Division Medicinska specialiteter *Arbetade timmar under 12 månader/ Trenden visar på en fortsatt ökning av antalet årsarbetare i divisionen. Verksamheterna förklarar detta med att övertid, arbetad tid vid jour/beredskap och arbetad tid för vikarier har ökat. Verksamheterna har i uppdrag att vidta åtgärder under 2011 vilka ännu ej har gett effekt. Övrigt Tillgänglighet Divisionen uppnår målet om att minst 70 procent av de väntande ska få tid för nybesök till läkare inom 60 dagar. Barn- och ungdomspsykiatrin klarar kravet på vårdgaranti till nybesök och bedömning inom 30 dagar. Alla verksamheter förutom fyra klarar att erbjuda 80 procent av patienterna nybesök inom 60 dagar. Det innebär att divisionen totalt klarar att erbjuda nästa 75 procent av patienterna nybesök till läkare inom 60 dagar. Endast tre av våra verksamheter, Njur-, Lung-, och Hjärtsektionen på Sunderby sjukhus, når inte upp till målet, 70 procent. Internmedicin Sunderby sjukhus har påbörjat verkställighet av åtgärdsplaner i syfte att öka tillgängligheten till lungmedicin och kardiologi. Effekten av dessa åtgärder syns tidigast slutet av innevarande år. Ande l (%) Andel som väntat < 60 dagar på nybesök till läkare 85,0% 80,0% 75,0% 70,0% Andel % 65,0% 60,0% 55,0% 50,0% V1102 V1104 V1106 V1108 V1110 V1112 V1114 V1116 V1118 V1120 V1122 V1124 V1126 V1128 V1130 V1132 V1134 v1136 v1138 v1140 Vecka 11

13 Månadsrapport Division Vuxenpsykiatri Ekonomiskt resultat Mkr Resultatutveckling Division Vuxenpsykiatri jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Resultat 2011 Resultat 2010 Divisionens resultat till och med september är -21,1 mkr jämfört med budget. Motsvarande resultat år 2010 var -4,0 mkr. Intäkterna är ca 10,8 mkr bättre än budget, främst avseende utomlänspatienter +4,9 mkr samt asylpatienter. Bland kostnaderna utgörs budgetavvikelserna främst av kostnad för inhyrd personal -8,5 mkr, kostnader för utomlänsvård -8,0 mkr samt läkemedel -7,4 mkr. Under året genomförda verksamhetsförändringar, framförallt i Sunderbyn och de pågående förändringarna inom rättspsykiatrin i Öjebyn har medfört, och kommer att medföra ett ökat resursbehov jämfört med divisionens nuvarande resursram. 540 Antal årsarbetare Antal årsarbetare* Division Vuxenpsykiatri *Arbetade timmar under 12 månader/ Antal årsarbetare ökar planenligt efterhand som vakanser tillsätts. Fortfarande har vi brister bl a inom personalkategorierna, läkare, psykologer, psykiatrisjuksköterskor och skötare. 12

14 Registrerade patientbesök Verksamhet Utfall 1109 Andelar K / M Utfall 1009 Andelar K / M Total förändring procent Utfall 1012 Andelar K / M VO Länsgemensam psykiatri - Läkarbesök / / 77 23, / 68 - Sjukvårdande behandlingar / / 69-25, / 70 VO Malmfältens vuxenpsykiatri - Läkarbesök / / 50 12,9 % / 52 - Sjukvårdande behandlingar / / 41-12,1 % / 42 VO Piteå vuxenpsykiatri - Läkarbesök / / 38 14,9 % / 39 - Sjukvårdande behandlingar / / 30 3,7 % / 32 VO Sunderby vuxenpsykiatri - Läkarbesök / / 50 0,8 % / 50 - Sjukvårdande behandlingar / / 35-8,4 % / 35 Totalt - Division vuxenpsykiatri - Läkarbesök / / 46 6,7 % / 46 - Sjukvårdande behandlingar / / 36-5,9 % / 34 Genomförda och pågående rekryteringar kommer successivt att avspeglas i patientstatistiken. Personal Sjukfrånvaro Verksamhetsuppgift/ nyckeltal Periodens utfall (%) (totalt samt könsuppdelat) Tot K M Tot K M Kort sjukfrånvaro (1 14 dgr) 2,2 2,5 1,0 2,4 2,6 1,9 Sjukfrånvaro (15 59 dgr) 0,9 0,9 0,0 0,5 0,5 0,5 Lång sjukfrånvaro (60 90 dgr) 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Lång sjukfrånvaro (>90 dgr ) 1,4 1,6 1,0 1,9 2,5 0,8 Sjukersättning 0,2 0,2 0,0 0,2 0,3 0,0 Total sjukfrånvaro 4,9 5,4 2,0 5,0 5,9 3,2 Total sjukfrånvaro, exkl. sjukersättning 4,7 5,2 2,0 4,8 5,6 3,2 Divisionen har fortsatt genomgående låga sjukskrivningstal. 13

15 Månadsrapport Division Diagnostik Ekonomiskt resultat Resultatutveckling Division Diagnostik Mkr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognosbedömning okt Prognos per april Prognos per aug Resultat 2010 Resultat 2011 Divisionens resultat per september visar ett underskott på 0,3 mkr jämfört med budget, således en förbättring med 6,4 mkr från föregående år. Utfallet fördelar sig mellan verksamhetsområdena så att AT-läkare redovisar ett överskott med 2,2 mkr, Laboratoriemedicin 2,0 mkr och Landstingsgemensamt med 2,2 mkr medan Bild- och funktionsmedicin har ett underskott på 6,7 mkr. Som tidigare rapporterats beror resultatet i första hand på: vakanta läkartjänster, som medför höga vikariekostnader, köp av extern röntgengranskning via distansöverbryggande teknik motsvarande en överläkarlön per år, konsulttjänster, som köps från NUS, ökade materielkostnader samt byte av två havererade röntgenrör. Antal årsarbetare Antal årsarbetare rullande 12 mån Bild- och funktionsmedicin och Laboratoriemedicin BFM LAB Antalet årsarbetare ligger på i stort sett samma nivå som föregående år. 14

16 Månadsrapport Division Folktandvård Ekonomiskt resultat Mkr 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Resultatutveckling Division Folktandvård jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognosbedömning okt Prognos per april Prognos per aug Resultat 2011 Plan 2011 Resultat 2010 Resultatmål 2011 Divisionen uppvisar ett positivt ackumulerat resultat på 13,2 mkr tom september. vilket är 3,2 mkr bättre än plan men 1 mkr sämre än samma period förra året. Den positiva avvikelsen mot plan förklaras av att reserveringen för oförutsedd personalomsättning täcker intäktsbortfallet. Den negativa avvikelsen mot föregående års utfall beror på minskad bemanning som lett till minskade vuxenintäkter. 500 Antal årsarbetare* Division Folktandvård *Arbetade timmar under 12 månader/1760 Jämfört med samma period föregående år har vi tappat 1,75 tandläkare, 0,25 tandhygienist och 1,34 tandsköterska. Däremot har övriga befattningskategorier ökat i samband med temporär överlappning vid vikariat, vilket leder till att antalet årsarbetare ligger på ungefär samma nivå som förra året. 15

17 Månadsrapport Division Kultur & Utbildning Ekonomiskt resultat 6 Resultatutveckling Division Kultur och Utbildning 4 2 Mkr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Resultat 2011 Resultat 2010 Divisionen redovisar överskott med 0,1 mkr per september månad. Vid samma period föregående år låg divisionen på underskott med drygt 3,9 mkr. Precis som vid tidigare uppföljningar har alla basenheter överskott utom skolorna som fortfarande dras med ganska stora underskott. Glädjande för skolorna är dock att rikspriset för elever i årskurs ett har ökat jämfört med föregående år. Tyvärr ger ökning innevarande år ingen stor effekt på årets resultat och årsprognos, varför de ligger kvar som tidigare. Ökningen indikerar ändå att rikspriset för övriga årskurser också kommer att öka under nästa år vilket är mycket positivt. För närvarande ligger årsprognosen kvar som tidigare med underskott på nära 1,0 mkr. Antal årsarbetare Antal årsarbetare Division Kultur och Utbildning

18 Antal årsarbetare ligger på en jämn nivå. Övrigt Divisionen har under september månad arbetat vidare med processen enligt kultursamverkansmodellen och kulturplanens utveckling: kommunbesök har genomförts i Pajala den 13/9 och i Arjeplog den 22/9. Kommunala företrädare, civilsamhälle och enskilda kulturutövare förutom divisionens representanter från stab, institutioner och från Norrbottensteatern och Filmpool Nord. Dialogmöten med representanter för organisationer och övriga verksamma inom dans och musik i Norrbotten har hållits den 6/8 respektive 8/9. Alla arbetsgrupper som arbetar med kulturplanen har haft gemensam arbetsdag den 2/9. Representanter från divisionen deltar också i ett stort nationellt lärprojekt, Reglab, för utvärdering av samverkansdialogerna inom kulturområdet. När det gäller internationellt arbete har två av divisionens representanter, Kerstin Hamre, kultur och hälsastrateg och Annette Kohkoinen, deltagit vid AER:s konferens om Kultur och Hälsa i Istanbul, 20/9 och dessutom som tjänstemannastöd vid Kommitté 3:s möte 19 och 21/9. Barentsarbetet har också fått ytterligare fokus under september månad inför övertagandet av det regionala ordförandeskapet i Barentsrådet för Norrbotten den 10-11/10. Kristina Nilsson är från och med den 12/9 ny chef på Norrbottensmusiken efter Gunnel Karbin. Den 1 september anordnade Norrbottensmusiken sin stora utbudsdag som var mycket välbesökt. Under augusti september månad har arbetet med att färdigställa lokaler för samlingar inne på Björkskatan pågått med full intensitet. Ett omfattande omflyttningsarbete har nedlagts, för att sprinklersystem skall kunna monteras i lokalerna. En första besiktning av lokalerna skall vara genomförd under november månad. I september inleddes det omfattande samarbetet med Forum för levande historia, då Norrbottens museum hade invigning av den stora utställningen Spelar roll. Utställningen åtföljs av ett pedagogiskt program Norrbottens länsbibliotek har fått ett nytt statligt uppdrag att med Kungliga biblioteket följa upp de politiskt antagna biblioteksplaner som finns i Norrbottens alla kommuner. I september har en dialog inletts mellan länsbiblioteken och KB för att hantera det nya uppdraget. Med uppdraget följer inga nya statliga medel till regionerna. För naturbruksskolorna har under månaden kommit ett positivt besked om att riksprislistan fått en uppdelning för höst och vårtermin med olika belopp vilket ger ekonomiskt tillskott i relation till nuläge. På bägge naturbruksskolorna har arbete med avstämning och uppföljning pågått under månaden. 17

19 18

20 Månadsrapport Division Service Ekonomiskt resultat 20 Resultatutveckling division Service 15 Tkr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Resultat 2009 Resultat 2010 Resultat 2011 Divisionens resultat för perioden uppgår till 8,4 mkr. Liksom förra månaden är en av de största orsakerna till överskottet ännu ej upparbetade kostnader för planerat underhåll av fastigheterna samt lägre kostnader än budgeterat för fastighetsskötsel, totalt ett överskott om närmare 6 mkr. Andra orsaker till divisionens överskott är de spar- och förbättringsarbeten som bedrivs inom hela divisionen. Sjukresor uppvisar ett underskott på 4,6 mkr vilket är ytterligare en försämring jämfört med föregående månad om 0,2 mkr. Främsta orsaken är ökning av vårdproduktionen. Antal årsarbetare Antal årsarbetare division Service Rullande 12-månaders period Antalet arbetade timmar ökar i divisionen. För perioden januari till september 2011 jämfört med samma period förra året är ökningen två procent, avräknat för fler arbetsdagar i år är ökningen en procent. Görs jämförelsen från april 2008 är det en minskning med sex procent vilket i huvudsak beror på avvecklingen av skanningsverksamheten i Överkalix våren Från juni 2009 har antalet arbetade timmar ökat med tre procent. En orsak är att sjuk- 19

21 frånvaron minskat med 17 procent i år jämfört med förra året. Antalet anställda uppgick den sista mars till 415 personer vilket är 13 färre än vid årsskiftet. Personalkostnaden har ökat med fem procent medan kostnad per arbetad timme ökat med tre procent under perioden januari till september jämfört med samma period förra året. 20

22 Månadsrapport Division Länsteknik Ekonomiskt resultat Länsteknik redovisar ett överskott på 3,5 mkr tom september månad. Utfallet hittills följer till stor del de senaste årens utveckling. Både kostnader och intäkter är högre än budget. Detta beror till stor del på flera projekt där kostnaderna redovisas hos Länsteknik. Finansiering sker genom intäkter från centralt budgeterade utvecklingsmedel och EU-medel. Antal årsarbetare Antalet årsarbetare har sakta ökat sedan början av år 2009 och bedömningen är en fortsatt ökning. Ökningen beror till stor del på projekten inom ramen för den nationella e-hälsostrategin men också på satsningar som VAS+, videokonferens, dokumentstyrning och mediaarkiv. En del av ökningen beror också på hemtagning av drifttjänster från externa konsulter samt att Länsteknik sköter driften av den videoplattform som alla kommuner i Norrbotten också är anslutna till. Övrigt CE-märkning av VAS CE-märkning av VAS har genomförts men är inte budgeterad. Den slutliga kostnaden är svårbedömd. CE-märkningen är ett krav från Läkemedelsverket. 21