Månadsrapport September 2010

Transkript

1 Månadsrapport

2 Månadsrapport januari september Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet för perioden januari-september visar ett överskott på 230 mkr före finansiella poster, vilket är 117 mkr bättre än samma period föregående år. Resultatet efter finansnetto är ett överskott på 224 mkr, vilket är 17 mkr bättre än Verksamhetens nettokostnad har ökat med 1 procent perioden januariseptember jämfört med samma period föregående år. Skatter, statsbidrag och utjämning har ökat med 3,5 procent jämfört med samma period föregående år, vilket är högre än budgeterat. Resultaträkning Ack utfall Ack Utfall Avv utfall - budget Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader varav övriga kostnader varav avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella stadsbidrag och utjämning Resultat före finansiella poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader Periodens resultat Nedanstående graf visar hur landstingets ackumulerade resultatkurva såg ut 2009, verkligt resultat före finansnetto samt budget för Resultat före finansnetto (Mkr) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Utfall 2009 Utfall 2010 Budget

3 Personalkostnader och arbetad tid Personalkostnaderna exklusive pensionskostnader har under perioden ökat med 29 mkr netto eller 1,2 procent, jämfört med samma period föregående år. Effekten av löneökningar mildras av fortsatt minskade personalkostnader i verksamheterna. Övertidskostnaden för perioden har ökat med 5 procent jämfört med samma period Antalet anställda har minskat med 105 personer jämfört med september Tillsvidareanställda har minskat med 88 och antalet vikarier har minskat med 17. Sedan årsskiftet har antalet tillsvidareanställda minskat med 90 personer. I nedanstående graf visas hur den arbetade tiden har förändrats de senaste två åren när jämförelsen görs med rullande 12 månader, det vill säga att varje mätpunkt visar summan av de senaste 12 månaderna. Antalet årsarbetare har ökat med 40 personer mellan mätperioderna och Antal årsarbetare* utveckling rullande 12 månader *Arbetad tid 12 månader/1760 Övriga kostnader Övriga kostnader har under perioden ökat med 74 mkr eller 3 procent jämfört med samma period förra året. Läkemedelskostnaderna har totalt ökat med 9 mkr jämfört med samma period Receptläkemedel har ökat med 1,5 mkr och läkemedel i verksamheten har ökat med 7,5 mkr. Riks- och regionsjukvården har en kostnadsökning på 7 procent, vilket motsvarar 23 mkr. Den största ökningen är inom kirurgi, barn och internmedicin. Det är främst kostnaderna vid Akademiska och som ökat kraftigt. Kostnaderna vid NUS ligger på samma nivå som Kostnaderna för inhyrda läkare uppgår till 90 mkr för perioden vilket är i nivå med samma period Division Primärvård står för 52 procent av totala kostnaderna för inhyrda läkare. Division Opererande specialiteter har minskat sina kostnader med 6 mkr, Division Primärvård har ökat sina kostnader med 5 mkr. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Den preliminära utbetalningen av landstingsskatt baseras på uppräkningsfaktorerna som regeringen fastställer i september året före räkenskapsåret. Sveriges Kommuner och Landsting gjorde i augusti en ny 2

4 bedömning av skatteunderlagsutvecklingen. De bedömer att den preliminära utbetalningen för 2010 är 78 mkr för låg på årsbasis, vilket är 101 mkr mer än vad som antogs i Landstingsplanen i november De bedömer även att skatteunderlaget för 2009 kommer att bli högre än vad de antog inför bokslutet Det innebär att 14 mkr påverkar resultatet positivt 2010, vilket inte var budgeterat. Generella statsbidraget och utjämning visar en negativ budgetavvikelse. Landstinget får lägre inkomstutjämningsbidrag och högre statsbidrag för minskad sjukskrivning än vad som antogs i budget. Statsbidraget för läkemedel är sedan tidigare lägre än budgeterat. Befintligt avtal gällande statens ersättning för läkemedelsförmånen innehåller en vinst- och förlustdelningsklausul. Klausulen innebär att om kostnaden för slutenvårdsläkemedel plus förmånen för landstingen totalt ligger inom intervallet 56,3 59,8 miljarder kronor för två år så händer ingenting. Om kostnaden överstiger 59,8 miljarder ansvarar landstingen för 50 procent av kostnaderna för det överskridande beloppet. Om kostnaderna understiger 56,3 miljarder kronor minskas kommande statsbidragsutbetalningar med 50 procent av det underskridande beloppet. Prognosen för visar på en sammanlagd kostnad för landstingen på 55,1 miljarder kronor. Det betyder att landstingen ska återbetala hälften av det underskridande beloppet eller 580 mkr. För Norrbottens läns landsting innebär det en återbetalning på 17 mkr som påverkar resultatet 2010 negativt. Kapitalförvaltning och finansiella intäkter Landstingets totala portfölj utgörs av 25 procent aktier och 75 procent räntebärande värdepapper vid utgången av september månad. Marknadsvärdet på portföljen uppgår till mkr, vilket är 77 mkr högre än vid årsskiftet. Den totala avkastningen för portföljen hittills i år är 5,2 procent, vilket är 2,3 procentenheter under index. Indexjämförelsen baseras på en så kallad normalportfölj med 25 procent aktier och 75 procent räntebärande. Avkastningen på aktier för perioden är plus 17,3 procent, vilket är 0,7 procentenheter under index. Avkastningen för räntebärande är plus 1,8 procent, motsvarande 2 procentenheter under index. I tabellen nedan specificeras finansiella intäkter för perioden. Finansiella intäkter, mkr Ränteintäkter koncernkonto 4 5 Dröjsmålsränta 0 0 Ränteintäkter portfölj Utdelning på aktier 6 8 Vinst och förlust vid försäljning av värdepapper 0 11 Upp-/nedskrivning av aktier 0 69 Upp-/nedskrivning av räntebärande papper Övriga finansiella intäkter 0 14 Summa finansiella intäkter Likviditet Medelsaldot för landstingets likvida medel exklusive pensionsfond och bolag uppgick under september till mkr, vilket är en ökning med 283 3

5 mkr jämfört med medelsaldot december Landstingets likviditetsmål är lägst 10 procent av nettokostnaden per helår, vilket motsvarar ca 637 mkr. Resultat per division Tabellen nedan visar divisionernas utfall. Under rubriken gemensamma verksamhetskostnader finns bland annat landstingsbidraget till divisionerna, pensionskostnader samt övriga landstingsgemensamma kostnader (kollektivtrafik, regional utveckling, patientförsäkring med mera) Divisionerna redovisar till och med september ett underskott på 51 mkr, vilket är 70 mkr sämre än budget och 53 mkr sämre än samma period föregående år. Division/verksamhet (mkr) Ack utfall Ack utfall Avv mot budget Primärvård Opererande specialiteter Medicinska specialiteter Vuxenpsykiatri Diagnostik Folktandvård Kultur och utbildning Service Länsteknik Summa divisioner Politik Gemensamma personalrelaterade kostnader LD med stab och sekretariat Gemensamma avskrivningar Gemensamma verksamhetskostnader Verksamhetens nettokostnad Skatter, statsbidrag och finansnetto Resultat

6 Månadsrapport Division Primärvård Ekonomiskt resultat 25 Resultatutveckling Division Primärvård Mkr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos per april Prognos per aug Resultatmål 2010 Resultat 2009 Resultat 2010 Divisionen redovisar ett positivt resultat för perioden på 6,2 mkr, det är 8,4 mkr sämre än resultatmålet. Resultatförsämringen beror på att divisionen tappar intäkter på grund av att allt fler invånare listar sig hos de nya privata vårdcentralerna. Idag har invånare listat sig hos de privata vårdgivarna i Luleå och Piteå, det motsvarar knappt 5 % Antal årsarbetare Antal årsarbetare* Division Primärvård *Arbetade timmar under 12 månader/1760 Antal årsarbetare har från period minskat med 69 medarbetare, det motsvarar 5,6 %. Ökningen mellan period och är 29 ordinarie medarbetare exklusive arbete vid jour och beredskap. Uppföljning av sparåtgärder Divisionen fortsätter arbetet med att få ekonomi i balans utifrån den handlingsplan för ekonomin som tagits fram under

7 Månadsrapport Division Opererande specialiteter Ekonomiskt resultat 0 Resultatutveckling Division Opererande Specialiteter Mkr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Resultatmål 2010 Resultat 2010 Resultat 2009 Divisionens ackumulerade resultat per september, -35,8 mkr, avviker negativt med -2,8 mkr jämfört med resultatmålet enligt divisionsplanen. Avvikelsen har minskat sedan augusti och förklaras med att intäkterna varit högre i september. Bland annat avser det vård av utomlänspatienter. Avvikelsen mot plan avser divisionens kärnverksamheter +4,4 mkr Sjuktransporter -0,4 mkr Riks- och regionsjukvård -6,2 mkr Patientens fria valmöjlighet (vård utanför länet) -0,6 mkr Kostnader för sjuktransporter redovisar en negativ avvikelse mot mål med - 0,4 mkr. En kraftig volymökning av flygtimmar med helikopter (265 timmar eller 53 procent) har ökat kostnaderna med 1,9 mkr (huvudsakligen hänförlig till hjärtpatienter). Samtidigt har vidtagna åtgärder för att minska flygtimmar med flygambulans börjat ge positiv ekonomisk effekt, netto 2,2 mkr per september. Flyg har minskat med 173 timmar och IVA transporter med 33 transporter. Kostnader för riks- och regionsjukvård redovisar en negativ avvikelse mot mål med -6,2 mkr. Under 2009 hade divisionen väsentligt högre kostnader för riks- och regionsjukvård än tidigare år, trots oförändrade volymer. I divisionsplanen för 2010 bedömdes kostnaderna kunna minska med 4 mkr jmf med Ackumulerat per september har kostnaderna vid NUS minskat medan kostnaderna vid Akademiska har ökat kraftigt (7,6 mkr) vilket fått till följd att kostnaderna avviker mot planen med -6,2 mkr. Kostnadsökningen återfinns inom allmänkirurgi, ortopedi och ÖNH. Ökningen hänförs till enskilda patienter med svåra skador. Divisionens kärnverksamheter redovisar ett positivt resultat jämfört med målet trots att sparåtgärderna inte följer planen, ökade materialkostnader (högre produktion än planerat), ökade läkemedelskostnader på IVA, ökade kostnader för Lucentis. Högre intäkter samt lägre kostnader för 6

8 specialistläkemedel, tekniska hjälpmedel och privata vårdgivare bidrar positivt. Divisionen följer löpande ett antal strategiska parametrar såsom kostnader för inhyrd personal, vikarietimmar, övertidstimmar, se diagram nedan. Övertiden har ökat under sommaren (färre vikarier, mindre nyttjande av inhyrd personal, mer helikoptertransporter). Den ökade inhyrningen av personal i september är hänförlig till anestesiläkare och ögonläkare. 7

9 1 350 Antal årsarbetare* Division Opererande specialiteter *Arbetade timmar under 12 månader/ Sedan hösten 2008 har divisionen minskat antal årsarbetare med drygt 5 % eller nära 70 årsarbetare. Under början av sommaren har fler från ordinarie personal tjänstgjort jämfört med samma period 2009 vilket har medfört att ovanstående kurva har förskjutits uppåt. Tidigare år har divisionen haft mer inhyrd personal under sommaren men dessa timmar finns inte med i diagrammet ovan. I september har antalet årsarbetare ökat något och beror på att vi har fler vikarier jämfört med september 2009 och dessa har arbetat fler timmar. Uppföljning av sparåtgärder Uppföljning av sparåtgärder 2010 Division Op Progn april Progn augusti Progn oktober Utfall 2010 Sparmål Enligt divisionsplan för 2010 ska beslutade sparåtgärder från 2009 fullföljas för att nå 2009 års resultatkrav. Det innebär sparåtgärder med 7,2 mkr. Dessutom har nya sparåtgärder beslutats med 13,4 mkr. Totalt ska sparåtgärder genomföras med 20,6 mkr under år 2010, se tabell nedan. För att nå beslutade ekonomiska resultatmål har divisionens verksamheter tagit höjd och definierat sparåtgärder som ska reducera kostnaderna med 23,8 mkr (se diagram ovan). Till och med maj har sparåtgärderna följt planen för att kraftigt avta under sommaren. Materialkostnaderna har inte minskat då produktionen har varit högre än planerat. Övertiden har ökat under sommaren (färre vikarier, mindre nyttjande av inhyrd personal, mer helikoptertransporter). På några enheter har personal dessutom senarelagt 8

10 semester för att klara bemanningen under sommaren. Per september har 13,8 mkr effektuerats vilket är 4,6 mkr sämre än målet. Enligt prognos per augusti beräknas 14 mkr av sparåtgärderna kunna effektueras till och med årsskiftet. Det är VO akutsjukvård och VO ortopedi som inte klarar sina sparåtgärder. Personaleffektiviseringar inom ambulansverksamheten och operationsverksamheten uppnås ej fullt ut, delvis på grund av att åtgärder inte kommit igång i tillräcklig omfattning. IVAK i Piteå klarar inte att nå beslutad personaleffektivisering. Läkarkostnader inom flera verksamhetsområden beräknas öka resten av året på grund av att vikarier och inhyrda läkare måste anlitas då flera läkare valt att avsluta sin anställning och några går på föräldraledighet. Planerad minskning av materialkostnader för plastiker beräknas ej kunna uppnås p g a högre produktion av plastiker än planerat (för att klara vårdgarantin) samt att operation av axlar, bäcken och ryggar utförs i Sunderbyn istället för att skickas utanför länet. Mkr Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2009 Effekt av sparåtgärder 2009 Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2010 Effekt av sparåtgärder per 1009 Prognos 2010 (per augusti ) VO Akutsjukvård 17,8 14,7 7,1 3,0 3,8 VO 10,4 7,7 2,8 3,1 3,0 Allmänkirurgi/urologi VO Kvinnosjukvård 4,0 3,3 2,2 2,9 2,3 VO Ortopedi 5,4 5,3 5,2 0,2 1,7 VO ögon 1,5 2,3 1,0 1,3 1,0 VO ÖNH/Käk 2,1 2,0 0,8 1,6 1,9 Sjuktransporter - - 1,5 1,7 0,3 Summa enl divisionsplan 41,2 35,3 20,6 13,8 14,0 9

11 Månadsrapport Division Medicinska specialiteter Ekonomiskt resultat Mkr Resultatutveckling Division Medicinska Specialiteter jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Resultat 2010 Resultat 2009 Resultatmål 2010 Divisionen redovisar ett resultat t o m perioden på minus 31,1 mkr vilket är en försämring med 1,0 mkr mot föregående månad. Under 2010 har divisionen fått en minskad budgetram med 34,8 mkr på helår. Detta motsvarar drygt 26,1 mkr till och med september. Divisionen klarar inte målet om verksamhet och ekonomi i balans. Under september månad har verksamheterna fått i uppdrag att halvera det prognostiserade underskottet fram till årsskiftet 2010/2011. Underskottet förklaras i huvudsak av: Fortsatt höga kostnader för riks och regionsjukvård. Kostnaderna har ökat med 8 procent jämfört med motsvarande period vilket främst beror på en volymökning inom slutenvården. Budgetunderskottet uppgår totalt till 17,3 mkr. De planerade kostnadsreduceringar för egen personal har inte genomförts utan fler arbetade timmar har i själva verket inneburit att underskottet uppgår till 6,8 mkr. Underskottet för inhyrd personal uppgår till 14,7 mkr. Divisionens samlade läkemedelskostnader balanserar mot budget. Kostnaden för hjälpmedel fortsätter att öka inom divisionen och underskottet uppgår till 3,4 mkr. En bidragande orsak är det kökortningsprojekt som genomfördes 2009 på Lungmedicin. Inom ramen för projektet erbjöds patienter läkartid vilket ger effekter 2010 på hyra av andningshjälpmedel (CPAP). Vårdavgifter andra huvudmän redovisar ett överskott med 9,8 mkr. Detta förklaras av utomlänsintäkter, asyl- och flyktingsjukvård och medicinskt färdigbehandlade patienter. Även inom barnsjukvården förekommer medicinskt färdigbehandlade patienter. 10

12 Resultatförsämring jämfört med 2009 Resultat (Mkr) Resultatförsämring jmf (Mkr) Köp av riks och regionsjukvård -17,3-19,9 Personalkostnader -6,8-11,7 Inhyrd sjukvårdspersonal -14,7-0,2 Hjälpmedel -3,4-2,5 Vårdavgifter andra huvudmän 9,8 5,8 Övrigt 1,3 0,2 Summa -31,1-28,3 Divisionen har försämrat sitt resultat jämfört med motsvarande period 2009 med 28,3 mkr vilket i huvudsak beror på ökade kostnader för riks och regionsjukvård (hjärtsjukvård, onkologi). Divisionen har dessutom inte klarat av att minska sina personalkostnader i förhållande till tilldelad budget. Antal årsarbetare Antal årsarbetare* Division Medicinska specialiteter *Arbetade timmar under 12 månader/ Antal årsarbetare uppvisar en ökande trend sedan mättillfället Den sammanlagda ökningen motsvarar cirka 18 årsarbetare. Antalet tillsvidareanställda medarbetare har minskat genom åtgärder som är vidtagna för att anpassa bemanningen till ekonomisk ram. Däremot har antalet vikarier och tillfälligt anställda ökat. Tillgänglighet Divisionen följer utvecklingen av väntetidsläget varje vecka. From 1 april 2010 ingår patientvald väntan i redovisningen av antalet som väntat längre än 90 dagar. Divisionen har som mål att erbjuda tid till nybesök inom 90 dagar för minst 85 procent av alla patienter. Andelen patienter som väntat mindre än 90 dagar är per 7 oktober totalt 78 procent. För att uppnå målet om 85 procent måste divisionen klara att erbjuda ytterligare 130 patienter tid för nybesök inom 90 dagar. I syfte att klara målet för kömiljarden har kardiologi och lungmedicin utarbetat handlingsplaner som avser insatser tom november månad. Verksamheterna bedömer att målet kommer att uppnås inom ramen för ordinarie verksamhet genom att avvakta med aktiviteter som inte är patientrelaterade och därmed frigöra läkartid och anlita stafettläkare. 11

13 Läkarrekrytering pågår samtidigt som verksamheterna har påbörjat kapacitetsplanering. Andel som väntat < 90 dagar på nybesök till läkare Andel (%) Andel % V1020 V1021 V1022 V1023 V1024 V1025 V1026 V1027 V1028 V1029 V1030 V1031 V1032 V1033 V1034 V1035 V1036 V1037 V1038 V1039 V1040 Vecka 12

14 Månadsrapport Division Diagnostik Ekonomiskt resultat Resultatutveckling Division Diagnostik Mkr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognosbedömning okt Prognos per april Prognos per aug Resultat 2009 Resultat 2010 Divisionens resultat per september visar ett underskott med 6,7 mkr jämfört med budget. Resultatet fördelar sig på verksamhetsområdena med överskott på 3,1 mkr inom Landstingsgemensamt, underskott med 8,4 mkr inom Bildoch funktionsmedicin, 1,1 mkr Laboratoriemedicin och 0,3 inom Divisionsgemensamt. Som tidigare rapporterats beror resultatet i första hand på att: divisionens budgetram har minskats för 2010 med 7,7 mkr på helår, budgeten för endoskopiverksamheten på 1,1 mkr har flyttats till andra divisioner per september månad, vakanta läkartjänster medför höga vikariekostnader, hyreskostnader för röntgenrör har varit högre än beräknat, kostnader för kontrastmedel och injektionssprutor har ökat som en följd av ökat antal undersökningar med datortomografi,. avvecklingskostnader (SAP) belastar resultatet med 2,1 mkr per augusti och för helåret 2010 med 2,7 mkr Antal årsarbetare Antal årsarbetare rullande 12 mån DIVISION DIAGNOSTIK

15 Antal årsarbetare rullande 12 mån Bild- och funktionsmedicin och Laboratoriemedicin BFM LAB Antalet årsarbetare i hela divisionen har minskat men under sommaren 2010 har de ökat något jämfört med sommaren Det beror dels på att Bildoch funktionsmedicin i Piteå har anställt läkare på årsbasis och dels på att fler vikarier anställts under sommaren Laboratoriemedicin har minskat antalet årsarbetare och ligger nu på en jämn nivå. Uppföljning av sparåtgärder Divisionens budgetram för 2010 har reducerats med 7,7 mkr. Dessutom redovisade divisionen ett underskott med 5,9 mkr för år Sammanlagt innebär detta att divisionen för 2010 måste minska sina kostnader med 13,6 mkr för att uppnå ett nollresultat. Besparingsåtgärderna inom Laboratoriemedicin fortsätter att ge effekt framför allt på personalsidan, där kostnaderna minskat med 4,6 mkr jämfört med samma period föregående år. Inom Bild- och funktionsmedicin har ett arbete påbörjats för att anpassa bemanningen genom att effektivisera processer och att inte regelmässigt återbesätta vakanser. Detta arbete har dock ännu inte hunnit ge några effekter, som avspeglar sig i det ekonomiska resultatet. Övrigt Förutom ovannämnda sparåtgärder har Bild- och funktionsmedicin nu inlett det tidigare aviserade projektet för att optimera resurserna för undersökningar med magnetisk resonanstomografi, vilket i första hand syftar till att förbättra tillgängligheten. Länsgemensamma väntelistor har införts, vilket har gett ett bättre utnyttjande av befintlig utrustning och arbetet går nu vidare med att samordna granskningsresurserna. 14

16 Månadsrapport Division Vuxenpsykiatri Ekonomiskt resultat Mkr Resultatutveckling Division Vuxenpsykiatri jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Resultat 2009 Resultat 2010 Divisionens resultat till och med september är -4,0 mkr jämfört med budget. Motsvarande resultat 2009 var -1,8 mkr. Redovisade intäkter är totalt 22,3 mkr, varav intäkter för utomlänspatienter uppgår till 14,0 mkr. Sammantaget innebär det 9,7 mkr bättre än budget. Kostnadssidan avviker med totalt -13,7 mkr jämfört med budget. Några större budgetavvikelser är, +1,9 mkr personalkostnader, -8,8 mkr inhyrd personal samt -4,0 mkr vårdkostnader. Arbetade timmar Arbetad tid egen personal (exkl arbetad tid vid j/b) Arbetad tid Utfall 1009 Utfall 0909 Förändring procent Utfall 0912 VO Länsgemensam vuxenpsykiatri , VO Malmfältens vuxenpsykiatri , VO Piteå vuxenpsykiatri , VO Sunderby vuxenpsykiatri , Totalt - Division vuxenpsykiatri , varav vikarier , vikarier (procent) 17,0 15,7 14,6 Arbetad tid vid jour och beredskap , procent av total arbetad tid 0,64 0,43 0,46 Andelen visstidsanställda bidrar till ökningen av arbetad tid. Länsgemensam vuxenpsykiatri ökar på grund av hög beläggning och vårdtyngd. Nedanstående diagram visar årsarbetare i genomsnitt under en rullande 12- månaders period. En stor del av ökningen kan hänföras till visstidsanställda. 15

17 530 Antal årsarbetare* Division Vuxenpsykiatri *Arbetade timmar under 12 månader/1760 Uppföljning av beslutade sparåtgärder Under arbetsnamnet Islossning bedriver divisionen för närvarande en genomlysning av samtliga verksamheter. Arbetet är inte ett sparprojekt, men förväntas däremot öka divisionens samsyn i frågor som t ex handlar om patienter, verksamhet, och resursfördelning. Översynen kommer att pågå tom Registrerade patientbesök Verksamhet Utfall 1009 Andelar K / M Utfall 0909 Andelar K / M Total förändring procent Utfall 0912 Andelar K / M VO Malmfältens vuxenpsykiatri - Läkarbesök / / 45-2,4 % / 48 - Sjukvårdande behandlingar / / 39 5,9 % / 39 VO Piteå vuxenpsykiatri - Läkarbesök / / 46-9,8 % / 37 - Sjukvårdande behandlingar / / 32-3,5 % / 31 VO Sunderby vuxenpsykiatri - Läkarbesök / / 50 0,0 % / 48 - Sjukvårdande behandlingar / / 33 5,1 % / 44 Totalt - Division vuxenpsykiatri - Läkarbesök / / 48-3,6 % / 44 - Sjukvårdande behandlingar / / 34 2,4 % / 34 Genomförda och pågående läkarrekryteringar kommer successivt att avspeglas i patientstatistiken. Personal Sjukfrånvaro Verksamhetsuppgift/ nyckeltal Periodens utfall (%) Kort sjukfrånvaro (1 14 dgr) 1,8 1,7 1,7 Sjukfrånvaro (15 59 dgr) 0,8 0,8 0,7 Lång sjukfrånvaro (60 90 dgr) 0,2 0,3 0,2 Lång sjukfrånvaro (>90 dgr ) 1,6 1,9 1,9 Sjukersättning 0,2 0,6 0,7 Total sjukfrånvaro 4,7 5,2 5,2 Total sjukfrånvaro, exkl sjukersättning 4,5 4,6 4,5 Divisionen har fortsatt genomgående låga sjukskrivningstal. 16

18 Månadsrapport Division Folktandvård Ekonomiskt resultat Resultatutveckling Division Folktandvård Mkr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Resultat 2009 Resultat 2010 Resultatmål 2010 Divisionen uppvisar en positiv trend och det ackumulerat resultat är positivt14,2 mkr tom september vilket är 9 mkr bättre än plan och 2,8 mkr bättre än samma period förra året. Den positiva avvikelsen mot plan förklaras av till drygt 4 mkr av ökade intäkter främst ökade tandhygienistintäkter och knappt 5 mkr av lägre kostnader. Drygt 2 mkr bedöms vara senarelagda IT-kostnader. Den positiva avvikelsen mot föregående år beror på att intäktsökningen har varit större än kostnadsökningen. 500 Antal årsarbetare* Division Folktandvård *Arbetade timmar under 12 månader/1760 Antalet årsarbetare har haft en svagt ökande trend vilket speglar ett proaktivt personalarbete i form av rekrytering av främst hygienister och tandläkare samt minskande sjukfrånvaro. 17

19 Månadsrapport Division Kultur & Utbildning Ekonomiskt resultat 6 Resultatutveckling Division Kultur och Utbildning 4 2 Mkr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Resultat 2009 Resultat 2010 Divisionen har per september månad ett underskott med 3,9 mkr att jämföra med samma period föregående år när vi hade ett överskott med 2,3 mkr. Underskottet är känt sen lång tid tillbaka och beror dels på skolornas men också Norrbottensmusikens negativa resultat. Underskottet hos skolorna, Grans och Kalix naturbruksskolor, har varit känt sen tidigare och en plan är upprättad. I korthet innebär den att skolornas resultat är negativt under en omställningstid men inom en period på tre år ska positivt resultat uppvisas och dessutom ska det underskott återställas som skolorna haft tidigare år. Norrbottensmusikens negativa resultat beror på retroaktiva SPV-premier som vi rapporterat om tidigare. Underskottet kommer troligen inte att bli lika stort som vi först befarade. Alla övriga basenheter har överskott eller redovisar nollresultat. Trots att vi har en liten förbättring av resultatet så pekar fortfarande prognosen för året på underskott med ca 4,0 mkr. Vår bedömning bygger på försiktighetsprincipen för att inte underskatta faktorer som kan påverka resultatet. Antal årsarbetare Antalet årsarbetare har ökat något i och med att vår division från årsskiftet har en ny verksamhet då Länsbiblioteket numera ingår som en ny basenhet. Länsbiblioteket har sammanlagt sju medarbetare varav två är projektanställda. Vi har också en del efterarbeten för extrapersonal på Norrbottensmuseum med anledning av sommarens arkeologiarbeten. 18

20 Antal årsarbetare Division Kultur och Utbildning Övrigt Minoritetskonferens i Boden september Den fjärde i raden av minoritetskonferenser genomfördes i division Kultur och utbildnings regi i Boden den september. Denna gång var rubriken Identitet och kulturell tillhörighet och temat var identitetspolitiska rörelser. Deltagare vid konferensen var handläggare från kommuner, Sametinget, landstinget och länsstyrelsen, Svenska kyrkan, politiker samt företrädare för minoritetsorganisationer, Folkhälsorådet, Utbildningsradion med flera. Föreläsare var etnologen Mikael Kurkiala från Uppsala universitet, historikern Lars Elenius, Luleå Tekniska Universitet, lektor Christina Rodell Olgac, Södertörns högskola, etnologen Christina Åhren, Umeå universitet och Maria Leissner, som under tre år varit ordförande i regeringens delegation för romska frågor. Maria Leissner presenterade utredningen Romers rätt - en strategi för romer i Sverige. Konferensen uppfattades som mycket positiv och stimulerande av de cirka 100 deltagarna. Naturbruksskolorna Alla landets naturbruksskolor arbetar med planeringen av införandet av Gy 2011 men det verkar bara vara Norrbotten som har förhållandevis lugn och ro i frågan om huvudmannaskap. Skolorna deltog i en aktivitet som LRF och skogsbranschen riktade till mellanstadiebarn i hela länet. Under två dagar i mitten av september kom cirka 500 barn till Grans och fick ta del av vilka yrken som finns inom jordoch skogsbranschen. Norrbottensmusiken Norrbotten Big Band har under månaden gett konserter med sångerskan Louise Hoffsten. Premiär skedde i Jokkmokk 23 september och turnén fortsatte till Piteå och Luleå med sammanlagt cirka 1100 åhörare. 19

21 Norrbotten NEO har gett två konserter i samband med Kulturnatten i Luleå. Senare gavs samma program i Piteå, Luleå, Stockholm, Lissabon och Torshavn på Färöarna. Norrbottens Kammarorkester har framträtt med fem konserter i länet. I september har barn- och ungdomsprogram getts i Piteå, Arjeplog, Jokkmokk, Gällivare, Övertorneå och Boden. I samverkan med UNGiKÖR NORD och Kiruna Kulturskola, Piteå Musikoch Dansskola och Skellefteå Musikskola samt Piteå Landsförsamling genomfördes för första gången Kör tillsammans vid Framnäs Folkhögskola. I slutet av september medverkade Norrbotten Big Band och ungdomsstorbandet AYJO i Uleåborg med workshops för ungdomsstorband från Sverige, Norge och Finland. Som avslutning på lägret som är en del av EU-projektet Music on Top - gavs gemensam konsert där alla fyra orkestrarna medverkade. Den 2 september genomförde Norrbottensmusiken sin årliga programpresentation för kommande spelår inför kunder från hela länet. Norrbotten NEO:s turné till Portugal och Färöarna har genomförts med ekonomiskt stöd från Kulturrådet och Mentanagrunnur Landsins på Färöarna. I samband med Norrbotten Big Bands konsert 24 september delades stipendier ut till framstående ungdomar i Arctic Youth Jazz Orchestra; Filip Olofsson trummor och Nadia Hamouchi trumpet. Stipendierna finansieras av Sparbanken Nord. Norrbottens länsbibliotek Landstingen i Norrbotten och Västerbotten har för sjätte året medverkat med gemensam monter vid Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Satsningen har skett under ledning av Norrbottens länsbibliotek och inom ramen för EUprojektet Litterär Turism i Norr. Sammanlagt besöktes programmet i montern av drygt personer under mässans fyra dagar. För första gången gjordes en satsning på Webb-TV via hemsidan bibblo.se där cirka 200 personer vid något tillfälle följde sändningarna. Dessutom var det cirka personer som på något sätt uppmärksammade det isblock från Torneälven i Jukkasjärvi som fungerade som publikdragare vid monterns entré. Det lades också kontinuerligt ut text och bilder från montern på Facebook och på ett par dagar Ett 100-tal personer valde att följa aktiviteterna denna väg. Norrbottens museum Under månaden har museet invigt sina nya lokaler för samlingarna av föremål. Sammanlagt förvaras nu föremål och 1,5 miljoner fotografier i de nya moderna lokalerna i Björkskatans vårdcentral, Luleå. Med de nya lokalerna finns nu bättre utrymmen att restaurera och konservera föremålen. Nu återstår en fjärde etapp som innebär flytt av träföremålen till Björkskatan från nuvarande magasin. I anslutning till lagringsutrymmena ges också möjligheter att genom utställningar kunna visa upp stora delar av samlingarna. 20

22 Månadsrapport Division Länsteknik Ekonomiskt resultat 6 Resultatutveckling Division Länsteknik 4 2 Mkr 0-2 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec -4-6 Prognos per april Prognos per aug Prognos per oktober Resultat 2009 Resultat 2010 Länsteknik redovisar ett överskott på 3,2 mkr tom september månad. Resultatet hittills är något bättre än motsvarande period förra året. Den största delen (2,6 mkr) av överskottet förklaras av lägre avskrivningskostnader än beräknat. Antal anställda Antal anställda, Länsteknik Antal Antalet anställda har ökat från 120 till 131 det senaste året. Av dessa är 11 st vikarier/visstidsanställda jämfört med 6 st vid motsvarande tid förra året. Ökningen beror på olika projekt som har beslutats och finansieras dels med EU-pengar, dels med centralt finansierade medel. Flera av projekten ingår i den nationella IT-strategin som successivt genomförs. Exempel på större projekt är: HSA-katalogen som står för Hälso- och Sjukvårdens Adressregister. VIS som handlar om dokumenthantering FIA som handlar om gränslös vård. Videokonferens med samverkan mellan alla kommer i Norrbotten. 21

23 Uppföljning av sparåtgärder Länsteknik har inte några specifika sparåtgärder men har fått en minskning av budgetramen med 3,0 mkr för år En stor del av Länstekniks verksamhet utgörs av fasta kostnader som är svåra att påverka. En annan åtgärd som vidtas är hemtagning av drifttjänster från externa leverantörer. Kostnaderna minskar med egen personal jämfört med att anlita externa konsulter. I och med att projektet för införande av IP-telefoni nu är avslutas bedöms kostnaderna minska jämfört med förra året. 22

24 Månadsrapport Division Service Ekonomiskt resultat 20 Resultatutveckling Division Service 15 Tkr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Resultat 2009 Resultat 2010 Divisionens resultat för perioden uppgår till 8 mkr. De flesta verksamheter har klarat sina sparbeting och uppvisar nollresultat och mindre överskott. Undantag är dock Kostservice med ett underskott av 1 mkr. Det största överskottet härrör från divisionsgemensamt och är en reserv (hittills i år outnyttjad) för divisionsgemensamma satsningar och avvecklingskostnader i divisionen. Tidigare prognos (augusti) ligger fortfarande kvar trots det stora överskottet för perioden. Ny prognos kommer att tas fram under oktober. 450 Antal årsarbetare division Service Den arbetade tiden har minskat med åtta procent sedan januari En jämförelse mellan årets nio första månader i år och förra året visar en minskning på en procent. Efter justering för skanningsverksamheten som övergick till entreprenör i juni förra året har timmarna ökat med 1,5 procent. Personalkostnaderna har ökat med fyra procent efter justering. Antal anställda uppgår i september till 424 vilket är elva färre än vid årsskiftet. Vikarier och visstidsanställda uppgår till 24 vilket är tio färre än vid årsskiftet. Antalet överanställda är per september 16 vilket är fyra fler än vid årsskiftet. 23

25 Sjukfrånvaro som andel av basbemanningen uppgår till 4,1 procent vilket är nära årets mål på 4 procent och 16 procent lägre än samma period förra året. Frisknärvaron per mars är 64,6 procent jämfört med målet 65 procent. 24