KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2016-03-24 Förskola & Grundskola arbetsutskott Sammanträde 2016-04-06 klockan 08:30 Löftadalsrummet Ärende Beteckning Förslag 1. Val av justerare och tid för justering Digital justering, Maj- Britt Rane-Andersson (S), 2016-04-13 2. Redovisning av inkomna skrivelser Kl. 8.30 3. Lokalplanering Kl 8.40 Udo Weis, verksamhetschef planering 4. Konsekvensanalys av budget Kl 8.50 Julia Tryggvadottir Tollesson, ekonomichef Annika Hellström, verksamhetschef PE Jesper Edlind, verksamhetschef PE Tommy Korsell, verksamhetschef PE 5. Pågående anmälningsärenden. Information Kl. 9.10 Åsa Fri, jurist FG/2016:75 FG/2016:3 Informationen noteras till protokollet. Informationen noteras till protokollet. Informationen noteras till protokollet. Informationen noteras till protokollet. Hanna Leissner Förskola & Grundskola Direkt:0300-834214 hanna.leissner@kungsbacka.se Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon: 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Ärende Beteckning Förslag 6. Åsa Gårdsskola och Fullriggare Malevik - ansökan om alternativ driftsform. Tids- och arbetsplan för utredningsuppdrag. Information Kl. 9.20 Åsa Fri, jurist 7. Begäran om yttrande angående JO-anmälan om hantering av uppgifter skett i enlighet med bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen. Kl. 9.25 Åsa Fri, jurist PAUS 8. Sammanställning av skolors intresse av att delta i försöksverksamhet med betyg från åk 4 Kl. 9.50 Magnus Fogelblad, verksamhetskontroller 9. Skolverkets riktmärke om barngruppens storlek - utredning för Förskola & Grundskola. Dialog Kl. 10.10 Annika Lovén Samuelsson, verksamhetskontroller 10. Effektivare lokalanvändning i skolan. Utredning. Dialog Kl. 10.30 Udo Weis, verksamhetschef planering FG/2015:344 FG/2016:45 FG/2016:62 FG/2016:59 FG/2016:60 Informationen noteras till protokollet. Informationen noteras till protokollet. Informationen noteras till protokollet. Informationen noteras till protokollet. Informationen noteras till protokollet.
KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) Ärende Beteckning Förslag 11. Belysning av smittskyddsarbete inom Förskola & Grundskola. Dialog Kl. 10.45 Åsa Bergström, verksamhetschef för medicinska och psykologiska delen av elevhälsan enligt hälso- och sjukvårdslagen. 12. Dialog kring Lärarförbundets enkätundersökning Kl. 11.15 Mia Granath, personalchef FG/2016:49 FG/2016:68 Informationen noteras till protokollet. Informationen noteras till protokollet. 13. Förvaltningschefen informerar Informationen noteras till protokollet. Anders Ekström Ordförande Hanna Leissner Sekreterare
Beskrivning Inkom Tillhà r à rende à rendemening L Anderssons epost till nã mnden - Belysing TBC 2016-03-02 FG/2016:49 Belysning av rã dande smittskyddslagar - TBC
KUNGSBACKA KOMMUN Förskola & Grundskola arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2016-03-09 32 Åsa Gårdsskola och Fullriggare Malevik -ansökan om alternativ driftsform. Dialog FG/2015:344 5.0 Beslut Förvaltningschefen får i uppdrag att göra en utredning om intraprenad för skolor. Ordförande återkommer med. Sammanfattning Åsa Gårdskola och Fullriggaren Malevik har ansökt om att få driva skola med en alternativ driftsform, intraprenad. Skolorna hänvisar till kommunfullmäktiges policy för konkurrensprövning från 2010 och önskar få föra en dialog med nämnden. Redovisning av ekonomiska jämförelse kring intraprenader. Ärendet återkommer på arbetsutskottet i april. Expedierat/bestyrkt
Plan för utredning om barngruppernas storlek och kvalité i förskolan Bakgrund Beslut - förslag till nämnden Med anledning av Skolverkets riktlinjer om barngruppers storlek, ges förvaltningschefen i uppdrag att utreda frågan. En plan för utredningsarbetet ska redovisas vid nämndens sammanträde i april. Sammanfattning Skolverket har gett nya riktmärken om barngruppers storlek. De nya riktmärkena bygger på en sammantagen bedömning utifrån tillgängliga studier och forskning. Forskningen kan inte ange en direkt siffra för hur stor en barngrupp bör vara. Däremot finns det stöd i forskningen för att det ska vara olika riktmärken för yngre och äldre barn och att riktmärken bör bestå av ett spann. Riktmärkena är inte tvingande utan ska ses som ett stöd för att skapa lagom stora barngrupper. Plan för utredningsarbetet Vad Utredningen ska visa olika exempel på hur förskolor kan organisera verksamheten med syfte att konkretisera Skolverkets riktmärke. Inriktningen är att se över antal barn, olika lärandemiljöer och därefter flexibla ändringar i organisationen av pedagogernas uppdrag och arbetstider. Huvudmannens ansvar kommer att belysas. Varför Skolverkets riktmärke har barns bästa i centrum och forskningen visar att antalet relationer ett litet barn har i förskolan är ett viktigt kvalitetsmått. Andra faktorer som påverkar är personalens kompetents och inne och utemiljöer. Syftet är att ge en bild av hur förskolan kan organiseras för att möta riktmärket. Utredningen ska visa på verktyg för förskolechefens planering av verksamheten. Hur Dialoger i arbetsgruppen, intervjuer med förskolechefer, på förskolechefernas nätverk och i den partsammansatta fackliga dialoggrupp som idag arbetar för En förskola i förändring. Omvärldsspaning på olika exempel att organisera personal i förskolan. Granskning av Skolverkets bakgrunds -och stödmaterial. Spaning på verksamhetssystem och studiebesök. Vem Ekonomichef, personalchef, verksamhetschef för pedagogisk enhet, 3 förskolechefer och verksamhetscontroller. När Start efter godkännande av planen för uppdraget, vecka 17
Processarbete i arbetsgrupp och dialog i ledningsgrupp vecka 17-27 Dialog i au nämnd vecka 33 och därefter fortsatt processarbete fram till vecka 36. Redovisning i nämnden vecka 38 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden för Förskola & Grundskola godkänner planen för utredning om barngruppernas storlek och kvalité i förskolan.
Datum 2016-03-10 Diarienummer FG/2016:59 Skolverkets riktmärke om barngruppens storlek - utredning för Förskola & Grundskola http://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2016/pressmeddelanden-2016-1.244816/nya-riktmarken-ska-bidra-till-mindre-barngrupper-1.245981 Förskola & Grundskola Hanna Leissner hanna.leissner@kungsbacka.se / Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se
Datum 2016-03-15 Diarienummer FG/2016:59 Länk till Skolverkets allmänna råd Förskolan med kommentarer På sidan 25 finns det kommentarer om barngruppens och miljöns betydelse i det pedagogiska arbetet. http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3a %2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob %2Fpdf3585.pdf%3Fk%3D3585 Förskola & Grundskola Hanna Leissner hanna.leissner@kungsbacka.se / Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-03-29 Diarienummer FG/2016:60 Plan för utredning om effektivare lokalanvändning Förslag till beslut Nämnden har beslutat att ge förvaltningschefen i uppdrag att utreda hur förvaltningens lokaler kan användas mer effektivt utifrån ett ökande antal elever. En plan för utredningsarbetet ska redovisas vid nämndens möte i april. Sammanfattning Mot bakgrund av det ökande antalet elever i skolorna i Kungsbacka kommun efterfrågar nämnden en utredning för hur skolornas möjlighet att ta emot fler elever i kommunens skolor genom effektiviseringar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-03-29 Beskrivning av ärendet Plan för utredningsarbetet: Vad: Utredning ska visa olika exempel på hur skolorna ska kunna ta emot fler elever genom effektiveringar av lokaler och förändrad organisation. Varför: Elevtalen i Kungsbacka ökar över tid, både på grund av öka bostadsbyggande och nyanlända elever. Förskola & Grundskola Udo Weis 0300-834034 udo.weis@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Hur: Dialoger i arbetsgruppen, intervjuer med rektorer, i förvaltningens fackliga samverkansgrupp. Omvärldsbevakning. Vem: Ekonomichef, HR-chef, verksamhetschef för pedagogisk enhet, 3 rektorer, utvecklingsledare. När: Start efter godkännande av planen för uppdraget, vecka 17. Process i arbetsgruppen och dialog i ledningsgruppen vecka 17-27. Dialog i arbetsutskott vecka 33, därefter fortsatt processarbete fram till och med vecka 36. Redovisning i nämnd vecka 38. Udo Weis Verksamhetschef Planering
Datum 2016-03-15 Diarienummer FG/2016:49 Information om rutiner för smittskyddsarbete Arbetsutskottet har hanterat en inkommen skrivelse om hur kommunen arbetar med smittskydd. Förskola & Grundskolas verksamhetschef för medicinska och psykologiska delen av elevhälsan lämnar nedanstående svar. Om vårdcentralen upptäcker ett barn eller ungdom med smittsam TBC i våra skolor eller förskolor blir hen snabbt omhändertagen. Smittskyddsläkaren för Halland kontaktas och är den som ger råd och direktiv för smittspårning och provtagning på alla som har haft nära kontakt (både i skolan och på boendet). Han ger samtidigt råd och direktiv till kommunen/skolorna enligt smittskyddslagen. Det är viktigt att veta att de flesta som får diagnosen TBC har en latent sjukdom som inte är smittsam. För smitta krävs nära och långvarig kontakt, som i det egna hushållet. Folkhälsomyndigheten skriver: Fler fall av tuberkulos men ingen ökad smittspridning. Under 2015 anmäldes totalt 835 nya fall av tuberkulos i Sverige. Det är en ökning med 22 procent jämfört med 2014. De flesta har smittats i andra länder och smittspridningen i Sverige har inte ökat. Länk till Folkhälsomyndigheten rapport Låg risk för smittspridning kopplat till flyktingsituationen. Fjärås vårdcentral är den vårdcentral som gör hälsoundersökning för nyanlända och som i sin tur kopplar in samhällsansvarig (närmaste) vårdcentral, infektionskliniken på Halmstads sjukhus och vid behov smittskyddsläkaren om någon elev visar sig ha behov av ytterligare sjukvård. Målet är att detta ska ske så snart som möjligt efter ankomst och barn prioriteras. Personalen på boendena har regelbunden kontakt med vårdcentralerna om något barn inte mår bra. Ansvarig sjuksköterska för hälsokontrollerna har varit på Förskola & Grundskolas skolsjuksköterskegrupp och informerat om sitt arbete. Besök från smittskydds- sköterskan eller -läkaren till skolsköterskegruppen är planerad för information om och utredningsgången för de vanligaste smittsamma sjukdomarna som nyanlända kan ha. Förskola & Grundskola Åsa Bergström asa.bergstrom@kungsbacka.se / Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se
Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Reviderad version 2015-12-14
Denna version har reviderats enligt följande: Sid. 5. Informationen i andra stycket under tabellen har kompletterats Sid. 5 och 6. Termen anläggningsboende har ändrats till asylboende Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-ochlevnadsvanor/flyktingsituationen-i-sverige/ Citera gärna Folkhälsomyndighetens texter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd att använda dem. Folkhälsomyndigheten, 2015.
Bedömning av risk för smittspridning till svensk befolkning Folkhälsomyndigheten har gjort en bedömning om tillströmningen av flyktingar utgör en risk för smittspridning av infektionssjukdomar till befolkningen i Sverige. Myndighetens samlade riskbedömning för smittspridning värderas till låg för relevanta sjukdomar (se tabell 1 och 2). De nuvarande flyktingströmmarna utgör alltså låg risk för utbrott av infektionssjukdomar till befolkningen i Sverige. Analysen utgår ifrån dokument från ECDC (ECDC Technical Document, Infectious diseases of specific relevance to newly arrived migrants in the EU/EEA, 2015) och WHO (WHO online Q&A, Frequently asked questions on migration and health, 2015). Svenska data till analysen är hämtade från falldatabasen Sminet 2013-2015 och Folkhälsomyndighetens verktyg för riskvärdering, formulär för snabba riskvärderingar. Formuläret för snabba riskvärderingar är modifierat från ECDC:s Operational guidance on rapid risk assessment methodology. Flyktingar från Syrien, Irak, Afghanistan För närvarande flyr ett stort antal människor undan krig och konflikter. I slutet av september 2015 sökte omkring 1000 flyktingar asyl i Sverige varje dag och prognosen är att inströmningen fortsätter i samma takt under 2015. Människor flyr till Sverige från många regioner men majoriteten av de asylsökande flyktingarna har under 2015 flytt ifrån Syrien, Irak och Afghanistan. Dessa länder har varit drabbade av krig under flera år vilket fått till följd att en stor del av samhällets funktioner, t ex hälso- och sjukvård, inte fungerar väl. Förekomst av infektionssjukdomar i Syrien, Irak, Afghanistan Förekomsten av smittsamma sjukdomar bland flyktingar vid ankomsten till Sverige påverkas av närvaron av sjukdomen i ursprungslandet samt risker människor utsätts för under flykten till Sverige. För flera infektionssjukdomar är förekomsten ungefär densamma i Syrien, Irak och Afghanistan som i Sverige. Syrien och Irak har haft väl fungerande sjukvård och relativt hög vaccintäckning i landet. Den nuvarande krigssituationen kan ha fått till följd att vissa sjukdomar blivit vanligare på grund av dåliga levnadsförhållanden och otillräcklig sjukvård. Detta kan inte alltid rapporteras och konsekvenserna är svåra att bedöma. Variationer inom länderna är ofta stora och de människor som har flytt kan också ha lägre förekomst av infektionssjukdomar än genomsnittet i landet eftersom de har varit friska nog att ge sig av. Analysen kan alltså ge en bild av risken i gruppen som helhet men skillnaderna mellan olika personer är stora vilket bedömning av enskilda individer behöver ta hänsyn till. 3
Tabell 1 redovisar fakta om infektionssjukdomar och epidemiologisk information, där det finns tillgängligt från flyktingländerna. Epidemiologiska data kan vara osäkra på grund av bristfällig övervakning. Sjukdom Förekomst Indikator Tuberkulos (1) Hiv (2) Hepatit B (3) Hepatit C (4) Syrien, Irak: Låg Afghanistan: Hög (189) Syrien, Irak: Låg Afghanistan: NA Syrien: Mellan Irak: Låg Afghanistan: Hög (10,5 %) Syrien, Irak och Afghanistan: Mellan (3,4-3,6 %) Incidens /100 000 Incidens /100 000 Prevalens % Prevalens % Mässling (5) Syrien 2014: 2,68 Irak 2014: 3,02 Afghanistan 2014: 1,75 Polio (6) Syrien 2014: 0 Irak 2014: 2 Afghanistan 2014: 28 Incidens /100 000 Antal fall Difteri (7) Syrien 2014: NA Irak 2014: 5 Afghanistan 2014: 0 Antal fall Tyfoidfeber Syrien, Irak och Afghanistan: ja Förekomst 1.WHO Global tuberculosis report 2014. 2. Unaids Country reoort 2014. 3. Prevalence of chronic hepatitis B among foreign-born persons living in the United States by country of origin. Kowdley Hepatology 2014. 4. Global epidemiology and genotype distribution of the hepatitis C virus infection. Hanafiah Hepatology 2012. 5-7. WHO vaccine-preventable diseases: monitoring system. 2015 global summary. Det finns ingen tillförlitlig data att tillgå om antimikrobiella resistensnivåer i hemländerna men provtagning för resistenta bakterier rekommenderas vid sjukhusvård, i enlighet med gällande rutiner. Innebär situationen en risk för spridning av infektionssjukdomar i Sverige? Bedömningen om flyktinginflödet utgör en risk för smittspridning av infektionssjukdomar är en sammanvägning av sannolikheten för och konsekvensen av eventuell smittspridning. Risken påverkas av eventuella preventiva åtgärder för smittspridning. Bedömningen har kompletterats med data för rapporterade fall av de infektionssjukdomar som har flertalet utlandsfödda bland anmälningar i Sverige (falldatabasen Sminet). 4
Tabell 2: Folkhälsomyndighetens värdering av risk för smittspridning till befolkningen i Sverige. Risk har värderats efter skalan mycket låg till extremt hög. Där relevanta preventiva åtgärder finns i Sverige redovisas dessa. Sjukdom Risk Befintliga preventiva åtgärder Tuberkulos Låg När relevant: IGRA/PPD-provtagning i hälsoundersökning för migranter. Tuberkulos barn Låg När relevant: IGRA/PPD-provtagning. Vid behov erbjudande om vaccination enligt nationella barnvaccinationsprogrammet. Hiv Låg Provtagning i hälsoundersökning för migranter. Hepatit B Låg Provtagning i hälsoundersökning för migranter. Vid behov erbjudande om vaccination enligt riskgrupp. Hepatit B barn Låg Provtagning i hälsoundersökning för migranter. Vid behov erbjudande av vaccination enligt nationella barnvaccinationsprogrammet. Hepatit C Låg När relevant: Provtagning i hälsoundersökning för migranter. Mässling Låg Efter individuell riskbedömning eventuellt rekommendation om kompletterande vaccination. Mässling barn Låg Individuell bedömning och vid behov erbjudande om vaccination enligt nationella barnvaccinationsprogrammet. Polio Låg För barn: Individuell bedömning och vid behov erbjudande om vaccination enligt nationella barnvaccinationsprogrammet. Difteri Låg För barn: Individuell bedömning och vid behov erbjudande om vaccination enligt nationella barnvaccinationsprogrammet. Tyfoidfeber Låg För asylsökande flyktingar som bor på asylboende kan risken för smittspridning av infektionssjukdomar vara högre på boendet. Ovaccinerade barn som har nära kontakt kan till exempel smittas av mässling eller hepatit B. Tuberkulos kan spridas mellan nära familjemedlemmar och barn. Att leva tätt ihop och dela hygienutrymmen och kök kan medföra spridning av mag- och tarminfektioner och skabb eller löss. I Sverige har sporadiska fall av hepatit A diagnosticerats bland flyktingar. För att minska risker för smittspridning i trångbodda miljöer krävs möjligheter till att upprätthålla en god hygien. Bedömning Folkhälsomyndigheten har bedömt att det aktuella flyktinginflödet till Sverige utgör en låg risk för smittspridning till svensk befolkning av ett antal relevanta infektionssjukdomar. Riskbedömningen förutsätter att de befintliga preventiva åtgärderna uppfylls, framför allt tidiga hälsoundersökningar för asylsökande. För några av infektionssjukdomarna (tuberkulos, hiv, hepatit B och hepatit C) utgör utlandsfödda personer majoriteten av de fall som anmäls i falldatabasen. Även för 5
dessa sjukdomar värderas risken för smittspridning till svensk befolkning som låg även om det vid ett fåtal tillfällen har förekommit smittspridning av tuberkulos, framför allt inom barngrupper. De nuvarande flyktingströmmarna utgör alltså en låg risk för utbrott av infektionssjukdomar till befolkningen i Sverige. Den speciella situationen på asylboenden gör att det är viktigt att vaccinationer och andra preventiva åtgärder genomförs så snart som möjligt och att man är uppmärksam på symtom som kan tyda på smittspridning av infektionssjukdomar i denna typ av boende. Det är särskilt viktigt att barn under 6 år från Syrien, Irak och Afghanistan prioriteras för hälsoundersökning och vaccination. Om man inte har klara hållpunkter för att barnet är vaccinerat rekommenderas att börja om från början. Vaccinationsbedömning och vaccination bör erbjudas enligt de nationella vaccinationsprogrammen. Det finns ingen tillförlitlig data att tillgå om antimikrobiella resistensnivåer i hemländerna och det är därför svårt att genomföra en strukturerad riskvärdering. Erfarenheter av ett stort antal resenärer till och från länder med osäkra eller höga antimikrobiella resistensnivåer talar för att risken för vidare smittspridning av resistenta bakterier i Sverige utanför sjukvården är liten. Provtagning för resistenta bakterier bör på grund av den höga risken i sjukvården alltid övervägas och rekommenderas vid sjukhusvård, i enlighet med gällande rutiner. Folkhälsomyndigheten följer utvecklingen av situationen noggrant både i Sverige och via internationella kontakter. Myndigheten har under hösten 2015 även tagit fram en vägledning till vården angående olika preventiva åtgärder under flyktingmottagandet och en rekommendation till hälso- och sjukvården om vaccinationer till människor på flykt.
Folkhälsomyndigheten har gjort en bedömning om tillströmningen av flyktingar utgör en risk för smittspridning av infektionssjukdomar till befolkningen i Sverige. Myndighetens samlade riskbedömning för smittspridning värderas till låg för relevanta sjukdomar. De nuvarande flyktingströmmarna utgör alltså låg risk för utbrott av infektionssjukdomar till befolkningen i Sverige. ------------------------------------------------ Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling. Solna Nobels väg 18, SE-171 82 Solna Östersund Forskarens väg 3, SE-831 40 Östersund. www.folkhalsomyndigheten.se
Från: Marcus Clarin Till: Förskola Grundskola Ärende: Fwd: Lärarförbundets enkätsvar Datum: den 16 mars 2016 19:21:40 Bilagor: Sammanställning Lärarförbundets enkät om förskollärare i Kungsbacka.pdf ATT00001.htm Vidarebefordrat brev: Från: Lärarförbundet Kungsbacka <lararforbundet@kungsbacka.lararforbundet.se> Datum: 16 mars 2016 16:53:52 CET Till: Lärarförbundet Kungsbacka <lararforbundet@kungsbacka.lararforbundet.se> Ämne: Lärarförbundets enkätsvar Hej! Här kommer den utlovade sammanställningen av Lärarförbundets enkätundersökningen som riktats till våra medlemmar, förskollärarna som arbetar i den kommunala förskolan i Kungsbacka. Telefon: 0300-83 43 83 E-post: lararforbundet@kungsbacka.lararforbundet.se
Sammanställning av Lärarförbundets enkät i Kungsbacka Detta är en sammanställning av Lärarförbundets enkät som var riktad till Lärarförbundets medlemmar som arbetar i den kommunala förskolan. Cirka 250 förskollärare har under mars 2016 besvarat enkäten på fyra frågor och som bilaga finns även cirka 100 kommentarer kring den upplevda arbetssituationen. Kort bakgrund Lärarförbundet i Kungsbacka har under flera år och på olika nivåer belyst arbetssituationen för våra förskollärare. Gensvaret har inte varit det önskade. Styrelsen i Lärarförbundet Kungsbacka gör varje vecka besök på våra förskolor och skolor. På kommunala förskolor möts vi på många arbetsplatser av personalens stora frustration över arbetsmiljön i ena vågskålen och viljan av att göra ett bra jobb utifrån det statliga pedagogiska uppdraget enligt Läroplanen för förskola, Lpfö 98 i den andra. Det är obalans! Vi bestämde oss för att ta reda på mer och få frustrationen kartlagd och gjorde därför en kort enkät som skickades ut till alla våra medlemmar som arbetar i den kommunala förskolan. I riskbedömningar och konsekvensanalyser av budgeten på våra skolor och förskolor signalerar chefer risker för ökade sjukskrivningar. Signaler som nu är fakta! Sjukfrånvaron på förvaltningen Förskola och Grundskola ökar generellt och den är högst bland förskollärare och barnskötare, elevassistenter och fritidspedagoger. Så här kan det inte fortsätta! Det finns mycket säga om enkätresultatet och om situationen på våra kommunala förskolor. Vi Lärarförbundet svarar gärna på dina frågor och funderingar. Vi nås på telefonnummer 0300-83 43 83 och på e-postadressen: lararforbundet@kungsbacka.lararforbundet.se
Sammanställning av Lärarförbundets enkät gällande arbetsmiljön/arbetsbelastningen på våra kommunala förskolor. JA JA JA NEJ JA NEJ
JA NEJ JA NEJ
Antal öppna svar gällande upplevd arbetssituation i förskolan sorterat på sju olika rubriker. 35 27 19 18 9 13 6 Ett citat från de öppna svaren får sammanfatta arbetssituationen på våra förskolor.
Öppna svar gällande upplevd arbetssituation i förskolan Stor barngrupp, hög ljudnivå. Inga vikarier vid sjuk personal. För många små barn i gruppen. 9 st. under 2 1/2 år. Alla barnen har långa dagar och inga lediga dagar, detta ger mycket stress för barn o vuxna. Inga lugna pauser. Barnen blir oroliga, många konflikter, svårt att få någon tid att prata med varandra. Måste ständigt dela upp oss i mindre grupper och slussa barnen in o ut från utevistelse. Får hela tiden tänka i termer av hur vi skaparhögsta möjliga lugn, kreativitet och skapande aktiviteter blir lidande. Är jättetrött när jag kommer hem från jobbet. Känner mig ofta stressad över att jag inte hinner med barnen och det pedagogiska uppdraget. Stressad, hinner inte med alla barn. Små tidsmarginaler i verksamheten. Mkt att hålla reda på. Glömmer saker oftare nu. Höga ljudnivåer. Min tålighet för stress och ljud har minskat. För stor barngrupp, man hinner inte med varje barn på ett tillfredsställande vis. För hög ljudnivå, stressig miljö och stress för att hinna med alla uppdrag som åläggs. Hade gärna gått ner i arbetstid för att orka med om det hade varit ekonomiskt genomförbart. Att vara sjukskriven deltid är omöjligt med tanke på vikariebrist m.m. Hög ljudnivå, måste göra fler saker samtidigt, hinner inte med att möta barnen som det är menat. Blir lättad när några barn blir sjuka. Stor press på en att få vardagen att fungera. Se alla barnen och få alla rutiner fungera tar stor kraft. Stressigt. Hinner inte med mitt uppdrag. Jobbar mycket obetalt hemma. Löser oerhört mycket hemifrån på kvällarna vad gäller organisation vid sjukdom och vikarier. Finns dessutom sällan vikarier, vilket leder till en oerhörd pressad och stressig arbetssituation. Och därmed en ohållbar arbetssituation, hur länge ska vi orka? Med detta följer även en säkerhetsrisk gentemot barnen, jag upplever inte att jag och mina kollegor kan garantera alla barnens säkerhet så sol verksamheten ser ut just nu. Jag upplever inte heller att jag får någon som helst uppskattning för mitt arbete. Särskilt inte om man ser till lönen. Stress, otillräcklighet, dålig kommunikation med kollegor och chef, ofta ensamarbete Oerhört stressig vardag. Jag arbetar alltid över min kapacitet. Orkar inte göra något alls på min fritid. Minnesstörningar, sömnsvårigheter mycket vanliga. Oerhört hög beläggning på
förskolan. Många barn som kräver och behöver pedagogens uppmärksamhet oftare än vad vi har möjlighet att ge. Många barn med behov av stöd men det finns inga pengar. Detta har pågått i flera år nu men vi som pedagoger orkar. För mycket barn, 20 st varav 9 under tre år. Dessa går hela dagarna, vi har ofta 15-17 barn både till frukost och mellanmål, fram till kl 17.00. Det är otroligt slitsamt att inte få någon andningspaus någon dag. För mycket barn, för lite personal, för lite tid till väsentligheter, onödiga och fel arbetsuppgifter! En stor oro är den bristande vikarie tillgången. Får ofta byta arbetstider, jobba över mm Stressigt för många barn samt all dokumentation För stora barngrupper. Känner att jag har för stor arbetsbörda och för mycket ansvar jämfört med min förskollärarkollega. Försöker studera men jobbet tar all energi då jag o tredje kollegan som nu också börjar studera måste driva och förklara och ansvara för att verksamheten fungerar och utvecklas. Underbar barngrupp dock! men sover som en kratta och kämpar för att få ihop allt. Inga raster vid tidigt skift heller o inget intresse från andra att försöka få till det. Vill ha kommunikation och dialog live m chef ang större saker. Känns som om vi ofta jagar henne men sällan får svar. Hög ljudnivå Vi är alldeles för mycket barn och för lite personal. Stor barngrupp. Otillräcklig. Slittrad. Stressad. Kringuppgifter som tar tid från barnen. Ofta vikariebrist, hinner inte göra det man planerat, svårt att hinna "se" alla barn under dagen, stressad. Stor barngrupp + mycket att göra utanför barngruppen Får inga vikarier, för lite personal i förhållande till antal barn, deras vistelsetid samt förskolans öppettider leder ofta till ensamarbete, planering/reflektionstid endast möjligt genom att "passa" varandras barn över avdelningarna = ännu mer stress, fler sysslor som t ex administration och hushållsarbete, avsaknad av arbetskläder för utomhus- och inomhusbruk, förskollärare- ett av få yrken där man förväntas sköta sitt uppdrag men inte får skyddskläder. Tid saknas för att kunna dokumentera/följa upp verksamheten, bristfällig kommunikation med närmaste chef, etc, Ett ex: för mycket med 16 1-2 åringar i samma grupp på 3 personalläge för när den tidiga personen gått hem kan det fortfarande vara jättemycket barn kvar på 2 personal. Istället för att ha en mysig eftermiddag så blir det mycket "barnpassning" Det som jag känner att jag ibland skulle vilja höra är att gå ner i tid, för att arbetsbelastningen är för hög och för stressig. Men jag tycker att man skall kunna jobba heltid utan att komma hem helt slut.
Jag tycker att det är svårt att stanna upp och verkligen lyssna på varje barn och möta dem på ett sådant sätt som jag tycker att varje barn ska bli bemött. Vi är ofta stressade och barnen får mycket ofta höra att de måste vänta för att vi pedagoger ska göra" det och det" först. Varje dag har jag dåligt samvete för att jag inte har lyssnat eller pratat tillräckligt med alla barn. Ibland känner man att man inte hinner med allt man vill göra bara för att man måste göra det man MÅSTE göra. För många barn, för lite planeringstid. Oro att inte räcka till och vilja att utvecklas mer. Ingen tid att "följa upp" konflikter. Otillräckligt antal personal vid utevistelse på eftermiddagar. Har inte tillräckligt med tid för planering, reflektion för att kunna utföra mitt uppdrag. Det är för stor barngrupp, Hinner inte se och uppmärksamma varje enskilt barn. Stress och åter stress för att känna glädje i mitt arbete med barnen, för mycket andra uppgifter att göra som administrativt arbete, fylla i närvarolista, göra scheman, skriva olika papper m.m. uppgifter som att duka, tvätta sängkläder, köra matvagnen hundra gånger fram och tillbaka till köket, ta in ren disk i skåpen m.m. Det tar TID från barnen! För många barn på för liten yta och för få pedagoger. Ljudnivån är för hög pga av för mycket barn. Omöjligt att följa läroplanen om det inte finns tid till enskild och arbetslags planering och reflektion. För hög press att man ska ta på sig mer uppgifter från chefen, att vara IKT ansvarig, eller VFU ansvarig m.m. när man inte ens hinner vara med barnen. Hög stress, för få pedagoger, för många barn, en ständig känsla av otillräcklighet, för lite planeringstid, för mycket administrativa uppgifter. Mycket tid går till att planera dagen vikarier och ändring av grupper. Just nu känner arbetslaget att det är trögt och jobbigt. Vi känner inte att vi har tid och ork att utveckla och ta vara på barnens tankar och idéer. Planering som inte fungerar tillfredställande. För stora barngrupper. För många olika arbetsuppgifter. För lite barnfritid att utföra viktiga uppgifter. Vi har för lite inflytande av vår arbetssituation. Tid och stress, Många moment & arbetsuppgifter som ej tillhör yrkesutbildningen. Räcker inte till för alla barnen. 15 små barn som vill ha knä. Svårt med en barngrupp på 21 5-åringar och 2,75 personal. När tvår barn behöver ha en pedagog nära sig hela dagen. Otillräcklig, stora barngrupper och högre krav på dokumentation. Just nu är det väldigt stressat och mycket fokus på att det inte finns vikarier att tillgå vid personals sjukdom och semester och vår chef vill inte bilvilja semestrar pga vikariesituationen. Många av arbetsuppgifterna ryms inte i tiden utanför barngrupp. Vi får ständigt pussla för att få ihop verksamheten. Oftast finns det inga vikarier att tillgå heller.
Många barn på tre vuxna. Extra jobbigt då vi bara är tre under tre timmar av dagen de övriga timmarna är vi bara två vuxna. Många barn på tre vuxna. Extra jobbigt då vi bara är tre under tre timmar av dagen de övriga timmarna är vi bara två vuxna. Stressar arbetsdagen att aldrig få vara tillräcklig som pedagog utan man får ta bort så mycket möjligheter att kunna använda sin kompetens och skapa mycket förvaringsaktiviteter. Ledsamt att inte yrket får resurser de egentligen skall ha. Alldeles för hög arbetsbelastning.för många arb.uppg- för lite tid. Stressad, hinner inte lyssna in barnen och ge dem den tiden som vissa barn behöver. Stora barngrupper, För stor barngrupp - mår dåligt, stressad, hinner inte med, ont av höga ljud. Varit sjukskriven pga. Detta. Hade jag inte välfungerande kollegor där vi kan lyfta allt stort som smått hade mitt resultat blivit sämre. Har precis gjort en kartläggning av barngruppen på 20 barn och där 8 barn är i behov av särskilt stöd. Vi räcker inte till och hoppas få gehör för en resurs i arbetslaget. Vi måste få mer planeringtid. Vi har 20 barn i åldern 1-6 år det är för stort antal. Vikariebrist, för lite personalresurser i förhållande till gruppstorlek och barnens vistelsetider - pusslar för att kunna täcka upp dagen, saknar planerings/reflektionstid under rimliga förutsättningar - 3 pedagoger ska inte behöva ansvara för dubbla barngrupper! Fler arbetsuppgifter än vad uppdraget medger. Frånvarande chef. När vi har alla barnen känner jag att jag inte hinner med, då är jag mer en pedagogisk barnpassare än en förskollärare För många små barn. För lite planering. Ingen arbetsro. Nya kollegor varje termin. Vi är för många barn, har barn i behov av extra stöd vilket vi har svårt att räcka till! Vi får besök av hemspråk 3ggr/v, måndagar går bort till planeringar och sen kommer besök fr specialpedagog, talpedagog, habiliteringen mm vilket stressar oss enormt! Tur är dock att vi har ett grymt fungerande arbetslag!!!! Hinner omöjligtvis med alla barn och föräldrars behov på ett tillfredsställande sätt svårt också att planera tillräckligt för verksamheten och det enskilda barnet Jag arbetar som ensam ordinarie med två vikarier - det är tufft i längden med totalt ansvar för allt på avdelningen. Högt ställda krav och stor skillnad i barnskötare och förskollärares förhållningssätt gentemot uppdrag och barns lärande. För många barn i barngruppen, för lite planeringstid Det känns inte som man räcker till för att utföra vårt uppdrag på alla fronter och med alla 19 inskrivna barn
Lokalen är ej avsedd för förskoleverksamhet. Barnantal, organisation, uppgifter, feedback...ibland så känner jag att jag skulle vilja gå ner i tid för att jag inte orkar. Men jag tycker att man skall kunna jobba heltid utan att man kommer hem och är helt slut! För stora barngrupper! räcker inte till för att se, uppmuntra, bekräfta och utmana alla utifrån deras egna förutsättningar. Känner mig maktlös och otillräcklig! Känner att jag tappat motivationen och glädjen i mitt arbete pga att man känner sig otillräcklig och inte kan/hinner göra allt man ska/vill göra. Känns inte som jag fullgör mitt uppdrag som förskollärare. Arbetsbelastningen är för hög med för stora, krävande barngrupper och för många saker som ska hinnas med under arbetstiden. Brist på tid för det som ska göras/dokumenteras/utvärderas/reflekteras. Det sistnämnda som är så viktigt hamnar sist i prioriteringen när det gäller att få till det så att tiden någorlunda ska gå ihop Det är alldeles för mycket kring arbete idag som är stressande. Svårt att orka koncentrera sig på vad barnen behöver och att finnas där för dom. Känner att jag inte får tid att reflektera, planera verksamheten utifrån vårt uppdrag varken enskilt eller i arbetslaget. Många barn i behov av stöd men få resurstimmar. En del barn kräver en vuxen i stort sett hela dagen, vilket gör att resten av gruppen blir lidande. För stor barngrupp och för få pedagoger samt ensamarbete vissa morgnar och eftermiddagar är en stor stressfaktor. För många barn, för många kringuppgifter, flera barn i barngruppen med särskilda behov, svårt att räcka till när resurser slås ihop Pedagogbyten massor av gånger och ny förskolechef alltför ofta ger ingen arbetsglädje och ingen stabilitet till vår avdelning. Hela tiden nya krav och uppgifter som tar tid från barnen. Någon tycks tro att vi har massor av tid framför en dator och till dokumentation och annat. Alldeles för stressigt och alldeles för mycket barn! Det är mycket barn i barngrupperna och att det är mycket outbildad personal. För få planerings timmar/v, stor barngrupp räcker inte till, nya uppgifter uppifrån utan tid att utföra det, alla digitala verktyg men ingen utb. Om hur man ska/kan använda de utan ska lista ut det själva! Otillräckligt med planeringstid för att kunna genomföra det uppdrag som förskolläraren har, dåliga lokaler för de behov som min barngrupp har, oflexibelt sätt att arbeta på med gammalt sätt att se på yrket, Det är för många barn! Man känner att man inte räcker till! Känner mig trött och sliten alltför ofta. Känns inte bra
Behöver mer planeringstid för att kunna förbereda mig, tid för reflektion och utvärdering. Jag gör detta hemma idag för att det inte finns någon inlagd tid på schemat för egen planering osv. Trivs bra, får göra andra arbetsuppgifter som känns utvecklande för mig. För stor grupp, för lite personal, för mycket kringuppgifter och administrativt, för lite planeringstid Stressigt oroligt o ostrukturerat.chefen har stora krav. Byte av personal. Barnskötare som inte behöver ta ansvar eller ta del av pedagogiskt arbete mm. Pga att det står att förskolläraren har huvud (ansvaret), Det heter för att du är förskollärare... För lite tid att genomföra vårt uppdrag, för stor grupp under nästan hela dagen Stressigt, för lite tid för dokumentation, att jag inte kommer ut på unikum för att lägga ut bilder på barnen så att föräldrarna kan se sina barn och koppla det till läroplanen Stora barngrupper, hög ljudvolym, små lokaler som inte är anpassade för dessa stora barngrupper Förstora barngrupper, svårt att få vikarier, ingen planeringstid. För många arbetsuppgifter. Fler uppgifter tillkommer utan att några försvinner. Otydliga riktlinjer vid ex policy-dokument, hur dessa ska användas. För många barn i grupperna. För hög ljudnivå. Stressigt, känner mig otillräcklig, saknar vikarier, när det är om personal utgår den pedagogiska och det blir barnpassning, frustration att alltid känna att man inte hinner ser varje barn, lyssna in och vara förberedd inför aktiviteterna, ingen tid för efterarbete - reflektion, städa undan ett projekt/ spara och dokumentera, Alldeles för stor barngrupp, har ofta känslan att inte hinna med och se varje barn. För hög ljudvolym och tung arbetsbelastning både fysiskt och psykiskt. Vikariesituationen är mu För stor barngrupp, har ofta känslan att inte räcka till och hinna se varje barn. Mycket administrativt dessutom. För hög ljudvolym, tung arbetsbelastning både fysiskt och psykiskt. Vikariesituationen är långt ifrån bra, ofta går vi utan vikarie och förlänger/förändrar vår egen arbetstid. Känner mig Tofta trött och orkeslös efter jobbet. Hinner inte med allt. Känner inte att dagen känns avslutad när jag går från jobbet. Känner mig ofta stressad. Arbetar mestadels under dagen två pedagoger med 20 barn. 3-5 år. Om vi behöver ha öppet från 6-18 så räcker inte timmarna till för att vara många pedagoger då det är mest barn. Kan vara svårt att a rast och att få lugna stunder för pedagog och barn. Eftermiddagarna är slitsamma då vi alltid är två eller själv med barn som är trötta då de har längre tider än förr. En arbets- och barnmiljö som är så stressad. Mycket stora barngrupper där barnen har så långa vistelsetider. Finns inte tid att bekräfta och stötta alla barn. Vi pedagoger vänder ut och
in på oss själva för att göra ett bra jobb. Jag blir tröttare och tröttare. Har stress symtom som minnessvårigheter, svårt att hitta ord, problem med sömnen, känner oro och ångest när jag ska gå till jobbet. Två pedagoger den största delen av dagen med en barngrupp som består av 20 barn mellan 2 och 4 år. Många familjer och barn med behov av extrastöd och omsorg. Barn som söker uppmärksamhet och bekräftelse på olika sätt hela tiden. Hela tiden kommer det nya arbetsuppgifter som läggs på oss. Uppdrag och ansvarsuppgifter som förväntas att vi ska hinna med. Tex. kulturombud, barnombud, dokumentations och kvalitetsansvarig, husansvarig, it ansvarig, unikum, blogg, hemsida ska skötas och ansvaras för. Vi har ingen möjlighet att få ut barnfri tid mer än planeringstid 1.5 timme i veckan. Vi är numera schemalagda 38:5 timma i veckan och det förväntas att den resterande 1.5 timmarna ska räcka till APT, utvecklingsgrupp, föräldramöten, brukarrådsmöten, div utbildningar, kolla och svara på mail, nätverksträffar mm. Vi har stränga krav på oss att ej göra för mycket tid, vara positiva, och se möjligheter i stället för svårigheter, tänka utanför boxen, vara flexibla och lösa akuta problem med bemanning. Lönekriterierna säger att man bör sprida sitt budskap till andra förskolor för att man ska hamna över godkänd kriteriet. Hur man ska orka till pensionen är för mig en gåta. Det händer att kollegor går hem och gråter. Har lyft min oro med chef och det lyfts regelbundet på arbetsmiljörond men inget händer. Förstår att våra förskolechefer inte kan påverka. De gör nog sitt bästa. Älskar egentligen mitt jobb och är en pedagog som brinner för barn, kommunikation och lärande men jag håller på att brinna upp. För mycket barn och har svårt att ha koll på alla barnen. Det är så mycket småsaker som tar tid som gör att man tappar sin barngrupp exempelvis vikarieanskaffning och lösning av dagen och det tar tid att fånga upp dom igen. Tycker ibland att vi är för lite personal och det är stort problem att det sällan finns vikarier att få tag i, blir mycket övertid som är svår att ta ut i ledighet. Mer planeringstid utanför barngruppen för oss lärare, mindre barngrupper och tydligare arbetsfördelning mellan lärare och barnskötare Det är så många olika uppgifter som ska göras samtidigt, t.ex svara i telefon, ta emot barn och föräldrar, kopiera, datauppgifter, en annan pedagog frågar ngt, allt händer samtidigt och man håller precis på med en samling eller har hällt upp färg som man ska skapa med. Man blir hela tiden avbruten i det man precis håller på med. Känner mig ofta stressad, eftersom vi har ingen enskild planering och lite planering i arbetslaget. Vi behöver mer tid för planering, reflektion och utvärdering. Saknar utbildad personal för långtidssjukskriven kollega. För lite tid för planering, reflektion, dokumentation och uppföljning. Svårt att få vikarier.
För mkt barn/ för stor barngrupp i förhållande till vad jag mäktar med. Finns ej tid till att "se" varje barn varje dag. Önskar mindre belastning så att jag kan arbeta mot strävansmålen på ett pedagogiskt vis. För låg lön i förhållande till det arbete jag utför, känner mig inte uppskattad för all själ och allt arbete jag lägger ner. Känner mig mycket stressad över att få ihop allt som ska göras och hinna med att se alla barn. Jag har varit tvungen att ta semester för att orka Stressigt med många barn som går långa dagar. Svårt att hinna med uppdraget med en sådan arbetssituation. Sårbart när någon personal är borta vilket är ofta. Organisationen med 21 barn i grupperna och lokaler som ej är anpassade för så många. För lite planering/reflektionstid. Känner mig otillräcklig, fysisk krävande med 18 2-3 åringar, mentalt tröttsamt art hinna se alla barn och tillgodose deras behov, pyssla ihop dagen med vikarier eller rättare sagt brist om vikarier, telefon samtal som måste tas och göras mitt i barngruppen, dokumentation, unikum bloggandet, genomförande planen mm som ska skrivas, brist på planering betyder att jag känner mig alltid ett steg efter. För många barn för antalet personal mycket tid går till att hjälpa barnen med påklädning och lite tid till att faktiskt sitta ner och prata med barnen vare sig det gäller projekt eller vanligt prat. För lite planeringstid för att hinna med det vi förskollärare ska göra enligt läroplanen vilket gör att jag har dåligt samvete för att jag inte hinner, sitter ibland hemma och jobbar grattis för att hinna med. Gammal syn på arbetssätt, arbetstider mm Man har ingen tid att planera sin verksamhet. Vi är för många på liten yta vilket gör att luften blir dålig, vilket märks. Vi lägger även mycket tid på administrativa uppgifter, som exempelvis fixa vikarier, det skulle kunna utgöra en hel tjänst till med någon som skötte den typen av arbete. För många barn i 1-2 årsgrupp och det tar mycket tid att lösa vikariefrågor på förskolan, vi hjälper varandra mellan avdelningarna men det blir ändå mycket fix med detta flera gånger i veckan. Vi använder planeringstid till att lösa vikarie! För stora barngrupper med hög beläggning hela dagen. Ständig stress över allt som ska hinnas med, mm Stress, även om man lägger teoretiska åtaganden som dokumentation, möte, scheman etc åt sidan så räcker man inte till för de 22 barn som finns på avdelningen. Man har helt enkelt inte armar, ben och röst så det räcker.
Jag arbetar som ensam ordinarie pedagog på en avdelning tillsammans med två tillfälliga vikarier. Detta gäller under hela vt16 och medför naturligtvis oerhört mycket merarbete samt ansvar för mig, vilket blir jobbigt i längden. Stor barngrupp, hög närvaro bland barnen, hög ljudnivå, arbetsmiljön stressig pga av detta & pga för mycket administrativt arbete. För stor barngrupp, för få pedagoger, för mycket administrativa uppgifter, för lite planeringstid