Barn- och utbildningsnämnden Kvalitetsuppföljning Läsåret 2014-2015 1
Kvalitetsuppföljning 2014-2015 Tanums kommun I Skollagen 2010:800 4 kap. 4 fastställs att Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen Detta gäller även på skol- och enhetsnivå. Följande dokument är kommunens samlade uppföljning av utbildningsverksamheten inom Barnoch utbildningsförvaltningen samt beskrivning av planerade åtgärder på kommunnivå för fortsatt utveckling av verksamheten. Uppföljningen bygger på förskole- och rektorsområdenas kvalitetsuppföljningar. Enkäterna som redovisas har skalan 1-6. Förskola Förutsättningar Läsåret 2014/2015 gjordes en omorganisation av förskole- och skolorganisationen. Det skapades tre förskoleområden med en ansvarig förskolechef i varje område. Hamburgsund/Fjällbacka är förskoleområde 1, Tanumshede inklusive Vitlycke är förskoleområde 2, Backa, Rabbalshede och Grebbestad är förskoleområde 3. Frånsett Tanumshede och den största förskolan Barnkullen med fem avdelningar, är de flesta förskolor små. I Fjällbacka har det varierat mellan två och tre avdelningar, övriga består av en eller två avdelningar. Detta medför svårigheter att samordna personalen för att säkerställa personaltäthet vid gemensam planering samt öppning och stängning. Barngrupperna är beräknade på 17 heltidsbarn (30 timmar) och 3 heltidsanställda med en något högre koefficient beräknad för barn under 3 år. Ambitionen är att det ska vara två förskollärare och en barnskötare per avdelning men det har blivit allt svårare att rekrytera behöriga förskollärare och framförallt i Tanumshede är det stora bekymmer med att få tag i tillräckligt många förskollärare. Det förekommer både åldersindelade och åldersblandade grupper. Förutom de kommunala förskolorna finns fyra föräldrakooperativa förskolor. Kommunen uppnår kvalitetsgarantin att erbjuda förskoleplats inom tre månader. Lärande Förskolecheferna i Tanums kommun leder det pedagogiska utvecklingsarbetet. Till sin hjälp har de en grupp som består av representanter från förskolorna som träffas några gånger per termin och arbetar med utvecklingsfrågor. Ett närmare samarbete har kommit igång med elevhälsan. Förskolecheferna träffar specialpedagog och talpedagog regelbundet för att på ett övergripande plan bl.a. diskutera barn i behov av stöd, dokumentation av enskilda elever och överlämningsrutiner från förskola till förskoleklass. Specialpedagogen handleder även personalgrupper i förskolan. Förskolorna arbetar mycket med att utveckla lärmiljöerna både utomhus och inomhus. En kompetensutvecklingsdag med lärgrupper under hösten 2014 ägnades åt att diskutera lärmiljöer och hur man kan förändra för ökat lärande. Detta arbete hjälper barnen i deras utforskande av verkligheten genom lek och skapar mötesplatser för kommunikation med andra barn och med pedagogerna. En utlokaliserad utbildning inom förskolelyftet i Natur och teknik genom Högskolan Väst har också satt stora avtryck i verksamheten. I förskoleområde 1 har föräldrar hjälpt till att utveckla utomhusmiljön 2
IKT är ett utvecklingsområde inom förskolan. Ett antal pedagoger deltog i SETT-mässan i Stockhom våren 2015 och på en kompetensutvecklingsdag för pedagogerna i Förskolan hade man workshops i användning av Ipads och digital teknik. Barnen använder Ipads och dokumenterar själva vad de jobbar med. Förskoleområde 3 har ägnat lärgruppstid åt språkstimulerande arbetssätt. Tecken som stöd används men i olika grad på olika förskolor. Genom att stödja barnens språkutveckling ges de möjlighet till ökat inflytande över verksamheten. Om man kan uttrycka vad man vill är det lättare att påverka. Under läsåret har flera asylsökande barn och barn med utländsk bakgrund tagits emot i förskolorna. Framförallt i Tanumshede men även i Fjällbacka och Grebbestad. Modersmålsstöd finns i viss mån genom arabisktalande personal och genom texter, sånger och böcker på barnens modersmål. Det är ett utvecklingsområde och en utmaning för förskolan att integrera alla barn. I Grebbestad upplevde man att de utländska barnen mest lekte med varandra. Plan för ökad måluppfyllelse En grupp pedagoger skapar en IKT-grupp för att sprida kunskap bland kollegor om hur man arbetar med Ipads och appar i förskolan. Några förskolor ska testa lärplattformarna Pluttra och Unikum så att vi kan utvärdera vilken plattform som ska upphandlas för alla förskolor. En stor satsning på kompetensutveckling i Tecken som stöd kommer att genomföras under de kommande åren. Målet är att alla förskolor ska bli tecknande förskolor och att så många pedagoger som möjligt ska utbildas. Förvaltningen kommer att söka medel till denna satsning från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Språkoteket med böcker och annat material som stödjer ett språkstimulerande arbetssätt har byggts upp under 2015. I Språkotekets lokal finns talpedagoger och specialpedagoger samlade och har det som bas för arbetet med att stödja och utveckla kompetensen hos personalen. Rutiner för överlämnande från förskola till förskoleklass tas fram med särskilt fokus på rutiner för barn som behöver ett särskilt överlämnande. Samverkan med förskoleklassen kan på detta sätt förbättras och fördjupas. Profilförskola i Natur och teknik startas i Fjällbacka med flera förskollärartjänster med uppdrag som utvecklingspedagoger, detta bör leda till ökad kvalitet i verksamheten. Barns trygghet och trivsel Värdena i den årliga föräldraenkäten är ungefär samma eller högre än tidigare i frågorna som rör barns trygghet och trivsel: Mitt barn känner sig tryggt i förskolan har 5,4 i snittvärde på en 6-gradig skala och mitt barn trivs i förskolan 5,5. På påståendet Förskolan arbetar aktivt med likabehandlingsplanen! är snittvärdet 5,3 en ökning från 2013. De förskolor som har stor omsättning i personalen, många vikarier och svårt att besätta förskollärartjänsterna har genomgående lägre värden i enkäten och en del föräldrar kommenterar detta och beskriver en otrygghet särskilt under sommaren när det är få ordinarie i personalen. Några anmälningar om kränkande behandling har gjorts till huvudmannen. I ett område beskrivs att barn görs delaktiga i likabehandlingsplanen genom att få delta i kartläggningen av förskolan. Barns inflytande och delaktighet leder till större trygghet och trivsel. Barn- och elevhälsan handleder personal i förskolan vilket är mycket uppskattat. Goda relationer i personalgrupper bidrar till ett bra förhållningssätt till barnen som också påverkar relationerna i barngruppen. Närvarande och koncentrerade pedagoger kan bryta negativa gruppkonstellationer hos barnen, något som är svårare att hantera för vikarier. 3
Plan för ökad måluppfyllelse Enkätsvaren visar att de flesta barn trivs och är trygga i kommunens förskolor men det finns förbättringspotential. Fortsatt handledning av Barn- och elevhälsan behövs för att personalen ska få verktyg att bemöta barn i behov av särskilt stöd. Ett systematiskt arbete med barnintervjuer och observationer är väsentligt för att arbetet med normer och värden ska fungera. Verksamheten ska organiseras så att det finns tillräckligt många förskollärare på varje enhet. Sommarverksamheten bör ses över så att det finns personal som är känd för barnen och fungerande vikarier. Föräldrars bedömning av verksamheten Föräldraenkät - Förskolan Antal Snitt värde Som helhet nöjd med verksamheten 5 2014 års resultat i föräldraenkäten är något lägre än 2013. Högsta värdet i enkäten ges påståendet Mitt barn trivs i förskolan 5,5. Lägst värde i enkäten 4,3 ges åt påståendet att det är tillräckligt med personal. Svarsfrekvensen är 68 % men varierar över kommunen. Lägst svarsfrekvens har Rabbalshede och Backa med 48 respektive 52 %. Flest andel svar har Grebbestad med 82 %. Jämförelsevis har föräldrakooperativen högre värden på alla påståenden. Ingen påstående ligger under 5,0 och de flesta över 5,5. På de kommunala förskolorna är föräldrarna i Fjällbacka minst nöjda. Backa och Rabbalshede har höga värden i enkäten men de har å andra sidan låg svarsfrekvens. Föräldraråd/föräldrasamråd finns i alla områden men kan utvecklas mera och engagemanget varierar. Grundskola Förutsättningar Under läsåret gjordes en omorganisation i rektorsområdena. Backa och Lur F-6, Hedeskolan och Tanumskolan F-6, Grebbestad F-6, Rabbalshede, Fjällbacka och Hamburgsundsskolan F-5 utgör varsitt rektorsområde liksom Tanumskolan 7-9 och Hamburgsundsskolan 6-9. Läsåret 2014-2015 var Rabbalshede skola den minsta enheten med 37 elever, Lurs skola hade 43 elever, Fjällbacka 69 elever och Hedeskolan 95. Fler än 100 elever hade Grebbestadskolan 161 elever, Hamburgsundsskolan 282 elever varav 114 på högstadiet och Tanumskolan 344 elever varav 229 på högstadiet. Upptagningsområde för högstadierna är Fjällbacka, Rabbalshede och Hamburgsund till Hamburgsundsskolan och övriga till Tanumskolan. Det finns en Friskola, Sjöstjärneskolan med ca 20 elever i F-6. Många elever bor på landsbygden och skolskjutsverksamheten är omfattande. 4
Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Siris Nått målen i Svenska ämnesprovet* Åk 3 110 100 91% Svenska Provbetyg A till E Åk 6 114 106 93% ~~100 Åk 9 127 115 91% ~~100 Matematik Nått målen i ämnesprovet* Åk 3 110 102 93% Matematik Provbetyg A till E Åk 6 114 105 92% 95,5 Åk 9 127 104 82% 88 Engelska Provbetyg A till E Åk 6 114 100 88% 93 Åk 9 127 114 90% 93 SO Provbetyg A till E Åk 6 Åk 9 127 115 91% NO Provbetyg A till E Åk 6 Åk 9 127 101 80% * lärarens sammanvägda bedömning Studieresultat ämnesprov grundskolan Nått målen i alla ämnesprov Antal elever Procent Åk 3 110 100 91% Åk 6 114 99 87% Åk 9 127 100 79% Betyg minst godkänd i alla ämnen Siris Antal elever Nått målen Procent Årskurs 6 114 97 85% 87 Årskurs 7 110 96 87% Årskurs 8 131 106 81% Årskurs 9 127 102 80% 79 5
Resultaten baseras på statistik skolorna och även med statistik från databasen Siris/Skolverket. För nationella prov rapporteras andel av deltagande elever som nått betyg A-E i Skolverkets statistik som därför är högre än andelen som anges i skolornas uppföljning. Resultat Lärande Resultat åk 3: Läsåret 2014/2015 når en hög andel av eleverna målen i ämnesproven, i samtliga delprov ligger kommunen klart över riksgenomsnittet. De moment som ligger lägst i matematikprovet är mätning och geometriska begrepp och högst ligger muntlig kommunikation. Fler matematiska samtal och mindre läroboksstyrd undervisning gör att eleverna utvecklar sina kunskaper. Tester och diagnoser identifierar elever i behov av stöd i matematik och svenska där särskilda insatser görs för den enskilda eleven Fler elever når målen i matematik än i svenska, något som kan förklaras med att nyanlända och nyinflyttade elever inte hunnit få samma stöd som de som fått stöd sedan åk. 1. 27 elever i åk 3 fick lässtöd (25 %) Av dessa nådde 20 kunskapskraven i svenska. Av de som inte nådde alla kunskapskrav missade hälften enbart momentet skrivproduktion och övriga även momentet läsförståelse. När det gäller läsningen, både avkodning och läsförståelse, har lässtödet haft effekt genom åren. Skrivundervisningen har prioriterats under läsåret och man ser att resultaten har förbättrats. Ipadsatsningen och att skriva sig till läsning bidrar sannolikt till förbättringen. Områden att arbeta vidare med är förmågan att skriva olika typer av text, framförallt faktatexter, både för hand och med hjälpa av Ipad Resultat i åk 6: Eleverna i åk 6 når goda resultat i ämnesproven i svenska och även i matematik. I engelska når färre elever upp till kravnivån. I Tanumskolan brister det i hörförståelse och i Hamburgsund har många elever svårighet även med läsförståelse och skrimomentet. I Grebbestad når alla elever, utom en nyanländ, kravnivån i alla nationella prov vilket bl.a. förklaras med elevernas delaktighet i bedömningen. I Svenska når flest elever kravnivåerna. Även i denna årskurs är den muntliga förmågan och läsförståelsen högre än förmågan att skriva texter och stavning är problem för en del elever. Tanumskolan har fler nyanlända elever som har svårt att nå kravnivåerna i svenska. I matematiken har eleverna svårast med matematiska resonemang och kommunikation. Slutsatsen är att matematiska resonemang om problem behöver föras i större utsträckning i klasserna. Det räcker inte med matteboken. Det gjordes inga nationella prov i NO och SO under läsåret. För att nå högre resultat i alla ämnen behöver man träna elevernas läsförståelse och läsflyt och även deras förmåga att göra analyser, och jämförelser, se likheter och skillnader samt dra slutsatser och komma med egna förslag till lösningar. 85 % (enligt Skolverket 82,5 %) av eleverna i åk 6 hade minst godkänt betyg i alla ämnen. Högre än riket med 80,5. Resultat högstadiet: Resultaten på de nationella proven i åk 9 har sjunkit sedan läsåret 2013/2014. Den största skillnaden visar resultatet i matematik som är avsevärt sämre än året innan. Det är Tanumskolan som står för nedgången medan Hamburgsund har en högre andel elever som når kravnivåerna i provet. Även i NO har Hamburgsund fler godkända elever än Tanumskolan. 6
Fler elever når godkänt i svenska och engelska även om resultaten är lägre än tidigare läsår. I slutbetyget i åk 9 har 79 % av eleverna i kommunen godkänt i alla ämnen mot 77 % i riket. I Tanumskolan hade 76 % av eleverna godkänt i alla ämnen mot. 84 % i Hamburgsund. I Skolverkets statistik har tidigare redovisats meritvärdet för 16 betyg, numera redovisas även meritvärdet baserat på 17 betyg. Meritvärdet för 17 betyg är det som presenteras nedbrutet i olika parametrar som kön, föräldrars utbildningsnivå och utrikes födda i statistiken. I budgetdokumentet för Barn- och utbildningsförvaltningen anges meritvärdet för 16 betyg. Det är då 204,1 i Tanum och 208,7 i riket. Det genomsnittliga meritvärdet är lägre i Tanums kommun än i riket. För 17 betyg skiljer det ungefär 10 poäng för både pojkar och flickor. Meritvärdet är i genomsnitt 225 på riksnivå och 212 i Tanum. Flickorna har ungefär samma meritvärde i Tanumskolan(227) och Hamburgsund(229) men pojkarna i Tanum har 199 mot 209 i Hamburgsund. Året dessförinnan hade pojkarna i Tanum högre meritvärde vilket förklarades med att ett antal flickor saknade betyg i nästan alla ämnen. Under vårterminen kom många nyanlända elever som gått i skolan kort tid i sina hemländer till Tanumskolan, vilket förklarar en del av det sjunkande resultatet. I årskurs 7 och 8 når fler elever betyget godkänd i alla ämnen än eleverna i åk 9. Då är inte eleverna i förberedelseklassen medräknade. Om man bortser från elever med utländsk bakgrund som har svårt att nå målen finns det ett antal svenska elever i åk 7 och 8 som inte når kravnivåerna i många ämnen. Analys av resultaten är att många elever saknar det ämnesspråk som krävs för att förstå och utveckla sina ämneskunskaper. Det finns bister i förmågan att göra analyser och jämförelser, se likheter och skillnader och komma med egna förslag på sammansatta problem. I matematik finns svagheter i matematiska resonemang och kommunikation och brister i att läsa och förstå tal. I svenska brister det i läsförståelse vilket ger svårighet att läsa instruktioner. Det behövs tidigt stöd i engelska för de elever som riskerar att halka efter. I SO behöver eleverna lära sig källkritik. I No måste baskunskaperna stärkas för att eleverna ska kunna tillägna sig ett naturvetenskapligt arbetssätt. Sammantaget behöver alla pedagoger tillämpa ett språkutvecklande arbetssätt för att fler elever ska lyckas. Elevers och föräldrars bedömning av lärandet Elevenkät 2014: Eleverna skattar påståendena på en skala från 1 till 6. 14 13 14 13 LM Hög Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 4,6 4,3 3,4 3,3 Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det 5,3 5,4 4,6 4,8 Jag vet vad jag skall kunna för att nå målen i de olika ämnena 4,9 5,0 4,2 4,3 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 4,9 5,0 4,4 4,6 Mina lärare förväntar sig att jag skall nå målen i alla ämnen 5,4 5,4 5,0 5,0 Elevenkäten visar en liten nedgång från 2013, förutom att fler elever uppger att de får lust att lära sig mer. Elevernas uppfattning om lärarnas förväntningar har inte förändrat sedan förra läsåret. Det är bekymmersamt att inte fler elever uppger att de vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Kommunens skolor har ett bra stöd i lärplattformen Unikum men kommunikationen med eleverna verkar inte nå ända fram. Föräldraenkäten i åk 2,5 och 8 hade en svarsfrekvens på 61 %. Värdena för frågorna om lärande på en 6-gradig skala är samma som föregående läsår: Personalen bemöter eleverna på ett engagerat sätt 4,4 7
Lärarna är kunniga 4,5 Mitt barn får en undervisning anpassad efter hans/hennes behov 4,2 Utvecklingsarbete ipad-satsningen är nu fullt utbyggd och alla elever i åk 1-9 har varsin ipad. Det har inneburit ett mer individanpassat och inkluderande arbetssätt. Elevernas lust att lära ökar och hjälpmedel som talsyntes gör att inlärningen förstärks. Utvecklingsavdelningen har utbildat och handlett personalen i det pedagogiska användandet. Kompetensutvecklingsdagar har ägnats IKT utbildning i hög grad. Genom inläsningstjänst har elever fått kompensatoriskt stöd, elever med annat språk har kunnat få läroböcker översatta och inlästa. Det kollegiala lärandet har ökat, dels genom lärgrupper över skolorna och även inom skolornas arbetslag och ämneslag. I lärgrupperna diskuteras kunskapskrav och bedömning, bemötande av elever i behov av stöd och mycket mera. Det görs gemensamma rättningar av nationella prov. I Hamburgsund, Fjällbacka och Rabbalshede har man haft en Dela-dag där pedagoger delar med sig av sina kunskaper. Det pedagogiska ledarskapet har varit i fokus i Tanumskolan. Fler förstelärare gör att det finns pedagoger med ansvar för utvecklingsarbete i samtliga skolområden. Elevinflytande praktiseras på flera skolor genom elevledda utvecklingssamtal. Samverkan sker med barn- och elevhälsan runt elever i behov av särskilt stöd där skolornas speciallärare har en viktig roll. Fritidshemmen stöttar också upp för att skapa en helhet runt eleverna. Specialpedagogen har handlett personal på skolorna. En modul för extra anpassningar och särskilt stöd i Unikum gör det lättare att följa upp att insatserna fungerar. Studie- och yrkesvägledningen fungerar bra enligt lärare och elever. Plan för ökad måluppfyllelse Ett ökande antal nyanlända elever gör att särskilda insatser måste göras. SVA- lärare anställs och mottagandet organiseras. Det ska genomföras kartläggning av elevernas kunskaper och förberedelseklasser har kommit igång. En ökande andel elever med behov av särskilt stöd kräver fortbildningsinsatser och handledning som delvis kan genomföras av barn- och elevhälsans personal. Förutom extra anpassning och särskilt stöd behöver också fortbildningsinsatser göras inom områdena betyg och bedömning, ämnesintegration, elevsamverkan och inflytande. Det kollegiala lärandet ska fortsätta genom lärgrupper inom och över områdena. Ett område som måste utvecklas är rutiner för övergångar mellan stadier och skolformer. Varierade lärmiljöer gör att fler elever kan nå målen. Under läsåret 2015/2016 har en tjänst som kulturpool tillskapats för att kulturen ska förankras ännu mer i skolan. Kulturpoolen är även samordnare för Skapande skola. Elevers trygghet och trivsel Elevenkät - grundskolan år 3 till 9 Snittvärde Jag känner mig trygg i skolan 5,2 Jag trivs i skolan 5,1 8
Elevers bedömer i hög grad att de trivs och är trygga i skolan. Värdet är marginellt lägre för trivsel men samma för trygghet som förra läsåret. I låg- och mellanstadiet känner sig fler elever trygga och trivs än på högstadierna. Hamburgsundsskolans högstadium ligger betydligt högre än Tanumskolans. I föräldraenkäten skattar föräldrarna trivsel och trygghet lägre än eleverna, 4,8 i snitt på båda parametrarna, samma resultat som året innan. Under läsåret har fem kränkningar inom grundskolan rapporterats till huvudmannen. Alla utom en gäller kränkningar mellan elever. Två av dessa har anmälts till Skolinspektionen som efter utredning har avslutat ärendena. Digitala kränkningar förekommer. En nätfältare på halvtid arbetar med att följa upp ungdomarnas aktiviteter på nätet och arbeta förebyggande. Det finns två anställda socialpedagoger på vardera högstadieskolan som stöttar eleverna och samordnar arbetet med elevhälsans personal. I de lägre åldrarna handlar det förebyggande arbetet mycket om att ständigt vara uppmärksam på elevernas språkbruk och hur de är mot varandra. Som en rektor uttrycker det: Det är okej att vara olika och annorlunda, men det är inte okej att ha ett normbrytande beteende om det skadar andra eller personen själv En flexibel organisation krävs så att man kan styra om utifrån elevernas behov för att öka arbetsro och trygghet. Specialpedagog och skolpsykolog handleder personal vid behov och flera skolor har kontakt med Specialpedagogiska skolmyndigheten. För att förebygga kränkande behandling krävs att vuxna har ett gemensamt förhållningssätt och att de är närvarande och deltar i lekar och aktiviteter inte minst på rasterna. Fritidshemmen har en viktig roll i detta arbete. Skapande skola, arbete med barnkonventionen, fadderverksamhet och gemensamma aktiviteter i åldersblandade grupper är exempel på främjande insatser. Flera av skolorna beskriver ett framgångsrikt arbete mot kränkningar vilket också avspeglas i elevenkäten. Uppdaterade likabehandlingsplaner kräver kartläggning av arbetsmiljön på den enskilda skolan. Elevernas delaktighet och inflytande påverkar i hög grad deras trygghet och trivsel. Alla skolor har fungerande trygghetsråd/elevråd men man behöver arbeta mer med att få elever delaktiga, särskilt på högstadierna. Elevledda utvecklingssamtal är en framgångsfaktor för att eleverna ska känna att de har inflytande. Plan för ökad måluppfyllelse Skolorna måst systematiskt dokumentera kränkande behandling och rapportera till huvudmannen. För att möta barn i behov av stöd behövs ett gemensamt förhållningssätt i personalgruppen och tillgång till elevhälsans personal för handledning. Elevernas miljö ute och inne ska ses över för att öka trivseln och förebygga kränkningar. Planerade aktiviteter på raster med fler vuxna ökar måluppfyllelsen liksom utbyggd fadderverksamhet där yngre och äldre elever träffas och har aktiviteter tillsammans. Rutiner för övergångar mellan stadier ska ses över och uppdateras. Elevernas ska göras delaktiga genom att delta i planering av skolarbetet även på högstadiet. Elevråd och trygghetsråd får en mer aktiv roll genom att representanter från högstadieskolorna deltar i Kommunens ungdomsråd tillsammans med politiker och tjänstemän. Föräldrars bedömning av verksamheten Föräldraenkät - Grundskolan år 2, 5 och 8 Antal Snittvärde Som helhet nöjd med verksamheten 4,3 9
Föräldrars nöjdhet har ökat något, från 4,2 till 4,3. Svarsfrekvensen är 63 %. Mest nöjda är föräldrar till elever i åk 2 (4,5) och minst nöjda föräldrar till elever i åk 8 (3,9). Största förbättringen från förra året har skett i årskurs 5 från 4,1 till 4,4. Annars är det inga förändringar i resultatet från läsåret 13/14. Föräldrar till elever i Hamburgsund åk 8 är mer nöjda än motsvarande årskurs i Tanumskolan. (4,1 respektive 3,8). I enkäten 2014 var det omvänt resultat och Hamburgsund fick lägre värden. I båda fallen förklarar rektorerna att det handlar om missnöje och oro inför omorganisationer: Minst nöjda är föräldrarna med utemiljön (3,4) och mest nöjda med elevernas trivsel (4,8) Skolmaten, innemiljön och antalet vuxna i skolan får värden under 4 i snitt men man är mer nöjd med lärarna och deras kunnighet och engagemang. Backa skola som har höga genomsnittsvärden har låg svarsfrekvens ca 50 %. Lika låg svarsfrekvens har Hedeskolan och Tanumskolan men de har de minst nöjda föräldrarna. Genomsnittsvärdet på påståendet som helhet nöjd är på Tanumskolan 3,9 och på Hedeskolan 3,5. Den låga svarsfrekvensen gör det svårare att tolka resultatet. Svarar de som är mest nöjda i Backa och de som är minst nöjda på Hedeskolan? Föräldramedverkan sker på de flesta skolor genom föräldraråd. Det saknas endast på högstadiet i Tanumskolan. Information sker genom Unikum och veckobrev. Grebbestadskolan upplever att föräldrarnas närvaro och delaktighet har ökat i Unikum. På Hedeskolan har man förändrat grupperna och infört en profilklass med kultur/musik för att skapar tryggare inlärningsmiljö och därigenom mer nöjda elever och föräldrar. Plan för ökad måluppfyllelse Föräldrarådens innehåll bör utvecklas och ett föräldraråd behöver bildas på Tanumskolan. Informationen till föräldrarna bör förbättras och man måste ta snabbare kontakt vid problem. Likabehandlingsplanerna måste göras kända för föräldrarna. Skolan har förändrats mycket sedan föräldrarna var elever därför behöver uppdraget förtydligas för föräldrarna genom verksamhetsbeskrivningar. Socialpedagogen på Hamburgsundskolan planerar att genomföra föräldrautbildningar. Föräldrar är missnöjda med lokaler och utomhusmiljö i Tanum och Lur, där ska skolan ta kontakt med fastighetsavdelningen för att försöka åstadkomma förbättringar. Förskoleklassen Förskoleklassen benämns bara delvis i grundskolans kvalitetsuppföljningar antagligen för att man betraktar den som integrerad med grundskolan. För att nå en större likvärdighet i kommunens förskoleklasser har Specialpedagogen samlat förskoleklassernas personal för gemensamma lärgrupper. I Grebbestad har förskoleklassen och förskolan gemensamma lärgruppstillfällen. Fritidshem Förutsättningar Alla Tanums skolor har fritidshem inrymda i skollokalerna. Antalet elever i fritidshem varierar från ca 26 till ca 80. Personaltätheten är beräknad på två heltider på 28 barn i åldrarna 6-12 år. På de större fritidshemmen delas eleverna upp i mindre grupper under eftermiddagarna. Fritidshemmens verksamhet Fritidshemmen i kommunen har olika förutsättningar beroende på elevsammansättning, personalens utbildning och lokalernas utformning. Uppdraget är, förutom barnomsorg, att i samverkan med skolan främja elevernas lärande och sociala utveckling både under och efter skoldagen. För att skapa mer likvärdighet och samsyn träffas fritidshemspersonalen över kommunen regelbundet i lärgrupper. Rektorerna ansvarar för upplägg och innehåll. 10
I Tanumshede har verksamheten styrts upp genom bättre lokalutnyttjande och personalsammansättning med fler högskoleutbildade pedagoger. Man har också delat upp den stora gruppen i mindre grupper. Samverkan med skolan fungerar bra i Fjällbacka, Hamburgsund och Rabbalshede där man har gemensamma arbetslag. Den gemensamma planeringen skola-fritids ger möjlighet att på fritids eller under den samlade skoldagen arbeta vidare med de teman man har i skolan fast på ett mer praktiskt sätt och med leken som ingång i lärandet. Den samlade skoldagen har haft störst genomslag i detta skolområde. Här ser också arbetslagen kontinuerligt över hur grupperna fungerar och förändrar verksamheten efter elevernas behov vilket innebär ökad trivsel och trygghet. I Grebbestad arbetar man i hög grad med inkludering av alla elever bl.a. med kartläggning genom sociogram. Specialpedagogen har haft handledning med fritidshemspersonalen för att skapa en gemensam grundsyn i bemötandet. I skolområde 2, Tanumshede har det varit svårare att få till samverkan och även i Backa och Lur med små arbetslag på fritidshemmet och svårighet att få till gemensam planeringstid med skolan. Vartannat år genomförs en föräldraenkät, därför finns inget resultat att redovisa för läsåret 14/15- Många elever fortsätter att gå på Fritidshemmet även i åk 5 och 6, framför allt i skolområde 4 (Rabbalshede, Fjällbacka och Hamburgsund) och i Grebbestad vilket tyder på att eleverna trivs. Plan för ökad måluppfyllelse Samverkan med skolan varierar och behöver utvecklas genom gemensamma arbetslag och gemensam planering Kompetensutvecklingen i form av lärgrupper över kommunen fortsätter. För att möta och inkludera barn i behov av särskilt stöd bör det komma till stånd ytterligare samverkan och handledning genom barn- och elevhälsan. Särskola Grundsärskolan är en skolform som är anpassad till elever som inte bedöms kunna nå kunskapskraven i grundskolan. En samlad bedömning av fyra utredningar; medicinsk, psykologisk, pedagogisk och social, ligger till grund för mottagandet. Visar den samlade bedömningen att eleven har rätt till skolformen är det vårdnadshavaren som beslutar om ansökan ska göras. Lärande Grundsärskolan ger eleven möjlighet att utvecklas i sin egen takt. Här sker individuellt anpassad undervisning i mindre grupper med krav och utmaningar som är motiverande för eleven. Hög personaltäthet är en förutsättning för att kunna ge varje elev det den behöver då behov och förutsättningar är mycket varierande och personliga. Särskolans undervisning bygger på att utveckla varje elevs förmågor. Grundsärskolan samverkar med grundskolan i övningsämnen, både enskilt och i grupp. Högstadieklassen har ökat delaktigheten med grundskolans högstadieelever och personal genom medverkan vid temadagar och schemabrytande aktiviteter. Detta ger möjlighet till naturliga kontakter och förståelse för varandra. Lärare från grundskolan undervisar i grundsärskolan i ämnena engelska, textilslöjd, bild, musik och hemkunskap I grundsärskolan sätts betyg från åk 6 enligt betygsskalan A-E. För elev som inte uppnår E ska ej betyg sättas. I grundsärskolans åk 7-9 begärde 6 av 7 elever betyg detta läsår. De praktiska ämnena ligger i genomsnitt högre i betygsnivå än de teoretiska. De skriftliga omdömena för eleverna i yngre åldrar visar på godtagbara eller mycket godtagbara kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Träningsskolan arbetar mycket framgångsrikt med struktur och kommunikation, med bl.a. bilder och tecken som stöd ger det en lugnare inlärningsmiljö för eleverna. I grundsärskolans inriktning 11
träningsskola sätts inte betyg. Enligt skriftliga omdömen bedöms samtliga elever ha godtagbara kunskaper när det gäller kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven Svårigheter med rekrytering samt rektors sjukskrivning skapade oro under hösten 2014. Trots denna ansträngda situation för personalen gjorde eleverna fina resultat, vilket visar sig i skriftliga omdömen. På vårterminen anställdes två nya pedagoger som medförde bättre förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen. Ordinarie rektor återkom i tjänst. Verksamhetens plan för ökad måluppfyllelse Satsningen på i-pad fortsätter med utbildning för ny personal. Samverkan med grundskolan fortsätter. Samverkansmöten med externa kontakter såsom habilitering och SPSM är viktiga för att ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt. Det är viktigt, vid en ombyggnad, att lokalerna ligger i anslutning till rätt stadium och att de är anpassade till elevernas funktionshinder. Elevers trygghet och trivsel Eleverna i grundsärskolan uppger att de trivs i skolan. Mindre grupper gör att varje elev får mer tid för samtal och stöd. Studietakten anpassas utifrån funktionshinder. Alla är viktiga för gruppen, man är värdefull. Man kan hitta en kompis på lika villkor. Likabehandling är en naturlig del i det dagliga arbetet. Tillhörighet i gruppen är av stor vikt för trivseln. Det är också viktigt för att våga skapa nya kontakter. Detta sker framför allt genom schemabrytande aktiviteter, temadagar och raster med grundskolan. Eleverna är trygga och vågar ta sin plats i nya sammanhang. Detta gäller både yngre och äldre elever i grundsärskolan Elever i träningsskolan kan ha svårare att uttrycka sig men personal och föräldrar tolkar positiv kunskapsutveckling och harmoniskt beteende som tecken på trivsel och trygghet. Där har ytterligare steg tagits i arbetet med omvärlden och att vidga sina vyer t.ex. genom en Danmarksresa med övernattning. Att arbeta med barn och ungdomar med diagnos utvecklingsstörning och autism kräver en samlad personalgrupp. För att motverka aggressivt och utåtagerande beteende är utökad personalbemanning nödvändig, en åtgärd som fungerar mycket bra och ger lugn och trygghet i gruppen. Verksamhetens plan för ökad måluppfyllelse Alla former av kränkande behandling är oacceptabla och särskolan måste ha personalresurser nog för att hjälpa dem som inte förstår konsekvenserna av sitt handlande. Personalen har ett stort ansvar att skydda elever och varandra från hot och våld. Dubbelbemanning är nödvändigt tillsammans med handlingsplaner som utvärderas med jämna mellanrum. Föräldrars bedömning av verksamheten Överlag är föräldrarna positiva, de känner att de valt rätt skolform för sitt barn. Flertalet föräldrar berättar om glädjen i att se sitt barn tillägna sig kunskaper utan att känna konkurrens och övermäktiga krav, få kamrater, komma hem glad och nöjd efter skoldagen. Samarbete hem- skola fungerar bra. Nätverksmöten förenklar arbetet kring samsyn och långsiktiga mål för eleven. Elever i grundsärskolan har ofta ett flertal yttre kontakter, såsom olika professioner inom habilitering, syn, hörsel, sjukvård, LSS och omsorg, Bup och MoU. När det gäller utemiljön har inhägnad lekplats iordningställts och ett stängsel med grind uppförts vid Ekdungeskolans entré för att öka säkerheten för eleverna vid lämning och hämtning av taxi. 12
Verksamhetens plan för ökad måluppfyllelse Samsyn och kontinuitet är viktigt för att klara vardagens utmaningar där våld och hotfulla situationer ibland uppstår. Genom att fokusera på planering, struktur och utvärdering av undervisningen skapas bättre förutsättningar för personalen att lyckas med sitt svåra uppdrag. Särskolan har en stabil personalstyrka i samtliga enheter men brist på vikarier försvårar situationen och skapar oro. En viktig fråga att jobba vidare med är att hitta någon form av stabil vikarielösning för både elever och personal. 13
Gymnasieskola och vuxenutbildning Förutsättningar Utgångsläget för läsåret 14/15 var ett sparbeting som innebar en minskning med 5 lärartjänster på Futura. Efter tjänstefördelning och schemaläggning blev grupper/klasser blandade utifrån ämnesområde, d.v.s. flera nivåer inom ett ämnesområde skulle undervisas samtidigt. Grupperna bestod i de flesta fall av både ungdomar och vuxna. Det har varit en krävande uppgift för pedagogerna att undervisa på alla olika nivåer samtidigt. Studie- och yrkesvägledaren blev sjuk under läsåret vilket innebar ett ökat tryck på pedagogerna att ta ett större ansvar för varje elevs individuella studieplan och vidare studier. Under våren 2015 tog gymnasiet emot ett stort antal ensamkommande flyktingpojkar. Lärande Studieresultat för gymnasieskolan - ämnesprov Antal Svenska Procent Matematik Procent Engelska Procent Alla ämnen Procent Nått målen 19 61% 5 31% 4 80% 28 54% Ej nått målen 12 39% 11 69% 1 20% 24 46% Totalt 31 16 5 52 Studieresultat för vuxenutbildning - ämnesprov Antal Svenska Procent Matematik Procent Engelska Procent Alla ämnen Procent Nått målen 25 93% 0 ##### 9 75% 34 87% Ej nått målen 2 7% 0 ##### 3 25% 5 13% Totalt 27 0 12 39 Andelen elever med slutbetyg år 3 Antal Slutbetyg Procent Gymn år 3 19 6 32% Andelen SFI elever som godkänns Antal Godkänt Procent SFI 90 41 46% Andel elever som slutfört kurs Antal Slutfört kurs Procent Vuxenutb 243 161 66% Verksamhetens måluppfyllelse Med tanke på de förutsättningar som gavs har läsåret genomförts i stort sett enligt plan. 14
Fler elever i gymnasieskolan genomförde ämnesproven i svenska och matematik än läsåret innan. 61 % nådde kravnivåerna i svenska mot 65 % läsåret 13/14. Få elever når kravnivåerna i matematik och endast 5 elever har genomfört ämnesprovet i engelska varav dock de flest nådde kravnivån. Det är svårt att göra en analys av resultatet i ett så litet urval men man kan konstatera att många elever inte når målen i matematik. Andelen elever med slutbetyg i år 3 har också minskat från 53 % till 32 %. I elevenkäten är värdet för påstående Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena 3,8 av 6. Godkända i SFI är ungefär samma andel som tidigare och även andelen elever som slutfört kurs inom vuxenutbildningen även om antalet vuxenstuderande är mindre än 25 % av antalet föregående år. Elever med behov av särskilt stöd och åtgärdsprogram har behandlats på Elevhälsoteamets möten och klasskonferenser. Resultaten av samtalen har i de flesta fall blivit att åtgärder genomförts i den befintliga undervisningsgruppen. Utifrån den kraftiga besparing som gjorts har det inte funnits stora möjligheter till extra resursinsatser utan befintliga resurser har använts på bästa sätt. Verksamhetens plan för ökad måluppfyllelse Läsåret har i hög grad präglats av diskussioner kring och arbete riktat mot en förändrad situation på Futura. Ganska snart framkom tankar på att enbart erbjuda lärlingsutbildning i ungdomsgymnasiet vilket träder i kraft läsåret 2015/2016. Andra åtgärder för att öka elevernas lärande är att göra en noggrann kartläggning av alla elever. Man behöver också tydliggöra och formativt beskriva målen för eleverna. För att detta ska bli möjligt ska en speciallärare anställas och personalen få tid till att gemensamt diskutera övergripande pedagogiska frågor. Det behövs kontinuerlig fortbildning. Homogena undervisningsgrupper är ett mål för organisationen. Elevers trygghet och trivsel Elevenkät - gymnasieskolan år 1 till 3 Antal Snittvärde Jag känner mig trygg i skolan 4,7 Jag trivs i skolan 3,4 Gymnasiet har under läsåret genomfört en elevenkät som visar förhållandevis goda värden för trygghet men sämre för trivsel. Skolan har under läsåret inte fått in någon anmälan om kränkande behandling. Likabehandlingsplanen har reviderats och därefter översats till engelska och arabiska, för att göra den tillgänglig för alla såväl vuxna som ungdomar. En genomgång av planen har gjorts av varje mentor och under två så kallade demokratitorg har likabehandlingsplanen belysts tillsammans med både ungdomar och vuxenstuderande. Ett försök att bilda ett elevråd har genomförts under vårterminen. Elevhälsoteamet har träffats varje vecka under hela läsåret. Verksamhetens plan för ökad måluppfyllelse Skolan ska följa upp elevernas närvaro inom kortare intervaller. Man ska fortsatt arbeta för att starta ett elevråd. 15