Landstinget i Jönköpings län

Revisinsrapprt 2014 Genmförd på uppdrag av revisrerna Landstinget i Jönköpings län Förstudie gällande landstingets arbetsmiljöarbete

Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte ch avgränsning... 3 1.3. Avgränsning... 3 1.4. Metd... 3 1.5. Revisinskriterier... 4 2. Lagar ch förrdningar... 4 3. Direktiv för landstingets arbetsmiljöarbete... 5 3.1. Arbetsmiljöplicy... 5 3.2. Arbetsmiljömål... 5 3.3. Budget ch verksamhetsplan 2014... 6 3.4. Ansvar ch fördelning av arbetsmiljöuppgifter inm landstinget... 6 3.5. Samverkansavtal... 7 4. Stöd i arbetsmiljöarbetet... 8 4.1. Utbildning... 8 4.2. Arbetsmiljöenheten (AME)... 9 4.3. Persnalfunktinen...10 4.4. Qulturum...10 5. Uppföljning ch återrapprtering...10 5.1. Tillbud ch arbetsskadr...10 5.2. Dialgen...10 5.3. Årsredvisning ch delårsbkslut...11 6. Arbetsmiljöarbetet på förvaltningarna...11 6.1. IT-centrum...11 6.2. Smålands Musik ch Teater...13 6.3. Akutklinikerna...14 7. Sammanfattande bedömning ch svar på revisinsfrågr...16 7.1. Slutsats ch bedömning...17 Bilaga 1 Källförteckning...18 Bilaga 2 Instruktiner m ansvar ch fördelning av arbetsmiljöuppgifter inm landstinget...19

Sammanfattning Syftet med denna förstudie är att granska m det systematiska arbetsmiljöarbetet inm Landstinget i Jönköpings län sker i enlighet med gällande regelverk på mrådet ch göra en bedömning m det finns skäl att genmföra en fördjupad granskning av landstingets arbetsmiljöarbete. I arbetsmiljölagen (1977:1160) regleras arbetsgivarens skyldigheter att förebygga hälsa ch lycksfall i arbetet. Det finns krav på att arbetsgivaren på ett systematiskt sätt ska planera, leda ch kntrllera sin verksamhet så att arbetsmiljön uppfyller kraven på en gd arbetsmiljö. Utöver det sm regleras i arbetsmiljölagen har Arbetsmiljöverket gett ut föreskrifter sm bl.a. berör det systematiska arbetsmiljöarbetet. Landstinget har en arbetsmiljöplicy ch arbetsmiljömål sm är styrande för verksamheternas arbetsmiljöarbete. I budget ch verksamhetsplan finns ett antal mål sm berör arbetsmiljön ch sm visar att landstinget vill arbeta med arbetsmiljö ch hälsa på ett förebyggande sätt. Landstingets syn är att uppgifter inm arbetsmiljö ska utföras på den nivå där det blir mest effektivt. De flesta beslut i rganisatinen har en arbetsmiljöaspekt ch i alla arbeten ch arbetsmment finns arbetsmiljöaspekter sm måste beaktas. Arbetsmiljöarbetet ska därför genmföras sm en naturlig ch integrerad del i det dagliga arbetet. Det finns en instruktin sm behandlar ansvar ch fördelning av arbetsmiljöuppgifter inm landstinget. Den mfattar samtliga ansvarsnivåer inm landstinget ch vår uppfattning är att de förvaltningar/verksamheter sm vi granskat följer instruktinen ch har fördelat arbetsmiljöuppgifterna i enlighet med den. Förvaltningarna har tillgång till stöd i sitt arbetsmiljöarbete. Alla chefer ch skyddsmbud deltar i en gemensam arbetsmiljöutbildning sm är bligatrisk. Arbetsmiljöenheten (AME) är en berende expertfunktin sm ansvarar för landstingets företagshälsvård ch sm utgör ett viktigt kmplement till den kmpetens sm finns i linjerganisatinen. Persnalfunktinen är ckså ett viktigt stöd i verksamheternas arbetsmiljöarbete. Det systematiska arbetsmiljöarbetet sm bedrivs på förvaltningarna sker systematiskt genm bl.a. arbetsmiljörnder, samverkansmöten ch genm diskussiner på ledningsgrupper på lika nivåer i rganisatinen. Dkumentatin av ex. arbetsmiljörnder sker på ett enhetligt sätt. Återrapprtering av arbetsmiljöarbetet till landstingsstyrelsen sker främst genm tertial- ch årsbkslut. Rapprteringen utgår från de mål sm fastställts i budgeten ch sm berör arbetsmiljön. Vid behv får landstingsstyrelsen löpande infrmatin i särskilda ärenden. Vi bedömer att landstinget i Jönköpings län har en tydlig viljeinriktning för arbetsmiljöarbetet ch det bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete inm granskade förvaltningar. Styrdkument, utbildningar ch stödfunktiner bidrar till det aktiva arbetsmiljöarbetet. Det sker en återrapprtering i styrkedjan upp till landstingsstyrelsen ch det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs i enlighet med gällande regelverk. Vi bedömer att det inte finns skäl i nuläget att göra en fördjupad granskning av landstingets systematiska arbetsmiljöarbete. 2

1. Inledning 1.1. Bakgrund Arbetsmiljölagen (1977:1160) reglerar arbetsgivares skyldigheter att förebygga hälsa ch lycksfall i arbetet. Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda ch kntrllera verksamheten på ett sådant sätt att arbetsmiljön uppfyller kraven på en gd arbetsmiljö. Arbetsmiljön mfattar alla faktrer ch förhållanden i arbetet; tekniska, fysiska, arbetsrganisatriska, sciala samt arbetets innehåll.. Utöver de regler m skyldigheter sm finns i arbetsmiljölagen, har Arbetsmiljöverket gett ut ett antal föreskrifter sm mer detaljerat beskriver de krav ch skyldigheter sm ställs på arbetsmiljön. Exempelvis finns föreskrifter för systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ch psykiska ch sciala aspekter på arbetsmiljön (AFS 1980:14). I kmmentarerna till AFS 2001:1 framgår att förtrendevalda i fullmäktige eller nämnder är landstingets yttersta arbetsgivarrepresentanter. 1.2. Syfte ch avgränsning Syftet med förstudien är att granska det systematiska arbetsmiljöarbetet ch bedöma m det sker i enlighet med gällande regelverk samt ta ställning till m det finns skäl att göra en fördjupad granskning av landstingets arbetsmiljöarbete. För att uppnå förstudiena syfte besvaras följande frågr: Är rller ch ansvar i arbetsmiljöarbetet tydligt beskrivna i plicy ch delegatinsrdningen? Hur säkerställs att de sm har ansvar för arbetsmiljön fullgör sitt ansvar? Hur är det systematiska arbetet rganiserat? Vilken återrapprtering sker till landstingsstyrelsen? 1.3. Avgränsning Förstudien avgränsas till akutmttagningarna, IT-centrum ch Smålands Musik ch Teater. 1.4. Metd Förstudien baseras på dkumentstudier ch intervjuer. Granskande dkument framgår av källförteckning i bilaga 1. Följande har intervjuats: Persnaldirektör Persnalstrateg Fackliga företrädare i den centrala samverkansgruppen samt skyddsmbud i granskade verksamheter Förvaltningschef Reginal utveckling Teaterchef respektive Musikchef Smålands Musik ch Teater Verksamhetschef akutkliniken Länssjukhuset Ryhv Persnalchef Länssjukhuset Ryhv 3

1.5. Revisinskriterier Arbetsmiljöverkets föreskrifter kring arbetsmiljö Arbetsmiljölagen 1977:1160 2. Lagar ch förrdningar I Arbetsmiljölagen (1977:1160) finns de regler m skyldigheter sm arbetsgivare ska vidta för att förebygga hälsa ch lycksfall i arbetet. Lagen syftar främst till att förebygga hälsa ch lycksfall. I lagen finns även regler m samverkan mellan arbetsgivare ch arbetstagare, exempelvis m skyddsmbudens verksamhet. Med arbetstagare likställs även persner sm befinner sig under utbildning. Patienter mfattas inte av arbetsmiljölagen. Arbetsmiljön mfattar alla faktrer ch förhållanden i arbetet; tekniska, fysiska, arbetsrganisatriska, sciala samt arbetets innehåll. I 3 kap. anges allmänna skyldigheter sm förpliktigar arbetsgivaren att systematiskt planera, leda ch kntrllera verksamheten på ett sådant sätt att arbetsmiljön uppfyller angivna krav på en gd arbetsmiljö. Utöver regler m skyldigheter i arbetsmiljölagen, har Arbetsmiljöverket gett ut ett antal föreskrifter sm mer detaljerat anger de krav ch skyldigheter sm ställs på arbetsmiljön. Exempelvis finns föreskrifter för systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ch psykiska ch sciala aspekter på arbetsmiljön (AFS 1980:14). De åtgärder sm en arbetsgivare ska vidta för att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete finns i AFS 2001:1, ch definieras sm arbetsgivarens arbete med att undersöka, genmföra ch följa upp verksamheten på ett sådant sätt så att hälsa ch lycksfall förebyggs ch att en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Vidare specificeras kravet på uppgiftsfördelning ch kunskaper hs dem sm har uppgiften att arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivaren ska se till att de sm får dessa uppgifter är tillräckligt många ch har de befgenheter ch resurser sm behövs. Arbetsgivaren ska ckså se till att de har tillräckliga kunskaper m: regler sm har betydelse för arbetsmiljön, fysiska, psyklgiska ch sciala förhållanden sm innebär risker för hälsa ch lycksfall, åtgärder för att förebygga hälsa ch lycksfall samt arbetsförhållanden sm främjar en tillfredsställande arbetsmiljö I kmmentarerna till AFS 2001:1 framgår att förtrendevalda i fullmäktige eller nämnder är landstingets yttersta arbetsgivarrepresentanter. Alla anställda i verksamheten är arbetstagare, även chefer ch arbetsledande persnal. Vidare framgår att: Riskbedömningar, både regelbundet ch vid förändringar, ska göras ch dkumenteras. Arbetsgivaren ska bedöma ifall exempelvis rganisatriska förändringar innebär risker för hälsa eller ifall det uppkmmer nya behv för att förhindra lyckr. Riskerna ska beskrivas, bedömas ch dkumenteras. Vid incidenter ska händelsen analyseras ch arbetsgivaren utreda rsakerna. När kmpetensen inm den egna verksamheten inte räcker för det systematiska arbetsmiljöarbetet eller för arbetet med arbetsanpassning ch rehabilitering, ska arbetsgivaren anlita företagshälsvård eller mtsvarande sakkunnig hjälp utifrån. 4

På uppdrag av regeringen gjrde Arbetsmiljöverket en kunskapsöversikt (Ht ch våld inm vård ch msrg rapprt 2011-16). Arbetsgivaren ska förvissa sig m att det finns tillräckliga kunskaper m ht ch våld ch att endast de arbetstagare sm fått tillräckliga instruktiner utför de riskfyllda arbetsuppgifterna. Det kan innebära att arbetstagarna måste genmgå särskild utbildning i att bemöta persner/patienter i kris, självförsvar ch knflikthantering. På arbetsplatser där det förekmmer risker för ht ch/eller våld ska särskilda säkerhetsföreskrifter finnas. De ska följas upp regelbundet ch vara kända av samtliga arbetstagare, sm i sin yrkesutövning löper risk att drabbas av ht ch/eller våld. Arbetsgivaren är även skyldig att tillse att det finns larmutrustning där behv föreligger. 3. Direktiv för landstingets arbetsmiljöarbete 3.1. Arbetsmiljöplicy I landstingets arbetsmiljöplicy framgår att en bra arbetsmiljö ch ett systematiskt arbetsmiljöarbete är förutsättningar för att ha en verksamhet med gd kvalitet ch uppnå ständiga förbättringar. Arbetsmiljöarbetet ska vara integrerat med övriga verksamhetsfrågr ch beaktas i alla beslut sm tas. På en arbetsplats utgör vi varandras arbetsmiljö. En bra fysisk ch psykscial arbetsmiljö kräver att alla anställda tillåts utveckla sin kmpetens, men ckså tar ett persnligt ansvar för verksamhetens genmförande enligt uppsatta ch förankrade mål. Landstinget ska bedriva ett aktivt arbetsmiljöarbete genm att: Att förebyggande undersöka, bedöma ch åtgärda risker i det dagliga arbetet, Ett arbetsklimat sm präglas av öppenhet ch ömsesidig respekt, Att arbetsuppgifter sm engagerar ch känns meningsfulla, att intrducera ch engagera medarbetarna i arbetsmiljöarbetet, Att ha ansvarsfulla ch välutbildade chefer ch skyddsmbud. Arbetsmiljöplicyn är fastställd av landstingsdirektören 1988 ch justerad 2007. 3.2. Arbetsmiljömål Landstingets arbetsmiljömål är styrande för verksamheternas arbetsmiljöarbete. Förvaltningarna kan vid behv upprätta särskilda mål ch handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet. Följande arbetsmiljömål mfattar alla verksamheter: Chefer ch skyddsmbud ska genmgå arbetsmiljöutbildning. Arbetsmiljörnd minst en gång per år där brister ska åtgärdas ch följas upp. Förändringsarbete ska föregås av knsekvensbedömning ch handlingsplan. Alla inträffade avvikelser ska rapprteras ch arbetsskadr ska anmälas, åtgärdas ch följas upp. Alla medarbetare ska genmgå landstingsövergripande intrduktin. Alla arbetsplatser ska ha en handlingsplan utifrån resultatet från Dialgen. 5

3.3. Budget ch verksamhetsplan 2014 Till vanstående arbetsmiljömål finns det i budgetens medarbetarperspektiv ett antal mål sm berör arbetsmiljö ch sm mfattar landstinget samtliga verksamheter. Målen för 2014, sm är beslutade av landstingsfullmäktige, är följande: Minst 90 % av alla anställda kvinnr ch män ska ha medarbetarsamtal. Att målet inte är 100 prcent berr, enligt persnaldirektören, på att det inte går att uppnå p.g.a. föräldraledigheter, tjänsteldigheter etc. Sjukfrånvarn ska inte överstiga 3,5 % - inte överstiga 3,7 % för kvinnr ch inte överstiga 2,3 % för män. Frisknärvar - Andelen kvinnr ch män med högst 5 dagars sjukfrånvar ska överstiga 66 %. Minst 90 % av alla kvinnr ch män ska ha en dkumenterad kmpetensutvecklingsplan. Begränsa berendet av bemanningsföretag. Ii förhållande till år 2011 ska kstnaden halveras. Målet är enligt persnaldirektören viktigt då mfattningen av hyrläkare ch annan temprär persnal påverkar verksamhetens arbetsmiljö. Kntinuitet i persnalgruppen har str betydelse för arbetsmiljön. Vidare framgår av budgeten att landstinget ska arbeta aktivt med arbetsmiljö ch hälsa genm hälsfrämjande, förebyggande ch rehabiliterande insatser. Landstinget ingår i det natinella nätverket Hälsfrämjande sjukvård där ett perspektiv är Hälsfrämjande arbetsplats. Arbetet med hälsfrämjande arbetsplatser ska ingå sm en naturlig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. I det systematiska arbetsmiljöarbetet ska riskbedömningar, åtgärder ch uppföljningar av arbetsmiljön ske regelbundet så att hälsa ch lycksfall i arbetet förebyggs ch en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det är möjligt för alla enheter att årligen genmföra en lkalt anpassad undersökning, Mini-Dialgen (medarbetarundersökning), för att följa upp fysiska ch psyksciala arbetsmiljöförhållanden. Målet med all rehabilitering är att medarbetare i första hand ska kunna återgå till sina rdinarie arbeten. Genm att tidigt uppmärksamma signaler m hälsa ch aktivt arbeta utifrån landstingets rehabiliteringsprcess, skapas gda förutsättningar för en frtsatt låg sjukfrånvar. Följande arbetsmråden är i fkus för hälsa ch arbetsmiljö: Utveckla ch förankra det hälsfrämjande arbetet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Dialgen ch Mini-Dialgen. Rehabiliteringsarbete ch införa ett administrativt IT-stöd för rehabilitering. 3.4. Ansvar ch fördelning av arbetsmiljöuppgifter inm landstinget I Landstingsstyrelsens delegatinsrdning (daterad 2013-02-27 ch beslutad 2013-04-09) framgår bl.a. Landstingsstyrelsens delegatinsbestämmelser till landstingsdirektör ch förvaltningschefer. Landstingsdirektören har det övergripande ansvaret inm risk- ch säkerhetsmrådet ch förvaltningschefen har det övergripande ansvaret inm sin förvaltning. Förvaltningschefen ska ansvara för att verksamheten bedrivs i enlighet med Arbetsmiljölagen, 6

Arbetsmiljöverkets föreskrifter, Landstingets arbetsmiljöplicy ch instruktiner m ansvar ch tilldelning av arbetsmiljöuppgifter inm landstinget. Landstinget är en arbetsgivare. Landstingsdirektören kan inte aktivt delta i arbetsmiljöarbetet på alla förvaltningar varför arbetsmiljöuppgifter kan fördelas. Instruktin m ansvar ch fördelning av arbetsmiljöuppgifter, utfärdad av persnaldirektören 2011-11-29, utgör tillsammans med arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförrdningen, Arbetsmiljöverkets föreskrifter ch landstingets arbetsmiljöplicy, grunden för fördelning av arbetsmiljöuppgifterna inm landstinget. Landstingets syn är att uppgifter inm arbetsmiljö ska utföras på den nivå där det blir mest effektivt. De flesta beslut i rganisatinen har en arbetsmiljöaspekt ch i alla arbeten ch arbetsmment finns arbetsmiljöaspekter sm måste beaktas. Arbetsmiljöarbetet ska därför genmföras sm en naturlig ch integrerad del i det dagliga arbetet. I arbetsmiljöarbetet ingår även säkerhet ch brandskydd. Arbetsgivaren eller den arbetsgivaren tilldelar en arbetsmiljöuppgift ska systematiskt planera, leda ch kntrllera verksamheten på ett sätt sm uppfyller arbetsmiljölagstiftningens krav. Instruktinerna beskriver: Förutsättningar för arbetsmiljöarbetet, här preciseras vilka kunskaper sm krävs för att få arbetsmiljöuppgifter. Stöd i arbetsmiljöarbetet, vilket kan ges av persnalchef, PA-knsult, skyddsmbud, samverkansgrupp samt Arbetsmiljöenheten. Returnering av arbetsmiljöuppgifter, sm kan ske till överrdnad chef m den chef sm tilldelats arbetsmiljöuppgift inte kan utföra den. Returnering ska ske skriftligt på särskild blankett. Vad sm händer m arbetsgivaransvaret inte uppfylls. I bilaga 2 framgår vilket ansvar förvaltningschefer, verksamhetschefer, chefer underställda verksamhetschefer samt medarbetare ch elever vid landstingsdrivna sklr har för arbetsmiljön, enligt instruktinen. De granskade förvaltningarna följer instruktinen ch har fördelat arbetsmiljöuppgifterna sm dkumenterats i de blanketter sm ska användas. De intervjuade på förvaltningarna anser att det är tydligt vilket ansvar de har. 3.5. Samverkansavtal Landstingets samverkanssystem bygger på samspel mellan enskilda medarbetare, grupper, fackliga rganisatiner, chefer ch ledningssystem. Detta beskrivs i Samverkanssystem inm Landstinget i Jönköpings län Samverkansavtal 2008. Det är en överenskmmelse mellan landstinget ch de fackliga rganisatinerna. Samverkan ska bygga på landstingets värdegrund ch tlerans av människrs likheter. Utgångspunkten är att eftersträva samsyn inför beslut. I de fall då fullständig enighet inte kan uppnås ger samverkanssystemet vägledning för hur beslut ska fattas. Samverkansgrupper är tillika skyddskmmitté. Utöver arbetsmiljölagens Kap 6, 9 gäller nedanstående instruktiner. 7

Skyddskmmitté svarar inm sitt verksamhetsmråde för att: Vara pådrivande i häls- ch arbetsmiljöfrågr samt delta i planeringen av detta arbete Följa kmpetensutvecklingen inm mrådet Rehabiliteringsverksamheten följer landstingets riktlinjer Skyddsmrådesindelningen frtlöpande hålls ändamålsenlig Skyddskmmitté har inm sitt verksamhetsmråde rätt att: Begära undersökning ch kntrll av arbetsmiljön Ta del av de handlingar ch erhålla de upplysningar i övrigt sm är av betydelse för kmmitténs verksamhetsmråde Samverkansgruppen har, utöver uppdraget sm skyddskmmitté, att behandla frågr ch ärenden sm rör: Verksamhetens innehåll ch resultat Persnal Arbetsmiljö ch hälsa Arbetsrganisatin Jämställdhet ch mångfald. Ärendena kan avse både den egna arbetsenheten ch samverkan med andra enheter ch bör belysas ur perspektiven prcess, lärande ch förnyelse, kund/patient/brukare/studerande ch eknmi. I samverkansavtalet framgår vilket uppdrag Arbetsmiljöenheten har (se nedan). En översyn av samverkansavtalet har inletts inför reginbildningen sm kräver vissa anpassningar av avtalet. Enligt persnaldirektören är det ett väl fungerande samspel mellan parterna inm landstinget ch i den centrala samverkansgruppen. Utöver regelbundna möten i denna grupp träffar persnaldirektören ch samtliga persnalchefer den centrala samverkansgruppen en gång per år för att diskutera samverkan ch utvecklingsfrågr. Bland de intervjuade fackliga företrädarna i den centrala samverkansgruppen efterlyses att mer tid ägnas åt arbetsmiljöfrågr i centrala samverkansgruppen. 4. Stöd i arbetsmiljöarbetet 4.1. Utbildning Landstinget har gemensam arbetsmiljöutbildning sm är bligatrisk för chefer ch skyddsmbud. Det finns en grundutbildning sm mfattar två dagar ch en vidareutbildning sm mfattar en dag. I den senare deltar de sm gått grundutbildningen fem år efter genmgången utbildning. Vidareutbildningen behandlar förändringar i regelverk, arbetssätt ch är en viss repetitin av grundkursen. Samtliga utbildningar registreras i landstingets persnalch lönesystem Herma. Den sm inte gått vidareutbildningen efter fem får påminnelse från persnalfunktinen. Bland de intervjuade i centrala samverkansgruppen efterlyses mer utbildning för skyddsmbud ch chefer. Ett par av de intervjuade har fått kmpletterande utbildning genm sin fackliga rganisatin ch anser att de därmed fått tillräckliga förutsättningar för sina uppdrag. En av de intervjuade framhåller att skyddsmbudens status behöver stärkas. 8

4.2. Arbetsmiljöenheten (AME) AME ansvarar för landstingets företagshälsvård. I samverkansavtalet framgår att AME ska vara en berende expertfunktin ch en resurs för både rganisatinen ch dess medarbetare. Kmpetensen inm AME är ett viktigt kmplement till den kmpetens sm finns i linjerganisatinen. AME har kmpetens inm det tekniska, medicinska ch psyksciala mrådet. Uppdraget är att främja, förebygga ch åtgärda. AME ska: Arbeta utifrån vetenskap ch beprövad erfarenhet. Ha gd kännedm m verksamhetens villkr ch förutsättningar. Vara prfessinellt berende i förhållande till arbetsgivare, arbetstagare ch deras företrädare. Aktualisera frågr ch/eller föreslå åtgärder inm arbetsmiljömrådet. Arbeta knsultativt med etiskt förhållningssätt ch kvalitet i fkus. Erbjuda kntinuitet i kntakterna. Ha kmpetens m sambanden mellan individ - grupp arbetsrganisatin, kring arbetsmiljö ch hälsa. I första hand arbeta förebyggande för uthålliga insatser. Tydliggöra prblemlösningar ch föreslå åtgärder mt hälsa, skada ch utslagning från arbetet. Medverka på arbetsplatser vid akuta prblem i arbetsmiljön, vid arbetsanpassning ch i rehabiliteringsprcessen. Medverka i utbildning ch infrmatin inm adekvata ämnesmråden. Alla medarbetare har tillgång till individuellt stöd. Sjukvård sm ska tillgdses genm samhällets häls- ch sjukvård är inte en uppgift för AME. I rehabiliteringsärenden kan AME medverka kring sjukskrivningsinstrumentet. Av intervjuerna framgår att AME arbetar riktat mt varje förvaltning ch årligen stämmer av med respektive förvaltningschef vilket stöd förvaltningen önskar. Verksamheten är anslagsfinansierad, kstnaden för stödet belastar inte förvaltningarna. För att följa ch vägleda inriktningen av AME finns ett partssammansatt kvalitetsråd med arbetsgivarföreträdare ch fackliga företrädare. Rådet träffas fyra gånger per år ch ska: Verka för att persnalen inm AME har erfrderlig kmpetens ch arbetar enligt fastställd bilaga till samverkansavtalet. Tillse att AME:s verksamhet bedrivs i en ändamålsenlig ch effektiv Organisatin. Verka för att AME erhåller tillräckliga resurser för att bedriva arbete utifrån verksamhetens behv. Ta del av AME:s utvärdering av sin verksamhet. Enligt persnaldirektören är kvalitetsrådet ett frum för verksamhetschefen vid AME där denne löpande kan lyfta frågr för diskussin. 9

4.3. Persnalfunktinen Vid flera förvaltningar finns persnalfunktiner sm bl.a. har till uppgift att stödja cheferna i arbetsmiljöarbetet. De förvaltningar sm inte har egna funktiner får stöd från Verksamhetsstöd ch service. Persnalchef eller mtsvarande ingår i förvaltningarnas ledningsgrupper. Då arbetsmiljö är en aspekt i många verksamhetsfrågr ch i flera persnalfrågr kan stödet från persnalfunktinen i arbetsmiljöarbetet aktualiseras i många sammanhang, enligt flera av de intervjuade på förvaltningarna. En viktig del i stödet är infrmatin. På intranätet finns en ny Persnalprtal där allt sm berör HR är samlat, såväl landstingsgemensam sm förvaltningsspecifik infrmatin. De intervjuade på förvaltningarna är psitiva till Persnalprtalen där infrmatin upplevs vara lättillgänglig ch prtalen är användarvänlig. Detta bekräftas av intervjuad fackliga företrädare. 4.4. Qulturum Qulturum arbetar framförallt med att ge stöd för att utveckla ch förbättra verksamheten inm häls- ch sjukvården ch tandvården. I förbättringsarbetet är fta arbetsmiljön ett perspektiv. Sm framgått van är arbetsgivaren skyldig att bedöma m rganisatriska förändringar innebär risker för hälsa eller m det uppkmmer nya behv att förhindra lyckr vid förändringar. Riskerna ska beskrivas ch bedömas. Av intervjuerna framkmmer att Qulturum är ett stöd när knsekvensanalyser av förändringar i verksamheten ska göras. 5. Uppföljning ch återrapprtering 5.1. Tillbud ch arbetsskadr Händelser i verksamheten sm är arbetsmiljörelaterade ska rapprteras i avvikelsesystemet Synergi. Detta sker vid de granskade verksamheterna ch behandlas i samverkansgrupperna samt återrapprteras till förvaltningsledningen sm har access till infrmatinen i systemet. 5.2. Dialgen Medarbetarundersökningen Dialgen genmförs var tredje år. Många frågr i undersökningen berör arbetsmiljön (arbete, ansvar, samarbete, arbetsmiljö ch hälsa m.m.). Resultatet presenteras på lika nivåer i rganisatinen ch det görs en sammanställning på övergripande nivå sm presenteras för landstingsstyrelsen. Den visar utfall per delmråde, en analys av styrkr ch förbättringsmråden för att öka medarbetarnas uppskattning av arbetstillfredsställelse ch arbetsmiljö. De år sm det inte genmförs en medarbetarundersökning kan förvaltningar eller verksamheter göra en Mini-Dialg sm är en mindre medarbetarundersökning. Förvaltningar ch verksamheter ska, med utgångspunkt från resultatet i medarbetarundersökningen, ta fram handlingsplaner för att utveckla verksamheten. De ska innehålla aktiviteter ch för varje aktivitet ska syfte framgå, priritering, när den ska vara genmförd ch vem sm är ansvarig. De granskade verksamheterna har upprättat planer i enlighet med direktiv. I intervjuer med fackliga företrädare bör återrapprteringen av att det sm planeras verkligen genmförs stärkas, då aktivitetsgraden varierar mellan ch inm förvaltningarna. 10

5.3. Årsredvisning ch delårsbkslut De granskade verksamheterna rapprterar status för målen i Budget 2014 sm beskrivs van varje tertial ch då får även landstingsstyrelsen uppgifter m utfallet. Rapprtering sker till förvaltningsledning sm vidarerapprterar till landstingets kansli ch det i sin tur till landstingsstyrelsen. I landstingets senaste årsredvisning (2013) finns en redvisning av landstingets arbete med Arbetsmiljö ch hälsa. Det har skett mfattande insatser för att intrducera mdellen Hälsfrämjande arbetsplatser sm ska stärka det hälsfrämjande perspektivet. Det framkmmer att landstingets arbetsmiljöutbildning har marbetatas ch under 2014 kmmer utbildningen att genmföras enligt ett nytt kncept sm ska utvärderas. Målsättningen är att ge chefer ch skyddsmbud kunskaper inm arbetsmiljömrådet för att de ska kunna verka aktivt i häls- ch arbetsmiljöarbetet. Sm en del i risk- ch säkerhetsarbetet kmmer det inm krt att ske en mer utvecklad uppföljning av ht ch våld, stick ch skärsår samt av tillbud ch arbetsskadr för att redvisa statistik till landstingsstyrelsen. Jämte den löpande rapprteringen sker rapprtering till landstingsstyrelsen i särskilda ärenden, exempelvis m Arbetsmiljöverket gjrt en tillsyn sm kräver åtgärder ch där landstinget ska yttra sig. Verksamheterna rapprter m det systematiska arbetet till förvaltningsledningen minst en gång per år men sm framkmmer nedan sker det i flera fall ftare än så. 6. Arbetsmiljöarbetet på förvaltningarna I detta avsnitt ges mycket krtfattade beskrivningar av arbetsmiljöarbetet på de granskade förvaltningarna. Vi har redan i tidigare avsnitt kmmenterat ansvar ch återrapprtering från förvaltningarna till landstingets kansli ch lanstingsstyrelsen. 6.1. IT-centrum IT-centrum (ITC) har ett samlat ansvar för Landstingets IT-verksamhet. Verksamheten är strukturerad i prcesser där huvudprcesserna är; Kundärenden, Prjekt/Systemförvaltning ch Installatin/Drift. ITC har cirka 135 medarbetare sm är placerade i Jönköping, Eksjö ch i Värnam där merparten är placerade i Jönköping. Det finns en stab sm ger strategiskt ledningsstöd. Förvaltningen har en strategisk ledningsgrupp (SLG) där IT-direktör, mrådeschefer, eknmichef ch övergripande funktiner deltar. SLG träffas en gång per månad. När persnalfrågr finns på agendan deltar även persnalchefen. Persnalchefen tillhör rganisatriskt förvaltningen Verksamhetsstöd ch service. Det finns en perativ ledningsgrupp sm träffas en gång per vecka ch sm utgörs av förvaltningens enhetschefer. ITC arbetar systematiskt med arbetsmiljö ch hälsa ch de intervjuade framhåller att en bra arbetsmiljö ch ett aktivt arbetsmiljöarbete är en förutsättning för en bra verksamhet med gd kvalitet ch för att uppnå ständiga förbättringar. Det krävs att alla anställda tillåts utveckla sin kmpetens, men ckså att alla anställda tar ett persnligt ansvar för verksamhetens genmförande enligt uppsatta ch förankrade mål. 11

Det finns en gd kännedm m arbetsmiljöplicyn, arbetsmiljömål ch övriga plicys ch riktlinjer. ITC använder Persnalprtalen, sm upplevs ge ett bra stöd i deras arbetsmiljöarbete. ITC har rutiner för intrduktin av nyanställd persnal sm följer de landstingsgemensamma rutinerna ch sm kmpletterats med förvaltningsspecifika inslag. Arbetsplatsträffar genmförs minst ti gånger per år, medarbetarsamtal genmförs två gånger per år ch avgångssamtal sker när medarbetare slutar. Samverkansmöten hålls varannan månad samt vid behv. Vid mötena deltar IT-direktör, mrådeschef för Strategiskt ledningsstöd, persnalchef ch fackliga företrädare. Intervjuade upplever att de har ett gtt samarbete med de fackliga representanterna ch de håller hellre fler samverkansmöten än färre för att uppnå ett bra resultat. Inför samverkan tas underlag fram av SLG tillsammans med persnalchefen. Vid förändringar av verksamheten tas en riskbedömning fram sm presenteras ch diskuteras med de fackliga företrädarna ch de ges möjlighet att lämna synpunkter ch eventuella justeringar. Arbetsmiljörnder genmförs varje år. Då deltar mrådeschefer, enhetschefer ch skyddsmbud. Den senaste arbetsmiljörnden genmfördes tillsammans med AME. Arbetsmiljörnden dkumenteras i ett prtkll sm mfattar en handlingsplan med riskbedömning, åtgärder, ansvarig persn, tidplan ch när uppföljning ska ske. ITC har ett strt engagemang kring hälsfrämjande åtgärder ch arbetar bl.a. med värdegrund ch spelregler sm alla medarbetare varit med ch tagit fram. Medarbetar- ch jämställdhetsplicyn uppges vara viktiga dkument sm diskuteras två gånger per år. Förvaltningen har en årlig hälsplan, HFA-mbud (HFA=hälsfrämjande arbetsplats) ch har haft inspiratinsföreläsningar samt tillämpar utmärkelsen månadens medarbetare. Sjukfrånvarn analyseras kntinuerligt ch en analys från juni i år visar att krttidsfrånvarn minskar medan enstaka anställda har en ökad långvarig sjukfrånvar. En åtgärdsplan är upprättad kring dessa ch de hanteras av resp. mrådes- ch enhetschef. Uppföljning av frånvarn sker även löpande på SLGs möten. ITC har genmfört medarbetarundersökning Dialgen 2013 ch en Mini-Dialg i mars 2014. Utifrån resultaten har förvaltningen tagit fram en aktivitetsplan med 35 aktiviteter. Utöver de landstingsgemensamma målen följer ITC även upp: Centrumövergripande handlingsplan utifrån Dialgen. Målvärdet är att 90 % aktiviteterna i handlingsplanen ska vara genmförda på årsbasis. Medarbetarplicy. Målvärdet är att en genmgång av medarbetarplicyn ska genmföras en gång per halvår vid en APT. Uppföljande medarbetarsamtal. Minst 90 % ska ha uppföljande medarbetarsamtal på årsbasis. Utvärdering av medarbetarsamtal. Centrumövergripande medelbetyg > 3,5 på årsbasis. Rapprtering av målen ch förvaltningens arbetsmiljöarbete sker löpande på samverkansmöten ch i månads-, delårs- ch årsbkslut. Intervjuade skyddsmbud är psitiva till förvaltningens arbetsmiljöarbete. 12

6.2. Smålands Musik ch Teater Vid Smålands Musik ch Teater (SMOT) arbetar cirka 50 tillsvidareanställda inm scenknst sm rymmer musik ch teater. Verksamheten leds gemensamt av Musik- ch Teatercheferna, rekrytering pågår av en verksamhetschef. När denne tillträder kmmer Musik- respektive Teaterchefen ha mer rendlade uppdrag sm knstnärliga ledare. Inm förvaltningen Reginal utveckling, där SMOT är en av sju verksamheter, har fördelning ch ansvar ch befgenheter dkumenterats i ett samlat dkument. Där beskrivs vilket ansvar förvaltningschef, verksamhetschef respektive första linjens chef har för bl.a. arbetsmiljö, miljö, risk ch säkerhet. Den tydlighet sm detta ger upplever de intervjuade cheferna vara ett stöd när man kmmer sm ny chef i verksamheten ch det skapar trygghet. Musikchefen ser att detta är en av fördelarna med att verksamheten bedrivs i förvaltningsfrm ch är en del av en större rganisatin, då finns inte samma sårbarhet sm när verksamheten har en mer självständig rganisatin. Den struktur ch det stöd sm finns i Persnalprtalen är ckså ett stöd sm används frekvent. Här finns bl.a. en ansvarsmatris för arbetsuppgifter ch funktiner kpplade till arbetsmiljöarbetet inm SMOT. Den har utvecklats av ledningen ch diskuterats i samverkansgruppen där den återkmmande följs upp ch uppdateras. SMOT har ett årshjul för det hälsfrämjande arbetet sm startade 2013. Det beskriver när under året lika aktiviteter ska ske, t.ex. när utvecklingssamtal ska påbörjas ch vara avslutade samt när arbetsmiljörnder ska ske. Verksamheten har ni hälsinspiratörer, en från varje yrkesgrupp, sm träffas en gång i månaden ch planerar aktiviteter. Det hälsfrämjande arbetet inleddes med en Kick-ff med prva på aktiviteter sm var uppskattad ch där uppslutningen var str. Hälskntrller har genmförts, likaså ett antal föreläsningar. SMOT har börjat arbeta fram en arbetsmiljöplicy med mål sm bygger på de landstingsövergripande direktiven. I verksamhetens styrkrt finns 17 aktiviteter sm handlar m arbetsmiljö. För dem görs halvårsvisa statusuppföljningar med förvaltningens stab. Arbetsmiljöfrågr behandlas i många sammanhang. I förvaltningens ledningsgrupp där verksamhetschefer ch persnalchef ingår diskuteras gemensamma arbetsmiljöfrågr ch erfarenheter utbyts av det hälsfrämjande arbetet sm mfattar alla verksamheter men har skiftande upplägg. Inm SMOT är det en stående fråga vid APT ch i samverkansgruppen. Då rapprteras bl.a. de avvikelser sm lagts in i Synergi ch där Teater- ch Musikcheferna har ansvar för att vidta åtgärder. Genm att det lätt går att registrera händelser, stra sm små, minskar risken att saker glöms brt ch att åtgärder inte vidtas, enligt intervjuade. En dag i veckan är sedan en tid en PA-knsult på plats vilket lett till att det stöd sm persnalavdelningen ger används mer aktivt ch det finns möjlighet för medarbetare att spntant ställa frågr. Denne beskrivs vara ett viktigt stöd ch bistår bl.a. i arbetet med att ta fram en arbetsmiljöplicy ch mål för arbetsmiljöarbetet. SMOT har gda erfarenheter av AME. Till följd av förändringar i ledningen har det varit turbulent i rganisatinen ch här har AME varit ett bra stöd genm att bl.a. göra en arbetsmiljökartläggning sm mfattat alla medarbetare. Teater- ch Musikcheferna har beslutat att genmföra en Mini-Dialg för att få ytterligare underlag till utvecklingsarbetet. Musikerna får återkmmande arbetsskadr, bl.a. tinnitus, ch då är AME en viktig resurs. De återkmmer snabbt efter första kntakt ch inleder utredning för att därefter ge stöd. Även detta ses sm en styrka med att höra till en str rganisatin sm har sådana resurser. 13

Landstingsfastigheter uppges vara en resurs när det gäller den fysiska arbetsmiljön. Det skyddsmbud sm intervjuats ser att det finns brister i arbetsmiljöarbetet men att det börjat få större uppmärksamhet ch utvecklas i psitiv riktning sedan några månader tillbaka. 6.3. Akutklinikerna Jönköpings sjukvårdsmråde Länssjukhuset Ryhv Akutmttagningen är en del av Akutkliniken sm består av fyra enheter; akutmttagningen, akutvårdsavdelningen, jurnalservice ch vårdadministrativa enheten. Ttalt arbetar ca 70 persner på akutmttagningen. Arbetsmiljöfrågr beskrivs av de intervjuade vara en integrerad del i det löpande arbetet varför det diskuteras i flera grupperingar. Vid enheterna hålls APT varje månad ch samverkansmöten sker med samma frekvens. Vid dessa möten är arbetsmiljö en stående punkt. Akutkliniken har en handlingsplan för det systematiska arbetsmiljöarbetet sm tas upp på APT. Det beskrivs sm ett levande dkument där aktiviteteter fasas ut ch nya tillkmmer. Riskbedömningar görs bl.a. vid verksamhetsförändringar. Händelser rapprteras i Synergi. En grupp vid kliniken följer upp Synergi varje vecka för att se vad sm kan åtgärdas direkt respektive vad sm kräver med mfattande insatser. Uppföljningen rapprteras till samverkansgruppen. Vid akutmttagningen är det ett krt reflektinsmöte kl. 14 varje dag för de sm arbetat dagspass. Flera av de frågr sm lyfts har en direkt beröring med arbetsmiljön, enligt de intervjuade. Verksamhetschefen har regelbundna möten med de verksamhetschefer sm bemannar akutkliniken med läkarresurser. Även detta är ett frum där arbetsmiljöfrågr diskuteras då det är ett perspektiv i många verksamhetsfrågr. Arbetsmiljö behandlas i sjukhusets ledningsgrupp där verksamhetscheferna ch persnalchefen ingår. Det förekmmer ckså att det tas upp vid det infrmatinsmöten där alla chefer vid sjukhuset träffas en timma varje månad innan ledningsgruppen har sitt möte. Utöver att det sker rdinarie samverkansmöten på förvaltningsnivå finns ett arbetsmiljöutsktt sm leds av persnalchefen. Där deltar fackliga företrädare i sjukhusets samverkansgrupp tillsammans med sjukhusets PA-specialist sm är specialiserad på arbetsmiljö. Utskttet träffas varje månad. Persnalfunktinen följer upp alla händelser i Synergi ch gör analyser för att se m det finns mönster sm frdrar gemensamma åtgärder över verksamhetsgränser. Detta gås igenm gemensamt med de fackliga företrädarna. PA-specialisten har gått igenm status i arbetsmiljöarbetet med chefer för alla sjukhusets verksamheter. PA funktinen är ett bra stöd i arbetsmiljöarbetet, enligt verksamhetschefen. AME engageras i rehabiliteringsärenden. Vid sjukhuset finns träningsanläggningen April där det arbetar tre sjukgymnaster (arbetar även med ergnmi) samt en hälsknsult ch de arbetar med arbetsrelaterade insatser för medarbetarna, framförallt i förebyggande syfte. Alla medarbetare har möjlighet att använda träningsanläggningen ch nyttjandegraden uppges vara hög. April är underställd sjukhusets persnalchef. Jämte de landstingsgemensamma utbildningarna hålls återkmmande krta utbildningar vid kliniken kring aktuella frågr ch det har förekmmit att arbetsmiljö varit tema. 14

Två gånger per år har verksamhetschefen för akutkliniken verksamhetsdialg med sjukhusledningen då bl.a. arbetsmiljö behandlas. Månadsvis rapprteras status på de landstingsgemensamma nyckeltalen. Rapprt sker även av händelser i Synergi ch en mer mfattande rapprtering sker vid större händelser. Fackliga företrädare i skyddskmmittén framför att arbetsbelastningen är hög ch att det är svårt att avsätta tid för arbetsmiljöarbetet. Höglandets sjukvårdsmråde Akutklinikens verksamhetsmråde mfattar akutmttagningen på Höglandssjukhuset. Akutmttagningen tar emt ch behandlar svårt sjuka patienter inm allmän kirurgi, urlgi, rtpedi samt invärtes medicin dygnet runt. Verksamhetschefen på akutmttagningen har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön ch har fördelat arbetsmiljöuppgifter till vårdenhetschefen sm finns på mttagningen. Det finns dck inga skriftliga dkument sm bekräftar denna fördelning. Blanketten m fördelning av arbetsuppgifter är framtagen 2012, men den har inte använts ch upprättats för redan befintliga chefer inm Höglandets sjukvårdsmråde. Det finns flera frum där arbetsmiljöfrågr behandlas på akutkliniken. APT ch samverkansmöten hålls ca en gång per månad. Arbetsmiljörnd genmförs en gång per år ch dkumenteras på samma sätt sm vid ITC, d.v.s. i enlighet med de instruktiner ch mallar sm finns. En handlingsplan utifrån resultatet i Dialgen 2013 har tagits fram med förbättringsmråden ch åtgärder. Akutmttagningen tar hjälp av AME i specifika fall ch just nu har kliniken haft en ökning av ht- ch våldsituatiner där de haft ett bra samarbete med AME. Förvaltningen har ett pågående prjekt tillsammans med AME för att minska hälsan. Målsättningen är att minska långtidssjukskrivningar genm att ge förutsättningar för en hållbar arbetssituatin. Det har varit svårare än tidigare att rekrytera sjuksköterskr ch det finns kliniker sm har brist på specialistsjuksköterskr. Kstnaden för bemanningsföretag (gäller läkare) är högre än mtsvarande perid föregående år, ch rekryteringsarbete pågår för att försöka kmma till rätta med prblemet ch uppnå måluppfyllelse. Återrapprtering av arbetsmiljöarbetet sker i lika frum. På övergripande nivå i sjukhusets ledningsgrupp ch på kliniknivå på APT, i samverkansgrupper m.m. Bland de intervjuade skyddsmbuden finns kritiska synpunkter på återrapprteringen sm uppfattas knapp. Rörande ledningens engagemang för arbetsmiljöarbetet finns det lite lika uppfattningar hs de intervjuade skyddsmbuden där en efterlyser mer engagemang. Värnam sjukvårdsmråde Värnam sjukvårdsmråde, har på intranätet, beskrivit hur ledningen ser på arbetsmiljöarbetet. Det framgår att arbetsmiljöarbetet, inklusive psykiska ch sciala förhållanden, ska vara en del av den dagliga verksamheten. Persnalprtalen, sm lanserades nyligen, används i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Prtalen ska gås igenm på akutmttagningens nästa APT så att alla får gd kännedm m innehållet. Styrdkument m arbetsmiljö sm finns i prtalen är väl kända av ansvariga på 15

akutmttagningen. I prtalen framgår vilka delar sm ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet ch det finns även en årsplanering sm beskriver det systematiska häls- ch arbetsmiljöarbetet. Vid specifika frågr kring arbetsmiljön tas kntakt med persnalavdelningen på sjukhuset ch med AME. Samarbetet upplevs fungera väl. Arbetsmiljörnder genmförs en gång per år. I år genmfördes arbetsmiljörnd ch miljörnd tillsammans. All persnal har haft möjlighet att lämna synpunkter avseende arbetsmiljö/miljö inför rnden. Det finns ett antal grupper, både på övergripande landstingsnivå ch på sjukmrådesnivå, sm arbetar med arbetsmiljöfrågr. Sm exempel kan nämnas följande; Persnalchefen har frmella träffar två gånger/år med AME. Persnalchefen ingår i ett nätverk med andra förvaltningars persnalchefer ch de träffas 1 gång/månad. Persnalchefen ingår i kvalitetsrådet för AME. Det finns en central grupp inm landstinget sm arbetar med friskvårdfrågr ch förebyggande åtgärder. I denna grupp finns representant från persnalavdelningen på Värnam sjukhus. Det pågår ett arbete inm sjukvårdsmrådet för att integrera arbetet med hälssamma arbetsplatser i det systematiska häls- ch arbetsmiljöarbetet. I handlingsplanen för Dialgen 2013 är det systematiska häls- ch arbetsmiljöarbetet i fkus. Återrapprtering ch diskussin m sjukvårdsmrådets arbetsmiljöarbete följer inte bara linjen. Det diskuteras även i det nätverk sm persnalchefen ingår. De mätetal sm finns i styrkrtet diskuteras månatligen i sjukhusets ledningsgrupp. 7. Sammanfattande bedömning ch svar på revisinsfrågr I nedanstående matris ges en kmprimerad beskrivning av bedömningar utifrån revisinsfrågrna. Revisinsfråga 1. Är rller ch ansvar i arbetsmiljöarbetet tydligt beskrivna i plicy ch delegatinsrdningen? 2. Hur säkerställs att de sm har ansvar för arbetsmiljön fullgör sitt ansvar? Svar Lanstingsstyrelsen har tagit sitt ansvar att samrdna ch styra arbetsmiljöarbetet på ett ändamålsenligt sätt sm svarar mt lagstiftningen. Det finns en arbetsmiljöplicy, delegatin ch instruktin för fördelning sm tydligt beskriver ansvaret på lika nivåerna. Rutinerna för hur ansvaret fördelas ch kvitteras är tydliga ch tillämpas i praktiken. Strukturen ch regelverket uppfattas sm tydligt ch väldefinierat av de chefer vi intervjuat. Instruktinen sm beskriver ansvar ch fördelning av arbetsmiljöuppgifter inm landstinget är tydlig ch beskriver ansvaret på lika chefsnivåer. Det finns blanketter för fördelning av arbetsmiljöuppgifter sm skrivs under av avlämnare av mttagare av ar- 16

betsmiljöuppgift. Landstinget har bligatrisk arbetsmiljöutbildning för chefer ch fackliga företrädare. Den innehåller en grundläggande del ch en vidareutbildning, ttalt tre dagar. Deltagande i utbildning registreras i persnal- ch lönesystem Herma, vilket möjliggör säkerställande att alla berörda genmgår utbildningarna. Persnalfunktinerna samt AME ger stöd i arbetsmiljöarbetet ch den digitala Persnalprtalen. 3. Hur är det systematiska arbetet rganiserat? 4. Vilken återrapprtering sker till landstingsstyrelsen? Det systematiska arbetsmiljöarbetet på förvaltningarna utförs inm ramen för flera strukturer. Arbetsmiljörnder genmförs en gång per år ch dkumenteras på ett enhetligt sätt. Dkumentatinen mfattar en handlingsplan med riskbedömning, åtgärder, ansvarig persn ch tidplan. Samverkansmöten hålls regelbundet ch här behandlas arbetsmiljöfrågr. Arbetsmiljöfrågr behandlas i linjerganisatinen, d.v.s. i de ledningsgrupper sm finns på lika nivåer. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är kpplat till de fem målen i medarbetarperspektivet budgeten 2014 sm handlar m arbetsmiljö. De återrapprteras till landstingsstyrelse i tertial- ch årsbkslut. Landstingsstyrelsen tar del av resultatet av medarbetarundersökningen sm har flera frågr sm rör arbetsmiljö. Landstingsstyrelsen får vid behv löpande infrmatin i särskilda ärenden. 7.1. Slutsats ch bedömning Vi bedömer att landstinget i Jönköpings län har en tydlig viljeinriktning i arbetsmiljöarbetet ch det bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete inm granskade förvaltningar. Styrdkument, utbildningar ch stödfunktiner såsm Persnalprtalen, AME ch persnalfunktinen bidrar till det aktiva arbetsmiljöarbetet. Det sker en systematisk återrapprtering i styrkedjan upp till landstingsstyrelsen ch det systematiska arbetsmiljöarbetet sker i enlighet med gällande regelverk. Vår bedömning är att det i nuläget inte finns skäl att göra en fördjupad granskning av landstingets systematiska arbetsmiljöarbete. 17

Bilaga 1 Källförteckning AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöbrist barn/elev Arbetsmiljölag (1977:1160) Arbetsrdning för Landstingsfullmäktige i Jönköpings län 2010-2014, beslutad 2010-11-02 Budget ch verksamhetsplan, Flerårsplan 2015-2016 Instruktiner m ansvar ch fördelning av arbetsmiljöuppgifter inm Landstinget i Jönköpings län, 2011-29 Arbetsmiljöplicy ch Arbetsmiljömål hämtade från intranätet. Blanketter: Fördelning av arbetsuppgifter ch returnering av arbetsuppgifter hämtade från intranätet. Samverkanssystemet inm Landstinget Jönköpings län Samverkansavtal 2008 Infrmatin från intranätet m Systematiskt arbetsmiljöarbete ch Arbetsmiljö inm Landstinget i Jönköpings län Smålands Musik ch Teater Ansvarsmatris för arbetsuppgifter ch funktiner kpplade till arbetsmiljö Fördelning av ansvar ch befgenheter, Ledningsfunktiner inm Reginal utveckling, Landstinget i Jönköpings län, 2012-10-01 Hälsa SMOT, Handlingsplan HFA Systematiskt arbetsmiljöarbete Smålands Musik ch Teater: Utkast till arbetsmiljöplicy ch mål 2014-09-20 18

Bilaga 2 Instruktiner m ansvar ch fördelning av arbetsmiljöuppgifter inm landstinget Förvaltningschef eller mtsvarande I förvaltningschefens övergripande ansvar ingår att: Ansvara under landstingsledningen för rganisatin, planering, tillsyn ch uppföljning av arbetsmiljöverksamheten inm förvaltningen. Ansvara för att ett aktivt arbetsmiljöarbete bedrivs inm förvaltningen. Tillse att eknmiska ch persnella förutsättningar skapas för ett fungerande arbetsmiljöarbete. Tillse att underställda chefer ch medarbetare har tillräcklig kmpetens samt fullgör sina uppgifter i arbetsmiljöarbetet enligt instruktiner för dessa. Kntinuerligt, minst en gång årligen, infrmera landstingsledningen m arbetsmiljöarbetet inm förvaltningen. Verksamhetschef eller mtsvarande I verksamhetschefens ansvar ingår följande: Aktivt följa utvecklingen inm arbetsmiljömrådet vad gäller lagstiftning, avtal, författningar, plicys, riktlinjer ch lkala föreskrifter. Kntinuerligt, minst en gång årligen infrmera förvaltningschefen m arbetsmiljöarbetet inm verksamheten. Ansvara för att verksamhetens persnal får infrmatin, utbildning ch instruktiner för att förebygga hälsa ch lycksfall. Tillse att resurser skapas för ett fungerande arbetsmiljöarbete. Tillse att underställda chefer ch medarbetare har tillräcklig kmpetens samt fullgör sina uppgifter i arbetsmiljöarbetet enligt instruktiner för dessa. Ansvara för att utreda ch bedöma knsekvenser vid planerade förändringar sm kan medföra risker för hälsa eller lycksfall. Ansvara för att underställda chefer tillsammans med skyddsmbud/arbetsmiljömbud årligen genmför arbetsmiljörnder. Utreda ch följa upp tillbud ch arbetsskadr samt avvikelserapprtera i Synergi under Arbetsmiljö. Anmäla mgående till Arbetsmiljöverket lycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet sm medfört dödsfall, svårare persnskada eller samtidigt drabbat flera medarbetare. Detsamma gäller tillbud sm inneburit allvarlig fara för liv ch hälsa. Chefer underställda verksamhetschefer eller mtsvarande Följande ansvar har chefer sm är underställda verksamhetschefer: Aktivt följa utvecklingen inm arbetsmiljömrådet vad gäller lagstiftning, avtal, författningar, plicys, riktlinjer ch lkala föreskrifter. Kntinuerligt infrmera verksamhetschefen m arbetsmiljöarbetet inm arbetsplatsen. Samverka med skyddsmbud/arbetsmiljömbud ch andra berörda i arbetsmiljöfrågr. Ansvara för att utreda ch bedöma knsekvenser vid planerade förändringar sm kan medföra risker för hälsa eller lycksfall. 19