Studenthälsan vid Malmö högskolas undersökning Karolina Källoff, Kurator Studenthälsan Malmö Högskola Hur mår våra studenter? -Studenthälsans undersökning av studiemiljö, psykisk hälsa, alkohol- och drogvanor samt sexuell hälsa hos Malmö högskolas studenter
Hur mår våra studenter? -Studenthälsans undersökning av studiemiljö, psykisk hälsa, alkohol- och drogvanor samt sexuell hälsa hos Malmö högskolas studenter STUDENTHÄLSAN
Agenda Bakgrund Genomförande Resultat Vad har hänt?
Bakgrund till studien vidareutveckla Studenthälsans verksamhet utifrån studenternas behov förmedla kunskap om studenternas situation Källa SEKTION bild: Malmö högskola bidra till högskolans kvalitetsarbete
Studiens övergripande syfte Kartlägga den psykosociala studiemiljön (upplevelsen av krav, kontroll, stöd samt likabehandling), psykiskt mående (stress, ångest och depression) samt alkohol- och drogvanor och sexuell hälsa hos studenter vid Malmö högskola. Studien syftar även till att undersöka om variationer avseende ovanstående områden kan härledas till olika fakulteter och/eller till individuella faktorer.
Förankring/Metod/Urval Förankring hos Malmö högskolas ledning och utbildningsberedning, studentkårerna Enkätundersökning webb och post under april-juni 2013 Urval- 3026 studenter registrerade på minst 22,5 hp på samtliga fakulteter under vårterminen 2013
Svarsfrekvens Slutlig svarsfrekvens: 31,5 % (n:956) Svarsfrekvensen varierar mellan de olika fakulteterna Bortfall: de som inte svarat alls, de som inte svarat på hela webbenkäten, de som ej studerar på heltid Källa bild: Malmö högskola
Svarsfrekvens fakulteterna
Bakgrundsfaktorer 73,5% Kvinnor 26% Män 0,5% Transperson /Intergender/Non gender Medelålder 27 år 40% (största andelen) är 18-24 år Källa bild: Malmö högskola
Bakgrundsfaktorer SEKTION 18% födda i utomnordiskt land 16% har inte svenska som förstaspråk 31% har minst en förälder som är född i utomnordiskt land 61% har minst en förälder som studerat vid högskola/ universitet Källa bild: Malmö högskola
Bakgrundsfaktorer 3 % internationella studenter 35% är ensamstående En dryg femtedel lever med barn SEKTION Källa bild: Malmö högskola
Aktuell studiesituation Hälften studerar mellan 20 och 39 h/veckan Antal studietimmar i veckan varierar mellan fakulteterna Fakultetsskillnader när det gäller upplevelse av att klara studierna Källa bild: Malmö högskola
Upplevda studieresultat De yngsta studenterna (18-24 år) klarar studierna i lägre utsträckning än de äldre ålderskategorierna Studenter med svenska som förstaspråk klarar studierna i högre utsträckning Studenter som lägger minst 30 h/v klarar studierna i högre utsträckning
Upplevda studieresultat Några andra faktorer som ökar sannolikheten att klara studierna: - Hög kontroll* i studiesituationen - Högt stöd* i studiesituationen - En meningsfull fritid Källa bild: Malmö högskola *Karasek- och Theorells krav-kontroll-stödmodell (1990)
Några andra faktorer som minskar sannolikheten att klara studierna: - Hög krav i studiesituationen - Upplevt sig illa bemött/kränkt, trakasserad, diskriminerad - Psykisk ohälsa i form av hög stress och hög grad av symtom på ångest/depression - Använt illegal drog någon gång - Funktionsnedsättning Upplevda studieresultat
SEKTION Däremot Inga skillnader mellan studenter med förälder med akademisk bakgrund och de vars föräldrar saknar akademisk bakgrund Inga skillnader i studieresultat mellan olika studentgrupper beroende på kön, födelseland eller om man har hemmavarande barn eller inte Arbete påverkar inte upplevda studieresultat
Drygt hälften (56 %) arbetar och studerar Vanligast att arbeta 1-9 h/vecka (59 %) Andelen som arbetar samt hur mycket de arbetar varierar mellan fakulteterna SEKTION Arbete Källa bild: Malmö högskola
Studenter med funktionsnedsättning 12% har angett att de har en eller flera funktionsnedsättningar 22 % av dessa har eller har fått stöd från MAH 21% uppger att de ej har fått stöd, men att de skulle behöva 52% uppger att de inte är i behov av stöd 50% av studenterna med funktionsnedsättning saknar kännedom om FUNK, stöd vid funktionsnedsättning
Studenter med funktionsnedsättning En eller flera funktionsnedsättningar minskar sannolikheten att uppleva sig klara av studierna och ökar sannolikheten för att uppleva sig illa bemött/kränkt, trakasserad och diskriminerad i studiesituationen samt ökar sannolikheten för psykisk ohälsa
Krav, Kontroll och Stöd Studiesituationen undersöktes genom att använda Karasek- och Theorells krav-, kontroll- och stödmodell Balans mellan krav, kontroll och stöd SEKTION Källa bild: Malmö högskola
Krav, kontroll och stöd Källa bild: Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet
Krav, Kontroll och Stöd En ISO-spänd situation minskar sannolikheten att klara studierna och ökar sannolikheten för psykisk ohälsa Den Ideala situationen minskar sannolikheten för psykisk ohälsa. Inget signifikant samband mellan Ideal och ökad sannolikheten att uppleva sig klara av studierna SEKTION Källa bild: Malmö högskola
Högt stöd en skyddsfaktor Stöd i studiesituationen avser frågor kring stämningen på högskolan, sammanhållning och kontakt med kurskamrater och lärare/handledare Ett högt stöd i studiesituationen ökar sannolikheten att uppleva sig klara av studierna och minskar sannolikheten för psykisk ohälsa Högt stöd minskar sannolikheten för att uppleva sig illa bemött/kränkt, trakasserad och diskriminerad i studiesituationen
Likabehandling SEKTION 25% rapporterar att de någon gång upplevt sig bli illa bemött/kränkt i studiesituationen Ytterligare 25% har upplevt att någon annan student bemötts illa/blivit kränkt 5 % uppger att de upplevt sig bli trakasserade 9% uppger att de upplevt sig diskriminerade Källa bild: Malmö högskola
Likabehandling Majoriteten upplevt detta bemötande någon enstaka gång Grunden för bemötandet oftast av annan karaktär än de 7 diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Etnisk bakgrund följt av kön är de vanligaste diskrimineringsgrunderna för såväl illa bemötande/kränkning som för trakasserier och diskriminering
Likabehandling Undersökningen pekar på att upplevelsen av att ha blivit illa bemött/kränkt, trakasserad eller diskriminerad minskar sannolikheten att uppleva sig klara av studierna och ökar sannolikheten för psykisk ohälsa SEKTION Källa bild: Malmö högskola
Psykisk hälsa För att mäta stress har vi använt Arnetz och Hassons Stress Questionnaire* För att mäta tecken på ångest och depression har vi använt oss SCL-8D** *Andersson et al., 2008 * *Fink et al., 1995
Psykisk hälsa Andelen studenter med hög grad av symtom på ångest/depression är vanligare bland kvinnorna än männen och vanligare i den yngre åldersgruppen Psykisk ohälsa minskar sannolikheten för att uppleva sig klara av sina studier Inga fakultetsskillnader gällande förekomst av hög stress och hög grad av psykiatriska symtom bland studenterna
Meningsfull fritid 84% anser sig ha en meningsfull fritid Studenter som befinner sig en bit in i utbildningen samt studenter födda inom Norden är nöjda i högre utsträckning Källa bild: Malmö högskola
Meningsfull fritid en skyddsfaktor En meningsfull fritid ökar sannolikheten att klara sina studier och minskar sannolikheten att uppleva sig diskriminerad och trakasserad i studiesituationen En meningsfull fritid minskar sannolikheten för psykisk ohälsa Källa bild: Malmö högskola
Alkohol och tobak 25% har använt tobak den senaste veckan 25% har alkoholriskbruk enligt AUDIT-C* Fler tobaksanvändare och risk-konsumenter bland männen Vanligare i de yngre åldersgrupperna Andelen med riskbruk enligt veckokonsumtion**är betydligt lägre (9%) Källa bild: Malmö högskola * Tre första frågorna i AUDIT berusningsdrickande * *Fler än 14 glas/v för män, fler än 9 glas/v för kvinnor.
Alkohol och tobak Källa bild: Malmö högskola Andelen med riskbruk är större bland ensamstående än bland icke-ensamstående Användande av tobak aktuell vecka ökar sannolikheten för psykisk ohälsa Inga statistiskt säkerställda samband mellan psykisk ohälsa och riskbruk av alkohol enligt AUDIT-C
Övriga droger 12 % har använt cannabis det senaste året Vanligare bland männen än bland kvinnorna Den högsta andelen studenter som använt cannabis under det senaste året finns i åldersgruppen 25-29 år Användande av illegal drog någon gång minskar sannolikheten att klara sina studier Bruk av tobak aktuell vecka och riskbruk av alkohol AUDIT-C ökar sannolikheten att ha använt någon form av illegal drog
Sexuell hälsa SEKTION 60 % avstod från att använda kondom/femidom vid senaste samlaget med en ny partner 23% har testat sig för sexuellt överförbara infektioner/sjukdomar det senaste året 35% har uppgett att de testat sig, dock inte det senaste året Källa bild: Malmö högskola
Förslag på utvecklingsområden Utveckla introduktionen för nya studenter Skapa fler mötesplatser och sociala aktiviteter Utökad föreläsningsverksamhet kring stress/studieteknik för nya studenter Utveckla informationen till studenter och personal kring stöd/service för studenterna Studiegrupper samt utökad fadders- och mentorsverksamhet
Förslag på utvecklingsområden Utveckla likabehandlingsarbetet Se över det förebyggande arbetet inom ANDTområdet Fortsatt arbete med sexuell hälsa Källa bild: Malmö högskola
Vad har hänt? Kommunikation av rapporten: Presentation och workshop i nätverksgrupperna i studiesociala frågor på fakulteterna Presentation för flera ledningsgrupper på fakulteterna samt i andra högskolesammanhang Presentation och workshop med studentkårerna Presentation av rapporten på studenthälsornas nationella träffar Medverkat i media; dagstidningar, SSR:s medlemstidning samt internt nyhetsbrev
Verksamhetsutveckling: Vad har hänt? Studenthälsans verksamhetsplanering, prioriterade områden och verksamhetsmål Bidrag till högskolans kvalitetsarbete i stortsammanlänka med andra pågående processer Högskolegemensam arbetsgrupp för likabehandling Studiegrupper, Mötesplatser, Sammanhang, en Meningsfull fritid, ANDT och Sexuell hälsa
Tack för att ni lyssnade!