Äldrenämnden kallas till sammanträde torsdag den 19 maj 2016, kl 18:30

Äldrenämnden Kallelse/föredragningslista 1 (1) 2016-05-09 Äldrenämnden kallas till sammanträde torsdag den 19 maj 2016, kl 18:30 Plats: Stadshuset, Lövsalen Förhinder anmäls till: Gunilla Andersson, gunilla.a.andersson@sundbyberg.se, 08-706 84 08 Rum förmöten: Ordförande/sekreterare: Maria Bohman Kreij/Gunilla Andersson Majoritet Skogen Opposition - Gärdet Föredragningslista 1. Sammanträdets öppnande 2. Fråga om kallelse till sammanträdet skett i behörig ordning 3. Upprop 4. Val av protokolljusterare och tid för justering Information 5. Förvaltningen informerar 6. Information från kontaktpolitiker 7. Rapport från politikers medverkan på kurser, konferens mm 8. Enskilt ärende Beslut 9. 10. Tertialrapport inkl helårsprognos per den 30 april 2016 Yttrande över Planeringsdirektiv och förutsättningar för budget 2017 med plan 2018-2019 11. Yttrande över remiss "Överenskommelse angående omhändertagande av avlidna" 12. Yttrande över remiss Sundbybergs stads regler för stöd till föreningslivet 13. Yttrande över motion "Gratis trygghetslarm" väckt av Gary Aelius (SD) 14. Yttrande över motion "Terapihundar till alla äldreboenden" väckt av Jarmo Kärävä (SD) Dnr ÄN 39/2016 ÄN 38/2016 ÄN-35/2016 ÄN-76/2016 ÄN-68/2016 ÄN-70/2016 15. Synpunkter och klagomål rapport januari-april 2016 ÄN-41/2016 16. Ej verkställda beslut socialtjänstlagen kvartal 1/2016 ÄN-40/2016 Senare utskick Anmälningsärenden 17. Delegationsbeslut lista bifogas samt protokoll från samverkan som delges via pärm på sammanträdet Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg Besöksadress: Östra madenvägen 4, Hallonbergen Telefon: 08-706 80 00 Organisationsnummer: 212000-0175 aldrenamnden@sundbyberg.se www.sundbyberg.se

Äldreförvaltningen Maria Andersson 2016-05-09 1 (12) Dnr ÄN-0038/2016 Äldrenämnden Yttrande från äldrenämnden över planeringdirektiv och förutsättningar för budget 2017 med plan 2018-2019 Beslutsunderlag Planeringsförutsättningar för Sundbybergs stads verksamhetsplan och budget 2017 med plan för 2018 och 2019 Kommunstyrelsens beslut på sammanträdet den 11 april 2016 Äldreförvaltningens skrivelse den 9 maj 2016 Sammanfattning Den ekonomiska ram som föreslås äldrenämnden i planeringsförutsättningarna för 2017 uppgår till 329,5 mnkr. Utöver detta tillkommer volymkompensation på 7,8 mnkr som kommunstyrelsen den 11 april 2016 beslutade att tilldela äldrenämnden. Detta innebär att för 2017 har nämnden ytterligare 9,9 mnkr (7,8+2,1) till ökade volymer (förutom de 0,7 mnkr som tilldelades nämnden i ramen för 2016). Sedan finns också ytterligare 2,1 mnkr i volymreserv som kan tillfalla nämnden efter tertial två 2017 om behov föreligger. Mot bakgrund av detta finns nu förutsättningar för nämnden att klara kostnaden för utförda hemtjänsttimmar inom ram. Detta förutsätter dock att antalet utförda hemtjänsttimmar ligger kvar på samma nivå som vid utgången av 2015 d.v.s. att ingen volymökning sker under 2016 och 2017. Nämnden vill uppmärksamma att andelen personer i åldersintervallet 65-79 år ökar kraftigt under planeringsperioden. Nämnden kan också konstatera en ökning av ärenden i detta åldersintervall, vilket kommer att påverka kostnaderna. Vid jämförelse av kostnadsläget för äldreomsorgen i Sundbyberg stad med Stockholms län framgår att Sundbyberg stad har låga kostnader för den verksamhet som bedrivs. För 2016 har staden avsatt medel till en central lönepott avsedd att användas till ökade lönekostnader utöver ramuppräkningen inom Kommunals avtalsområde. Lönerevision är i dagsläget inte avslutad varför någon summa inte kan presenteras. Den del av central pott som kommer att hänföras till äldrenämnden när avtalet är klart måste också läggas till budgetramen för 2017. Träffpunkt Hallonbergen har varit stängd sedan juni 2015 på grund av renovering och ombyggnation av lokalerna. Vid halvårsskiftet 2017 beräknas verksamheten kunna starta igen. De medel som funnits i ram för driften av träffpunkt Hallonbergen har, p g a nämndens ekonomiska läge under 2015 och 2016, inte reserverats. De kostnader som kommer att uppstå vid halvårsskiftet 2017, i och med öppnandet av träffpunkt Hallonbergen, innebär att verksamheten måste samordnas och effektiviseras. Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg Besöksadress: Östra Madenvägen 4, Hallonbergen Telefon: 08-706 80 00 Organisationsnummer: 212000-0175 aldrenamnden@sundbyberg.se www.sundbyberg.se

Äldreförvaltningen Maria Andersson 2016-05-09 2 (12) Dnr ÄN-0038/2016 Kommunfullmäktige har beslutat att lagen om valfrihetssystem (LOV) ska införas i hela äldreomsorgen, inklusive stadens särskilda boenden för äldre. I det fortsatta arbetet med införande av valfrihetssystem är frågan om nivå på ersättningsnivå komplicerad. I jämförelse med omkringliggande kommuner har Sundbyberg i dagsläget en låg snittersättning per dygn- och plats på äldreboende. En ökning av ersättningen med 100 kr per dygn- och plats jämfört med dagens genomsnittskostnad skulle innebära ökade kostnader för nämnden om cirka 13 mnkr/år. Äldrenämnden beslutade i oktober månad 2015 att äldreboendet i Ekbackens hus K, i avvaktan på införande av valfrihetssystem, skulle övergå i kommunal regi från den 1 april 2016. Budget 2016 för K-huset är lagd på samma nivå som den ersättning som tidigare entreprenör skulle ha fått om de fortsatt driva boendet. Tidigare entreprenör avstod från erbjuden förlängning av avtalet eftersom de ansåg att de inte kunde driva verksamheten med en budget i balans. Mot bakgrund av detta befarar nämnden svårigheter även för egen regi att klara verksamheten på den ersättning som tidigare entreprenör erhöll. Länets kommuner kommer under våren 2016 att teckna avtal med Stockholms läns landsting angående kostnad för bårhusförvaring av personer som avlidit på äldreboende. Detta, som under flera år varit oreglerat, kommer från halvårsskiftet 2016 att innebära en ökad kostnad för äldrenämnden om cirka 0,5 mnkr/år. De avtal som nämnden har med privata entreprenörer räknas varje år upp med OPI (omkostnadsprisindex). Nivå på innevarande års uppräkning bestäms i april och blir för 2016 2,6 %. Nämndens budget för 2016 har utgått från nivå 2015, vilket var 2,2 %. Ökningen med 0,4 procentenheter innebär en fördyring på helår med cirka 0,64 mnkr. Detta får också konsekvenser för budget 2017 eftersom uppräkningen 2017 utgår från ersättningsnivå 2016. Genom strukturerad redovisning, ordning och reda och mycket bra kontroll bidrar äldrenämnden till god ekonomisk hushållning i staden. Konkreta exempel på detta är att alla förslag till åtgärder som framkom i samband med revisioner av externa revisorer från PWC och E&Y är genomförda eller pågår. Ett ärende gällande avskaffande av förenklat bistånd kommer att behandlas i ÄN i april. Vidare kommer ett ärende gällande revidering av riktlinjer för bistånd att tas upp i ÄN i juni. Utifrån nämndens uppdrag och förvaltningens analyser kan i dagsläget följande utvecklingsområden identifieras; Teknikutveckling Attraktiv arbetsgivare - rekrytering på lång och kort sikt Fallpreventionsarbete i samarbete med Stockholms läns landsting (SLL) Omvärldsbevakning och marknadsföring

Äldreförvaltningen Maria Andersson 2016-05-09 3 (12) Dnr ÄN-0038/2016 Förslag till beslut 1. Äldrenämnden godkänner förvaltningens yttrande över planeringsförutsättningar för Sundbybergs stads verksamhetsplan och budget 2017 med plan för 2018 och 2019 2. Yttrandet justeras omedelbart och översändes till kommunstyrelsen Birgitta Fahlgren-Sylvén Förvaltningschef

Äldreförvaltningen Maria Andersson 2016-05-09 4 (12) Dnr ÄN-0038/2016 1. Inledning Planeringsförutsättningarna anger ekonomiska förutsättningar för stadens budget 2017 med plan för 2018-2019. Budgetantaganden utgår från stadens resursfördelningsmodell och antaganden kring befolkningsutvecklingen. De ekonomiska förutsättningarna redogör för det ekonomiska nuläget i Sundbybergs stad samt anger de finansiella förutsättningar som följer av den senaste samhällsekonomiska bedömningen och prognos för kommunens intäkter från skatter och statsbidrag. Planeringsförutsättningarna utgår från Sveriges Kommuner och Landstings senaste skatteunderlagsprognos samt antaganden om pris- och löneökningar och stadens anpassade befolkningsprognos. Hänsyn har även tagits till årsbokslut för 2015 samt budget och prognos för 2016. De ekonomiska planeringsförutsättningarna är ett underlag för den fortsatta beredningen av Sundbybergs stads verksamhetsplan och budget 2017 med plan för 2018-2019. Kommunfullmäktige fattar beslut om Sundbybergs stads verksamhetsplan och budget 2017 med plan för 2018-2019 i juni. Efter det ska nämnden senast den 30 november fastställa sin nämndspecifika verksamhetsplan och budget. 2. Ramfördelning enligt stadens resursfördelningsmodell 2.1 Ekonomiska budgetantaganden Staden har i planeringsförutsättningarna använt nedanstående antaganden vid uppräkning av kostnaderna. Antagande Budgetförutsättningar 2017 * 2016 beräknas investeringar för lokal med 1,5 % och övriga investeringar med 2,5 % internränta 2.2 Driftbudget (Procent %) Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Internränta* 1,5 /2,5 1,75 1,75 1,75 KPI, prognos enl SKL (26/2 2016) 0,90 2,00 3,40 3,50 KPIX, prognos enl SKL (26/2 2016) 1,00 1,70 2,10 1,90 Löneökningar, helårsbasis 2,66 2,66 2,66 2,66 Vägt index 2,42 2,52 2,47 PO-påslag 40,52 38,33 38,33 38,33 Generell effektivisering -1,50-1,90-1,90-1,90 Skattesats **18,88 18,90 18,90 18,90 Den ekonomiska ram som föreslås för äldrenämnden i planeringsförutsättningarna uppgår för 2017 till 329,5 mnkr. I ramen ingår kompensation för pris- och löneökningar samt för hyres- och kapitaltjänstkostnader. Kompensation för volymökningar ingår med 2,1 mnkr. Därutöver har ytterligare 2,1 mnkr avsatts till en volymreserv som ingår i stadens finansbudget. Volymavstämning kommer att ske

Äldreförvaltningen Maria Andersson 2016-05-09 5 (12) Dnr ÄN-0038/2016 efter juni ett och därefter fördelas volymreserven i samband med tertialrapporteringen för augusti. Föreslagen ram för 2017 har också reducerats med en generell besparing på 1,9 %, vilket motsvarar 5,5 mnkr för äldrenämnden. En särskild satsning på 0,1 mnkr har tillförts ramen, hänförbar till den lönesatsning som gjordes för vissa yrkesgrupper 2016. För 2016 har staden avsatt medel till en central lönepott avsedd att användas till ökade lönekostnader utöver ramuppräkningen inom Kommunals avtalsområde. Lönerevision är i dagsläget inte avslutad varför någon summa inte kan presenteras. Den del av central pott som kommer att hänföras till äldrenämnden när avtalet är klart måste också läggas till budgetramen för 2017. BUDGET 2017 Föregående års budgetram 323,5 Förändringar jämfört med 2015 Volymökning 2,1 Pris- och lönekompensation 6,7 Effektivisering Generell besparing -5,5 Kvalitet/satsningar (+/-) Lönesatsning 2016 med till 2017 0,1 Lokalbidrag, förändring 2,6 Nettoanslag 329,5 Förändring från 2016, tkr 6,0 Årlig förändring från 2016, % 1,9 Kommunstyrelsen beslutade den 11 april att tilldela ÄN ytterligare 7,8 mnkr i volymkompensation. Ramen för 2016 kommer att justeras med motsvarande belopp i samband med tertial ett. Summan ingår därför inte i tabellen ovan. Föreslagen ram innebär krav på kostnadsanpassningar i verksamheterna samt att kostnaden för utförda hemtjänsttimmar inte ökar. För få en balanserad budget för myndighetsenheten som beställare måste kostnaden för utförda hemtjänsttimmar tvärtom minska under 2017. Förvaltningen har i nuläget genomfört alla rekommenderade åtgärder som framkommit i de externa granskningarna av biståndsenheten. Hittills har inga större volymminskningar konstaterats.

Äldreförvaltningen Maria Andersson 2016-05-09 6 (12) Dnr ÄN-0038/2016 Befolkningsprognos Åldersklass Faktisk befolkning År 2015 2016 2017 2018 2019 0 år 776 803 862 941 1 035 1-5 år 3 318 3 403 3 552 3 737 4 053 6 år 519 598 625 662 669 7-12 år 2 742 2 878 3 087 3 319 3 572 13-15 år 1 079 1 151 1 244 1 329 1 443 16-18 år 984 1 025 1 119 1 229 1 343 19-24 år 3 352 3 461 3 732 3 973 4 436 25-44 år 17 098 18 063 19 462 21 102 23 241 45-64 år 10 312 10 654 11 208 11 753 12 476 65-79 år 4 482 4 674 4 887 5 099 5 393 80-89 år 1 094 1 082 1 089 1 108 1 165 90-w 354 341 338 347 325 Totalt 46 110 48 133 51 205 54 599 59 151 Analys befolkningsutveckling Av tabellen ovan kan utläsas att mellan 2015 till 2019 ökar antalet personer i åldersintervallet 65-90-w med 953 personer. Noteras bör att 911 personer (96 %) av dessa utgörs av åldersklassen 65-79 år. Av tabellen nedan framgår hur antalet ärenden fördelats mellan de olika ålderskategorierna från mars 2014 till mars 2016. I mars 2014 hänfördes 27 % av alla beslut till åldern 65-79 år och i mars 2016 har en ökning skett till 31 %. En ökning av antalet personer i denna åldersklass innebär sannolikt en ytterligare ökning av antalet ärenden i denna ålderskategori under 2017 och framåt. I övriga åldersintervall minskar antalet ärenden eller är oförändrat. Det är inte bara antalet personer i åldersintervallet 65-79 år som ökar mest utan också antalet ärenden inom detta åldersintervall. År Totalt antal ärenden varav 65-79 65-79 %-andel varav 80-89 80-89 %-andel varav 90-w 90-w %-andel 2014 1 050 279 27% 447 43% 324 31% 2015 1 167 337 29% 486 42% 344 29% 2016 1 112 341 31% 452 41% 319 29% Äldrenämnden har tidigare konstaterat att åldersgrupperna 65-79 år har ett stort behov av omvårdnadsinsatser. De utredningar som nämnden genomfört visar att ålderdomens sjukdomar tenderar att komma tidigare i denna målgrupp än vad som kan förväntas. Omsorgsinsatser är insatser av tyngre karaktär jämfört med serviceinsatser som innebär städ, tvätt, inköp och liknande. Personer som enligt

Äldreförvaltningen Maria Andersson 2016-05-09 7 (12) Dnr ÄN-0038/2016 socialtjänstlagen (SoL) har rätt till omvårdnadsinsatser är personer som har stora behov och behöver hjälp med exempelvis förflyttningar, hygien, måltidshjälp och ledsagning till läkare. Nämnden ser ingen minskning av omvårdnadsbehovet i denna grupp under kommande år. I sammanhanget är det också viktigt att konstatera att inga onödiga beslut fattas av myndighetsenheten. De beslut som fattas grundas på individuella behov, kraven i socialtjänstlagen och nämndens riktlinjer. 2.3 Konsekvensanalys av redan givna mål och uppdrag Kommunfullmäktige i Sundbyberg beslutade i december 2014 att lagen om valfrihetssystem (LOV) ska införas i hela äldreomsorgen, inklusive stadens särskilda boenden för äldre. Utifrån kommunfullmäktiges beslut har äldreförvaltningen arbetat med en plan för införande. En extern utredning har genomförts och presenterats under första kvartalet 2016. I det fortsatta arbetet med införande av valfrihetssystem är frågan om nivå på ersättningsnivå komplicerad. I jämförelse med omkringliggande kommuner har Sundbyberg i dagsläget en låg snittersättning per dygn- och plats på äldreboende. En ökning av ersättningen med 100 kr per plats jämfört med dagens genomsnittspris skulle innebära ökade kostnader på nästan 13 mnkr/år, vilket innebär stora skillnader i förhållande till dagens kostnader för äldreboende. Äldrenämnden beslutade i oktober månad 2015 att äldreboendet i Ekbackens hus K, i avvaktan på införande av valfrihetssystem, skulle övergå i kommunal regi från den 1 april 2016. Budget 2016 är lagd på samma nivå som den ersättning som tidigare entreprenör skulle ha fått om de fortsatt driva boendet. Tidigare entreprenör avstod från att erbjuden förlängning av avtalet eftersom de ansåg att de inte kunde driva verksamheten med en budget i balans. Tidigare entreprenör avstod från erbjuden förlängning av avtalet eftersom de ansåg att de inte kunde driva verksamheten med en budget i balans. Mot bakgrund av detta befarar nämnden svårigheter även för egen regi att klara verksamheten på den ersättning som tidigare entreprenör erhöll. En djupare analys kommer att presenteras under året. Arbetsmiljöverket har förelagt Sundbyberg stad ett vite på 3 mnkr om inte utflytt från Lötsjögården 4 skett innan 1/7 2017. Samma sak gäller Ekbackens hus F där ett vite på 2 tkr är förelagt. Tidsplanen för Lötsjögården är mycket snäv, men bedömningen i nuläget är att tidsplanen kommer att hålla. När det gäller Hus F är risken större att vitet kommer att utdömas till staden. Här handlar det om en flytt av ca 50 boenden till ett nytt boende i kvarteret Hejaren som ännu inte börjat byggas, vilket kan innebära att flytten blir fördröjd och att vitet till staden därmed faller ut. Äldrenämnden har gett förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten att inrätta en ny form av boende ett s.k. mellanboende. Detta arbeta har påbörjats och kommer att göras tillsammans med bl.a. exploateringsenheten, stadsmiljö- och servicenämnden samt med handslagsgruppen för äldre. 2.4 God ekonomisk hushållning Äldrenämndens bidrar på flera sätt till samordning och effektivisering av stadens verksamheter. Förvaltningen arbetar aktivt med stadens styrmodell och med att införliva förvaltningens ISO-certifierade ledningssystem med stadens styrmodell.

Äldreförvaltningen Maria Andersson 2016-05-09 8 (12) Dnr ÄN-0038/2016 Förvaltningen samarbetar med andra nämnder och framför allt med social- och arbetsmarknadsnämnden (SAN). Det handlar bl.a. om frågor kring hemtjänst, färdtjänst, anhörigstöd, dietist och LOV-utredare. För att säkerställa att verksamheterna bedrivs utifrån given ekonomisk ram, på ett resurseffektivt sätt samt med god kvalitet, hålls strukturerade uppföljningar varje månad inklusive analys. Förvaltningen har 12 utbildade internrevisorer (i enlighet med kvalitetsledningssystemet) som årligen granskar olika moment i verksamheterna. Utfallet av revisionerna dokumenteras och rapporteras och de brister som framkommer åtgärdas. En gång per år sker också en granskning av verksamheten av en extern revisor från Intertek, vilket är ett krav för att kunna behålla ledningssystemets ISO-certifiering. Som ett led i arbetet med kvalitetsledningssystemet finns på alla arbetsplatser utsedda kvalitetsombud som i sin tur ingår i olika kvalitetsråd. Här arbetar man med frågor kring kvalitet och med utveckling av detta, vilket i sin tur innebär att ett ständigt förbättringsarbete alltid pågår, vilket är helt i linje med syftet för ISO. Genom strukturerad redovisning, ordning och reda och mycket bra kontroll bidrar äldrenämnden till god ekonomisk hushållning i staden. Konkreta exempel på detta är att alla förslag till åtgärder som framkom i samband med revisioner av externa revisoren från PWC och E&Y är genomförda eller pågår. Ett ärende gällande avskaffande av förenklat bistånd kommer att behandlas i ÄN i april. Vidare kommer ett ärende gällande revidering av riktlinjer för bistånd att tas upp i ÄN i juni. En viktig del i samband med frågan om kostnadsanpassning är det ständiga arbetet som förvaltningen gör för att anpassa antalet äldreboendeplatser efter behov och efterfrågan. När olika tjänster blir vakanta görs en utredning om det redan finns någon i förvaltningen som är lämplig för tjänsten eller om det är möjligt att dela upp innehållet i en tjänst på andra medarbetare. 2.5 Förändring av taxor och avgifter 2017 En översyn av taxor och avgifter kommer att göras av förvaltningen och förslag till förändring kommer att tas upp i äldrenämnden i september. Vad effekten av detta blir är inte möjligt att beräkna i dagsläget. 2.6 Väsentliga händelser som påverkar nämndens verksamhet Den 1 april 2016 trädde en ny lag i kraft som skärper arbetsgivaransvaret för organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Förvaltningen arbetar med stadens HR-enhet med konsekvenserna av den nya lagstiftningen. Ekonomiska konsekvenser för äldrenämndens verksamheter är svåra att bedöma i nuläget. Träffpunkt Hallonbergen har varit stängd sedan juni 2015 på grund av renovering och ombyggnation av lokalerna. Vid halvårsskiftet 2017 beräknas verksamheten kunna starta igen. De medel som funnits i ram för driften av träffpunkt Hallonbergen har, p g a nämndens ekonomiska läge under 2015 och 2016, inte reserverats. De kostnader som kommer att uppstå vid halvårsskiftet 2017, i och med

Äldreförvaltningen Maria Andersson 2016-05-09 9 (12) Dnr ÄN-0038/2016 öppnandet av träffpunkt Hallonbergen, innebär att verksamheten måste samordnas och effektiviseras Den sociala dagverksamheten på Ekbacken kommer att avvecklas under 2016, vilket kommer att innebära minskade lokalkostnader samt omplacering av personal i samband med utveckling av Träffpunktsverksamheten. Länets kommuner kommer under våren 2016 att teckna avtal med Stockholms läns landsting angående kostnad för bårhusförvaring av personer som avlidit på äldreboende. Detta, som under flera år varit oreglerat, kommer från halvårsskiftet 2016 att innebära en ökad kostnad för äldrenämnden om cirka 0,5 mnkr/år. De avtal som nämnden har med privata entreprenörer räknas varje år upp med OPI (omkostnadsprisindex). Nivå på innevarande års uppräkning bestäms i april och blir för 2016 2,6 %. Nämndens budget för 2016 har utgått från nivå 2015, vilket var 2,2 %. Ökningen med 0,4 procentenheter innebär en fördyring på helår med cirka 0,64 mnkr. Detta får också konsekvenser för budget 2017 eftersom uppräkningen 2017 utgår från ersättningsnivå 2016. 2.7 Förändringar avseende volym- och kostnadsutveckling Äldreomsorgens kostnadsläge jämfört med Stockholms län Vid jämförelse av kostnadsläget för äldreomsorgen i Sundbyberg stad med Stockholms län framgår att Sundbyberg stad har låga kostnader för den verksamhet som bedrivs. Som exempel uppgick kostnaden för hemtjänst per brukare till 170 842 kr i Sundbyberg medan kostnaden i länet uppgick till 201 194 kr per brukare (2014). En jämförelse av kostnaden per brukare i särskilt boende visar att i Sundbyberg stad uppgick kostnaden till 800 557 kr och i länet till 807 376 kr (2014). Befolkningsprognosens ökning av personer i åldersklass 65-79 Mellan 2015 och 2019 ökar antalet personer i åldersintervallet 65-90-w med 953 personer enligt befolkningsprognosen. 911 personer (96 %) av dessa utgörs av personer i åldersklassen 65-79 år. En ökning av antalet personer i denna åldersklass innebär sannolikt en ytterligare ökning av antalet ärenden under 2017 och framåt. Äldrenämndens kostnader kommer därmed också att påverkas eftersom 31 % av nämndens samtliga ärenden i mars 2016 kan hänföras till ålderskategorin 65-79 år. Volymer hemtjänst Bokslut 2015 visar att kostnaden för lagbundna utförda hemtjänsttimmar översteg tilldelad ekonomisk ram för volymökningar med 13,3 mnkr. Redan i samband internbudgeten 2014 påtalade förvaltningen att kostnaden för utförda hemtjänsttimmar är lagbunden verksamhet och svår att påverka. Under 2014 och 2015 har myndighetsenheten bl. a skärpt uppföljning, ärendegranskning och fakturering, allt med syfte att hejda volymökningen. Förvaltningen har också under 2015 gjort en omorganisering av förvaltningen och skapat en myndighetsenhet med tydligt uppföljnings- och ekonomiskt beställaransvar. Åtgärderna har inte lyckats hejda volymökningen.

Äldreförvaltningen Maria Andersson 2016-05-09 10 (12) Dnr ÄN-0038/2016 Flera externa granskningar har genomförts under 2015 som rört ändamålsenligheten hos myndighetenheten, d.v.s. fattas rätt beslut utifrån lagstiftningen och nämndens riktlinjer. Ingen av dessa granskningar har visat något systematiskt fel i myndighetsenhetens arbete eller klara orsaker till volymökningen. Äldreförvaltningen genomförde också under våren 2015 en omfattande analys av ökade volymer av utförda hemtjänsttimmar (dnr ÄN-0109/2015). Mot bakgrund av ovanstående hemställde äldrenämnden i augusti 2015 till kommunfullmäktige om ekonomisk kompensation för volymökningen. I budgetram 2016 tilldelas nämnden kompensation för volymökningar med 0,7 mnkr. Utrymmet i äldrenämndens totala budgetram medgav att budgeten för utförda hemtjänsttimmar 2016 lades på samma nivå som 2015 (plus volymkompensation på 0,7 mnkr). Detta innebär att det redan från januari 2016 finns en ekonomisk obalans, d.v.s. även budget 2016 understiger föregående års utfall av kostnad för utförda timmar. Förvaltningen följer noga volymutvecklingen och fortsätter med vidtagna åtgärder. Hemtjänstinsatser är en lagbunden del av stadens kärnverksamhet och att erhålla hemtjänst är en rättighet när besluten följer lagar och riktlinjer. I april 2016 har beslutats att tillföra ÄN 7,8 mnkr i volymkompensation. Den ekonomiska ram som föreslås äldrenämnden i planeringsförutsättningarna för 2017 uppgår till 329,5 mnkr. Utöver detta tillkommer volymkompensation på 7,8 mnkr som kommunstyrelsen den 11 april 2016 beslutade att tilldela äldrenämnden. Detta innebär att för 2017 har nämnden ytterligare 9,9 mnkr (7,8+2,1) till ökade volymer (förutom de 0,7 mnkr som tilldelades nämnden i ramen för 2016). Sedan finns också ytterligare 2,1 mnkr i volymreserv som kan tillfalla nämnden efter tertial ett 2017 om behov föreligger. Mot bakgrund av ovanstående finns nu förutsättningar för nämnden att klara volymen av utförda hemtjänsttimmar inom ram. Detta förutsätter att antalet utförda hemtjänsttimmar ligger kvar på samma nivå som vid utgången av 2015 d.v.s. att ingen volymökning sker under 2016 och 2017. Efter mars 2016 såg nivån relativt stabil ut, men det är för tidigt på året för att kunna göra en säker helårsprognos. Volymer externa platser Köp av externa äldreboende platser har legat på en relativt konstant nivå kring 11-12 platser. Behov av externa platser kan svänga fort och köp av alla nya externa platser beslutas därför från 2013 av nämndens individutskott. De ärenden som hanteras av individutskottet har föregåtts av individuella utredningar och ibland lagprövningar. Övertagandet av Ekbackens hus K Äldrenämnden beslutade i oktober månad 2015 att äldreboendet i Ekbackens hus K, i avvaktan på införande av valfrihetssystem, skulle övergå i kommunal regi från den 1 april 2016. Budget 2016 är lagd på samma nivå som den ersättning som tidigare entreprenör skulle ha fått om de fortsatt driva boendet. Tidigare entreprenör avstod från att erbjuden förlängning av avtalet eftersom de ansåg att de inte kunde driva verksamheten med en budget i balans. Mot bakgrund av detta befarar nämnden

Äldreförvaltningen Maria Andersson 2016-05-09 11 (12) Dnr ÄN-0038/2016 svårigheter även för egen regi att klara verksamheten på den ersättning som tidigare entreprenör erhöll. En djupare analys kommer att presenteras under året. Införandet av LOV i hela äldreomsorgen Kommunfullmäktige i Sundbyberg beslutade i december 2014 att lagen om valfrihetssystem (LOV) ska införas i hela äldreomsorgen, inklusive stadens särskilda boenden för äldre. Utifrån kommunfullmäktiges beslut har äldreförvaltningen arbetat med en plan för införande. En extern utredning har genomförts och presenterats under första kvartalet 2016. I det fortsatta arbetet med införande av valfrihetssystem är frågan om nivå på ersättningsnivå komplicerad. I jämförelse med omkringliggande kommuner har Sundbyberg i dagsläget en låg snittersättning per dygn- och plats på äldreboende. En ökning av ersättningen med 100 kr per dygnoch plats jämfört med dagens genomsnittspris skulle innebära ökade kostnader för nämnden på nästan 13 mnkr/år, vilket innebär stora skillnader i förhållande till dagens kostnader för äldreboende. 3. Utvecklingsområden Utifrån nämndens uppdrag och förvaltningens analyser kan i dagsläget följande utvecklingsområden identifieras. Teknikutveckling förvaltningen har tillsatt en arbetsgrupp som ska utreda olika möjligheter att utveckla och förbättra verksamheten med stöd av ny teknik. Arbete kommer att ske utifrån ett helhetsperspektiv för staden. Attraktiv arbetsgivare - rekrytering på lång och kort sikt tillsammans med stadens HRenhet kommer arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare att fortsätta. Detta är nödvändigt med tanke på kommande pensionsavgångar och nuvarande svårigheter att rekrytera socionomer och legitimerad personal. Fallpreventionsarbete med Stockholms läns landsting (SLL) olika undersökningar har visat att Sundbyberg har en hög frekvens av fallolyckor i ordinärt boende. Ett arbete kommer att inledas i samverkan med lokala landstingsföreträdare för att minska riskerna för fallskador. Omvärldsbevakning och marknadsföring förvaltningen kommer fortsätta bevaka, lära och inspireras av andra kommuners arbete. Det finns också ett stort värde att skapa relevanta jämförelser med andra med syfte att leverera bra beslutsunderlag till nämnden. Förvaltningen har under de senaste åren tagit emot flera studiebesök som bl.a. visat intresse av ledning, styrning, uppföljning och det ständiga förbättringsarbete som pågår i verksamheterna. Under kommande år behöver förvaltningen utveckla sätten att tala om och marknadsföra det goda arbete som utförs i verksamheten. Detta behöver ske både inom och utanför staden. 4. Investeringsbudget Ramen 2017 för investeringsmedel uppgår till 6,5 mnkr. Då ombyggnationen för kvarteret Kartan försenats måste investeringsbudgeten för Lötsjögården och Träffpunkt Hallonbergen på sammanlagt 8,0 mnkr överföras från 2016 till 2017. Därutöver behöver investeringsbudgeten för kvarteret Kartan kompletteras med investering i storkök på 0,8 mnkr och hemtjänstlokalerna med 0,5 mnkr. Härefter uppgår investeringsbudget 2017 sammanlagt till 15,8 mnkr. I nuläget föreligger

Äldreförvaltningen Maria Andersson 2016-05-09 12 (12) Dnr ÄN-0038/2016 osäkerheter kring kvarteret Bävern. Sannolikt kommer investeringsbehoven för Bävern inte att uppstå under 2017 utan kommer att senareläggas. Avser nämnd: Äldrenämnden (Mnkr) Projektnummetid Avskrivnings- Planerad Planerat Upparbetad slutavsrkriv- investering Budget Prognos Budget Plan Plan Totalt Beräknad driftskostnad Typ av investering Investerings-projekt driftsstart ningsår s-kostnad 2016 T1 2016 2017 2018 2019 planperioden /år M maskiner och inventarier Inventarier 99902 10 år löpande 1,5 1,5 1,5 1,5 4,5 0,18 M maskiner och inventarier Lötsjögården kv Kartan 99903 10 år 2017-06-15 2027-06-15 6,5 6,5 6,5 0,83 M maskiner och inventarier Träffpunkt kv Kartan 99908 10 år 2017-08-30 2027-08-30 1,6 1,5 1,5 0,16 M maskiner och inventarier Hemtj Lötsjöv kv Kartan ny 10 år 2017-08-30 2027-08-30 0,5 0,5 0,02 M maskiner och inventarier Storkök kv Kartan ny 10 år 2017-08-30 2027-08-30 0,8 0,8 0,03 M maskiner och inventarier Nytt verksamhetsssystem 99910 10 år 2016-01-01 2026-01-01 2,1 0 0,24 M maskiner och inventarier Förstudie småskaliga äldreboenden 99909 10 år 2017-01-01 2027-01-01 0,1 0,01 M maskiner och inventarier Träffpunkt Allén 90327 20 år 2017-01-01 2037-01-01 0,6 0,04 N Ny verksamhet Nytt äldreboende kv Bävern 999xx-4 10 år 2017-01-01 2027-01-01 5,0 5,0 0,59 12,4 0,0 15,8 1,5 1,5 18,8 2,1

Planeringsförutsättningar 2017 med plan 2018-2019 Planeringsförutsättningar för Sundbybergs stads verksamhetsplan och budget 2017 med plan för 2018 och 2019 1

Planeringsförutsättningar 2017 med plan 2018-2019 Innehå ll 1 Inledning 3 1.1 Innehåll och disposition... 3 1.2 Tidplan... 3 1.3 Stadens principer för ekonomistyrning... 3 1.4 Balanskrav och god ekonomisk hushållning... 4 1.5 Stadens resursfördelningsmodell... 5 2 Finansiella förutsättningar 6 2.1 Ekonomisk analys, nuläges- och omvärldsbevakning... 6 2.1.1 Aviserade förändringar i den kommunala utjämningsmodellen... 7 3 Stadens finansiella förutsättningar 7 3.1 Det ekonomiska läget i Sundbybergs stad... 7 3.2 Demografi... 7 3.2.1 Socioekonomiska variabler... 9 3.3 Historiskt utfall och stadens finansiella nyckeltal... 10 3.4 Kostnadsnyckeltal... 11 3.5 Långsiktiga mål... 11 4 Ekonomiskt utgångsläge 13 4.1 Ekonomiska budgetantaganden... 13 4.2 Resultaträkning... 13 4.2.1 Resultatenheter... 15 4.2.2 Reserver... 15 4.3 Ramfördelning enligt stadens resursfördelningsmodell... 15 4.4 Investeringsbudget... 16 4.5 God ekonomisk hushållning... 18 4.5.1 Finansiella mål... 18 4.5.2 Kritiska kvalitetsfaktorer... 19 5 Balansräkning Tillgångar och skulder 20 6 Bilaga: Socioekonomiska tal Jämförelse med Stockholms län 22 7 Bilaga Kostnadsnyckeltal Jämförelse med Stockholms län 27 2

Planeringsförutsättningar 2017 med plan 2018-2019 1 Inledning 1.1 Innehåll och disposition Planeringsförutsättningarna anger ekonomiska förutsättningar för stadens budget 2017 med plan för 2018-2019. Budgetantaganden utgår från stadens resursfördelningsmodell och antaganden kring befolkningsutvecklingen. De ekonomiska förutsättningarna redogör för det ekonomiska nuläget i Sundbybergs stad samt anger de finansiella förutsättningar som följer av den senaste samhällsekonomiska bedömningen och prognos för kommunens intäkter från skatter och statsbidrag. Planeringsförutsättningarna utgår från Sveriges Kommuner och Landstings senaste skatteunderlagsprognos samt antaganden om pris- och löneökningar och stadens anpassade befolkningsprognos. Hänsyn har även tagits till årsbokslut för 2015 samt budget och prognos för 2016. De ekonomiska planeringsförutsättningarna är ett underlag för den fortsatta beredningen av Sundbybergs stads verksamhetsplan och budget 2017 med plan för 2018-2019. Kommunfullmäktige fattar beslut om Sundbybergs stads verksamhetsplan och budget 2017 med plan för 2018-2019 i juni. Efter det ska nämnderna senast den 31 oktober fastställa sina nämndspecifika budgetar. 1.2 Tidplan Tidplan för årets arbete med verksamhetsplan och budget följer årshjulet enligt Ekonomistyrningsprinciper för Sundbybergs stad. Stadens nämnder ska yttra sig före 20 maj inför framtagande av kommunfullmäktiges budget i juni. Datum och tid Ärende/aktivitet samt inlämning till stadsledningskontoret 20 maj Nämnderna yttrar sig över planeringsförutsättningarna 7 juni 20 juni Kommunstyrelsen beslutar om förslag till Sundbybergs stads verksamhetsplan och budget 2017 med plan för 2018-2019 Kommunfullmäktige beslutar om Sundbybergs stads verksamhetsplan och budget 2017 med plan för 2018-2019 1.3 Stadens principer för ekonomistyrning Av kommunallagen framgår att kommunfullmäktige ska fatta beslut om budget senast under november månad samt att kommunstyrelsen ska hantera förslag till budget före oktober månads utgång. Fullmäktige ska också fastställa skattesatsen före november månads utgång. Kommunallagen anger också krav på att kommunen och dess nämnder ska ha en balanserad budget och att arbeta efter god ekonomisk hushållning, vilket betyder att resultatet ska vara positivt över en längre period. Årshjulet 1 beskriver alla delar i framtagandet av budget 2017. Sveriges Kommuner och Landstings skatteunderlagsprognos (SKUP) presenteras vid 5 tillfällen under året, dessa är också inlagda i årshjulet. Regeringens budgetproposition presenteras den 13 april 2016. 1 Principer för ekonomistyrning och investeringsprocess i Sundbybergs stad, KS-0599/2015 3

Planeringsförutsättningar 2017 med plan 2018-2019 I årshjulet nedan beskrivs stadens budgetprocess samt tillkommande information avseende skatteunderlagsprognosen att ta hänsyn till i framtagande av budget 2017 med plan för 2018-2019. 21/12 SKUP OMVÄRLDSANALYS KS OCH KF EV. REVIDERING AV BUDGET BESLUT OM SKATTESATS BESLUT OM TAXOR OCH AVGIFTER SKUP 5/10 SKUP NÄMNDERNA BESLUTAR OM VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET INKL. TAXOR OCH AVGIFTER 28/4 SKUP KS BELUT OM EKONOMISKA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 15/8 SKUP ANALYS AV NÄMNDERNAS YTTRANDE KS OCH KF FASTSTÄLLER MÅL OCH BUDGET BESLUT OM SKATTESATS 1.4 Balanskrav och god ekonomisk hushållning Enligt balanskravet ska kommunerna fatta beslut om budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. Det kommunala balanskravet är ett minimikrav. Utöver balanskravet ska kommunerna även fastställa mål för en god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning innebär att verksamheten är ändamålsenlig, har god kvalitet och är kostnadseffektiv. Sundbybergs stad har angett fyra finansiella mål 2 : Resultatet ska motsvara 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag för att staden ska klara att kunna växa men även för att möta snabba förändringar över en konjunkturcykel. Stadens soliditet ska överstiga 50 procent och inte avta fler än två år i rad. Stadens genomsnittliga självfinansieringsgrad ska över en 5-års period uppgå till minst 65 % av investeringsverksamheten. 2 2 Principer för ekonomistyrning och investeringsprocess i Sundbybergs stad, KS-0599/2015 4

Planeringsförutsättningar 2017 med plan 2018-2019 Stadens tillgängliga likvida medel ska inte avvika från beloppet som motsvarar en månads utbetalning av de löpande utgifterna. God ekonomisk hushållning innebär också att verksamheterna ska ha mål och riktlinjer som är av betydelse för hushållning av stadens resurser. 1.5 Stadens resursfördelningsmodell Enligt stadens resursfördelningsmodell får nämnderna en rambudget i form av kommunbidrag för att bedriva sin verksamhet för kommande planperiod. Rambudgeten utgår från föregående års budgetram. Kostnaderna räknas upp för pris- och lön, internränta och personalomkostnadspålägg enligt SKLs rekommendationer. Därutöver korrigeras ramen för nämndernas ökade kostnader för lokaler och kapitaltjänst. Rambudgeten är en nettobudget, vilket innebär att kostnader som inte täcks av ramen måste finansieras med andra intäkter. Skatteunderlagsprognos Regeringens vårproposition Beräknad exploateringsintäkt Justerad skatteunderlagsprognos utifrån befolkningsprognos Basnivå intäkter Resultat Budget föregående år Tillkommande/avgående verksamhet Kostnadsnivån räknas upp Nämnder vars verksamhet direkt påverkas av befolkningsförändring tilldelas en uppräknad rambudget genom en modell med ersättning för volymförrändringar. Fördelningen av ramen utgår ifrån befolkningsförändringen kombinerat med kostnadsdrivande indikatorer. Modellen innehåller också antaganden om hur stor andel av nämndernas förändrade hyreskostnader och kapitaltjänstkostnader som ska kompensera för. Enligt de antagande som styr resursfördelningsmodellen innebär det 100 procent kompensation för ökade hyresoch kapitaltjänstkostnader. Utöver dessa parametrar finns möjlighet till politiska prioriteringar inom förändring av styckkostnad utöver budget, omfattning av nämndens uppdrag, kvalitet och satsningar. 5

Planeringsförutsättningar 2017 med plan 2018-2019 2 Finansiella förutsättningar Vi lever i en global värld där det de senaste åren har hänt mycket som påverkar Sverige och Sundbybergs stad. Till exempel kan nämnas flyktingströmmarna under hösten 2015 och det extremt låga ränteläget i Europa. Händelser i vår omvärld gör det mycket svårt att prognositera befolkningsutvecklingen och kostnadsläget kommandet år. Ekonomistyrningsverket, ESV, Sveriges kommuner och landsting, SKL, samt regeringen spår bättre tider för Sverige. De tror på högre inflation och Sverige beräknas få bättre BNP närmaste åren. 2.1 Ekonomisk analys, nuläges- och omvärldsbevakning 3 Mot bakgrund av osäkerheten i skatteunderlagsprognosen för 2017 och att kostnadsutvecklingen är svårbedömd innevarande och kommande år är rekommendationen till kommunerna att man bör reservera en marginal i budgeten för 2017 för oförutsedda händelser. Hushållens konsumtionsutgifter och exporten väntas under 2016 växa i samma takt som under 2015. SKL skriver att det mest anmärkningsvärda för 2016 är den offentliga konsumtionens mycket starka tillväxt. Den snabba tillväxten innebär att Sverige går från lågkonjunktur till högkonjunktur, vilket bidrar till att arbetslösheten beräknas sjunka ner mot 6,5 procent under året. Sverige prognostiseras ha fem gånger så stor befolkningstillväxt de närmaste åren jämfört med åren 1980-2015, då befolkningstillväxten har varit 0,4 procent. SKL prognostiserar en högre skatteunderlagstillväxt än regeringen och Ekonomistyrningsverket, som av SKL bedöms ha gjort försiktiga prognoser. Diagram: Skatteunderlagstillväxt för Sveriges kommuner och bidrag från viss komponenter (procent respektive procentenheter) 7 6 5 4 3 2 1 0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Sysselsättning, timmar Övrigt Timlön Exkl. regeleffekter 3 Sveriges Kommuner och Landsting cirkulär 16:07 6

Planeringsförutsättningar 2017 med plan 2018-2019 Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2015 2016 2017 2018 2019 BNP* 3,6 3,8 3,3 2,4 1,6 Sysselsättning, timmar* 1,0 2,0 2,1 1,2 0,3 Relativ arbetslöshet, nivå 7,4 6,9 6,5 6,5 6,7 Timlön, nationalräkenskaperna 3,2 3,2 3,4 3,6 3,7 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,2 3,4 3,6 3,7 Konsumentpris, KPIX 0,4 1,0 1,7 2,1 1,9 Konsumentpris, KPI 0,0 0,9 2,0 3,4 3,5 Realt skatteunderlag 2,2 2,8 2,4 1,5 1,1 Befolkning 1,1 1,5 1,9 2,2 2,3 *Kalenderkorrigerad utveckling. 2.1.1 Aviserade förändringar i den kommunala utjämningsmodellen I och med den höga befolkningstillväxten kan fler kommuner komma i fråga för så kallad eftersläpningseffekt. Modellen bygger på kommunernas befolkningstillväxt, om fler växer innebär det att mer ersättning utgår för denna post. 3 Stadens finansiella förutsättningar 3.1 Det ekonomiska läget i Sundbybergs stad Staden tog under 2015 fram en ekonomisk långtidsplan som sträcker sig till och med 2030. Av prognosen framgår att befolkningstillväxten kommer vara fortsatt kraftig. I kostnadsutjämningssystemet betraktas Sundbybergs stad som en strukturellt gynnsam kommun. Sundbybergs stad har således gynnsamma strukturella förutsättningar för att bedriva kommunal service. Trots gynnsamma förhållanden så kostar det att växa. Planeringsförutsättningarna utgår från att staden fortsätter att arbeta med åtgärder som leder till ökade intäkter och minskade kostnader. Frågan hur stadens tillväxt ska finansieras är beroende av strategiska beslut rörande självfinansieringsgraden på investeringar, soliditet, upplåningsbehov med mera. Vidare gäller det att hitta balansen mellan kommunal konsumtion och finansiering, som bland annat berör verksamhetsrelaterade intäkter, fördelning av kommunbidraget mellan verksamheterna, effektivisering och besparingar. 3.2 Demografi År 2015 hade Sundbybergs stad 46 110 invånare och var på plats nr 50 av Sveriges 290 kommuner sett till befolkningsstorlek. Sundbyberg stad växte under 2015 med drygt 2000 personer och kom på andra plats som Sveriges näst mest växande kommun. Sundbybergs befolkning har ökat varje år sedan 2004, tillväxten har varierat kraftigt mellan åren. I genomsnitt har staden haft en befolkningstillväxt kring 4,5 procent att jämföra med 1 procent i riket. Som tidigare har nämnts så betraktas Sundbybergs stad som en strukturellt gynnsam kommun i kostnadsutjämningssystemet, bl.a. mot bakgrund av att staden har en ung befolkning. Andel invånare över 65 år är lägst i landet med 12,6 procent jämfört med rikets vägda medel på 23,2 procent 2015. Andra faktorer som påverkar staden gynnsamt är försörjningskvot, andel förvärvsarbetande, utbildningsnivå och medianinkomst. Även andra socioekonomiska mått tas med i kostnadsutjämningssystemet där Sundbyberg stad ligger väl till inom många områden. I bilagan Socioekonomiska tal Jämförelse med Stockholms län, visar på olika socioekonomiska mått jämfört med länet. 7

Planeringsförutsättningar 2017 med plan 2018-2019 Tabell. Befolkningsprognos per 18 mars 2016 Åldersklass Faktisk befolkning År 2015 2016 2017 2018 2019 0 år 776 803 862 913 987 1-5 år 3 318 3 403 3 552 3 766 4 071 6 år 519 598 625 662 716 7-12 år 2 742 2 879 3 088 3 273 3 538 13-15 år 1 079 1 151 1 244 1 319 1 426 16-18 år 984 1 025 1 120 1 187 1 283 19-24 år 3 352 3 460 3 732 3 956 4 277 25-44 år 17 098 18 064 19 461 20 629 22 300 45-64 år 10 312 10 656 11 207 11 880 12 842 65-79 år 4 482 4 673 4 887 5 180 5 599 80-89 år 1 094 1 081 1 088 1 153 1 247 90-w 354 340 339 359 388 Totalt 46 110 48 133 51 204 54 277 58 674 Diagram: Befolkningstillväxt per åldersgrupp och totalt för Sundbyberg stad 150 140 Index år 2014 = 100 130 120 110 100 90 80 2 014 2015 2 016 2 017 2 018 2 019 1-5 6-15 16-19 65-79 80-89 90- Totalt I ovan diagram visas befolkningsförändring till och med 2015 samt prognos för åren 2016-2019 med år 2014 som basår. 8

Planeringsförutsättningar 2017 med plan 2018-2019 Diagram: Befolkningsprognos år 2016-2019 med faktiskt utfall år 2009-2015 antal invånare 70,000 Antal invånare med prognos år 2016-2019 60,000 50,000 40,000 30,000 20,000 10,000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall PrognosPrognosPrognosPrognos Stadens tillväxt är beroende av nyproduktion av bostäder. Prognossäkerheten för bostadsbyggande är avhängigt av ett antal faktorer bl.a. när i tid bostadsbyggnadsprojekten färdigställs som ytterst är beroende av marknaden. Bostadsbyggnadsprognosen ligger till grund för stadens befolkningsprognos. Staden har arbetat med olika antaganden för befolkningstillväxten i samband med framtagandet av planeringsförutsättningarna. Beräkningen av tillväxten i underlaget utgår från försiktighetsprincipen mot bakgrund av tidigare prognoser har varit för högt satta. Detta innebär att skatteintäkterna är beräknade utifrån en miniminivå. Försiktighetsprincipen har tillämpats på totalnivå. Det är värt att i detta sammanhang notera att befolkningsprognosen fångar befolkningsförändringar som framgår av offentlig statistik, vilket innebär att exempelvis, papperslösa och asylsökande inte finns med i underlaget. Eftersläpning i den offentliga statistiken är också ett problem, och mer kännbart i tillväxtregionerna. 3.2.1 Socioekonomiska variabler Utifrån social och ekonomisk hållbarhet ligger Sundbyberg stad förhållandevis väl till utifrån flera områden vid en jämförelse med riket men på en lägre nivå i jämförelse med länet. Andelen förvärvsarbetande har ökat och ligger 2014 på en nivå motsvarande riket och i stort sett i nivå med länet. Mediannettoinkomsten ligger vid en jämförelse med riket på en hög nivå men i jämförelse med Stockholms län på en lägre nivå. Inkomstnivån skiljer sig mellan de olika stadsdelarna i Sundbyberg stad och kan mätas som andel personer som har en sammanräknad förvärvsinkomst över 480 000 kr. I den stadsdelen med störst andel har 37,8 procent män och 19 procent kvinnor en förvärvsinkomst över 480 000 kr. I den stadsdelen med lägst andel så är motsvarande siffror 2,9 procent för männen och 0,9 procent för kvinnorna. Andelen öppet arbetslösa i Sundbyberg stad har minskat mellan åren från 6,7 procent 2014 till 5,9 procent 2015 men ligger på en högre nivå vid en jämförelse med Stockholms län (4,5 procent). I jämförelse med riket ligger Sundbyberg på en lägre nivå (riket 2015, 6,6 procent). Andelen av hushållen med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i 10-12 månader under 9

Planeringsförutsättningar 2017 med plan 2018-2019 året ligger i stort sett på samma nivå mellan åren 2013 och 2014 (2014, 33,6 procent). Motsvarande andel i Stockholms län var 32,4 procent 2014. Andelen barn i ekonomiskt utsatta familjer är i stort sett på samma nivå i Sundbyberg 2013 och 2014. År 2014 levde 11 procent av Sundbybergs innevånare i åldern mellan 0-19 år i ekonomiskt utsatta familjer vilket motsvarar 1 031 barn. Antalet barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer har däremot ökat med cirka 30 barn och unga. Utbildningsnivån skiljer sig mellan de olika stadsdelarna. I den stadsdel som har högst utbildningsnivå har 42,1 procent en 3-årig eftergymnasial utbildning och den stadsdelen med lägst utbildningsnivå endast 9,4 procent. Sett till andel personer med eftergymnasial utbildning 2014 så är andelen med utbildning högre för både män och kvinnor än andelen i Stockholms län. Den återstående medellivslängden vid födseln har ökat för både män och kvinnor i Sundbyberg år 2015. Männens medellivslängd ligger något under riket medan däremot kvinnornas ligger nästan i nivå med riket. 76 procent av invånarna skattar att deras hälsotillstånd är bra eller mycket bra vilket är i nivå med Stockholms län och vid en jämförelse med riket ligger Sundbyberg bland de 25 procent av kommunerna i riket som har den högsta andelen. Avsaknaden av tillit till andra har ökat mellan åren, 2010 svarade 29 procent att de saknade tillit till andra, 2014 var andelen 36 procent. Antalet anmälda våldsbrott per hundra tusen invånare har minskat mellan åren 2013 och 2014, från 1384 stycken till 1268 stycken. Antalet anmälda våldsbrott per hundra tusen invånare är högre i Sundbybergs stad i jämförelse med riket (2014, 854 stycken) och länet (2014, 969 stycken) 3.3 Historiskt utfall och stadens finansiella nyckeltal Staden hade 2015 ett positivt resultat, inklusive jämförelsestörande poster i form av exploateringsintäkter. Det är i huvudsak exploateringsintäkter som bidrar till stadens positiva resultat och soliditet. Soliditeten i Sundbybergs stad uppgick 2015 till 63,3 procent. Motsvarande vägda medeltal i riket var 47,7 procent. Sedan år 2011 har soliditeten minskat i Sundbyberg med 15,1 procentenheter från 78,4 till 63,3 procent. Att soliditeten minskar innebär att en mindre andel av tillgångarna finansieras med stadens egna kapital. Staden kan fortfarande anses ha en god soliditet. Årets resultat 2011-2015 (mnkr) 2011 2012 2013 2014 2015 Årets resultat; före extraordinära poster 167,4-4,4 30,6 1,6 134,9 Årets resultat; exkl. jämförelsestörande poster 52,5-6,6-21,5-33,8-61,4 Soliditeten är ett mått på långsiktig betalningsförmåga och stadens soliditet är och har historiskt varit mycket bra jämfört med andra kommuner i Sverige. Stadens soliditet 2011-2015 (mnkr) 2011 2012 2013 2014 2015 Soliditet I (%) 78,4 74,4 67,5 64,0 63,3 (eget kapital/tillgångar) 10

Planeringsförutsättningar 2017 med plan 2018-2019 3.4 Kostnadsnyckeltal Ett sätt analysera sin verksamhet är att jämföra och följa utvecklingen av kostnaderna inom olika verksamheter. Det finns nationell sammanställd statistik att ta del av. Den bygger på den information som kommunerna själva rapporterar in genom kommunernas räkenskapssammandrag, RS-redovisningen. Rapporteringen till RS sker årligen under mars och sammanställs och presenteras först i slutet av året, varför nyckeltal och kostnadsutvecklingen är ca 1 år gamla när de publiceras. Men nyckeltalen är ändå viktiga att följa och ger indikationer åt vilket håll kostnadsutvecklingen inom ett verksamhetsområde går. Tabellen nedan redovisar stadens nettokostnader. Ett urval av kostnadsnyckeltal finns som bilaga till planeringsförutsättningarna. Nyckeltalen visar Sundbybergs stad i jämförelse med länet. Under 2016 kommer staden ta fram lämpliga jämförelsegrupper för respektive verksamhetsområde. Nettokostnader 2012 2013 2014 Nettokostnad kommunens verksamhet totalt, kr/inv Sundbyberg 40 328 40 584 41 573 Stockholms län (ovägt medel) 43 730 44 303 45 355 Nettokostnad som andel av skatt & generella statsbidrag kommun, (%) Sundbyberg 102 99 103 Stockholms län (ovägt medel) 97 96 97 Verksamhetens nettokostnader kommunkoncern, kr/inv Sundbyberg -31 456-30 906-36 934 Stockholms län (ovägt medel) -40 582-41 658-42 396 3.5 Långsiktiga mål Stadens befolkningstillväxt kräver investeringar i infrastruktur, verksamhetsanpassade lokaler etc. Diagramet nedan redovisar för stadens beräkning av utvecklingen av kostnader av befintliga investeringar i procent, det vill säga avskrivningskostnader och räntekostnader. Den genomsnittliga avskrivningstiden för staden är 30 år. För att få en bild av hur investeringsvolymen påverkar stadens driftkostnader har framskrivningen skett till 2026. Den stora förändringen år 2012 beror på att internräntan sjönk kraftigt år 2013. Noterbart är även att utvecklingen av investeringskostnader hos de verksamhetsdrivande nämnderna endast är beräknade på nuvarande befintliga investeringar till nuvarande relativt låga räntenivå. Tillkommande investeringar som är planerade att genomföras under 2017-2019 finns inte med i diagrammet nedan. 11

Planeringsförutsättningar 2017 med plan 2018-2019 Diagram: Utfall och prognos över investeringar och kapitaltjänstkostnader 12.00% 10.00% 8.00% 6.00% 4.00% Nuvarande investeringstakt - Varav internränta - Varav avskrivningar 2.00% 0.00% 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Den ökade investeringsnivån innebär att en mindre andel av investeringarna kan finansieras av de minskande avskrivningskostnaderna. Förutom avskrivningar används årets resultat för att finansiera investeringar. Kapitaltjänstkostnadernas andel av stadens nettoomsättning uppgick vid utgången av 2015 till 7,8 procent. Vid en framskrivning av kapitaltjänstkostnaderna kommer kapitalkostnadernas andel av nettoomsättningen att uppgå till 8,8 procent år 2020 och 9,9 procent år 2025, om inga förändringar sker i hur staden planerar och genomför sina investeringar. En avvägning har gjorts i samband med framtagandet av planeringsförutsättningarna för att komma fram till vilken investeringsvolym som staden kan ha för att klara både att värdesäkra befintliga anläggningar och möta framtida expansionsbehov. Vidare har en bedömning skett hur investeringsvolymen ska finansieras, genom egenfinansiering (dvs. resultatöverskott) eller genom lånefinansiering. 12

Planeringsförutsättningar 2017 med plan 2018-2019 4 Ekonomiskt utgångsläge 4.1 Ekonomiska budgetantaganden Staden har i dessa planeringsförutsättningar använt nedanstående antaganden vid uppräkning av kostnaderna. Antaganden (%) Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Internränta* 1,5 /2,5 1,75 1,75 1,75 KPI, prognos enl. SKL (26/2 2016) 0,90 2,00 3,40 3,50 KPIX, prognos enl. SKL (26/2 2016) 1,00 1,70 2,10 1,90 Löneökningar, helårsbasis 2,66 2,66 2,66 2,66 Vägt index 2,42 2,52 2,47 PO-påslag 40,52 38,33 38,33 38,33 Generell effektivisering -1,50-1,90-1,90-1,90 Skattesats **18,88 18,90 18,90 18,90 * 2016 beräknades investeringar för lokal med 1,5 % och övriga investeringar med 2,5 % internränta. ** Skatteväxling med 2 öre har skett från landstingsskatt till stadens kommunala skattesats i och med övertagande av hemsjukvård till SSK-nivå för personer boende i LSS-boende, som nu kommuner ansvarar för. Antaganden för Internränta, KPI, KPIX och personalomkostnadspålägg (PO-påslag) följer SKLs rekommendationer. Från och med 2017 tillämpar staden SKLs rekommendationer vid beräkning av personalomkostnadspålägg, PO- påslag, som bygger på historiskt faktiskt utfall. Beräkningarna för PO-kostnader för kommunstyrelsen och nämnder blir lägre. För att inte stadens totala budgetram ska påverkas negativt har marginalen mellan fördelad PO-påslag till nämnderna och finansbudgeten korrigerats genom en generell effektivisering på 0,4 procent, vilket innebär en total effektivisering med -1,9 procent. Planeringsförutsättningarna baserar på förslag om en oförändrad skattesats samt en skatteväxling med Stockholms läns landsting för övertagande av hemsjukvård inom personkretsen för LSS med 2 öre, vilket ger en skattesats om 18,90 öre per 100 kronor beskattningsbar inkomst. Intäkter från skatter och statsbidrag baseras på SKL senaste skatteunderlagsprognos från februari 2016. 4.2 Resultaträkning Utifrån angivna antaganden avseende befolkning (kap. 3.2) och budget (kap. 4.1) anger planeringsförutsättningar inför Sundbybergs stads verksamhetsplan och budget 2017 med plan för 2018-2019 följande resultaträkning. 13

Planeringsförutsättningar 2017 med plan 2018-2019 Resultaträkning Budget 2016 Prognos 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 (mnkr) Nämndernas nettokostnader* & Finansförvaltning 1 923,2 1 916,5 2 146,8 2 276,2 2 437,0 Avskrivningar 211,3 124,6 132,5 175,5 221,1 Verksamhetens nettokostnader -2 134,5-2 041,1-2 279,3-2 451,6-2 658,0 Skatteintäkter 1 958,1 1 950,1 2 116,9 2 300,7 2 589,9 Generella statsbidrag och utjämning 248,8 203,4 295,2 336,8 230,2 Finansiella intäkter 21,3 19,9 15,9 15,9 15,9 Finansiella kostnader -10,9-7,0-10,3-15,3-14,3 Årets resultat 82,8 125,3 138,5 186,3 163,6 * Varv jämförelsestörande Exploatering 55,0 52,0 90,0 105,0 50,0 Årets resultat exkl. jämförelsestörande poster 27,8 73,3 48,5 81,3 113,6 I posten generella statsbidrag och utjämning för budget 2016 ingår en engångspost avseende bidrag om 34,2 mnkr med anledning av flyktingsituationen hösten 2015. I planeringsförutsättningarnas ursprungsläge uppgår resultatet för 2017 före extraordinära poster 138,5 miljoner kronor, vilket motsvarar 5,7 procent av skatteintäkter och statsbidrag. I beräkningen ingår volymuppräkning till nämnderna, pris- och löneökningar enligt resursfördelningsmodellen, en generell effektivisering på 1,9 procent samt exploateringsintäkter på 90 miljoner kronor. Exklusive exploateringsintäkter beräknas resultatet för 2017 till 48,5 miljoner kronor. I planeringsförutsättningarna har ingen hänsyn tagits till eventuella intäkter från försäljning av stadens fastigheter, vilket utreds inom ramen för den fastighetsöversyn som pågår. Vid fördelning av nämndernas ramar har inte heller hänsyn tagits till fördelning av de riktade stadsbidragen för flyktingar eller flyktingschablonens fördelning. Utredning pågår och beräknas vara klar hösten 2016. 14

Planeringsförutsättningar 2017 med plan 2018-2019 Diagram: Sundbybergs stads skattekraftsprognos kr/inv 250000 Skattekraft prognos % av rikets 110% 240000 105% 230000 100% 220000 95% 210000 90% 2016 2017 2018 2019 2020 Skattekraft, kr/inv Skattekraft i procent av rikets 4.2.1 Resultatenheter I och med de uppdaterade principerna för ekonomistyrning kan stadens nämnder, vid beslut av nämnden, balansera över- och underskott mellan år. Detta ska ske per resultatenhet och därför kan också budgeten beräknas per resultatenhet. Vid varje årsbokslut utvärderas nämndernas budget mot årets förbrukning. Detta sker per resultatenhet och därför ska nämndernas budget beräknas per resultatenheter fr.o.m. år 2017. Anvisningar för hur nämnderna ska hantera detta i bokslut 2016 och inför budget 2017 kommer under året. I stadens antaganden har hänsyn tagit till ett eventuellt uttag av respektive nämnds resultatfond med 22,5 mnkr för 2017 som belastar finansförvaltningen. 4.2.2 Reserver Inom finansförvaltningen har en reserv för osäker befolkningsprognos och eventuell påverkan på skatteintäkterna. Vid en eventuell försämrad intäktsprognos i samband med justeringsärendet i oktober kommer den centrala reserveringen att ianspråktas och inte påverka fördelning av kommunbidraget till nämnderna. 4.3 Ramfördelning enligt stadens resursfördelningsmodell Rambudgeten utgår från föregående års budgetram samt antaganden avseende befolkning (kap. 3.2) och budget (kap. 4.1). Beräkningarna i planeringsförutsättningar per nämnd redovisas i nedanstående tabell. Nämndernasa omsättning och utfall i fördelning mellan lön och pris föregående år ligger till grund för fördelningen av nämndernas andel av exempelvis pris- och lönekompensation, effektivisering mm. 15

Planeringsförutsättningar 2017 med plan 2018-2019 Budget 2016 Pris och lön Effektivisering Tillkommande/avgå ende uppdrag* Volymkompensation Lokalkostnadsersättning (mnkr) Kommunstyrelse 128,3 2,6-2,1 0 0,8 129,6 (0,0) Grundskole- och gymnasienämnd 548,1 18,1 12,4-10,0 2,9 3,1 574,6 (18,1) Äldrenämnd 323,5 2,1 6,7-5,5 0,1 2,6 329,5 (2,1) Förskolenämnd 368,7 5,1 8,1-6,3 1,9 3,3 380,8 (5,1) Social- och arbetsmarknadsnämnd 444,6 9,0 10,1-8,5 1,1 0,2 456,5 (9,0) Kultur- och fritidsnämnd 133,8 0,0 2,0-1,6 0,3 3,1 137,6 (0,0) Byggnads- och tillståndsnämnd 7,4 0,0 0,2-0,1 0 0,1 7,6 (0,0) Stadsmiljö och teknisk nämnd (måltidsservice) 153,1 0,9 2,4-2,5 8,4 1,5 163,8 (0,9) Överförmyndarnämnd 3,4 0,0 0,1-0,1 0 3,4 (0,0) Kommunfullmäktiges revisorer 1,5 0,0 0,0 0,0 0 1,5 (0,0) Valnämnd 0,3 0,0 0,0 0,0 0 0,3 (0,0) Budget 2017 (Volymreserv) Summa 2 112,7 35,2 44,6-36,7 14,7 14,7 2 185,2 (35,2) * Tillkommande/avgående uppdrag avser det som i resursfördelningsmodellen kallas kvalitet/satsningar, Effekt på driftskostnader av investeringar och förändrat uppdrag Kommunbidraget är beräknat till 2 185,2 mnkr för 2017. De poster som ingår i beräkningen är kompensation för volymer, pris- och lön, effektivisering, lokalkostnader samt tillkommande och avgående uppdrag inklusive lönepåslag till särskilda yrkesgrupper. I stadens resursfördelningssystem tillämpas principen att nämnderna får full hyreskompensation för sina lokalkostnader. Planeringsförutsättningar utgår från samma princip utifrån inrapporterade uppgifter i februari avseende nämndernas behov av verksamhetslokaler för planperioden. Kompensation för volymrelaterade förändringar uppgår till totalt 70,5 mnkr. Hälften av volymtilldelningen fördelas när budgetåret startar i föreslagen ram per nämnd. Den andra hälften reserveras och ingår i stadens finansbudget. Fördelning av volymreserven sker efter volymavstämning per sista juni i samband med tertialrapportering för augusti. 4.4 Investeringsbudget I planeringsunderlaget har två scenarier skrivits fram. Ett som utgår ifrån en investeringsvolym som visar att samtliga investeringsprojekt som har rapporterats in från verksamheterna kommer att kunna genomföras under planperioden. Det andra sceneriet utgår ifrån att en bedömning har gjorts av stadsledningskontoret utifrån en prioritering avseende behov, var i processen projektet befinner sig i och vilka projekt som är möjliga att skjuta fram. Därutöver har en analys skett på totalen avseende tidigare års avvikelse, utfall och prognos. 16

Planeringsförutsättningar 2017 med plan 2018-2019 Tabell: Investeringsbudget, scenario 1 Investeringsplan (mnkr) Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Grundskole- och gymnasienämnd 8,7 Förskolenämnd 14,9 Äldrenämnd 12,3 Social- och arbetsmarknadsnämnd 9,4 Kultur- och fritidsnämnd 44,3 Byggnads och tillståndsnämnd 2,5 Stadsmiljö och teknisk nämnd 334,5 Kommunstyrelse 34,4 Förändring 173,1 272,9-354,7 Summa 461,0 634,1 907,0 552,3 Investeringar planeras under 2017-2019 på totalt 2,5 miljarder kronor varav merparten i mitten av perioden. Tabell: Investeringsplan, scenario 2 Investeringsplan (mnkr) Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Grundskole- och gymnasienämnd 8,7 Förskolenämnd 14,9 Äldrenämnd 12,3 Social- och arbetsmarknadsnämnd 9,4 Kultur- och fritidsnämnd 44,3 Byggnads och tillståndsnämnd Summa 2,5 Stadsmiljö och teknisk nämnd 334,5 Kommunstyrelse 34,4 Förändring 5,9 184,5-249,6 Summa 461,0 467,0 651,5 401,9 Investeringar planeras under 2017-2019 på 2,0 miljarder kronor varav merparten i mitten av perioden. I beräkningar för planeringsförutsättningarna har scenario 2 används. 17

Planeringsförutsättningar 2017 med plan 2018-2019 4.5 God ekonomisk hushållning 4.5.1 Finansiella mål Staden får tillskott i kostnadsutjämningen för befolkningstillväxt samt tillskott för ökad andel barn i olika åldrar. Av stadens ekonomiska långsiktiga plan framgår att intäkterna kommer följa befolkningsutvecklingen och kommer vara högre i början av perioden men att de kommer att avta när tillväxten återgår till en långsammare ökningstakt. Skillnaden mellan intäkter och kostnader ökar om inga åtgärder vidtas. För att få intäkter och kostnader i balans och uppnå ett resultat enligt det finansiella målet om 2 procent krävs en årlig effektivisering med i genomsnitt 1,27 procent per år fram till 2030. Årets resultat 2011-2015 med prognos 2016-2019 (mnkr) 2011 2012 2013 2014 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Årets resultat; före extraordinära poster 167-4 31 2 135 125,3 138,5 186,3 163,6 Årets resultat; exkl. jämförelsestörande poster 53-7 -22-34 -61 73,3 48,5 81,3 113,6 Målsättning enligt ekonomistyrningsprinciperna är ett resultat motsvarande minst två procent av stadens skatteintäkter och kommunal utjämning inklusive fastighetsavgift, exklusive jämförelsestörande poster, till exempel exploateringsintäkter. Detta överskott behövs för att stabilisera i sämre tider, men också för att kunna växa stabilt. Ett resultat på 48,2 miljoner motsvarar 2 procent av skatteintäkter och stadsbidrag år 2017 exklusive jämförelsestörande poster, enligt stadens mål för god ekonomisk hushållning. Resultatmålet på 2 procent uppnås år 2017. Även för år 2018 och 2019 kommer resultatmålet att uppnås. Som ett komplement till en utvecklad ekonomistyrning, som bland annat ska säkra relevant resursfördelning och behålla en hållbar nettokostnadsnivå, arbetar stadsledningskontoret under 2016 med att ta fram ett utvecklingsprogram för att säkra ingångsvärdena inför budget 2017. Utvecklingsprogramet omfattar hela kommunkoncernen. Utvecklingsprogramet är beräknat att ge ett resultat på totalt 20,0 mnkr på 18 månader 2017/2018. Planeringsförutsättningarna utgår från att staden fortsätter att arbeta med åtgärder som leder till ökade intäkter och minskade kostnader. Varje enskild taxa och avgift ska tas med i beräkningen av nämndernas budget i syfte att minska behovet av kommunbidrag. Nämnderna ska i sitt yttrande ange effekter av framtida beslut avseende taxor och avgifter. Stadens kraftiga tillväxt kräver stora investeringar i samhällsnyttiga fastigheter. Det är nödvändigt att staden arbetar aktivt för att hålla ner lokalkostnaderna och att driftkonsekvenser beskrivs i samtliga investeringsärenden. En övergripande ledning och styrning av stadens lokalsamordning, på kommunstyrelsenivå, är nödvändig för effektiv resursutnyttjande där respektive nämnd involveras i samband med verksamhetsanpassning av lokaler. Samutnyttjandet av lokaler mellan olika verksamheter och flexibel användning är viktigt för att staden ska kunna hålla en god kostnadsnivå. Som tidigare nämnts är hälften av den del som i kommunbidraget avser volymtilldelning reserverat i stadens finansbudget. Avstämning sker per sista juni och utbetalning av kvarvarande del av volymtilldelning sker i samband med tertialrapportering i augusti. 18

Planeringsförutsättningar 2017 med plan 2018-2019 Kontinuerliga volymavstämningar är nödvändiga för att förbättra stadens prognossäkerhet och förhindra inlåsningseffekter. För de nämnder som har beslutat om resultatenheter gäller att eventuellt överskott kommer att bokföras på finansförvaltningen och kommer inte tilldelas i form av kommunbidrag utan i särskild ordning, vilket innebär att nämnderna måste säkerställa att de uppfyller kravet om en balanserad budget för att hela staden ska klara av kommunallagens krav om god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning är inte enbart ett fokus på pengar utan handlar även om hur vi samordnar och effektiviserar stadens verksamheter. Ett effektivt resursutnyttjande innebär att stadens verksamhet bedrivs med tillgängliga resurser, att planerad verksamhet genomförs samt att insatser utförs med god kvalitet. Det pågår ett antal projekt inom kommunkoncernen som syftar till ett mer effektivt resursutnyttjande till exempel fastighetsöversynen, utredning om VA/Avfallsbolag, samordnad finansfunktion mellan staden och Stadshus AB. 4.5.2 Kritiska kvalitetsfaktorer En viktig del i stadens styrmodell är att identifiera kritiska kvalitetsfaktorer med tillhörande indikatorer som en del i styrningen och uppföljningen av stadens verksamhet. Kvalitetsfaktorn svarar på vad det är som gör att vi lyckas i vår verksamhet för att nå våra mål och säkra verksamhetens kvalitet. Indikatorn är ett mått som mäter kvalitén. Måttet mäter resultatuppfyllelsen och mäts regelbundet. De kritiska kvalitetsfaktorerna definieras utifrån fyra olika perspektiv; målgrupp, verksamhet, medarbetare och ekonomi. Kvalitetsindikatorerna fastställs utifrån kvalitetsfaktorerna. Stadens kvalitetsfaktorer Målgruppsperspektivet Kvalitetsfaktor Professionella Proaktiva Tillgänglighet Rätt och tydliga leveranser Social hållbarhet Ekologisk hållbarhet Medarbetarperspektivet Kvalitetsfaktor Kompetenta medarbetare Motiverade och engagerade medarbetare Attraktiv arbetsgivare Verksamhetsperspektivet Kvalitetsfaktor Effektiva och ändmålsenliga processer, stödsystem och metoder. Ekonomiperspektivet Kvalitetsfaktor Effektiv och tydlig ekonomistyrning God ekonomisk hushållning - långsiktig God ekonomisk hushållning - kortsiktig 19

Planeringsförutsättningar 2017 med plan 2018-2019 5 Balansräkning Tillgångar och skulder Balansräkning 2016 Budget 2016 Prognos 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 (mnkr) Tillgångar Anläggningstillgångar - materiella; mark, byggnader o tekn anl 2 302 2 409 2 729 3 194 3 364 - materiella; maskiner och inventarier 68 83 83 83 83 - aktier och andelar 271 454 454 454 454 - kapitalförvaltning 194 201 201 201 201 - långfristiga fordringar 228 46 46 46 46 Omsättningstillgångar - exploateringsfastigheter 47 47 47 47 47 - fordringar 87 312 312 312 312 - kortfristiga placeringar 252 0 0 0 0 - kassa och bank 129 114 114 114 114 Summa tillgångar 3 578 3 667 3 986 4 451 4 622 Eget kapital och skulder Eget kapital och skulder Eget kapital 2 294 2 422 2 561 2 748 2 911 - varav årets resultat 7 125 139 187 164 Avsättningar för pensioner 167 187 192 203 218 Avsättning övrigt 124 148 148 148 148 Skulder - långfristiga skulder 185-145 67-151 734 - kortfristiga skulder 413 1 017 1 017 1 017 1 017 - checkkredit 395 413 413 413 413 Summa eget kapital och skulder 3 578 4 041 4 396 4 377 5 442 Skuldsättningsgraden har ökat från 13 procent till 28 procent mellan åren 2011 och 2015. I skuldsättningsgraden ingår leverantörsskulder, upplupna kostnader och checkräkningskredit. Checkräkningskrediten har ökat från 2014 med 73,2 mnkr miljoner kronor till 413 mnkr 2015. 20

Planeringsförutsättningar 2017 med plan 2018-2019 Stadens soliditet 2011-2015 med prognos 2016-2019 (%) 2011 2012 2013 2014 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Soliditet I (%) 78,4 74,4 67,5 64,0 63,3 66,0 64,2 61,7 63,0 (eget kapital/tillgångar) Enligt stadens finansiella mål ska stadens soliditet ska överstiga 50 procent och inte avta fler än två år i rad. Underlaget till planeringsförutsättningarna visar på att målet kommer att uppnås under planperioden. 21

Planeringsförutsättningar 2017 med plan 2018-2019 6 Bilaga: Socioekonomiska tal Jämförelse med Stockholms län Förvärvsarbetande invånare 20 64 år, andel (%) Antal förvärvsarbetande i åldern 20-64 år dividerat med antal invånare i åldern 20-64 år den 31/12. Med förvärvsarbetande avses personer med löneinkomst av anställning under november månad, och personer med inkomst av aktiv näringsverksamhet. Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Arbetslöshet, andel (%) Antal öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i åldern 18-64 år dividerat med antal invånare 18-64 år. Avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. 22

Planeringsförutsättningar 2017 med plan 2018-2019 Ekonomiskt bistånd, andel (%) Antal hushåll med ekonomiskt bistånd i 10-12 månader under kalenderåret, dividerat med antal hushåll med ekonomiskt bistånd under kalenderåret, multiplicerat med 100. Källa: SCB. Invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta familjer, andel (%) Antal invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll dividerat med totalt antal invånare 0-19 år, multiplicerat med 100. Källa: SCB (LISA). 23

Planeringsförutsättningar 2017 med plan 2018-2019 Medianinkomst, kronor Invånare 25 64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%) Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%). Eftergymnasial avser: eftergymnasial utbildning kortare än 3 år, längre än 3 år samt forskarutbildning. Källa: SCB.\n 24

Planeringsförutsättningar 2017 med plan 2018-2019 Hälsa, återstående medellivslängd vid födseln, år Män Kvinnor Beräknad återstående medellivslängd i antal år vid födelsen. Källa: SCB. Invånare 16-84 år med bra självskattat hälsotillstånd kommun, andel (%) Antal som i Nationella folkhälsoenkäten svarat "Bra" eller "Mycket bra" på frågan "Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?" dividerat med antal som besvarat frågan. Källa: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV). 25

Planeringsförutsättningar 2017 med plan 2018-2019 Invånare 16-84 år med avsaknad av tillit till andra, andel (%) Andel (%) invånare 16-84 år med avsaknad av tillit till andra. Indikator redovisar avsaknad av tillit, det vill säga andel (%) personer som svarat nej på frågan. Anmälda våldsbrott i kommunen, antal/100 000 invånare Avser summering av: Dödligt våld, Försök till mord eller dråp, Misshandel inkl. grov, Våldtäkt inkl. grov, Grov kvinnofridskränkning, Grov fridskränkning, Olaga förföljelse, Våld mot tjänsteman och Rån inkl. grovt, antal/100 000 inv. Källa: BRÅ. 26