Rudsskolan- Arbetslaget Nordicas årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Innehållsförteckning 1. Vårt uppdrag 2. Så här vill vi ha det! 3. Ansvarsfördelning 4. Utvärdering av 2013 års plan mot diskriminering och kränkande behandling 5. Mål och åtgärder för 2014 6. Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter 7. Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 8. Att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 9. Att utreda uppgifter om trakasserier och kränkande behandling samt vidta åtgärder för att förhindra upprepning 10. Definition av begrepp 11. Beslut 1
Vårt uppdrag Vision och policy På Rudsskolan, i arbetslaget Nordica, ska alla elever känna sig trygga och lika mycket värda. Alla elever ska känna sig välkomna till skolan och ingen elev ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Vår verksamhet präglas av att vi ser varandras olikheter som en styrka och tillgång. Umgänget mellan oss ska kännetecknas av en vänlig och generös stämning, där vi visar respekt och tar hänsyn till varandra. Alla elever ska lämna skolan som trygga, demokratiska och ansvarskännande individer. Likabehandlingsarbetet regleras av diskrimineringslagen (2008:567), skollagen (2010:800) 6kap och LGR 11 1kap: Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuelläggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser skall motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.. Likabehandlingsarbetet behövs för att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg skolvardag är en förutsättning för lärande och utveckling. Så här vill vi ha det i arbetslaget Nordica på Rudsskolan! Alla har rätt att känna sig trygga Alla visar varandra respekt Vi strävar efter att alla elever är trygga, blir sedda och får sina behov tillgodosedda i skolan och, möter kompetent och engagerad personal, upplever lika värde, får kunskap om och stimuleras till en hälsobefrämjande livsstil, är motiverade och har lust att lära, stärks i sin framtidstro. Mobbning, diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är olagliga handlingar och är totalt oacceptabelt på skolan. Vi utreder alltid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling mellan elever och om en elev känner sig kränkt av någon vuxen på skolan. David Larsson, rektor 2
Ansvarfördelning All personals ansvar är att anmäla till rektor om man får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier (Skollagen 6 kap 10 ) ansvara för att Årlig plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, följs aktivt motverka kränkningar och trakasserier. visa respekt för den enskilda individen och i det dagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt att skapa en verksamhet där förståelse, tolerans och respekt för människors lika värde utvecklas och där man aktivt motverkar och ingriper mot kränkningar och andra trakasserier ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som hen förmedlar till eleverna. Rektors särskilda ansvar är att: se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten på skolan se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att motverka annan kränkande behandling årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkande behandling i samarbete med personal och elever se till att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna eller trakasserierna som skolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer samt i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden anmäla till Barn- och ungdomsnämnden att anmälan om kränkande behandling har inkommit samt meddela när ärendet avslutas Att denna plan i sin helhet utvärderas i december och en ny upprättas i januari. Mentors särskilda ansvar är att: regelbundet samtala med eleverna om deras situation i skolan genomföra minst två utvecklingssamtal per år tillsammans med elever och vårdnadshavare fortlöpande arbeta med Årlig plan tillsammans med elever under läsåret för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genomföra aktiviteter som syftar till att motverka kränkande behandling utifrån diskrimineringsgrunderna genomföra och sammanställa enkäten Profilen inför utvecklingssamtal Elevers ansvar är att: påtala om diskriminering och kränkande behandling förekommer bemöta alla på ett respektfullt sätt 3
Utvärdering av 2013 års plan mot diskriminering och kränkande behandling Skolenheten Nordica är ny sedan höstterminen 2013 på Rudsskolan. Enheten har arbetat utifrån den årliga plan som fanns upprättad för 2013 på Rudsskolan. Arbetslaget har haft sina egna undersökningsmetoder under höstterminen. För vårt förebyggande arbete sattes följande mål och aktiviteter: Att förebygga diskriminering och trakasserier kring genus och öka vår insikt i hur vi agerar i genusfrågor. Årets aktivitet för att förebygga diskriminering och trakasserier kring genus: Vi bjuder in genuspedagoger för att se på verksamheten ur ett genusperspektiv och ge förslag på hur vi ska förbättra arbetet kring jämställdhet. Kommentar: Vi har inte arrangerat några särskilda aktiviteter för att öka vår insikt i genusfrågor. Det finns dock en hög medvetenhet inom detta område och det är ett vanligt förekommande inslag i den kontinuerliga verksamheten. Att förebygga diskriminering och trakasserier kring etniska tillhörigheter: Samhörigheten ska öka mellan eleverna i IK-klassen och elever i övriga klasser. Årets aktivitet för att nå målen: Vi ser över och reviderar den handlingsplan som finns för IK-elever. Vi arbetar vidare för att faddersystemet ska fungera bra. Kommentar: Vi har valt att ta bort faddersystemet och arbetar med att alla elever ska vara delaktiga i arbetet med att ta emot elever i klassen från IK-klassen. Mentorerna i de klasser som tar emot elever från IK-klassen är särskilt ansvariga för att uppmärksamma och följa att de snabbt blir en del i klassens gemenskap Att förebygga diskriminering och trakasserier kring funktionshinder: Arbetsmiljön och undervisningen ska anpassas för alla elever. Aktiviteter för att nå målen: Fortsätta arbetet med att sprida kunskaper om olika funktionshinder samt fortsätta arbetet med diskussioner och värderingsövningar. Kommentar: Mentorerna har haft diskussioner kring diskrimineringsgrunder i sina klasser. Personal arbetar också ständigt för att normalisera och avdramatisera användandet av hjälpmedel i pedagogiska situationer. Inga elever på skolan ska uppleva att de blir kränkta, diskriminerade eller trakasserade. Insatser för att nå målet: Vi arbetar aktivt med värdegrunden och värdegrundsfrågor kontinuerligt i alla klasser. Elevrådet engageras Information på föräldramöten Ett rastvaktsschema upprättas inför det nya läsåret Skolan besöks kontinuerligt av ungdomar för trygghet Skolan erbjuder tjej- och killgruppsverksamhet vid behov Många otrygga platser utomhus är förknippade med rökning. Skolan ser över rutinerna för att arbeta förebyggande mot rökning. 4
Kommentar: I samband med utvecklingssamtalen uppger de flesta eleverna att de känner sig trygga på den nya skolan. Insatserna ovan är genomförda. Mål och åtgärder för 2014 Övergripande Ingen elev ska bli illa behandlad av andra elever Förbättrad arbetsro och trygghet Åtgärder Nolltolerans vad det gäller kränkningar både indirekt eller direkt. Föreläsning till all personal om bemötande. Nytt gemensamt Trygghetsteam. Arbetslagsnivå Kartläggning risker: Låg arbetsro på lektioner kan skapa otrygghet. Språkbruket kan vara hårt och kränkande mellan eleverna. Mål: Ingen elev är rädd för någon annan elev. Eleverna upplever trygghet i och utanför skolan. Eleverna upplever ett bra språkbruk. Eleverna upplever arbetsro på lektionerna. Åtgärder: Det finns ett rastschema för personalen. De elever som behöver stöd eller uppmärksamhet kring sina sociala relationer informeras det om inom arbetslaget eller till annan relevant personal. Flera vuxna ska finnas ute under raster och i närheten av riskmiljöer. Alla elever ska uppmuntras att söka kontakt med en vuxen när en konflikt uppstår. Föra diskussioner i elevgrupperna och i elevrådet om vad trygghet och arbetsro innebär. Kontinuerligt identifiera riskområden tillsammans med eleverna på mentorstid, klassråd och i elevrådet. Rektor/Elevhälsan genomför tillsammans med mentor lyft och sänk som en metod att förbättra språkbruket och bemötandet mellan elever under höstterminen.. Arbetslagen utvecklar trivselregler och arbetsmetoder tillsammans med eleverna för att förbättra arbetsro och tryggheten i arbetslagen. Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter Det främjande arbetet riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del i vardagsarbetet i skolans verksamhet. Arbetet syftar till att lyfta fram sådana faktorer som förstärker respekten för allas lika värde och de mänskliga rättigheterna. Arbetet omfattar alla diskrimineringsgrunderna. 5
Främjande insatser: Lärarna har arbetsplatser i respektive arbetslag för att kunna arbeta förebyggande för att skapa trygghet och ett positivt klimat. I början av varje läsår upprättas ett rastvaktschema som täcker upp så många raster som möjligt. Platser som eleverna uppger som otrygga skall i första hand täckas upp. Schemat sätts upp på anslagstavlan vid varje arbetslag. Eleverna deltar vid höstterminens start i klassvisa diskussioner med mentorer kring hur klassen och skolan ska vara för att upplevas som en plats där alla kan känna sig trygga. Via enhetsråd och elevråd revideras skolans ordningsregler och trivselregler På första föräldramötet informeras vårdnadshavare om vårt värdegrundsuppdrag, normer och värderingar, ordningsregler samt denna plan. Mentorer ansvarar för att planen gås igenom i respektive klass Skolan besöks kontinuerligt av Ungdomar för trygghet. Värdegrundsarbetet, kapitel 1 och 2 i Lgr 11, inkluderas kontinuerligt i den ordinarie verksamheten Lärarna har schemalagda mentorstid med sin klass och utvecklingssamtal med sina elever minst en gång per termin. Förebyggande åtgärder Så arbetar vi för att främja flickors och pojkars lika rättigheter: Vi är uppmärksamma så att alla elever oavsett kön får lika mycket utrymme i klassrummet. Alla är uppmärksamma och reagerar på språk, attityder och värderingar Så här arbetar vi för att främja rättigheter för olika etniska tillhörigheter: Utskolning från internationella klassen följer skolans handlingsplan för detta. Planen revideras årligen av lärare i internationella klassen. Så här arbetar vi för att främja rättigheter till sin egen religion eller trosuppfattning: Alla elever möts med respekt av elever och personal oavsett religion eller trosuppfattning. Ledighet för firande av religiösa högtider beaktas. Skolan serverar särskild kost och vi kontrollerar innehållsförteckningen om vi bjuder på något Avslutningar sker i religionsneutrala lokaler Så här arbetar vi för att främja allas rätt till deltagande oavsett funktionshinder: Aktiviteter på skolan planeras så att alla kan delta utifrån sina förutsättningar. Vid behov anpassas lokaler. Anpassningar görs vid t.ex matallergi eller andra fysiska eller medicinska funktionshinder. Vi arbetar med värdegrunden och med arbetsron 6
6. Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Det förebyggande arbetet syftar till att motverka faktorer eller tendenser som riskerar att leda till diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Arbetet omfattar faktorer som framkommer i kartläggningar och enkäter. Regelbundna kartläggningar ska göras av elevernas trivsel, och arbetslagens arbetssätt för att upptäcka förekomst av diskriminering trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningsmetoder: Trygghetsvandring med elevrådsrepresentanter. Detta görs i början av läsåret tillsammans med ansvarig för friends Ansvarig; Kurator Nulägesanalys på klass och skolnivå görs med enkäten profilen och trivselenkäten. Resultatet leder fram till en handlingsplan för varje klass. Den blir en del av arbetslagets årliga arbetsplan. Ansvarig; Mentorer och arbetslag Skolsköterskan har hälsosamtal med alla elever i åk 4, där en enkät ingår. Resultatet redovisas inför elevhälsan efter varje läsår. Ansvarig; Skolsköterska Vid behov genomför elevhälsans olika representanter individuella kartläggningssamtal och vid oroväckande skolfrånvaro följs Karlstads kommuns riktlinjer. I riktlinjerna ingår rutiner för samtal där elevens eventuella upplevelser av otrygghet, dålig arbetsmiljö, utsatthet, trakasserier eller annan kränkande behandling kartläggs Ansvarig; Elevhälsan Mentor har minst ett utvecklingssamtal per termin. Trivselfrågor tas upp på samtliga utvecklingssamtal. Inför utvecklingssamtalet får elev och vårdnadshavare frågor att besvara. Dessa frågor berör bland annat trivsel, trygghet och arbetsro. Ansvarig; Mentor Överlämningssamtal och klassammansättning inför år 7 görs enligt överlämningsplan inom skolområdet. Ansvarig; Rektor Elevhälsoteamet diskuterar kontinuerligt trivselläget i klasserna och elevhälsa, gruppen träffas varje måndag och torsdag Ansvarig; Rektor Rektor följer regelbundet upp effekterna av arbetslagens arbetssätt för att upptäcka förekomst av diskriminering trakasserier och kränkande behandling Ansvarig; Rektor Vuxna som är ute i rastvaktsverksamheten har ett stort ansvar för att upptäcka och förhindra kränkningar Ansvarig; Rastvärd 7
8. Att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling I skollagen står att: När en elev påtalar att han/hon blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling eller att någon i elevens närhet påtalar att så skett ska huvudmannen skyndsamt påbörja arbetet med att utreda, åtgärda och förhindra fortsatt diskriminering, trakasseri eller kränkning enligt den plan som presenteras under punkt 9 Signaler som kan tyda på utsatthet och kränkningar En kunskapsutveckling som inte är tillfredsställande Hög frånvaro (vi följer kommunens handlingsplan för oroväckande skolfrånvaro) Eleven verkar ensam Eleven kränker andra Signaler från enskild elev via profilen eller samtal All personal ansvarar för att Vara uppmärksam på dagliga händelser och andra signaler om kränkande behandling eller trakasserier Följa rastvaktschemat och bidra till att god stämning skapas i matsalen Skyndsamt agera och följa ovan angivna rutin vid tecken på eller information om kränkningar eller trakasserier Elevers och föräldrars berättelser måste tas på allvar. Det är viktigt att personalen observerar elevernas beteenden och är uppmärksam på signaler Hit vänder du dig om du vill anmäla att någon blivit utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling: Person: Mentor Rektor David Larsson 054-540 33 27 Rektor Ylva Winther 054-540 34 32 Kurator Maria Svensson 054-540 34 35 Telefonnummer: Se respektive mentors telefonnummer i skolkatalog eller på skolans hemsida på karlstad.se 9. Att utreda uppgifter om trakasserier och kränkande behandling samt vidta åtgärder för att förhindra upprepning Alla ärenden ska utredas och dokumenteras. Åtgärderna utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. I varje enskilt fall görs en bedömning om åtgärdsprogram ska upprättas. Likaså görs i varje enskilt fall en bedömning om fallet ska rapporteras till andra myndigheter 8
Ärendegång Om de vuxna genom signaler, kartläggningar, samtal med elever eller vårdnadshavare och egna observationer misstänker eller upptäcker någon form av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ingriper de omgående så att händelsen kan redas ut. Om kränkningen har skett på elevens fritid och detta uppmärksammas i verksamheten, har vi ansvar att agera. De vuxna har ansvaret att vara aktiva i sitt förhållningssätt för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Vid upptäckt av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska följande rutin följas: Handlingsplikt All personal har handlingsplikt om denne får en signal om att någon trakasseras, diskrimineras eller utsätts för annan kränkande behandling. Utredning startas Information hämtas in av den som fått en signal om att någon är utsatt av inblandade och andra som kan tänkas ha något att tillföra utredningen. Den personal som upptäckt det kan rådgöra med kollegor, elevhälsoteamet eller trygghetsteamet om vem/vilka som är bäst lämpade att göra utredningen. En ansvarig utses för utredningen. Trygghetsteamet kan göras ansvariga för utredningen. Vårdnadshavarna till inblandade skall informeras. Analys och bedömning Utifrån den information som framkommit i ärendet gör ansvarig för utredningen en bedömning. Bedöms ärendet, av ansvarig som utrett, vara av ringa karaktär och att det kan uteslutas att den/de som upplevt sig utsatta blir utsatta igen kan ärendet avslutas. Vårdnadshavarna till alla inblandade ska informeras. Åtgärder När trakasserier eller kränkande behandling bedöms som allvarlig utifrån den utredning som gjorts kan ett åtgärdsprogram upprättas för den utsatte och för den som utsätter. I åtgärdsprogrammet ska det tydligt framgå vilka åtgärder som ska genomföras samt vem/vilka som har ansvaret för att det genomförs. Det ska också tydligt framgå när det ska följas upp och utvärderas. Vid upprättandet åtgärdsprogrammet kan trygghetsteamet och elevhälsoteamet användas som hjälp. Uppföljning/Utvärdering Sker i enlighet med åtgärdsprogrammen eller andra överenskommelser. Dokumentation Hela processen ska dokumenteras. Av dokumentationen ska följande framgå: Att en utredning startar och anledningen till det ska vara beskriven. Vem som har ansvaret för att utredningen startar. Rektor anmäler signal om kränkningar till huvudmannen och att utredning startas. Vad som framkommer i utredningen. Analys och bedömning av utredningen ska beskrivas. Viktigt att både beskriva vad som hänt och vad som inte kan styrkas i analysen. Åtgärder ska dokumenteras 9
Uppföljning och utvärdering dokumenteras. Avslutad utredning rapporterar rektor till huvudmannen. Policy vid samtal: Det är personalen som tar initiativet och leder samtalet Samtalen är enskilda, strukturerade och innehållet i de viktigaste delarna är bestämt i förväg Den/de som kränkt någon vet inte om samtalet i förväg. Samtalsledararen är inte arg eller moraliserande Det ställs inga svåra varför frågor Ingen form av bestraffning Eleven får hjälp med att ordna upp situationen Om en vuxen kränker ett barn ska man som kollega och eller chef omedelbart reagera och påtala hur man upplevde situationen. Samtal med berörd vuxen genomförs när kränkning framkommit. Ansvarig för samtalet är rektor. Åtgärder/resultat dokumenteras. Har kränkning skett anmäls detta till huvudmannen, barn- och ungdomsnämnden Uppföljning sker med elev och vårdnadshavare inom en vecka 10. Definition av begrepp I styrdokument används begreppet kränkande behandling som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan utövas av en eller flera personer, mot en eller flera personer. Med kränkning menas uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Exempel på kränkning är: Kränkningar kan vara: Fysiska (till exempel att bli utsatt för slag, knuffar) Verbala (till exempel att bli hotad el. kallad något sårande) Psykosociala (till exempel att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning) Texter och bilder (till exempel klotter, brev, lappar, mejl, sms eller filmer som läggs ut på nätet) Diskriminering Diskriminering är en kränkande behandling av individer utifrån olika grunder som kön, religion, etnisk tillhörighet, funktionshinder eller sexuell läggning. Det handlar om särbehandling som missgynnar kränker eller på olika sätt begränsar en persons fri- och rättigheter. Diskriminering kan utföras av individer, grupper eller samhällsinstitutioner. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev får sämre förutsättningar utifrån en direkt koppling till diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering 10
Vid indirekt diskriminering behandlas alla lika vilket kan missgynna elever med funktionshinder. Ett annat exempel kan vara att alla serveras samma mat trots att det finns individer som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Med trakasserier menas att man kränker en elevs värdighet utifrån någon av Diskrimineringsgrunderna. Förbud mot repressalier Om en elev har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen är det förbjudet att bestraffa eleven till följd av detta. Beslut Planen gäller från och med januari 2014 David Larsson rektor 11
Bilagor: Bilaga 1: Enkäten Profilen inför IUP Bilaga 2: Enkäten utifrån diskrimineringsgrunderna, Trivselenkäten Bilaga 3: Utredning i enlighet med likabehandlingsplanen Bilaga 4: Vid fortsatt utredning i enlighet med likabehandlingsplanen Bilaga 5: Beslut vid utredning i enlighet med likabehandlingsplanen Bilaga 6: Arbetslagens verksamhetsplaner Bilaga 7: Verksamhetsplan för Rudsskolan 12