Uppföljning Medarbetare 2010

Uppföljning Medarbetare 2010

UPPFÖLJNING MEDARBETARE 2010 DEN ÖPPNA KOMMUNEN... 3 ÖVERSIKT... 5 FRISKA OCH NÖJDA MEDARBETARE... 6 HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ... 6 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 6 MEDARBETARENKÄTEN... 6 PERSONALANSVAR... 7 CHEFER I KOMMUNEN... 8 Chefer i kommuner och landsting... 8 Åldersstruktur... 9 FRISKTAL... 9 Frisktal per förvaltning... 10 Frisktal per personalgrupp... 10 Frisktal och kön... 11 Frisktal och ålder... 12 SJUKFRÅNVARO... 12 Sjukskrivningar per förvaltning... 13 Sjukskrivningar per personalgrupp... 14 Sjukskrivningar per kön... 15 Tidsbegränsad sjukersättning... 15 Sjukskrivningar per åldersgrupp... 15 Åtgärder för att minska sjukskrivningarna... 17 EFFEKTIVT ARBETSSÄTT... 18 BEMANNING OCH VOLYM... 18 Tillsvidareanställningar... 18 Tidsbegränsade anställningar med månadslön... 18 Tidsbegränsade anställningar med timlön... 19 Fyllnadstjänstgöring och övertid... 19 Total resursinsats... 19 SYSSELSÄTTNINGSGRADER... 20 Andel heltid bland jämförelsekommunerna... 22 NYCKELTAL FÖR ANSTÄLLNINGSTRYGGHET... 22 KOMPETENSUTVECKLING... 24 SEMESTER... 25 SJUKSKRIVNINGARNAS KOSTNADER... 26 LÖNER... 27 LIKABEHANDLING... 27 Ålder... 28 Ålder i jämförelsekommunerna... 29 Jämställdhet... 30

Könsfördelningen bland chefer och arbetsledare... 31 Könsfördelning bland jämförelsekommunerna... 32 Etnisk mångfald... 33 FRÅNVARO... 33 Total frånvaro... 33 REKRYTERINGSBEHOV... 34 PENSIONSAVGÅNGAR... 35 BILAGOR Bilaga 1: Tabeller 1 Tillsvidareanställda anställningar och årsarbeten. 36 2 Tidsbegränsade anställningar anställningar och årsarbeten. 37 3 Timavlönade arbetad tid i årsarbeten. 38 4 Timavlönade Antal personer som fått timlön under året 39 5 Fyllnadstjänstgöring i årsarbeten..... 40 6 Övertid i årsarbeten... 41 7 Genomsnittlig sysselsättningsgrad per personalgrupp.... 42 8 Andel heltid samt andel deltid över resp. under 75 procent.... 43 9 Genomsnittsålder och åldersfördelning..... 44 10 Andel kvinnor i olika personalgrupper 45 11 Frisktal.. 46 12 Frisktal kvinnor och män..... 47 13 Sjukskrivningar kalenderdagar per tillsvidareanställd och år. 48 14 Sjukskrivningar för kvinnor per personalgrupp 49 15 Sjukskrivningar för män per personalgrupp... 50 16 Total sjukskrivning per åldersgrupp och personalgrupp. 51 17 Total frånvaro i årsarbeten. 52 Bilaga 2: Källor och definitioner. 53 Bilaga 3: Indelningen i personalgrupper BSK per personalgrupp.. 54 Bilaga 4: Chefskoder i arbetsidentifikation för Sveriges kommuner och landsting... 57 Bilaga 5: Lönestatistik 2010-12-31... 58

Uppföljning medarbetare 2010 Den öppna kommunen Under året togs en personalidé fram som har till uppgift att stödja verksamhetsidén, uttrycka vad som förväntas av medarbetarna för att verksamhetsmålen ska uppnås och vad kommunen som arbetsgivare erbjuder medarbetarna för att göra detta möjligt. Inför beslut om ett nytt kombinerat kommun- och regionhus i det tidigare rådhuskvarteret påbörjades resan med bland annat omfattande brukarprocesser för det nya arbetssättet det nya huset ger förutsättning för. Under året beslutades om en stor organisationsförändring inom C4 Teknik och att socialförvaltningen och integrations- och arbetsmarknadsförvaltningen skulle slås samman till en ny förvaltning Arbete och välfärdsförvaltningen från årsskiftet 2011. Inom omsorgsförvaltningen har det fria valet påverkat verksamhetsutvecklingen. Friska och nöjda medarbetare Medarbetarenkäten under september 2010 visade att Nöjd-Medarbetar- Index minskade marginellt och ligger kvar på en tillfredsställande nivå. Ledarskapet ligger fortsatt högt och ökade för årets resultat. Detta var glädjande med tanke på besparingar, pågående omorganisation och löneöversyn under enkättillfället. Frisktalet var oförändrat och låg på 61 % för kommunen totalt. Sjukskrivningarna minskade med 1,2 dagar och hamnade på 15,7 kalenderdagar per tillsvidareanställd. Effektivt arbetssätt Den totala resursinsatsen under året minskade med 113 årsarbeten. Det var antalet tillsvidareanställningar och de tidsbegränsade anställningarna med månadslön som minskade. Däremot ökade både antalet timavlönade både antalet personer som varit inne och arbetat och antal arbetade timmar. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökade något och den ökade både för kvinnor och för män. Andelen kvinnliga medarbetare ökade något. Kommunledningskontoret/Personal & arbetsmiljö Leif Rülf Personaldirektör Jenny Bondesson Personalspecialist 3

Uppföljning utifrån balanserade styrkort för Medarbetarperspektivet MÅL STYRTAL KOMMENTAR God hälsa och hög arbetstillfredsställelse Ökat frisktal Ökat Nöjd- Medarbetar-Index Frisktalet definieras av kommunerna i Skåne som andelen medarbetare i procent som varit sjukskrivna högst fem kalenderdagar under året. Frisktalet 2010 var oförändrat och ligger på 61 % för kommunen totalt. Samtliga svar från medarbetarenkäten har slagits samman till ett Nöjd-Medarbetar-Index. I enkäten som 2010 genomfördes för fjärde gången, blev resultatet för kommunen totalt 4.43, en marginell förändring från värdet 4,44 år 2008. De flesta förvaltningarna ökade sitt Nöjd-Medarbetar-Index. Ökad delaktighet, ökat medskapande och ansvarstagande Grad av medskapande- och ansvarstagande Ökat ledarindex Faktorn medskapande fick värdet 4,33. Det var en minskning i jämförelse med 2008. Trots det visste medarbetarna vilka mål som gällde. Kunskaper och erfarenheter togs tillvara på ett bra sätt i verksamheterna och de allra flesta tyckte att de hade ett meningsfullt arbete. Ledarskapet var den faktor som ökade mest jämfört med 2008 från 4,73 till 4,78. De flesta ansåg att ledarna var bra på återkoppling av arbetsprestationer, skapade bra förutsättningar för samarbete och gav tillräcklig information om frågor som rör arbetet. 4

Översikt Statistikuppgift/nyckeltal 2009 2010 Avser tillsvidareanställda om inget annat anges Förändring Antal eller procentenheter Friska och nöjda medarbetare Frisktal (andel tillsvidareanställda i % med högst fem sjukdagar under året) 60,6% 60,7% + 0,1 Kvinnor 58,3% 58,0% - 0,3 Män 69,6% 71,3% + 0,4 Nöjd-Medarbetar-Index (värden mellan 1 och 6) 4,44 4,43-0,1 Sjukfrånvaro i kalenderdagar per tillsvidareanställd 16,9 15,7-1,2 Kvinnor 18,1 17,1-1,0 Män 12,5 10,6-1,9 Antal personer som varit långtidssjukskrivna under året 440 367-73 Personalansvar, antal medarbetare per chef 23 23 - Effektivt arbetssätt Tillsvidareanställda i årsarbetare vid årets slut 6006 5902-104 Tidsbegränsat anställda med månadslön i årsarbeten 332 308-25 Insats av timavlönade i årsarbeten 443 457 + 14 Antal timavlönade som arbetat under året 2582 2618 + 36 Genomsnittligt antal arbetade dagar per timavlönad 36 37 + 1 Andel tidsbegränsat anställda med månadslön av alla anställda med månadslön 6,0% 5,7% - 0,3 Genomsnittlig sysselsättningsgrad 91,5% 90,6% - 0,9 Likabehandling Andel kvinnor 78,9 79,1 + 0,2 Genomsnittsålder i år 45,7 45,9 + 0,2 Resurser Sjukskrivningskostnader i mkr 49,3 49,4 + 0,1 Total frånvaro i årsarbeten netto för alla medarbetare 1435 1407-28 5

Friska och nöjda medarbetare Hälsa och arbetsmiljö Fakta medarbetarenkät Index 2004 Index 2006 Index 2008 Index 2010 Nöjdmedarbetarindex 4,17 4,32 4,44 4,43 Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljön behöver på samma sätt som produktion, ekonomi och kvalitet hanteras i verksamheten och inte som ett eget system för sig. Inom kommunen kan konstateras att arbetsmiljöfrågorna idag har en mer naturlig del i den dagliga verksamheten än tidigare. Det krävs dock ytterligare insatser för att nå målet. Uppföljningen för 2010 visade bland annat att kravet på att fördela arbetsuppgifter inom ramen för systematiskt arbetsmiljöarbete har fått ett tydligt gehör i verksamheterna. Det finns dock mer att göra vad gäller kunskaper inom området samt ett behov av översyn vad gäller befogenheter och resurser. Medvetenheten vad gäller att undersöka och riskbedöma arbetsförhållanden regelbundet eller vid förändringar i verksamheten, var god. Kravet på skriftlig dokumentation brister till vissa delar fortfarande liksom uppföljning av de genomförda åtgärderna. Medarbetarenkäten En fjärde medarbetarenkät genomfördes under hösten 2010. Resultaten förändrades endast marginellt sedan 2008 och Nöjdmedarbetarindex minskade marginellt jämfört med förra enkättillfället. Med tanke på besparingar, pågående omorganisation och löneöversyn betraktas detta som ett tillfredsställande resultat. Ledarskap och uppföljning har ökat medan övriga värden har minskat med någon hundradel. Andelen med genomförda medarbetarsamtal och andelen långtidsfriska har ökat. Jämförelseindex 2004 2006 2008 2010 Nöjd-Medarbetar-Index (NMI) 4,17 4,32 4,44 4,43 Frånvaro av trakasserier 83,5% 89,1% 90,2% 89,8% Medarbetarsamtal 53,4% 68,0% 73,5% 76,9% Långtidsfriska 80,6% 83,1% 83,7% 85,6% Svarsfrekvens 76,4% 79,6% 86,1% 85,9% 6

Faktorn arbetskamrater hade fortfarande det högsta värdet av faktorerna som det har varit vid de tidigare enkäterna. Man trivs med sina arbetskamrater och har i stort sett en bra arbetssituation. Ledarskap var den faktor som har ökat mest jämfört med 2008 års enkät även om ökningen var mindre än tidigare. Medelvärde per faktor* 2004 2006 2008 2010 Nöjd-Medarbetar-Index (NMI) 4,17 4,32 4,44 4,43 Arbetskamrater 5,09 5,18 5,23 5,21 Arbetstillfredsställelse 4,66 4,80 4,92 4,89 Ledarskap 4,32 4,60 4,73 4,78 Medskapande 4,09 4,22 4,35 4,33 Uppföljning 3,99 4,18 4,38 4,40 Arbetsrelaterande besvär 3,61 3,67 3,79 3,75 Arbetsbelastning 3,40 3,55 3,62 3,58 * Högsta värde på en faktor är 6 och det lägsta 1. Medelvärdet är 3,5 Personalansvar Fakta medarbetarenkät Index 2004 Index 2006 Index 2008 Index 2010 Ledarskapsindex 4,32 4,60 4,81 4,78 I Nyckeltalsinstitutets Arbetsvillkorsindex finns ett tal kallat personalansvar. Det visar antalet medarbetare per chef. Detta tal får inte vara för högt för då är det svårt för chefen att ta sitt personalansvar. Talet ska inte heller vara för lågt då det ger en onödigt hög kostnad för verksamheten. Under 2008 infördes en ny klassificering av befattningar, Arbetsidentifikation (AID). I detta system läggs koder in bland annat för chefs- och ledningsansvar. Enligt denna har vi 331 medarbetare som har någon typ av arbetsledarfunktion, vilket var en minskning med 19 jämfört med 2009. Av dessa har 274 chefer fullt verksamhets-, ekonomi- och personalansvar. Här innefattas befattningar som förvaltningschef, skolchef, områdeschef, avdelningschef, enhetschef, teamchefer och rektorer. 57 medarbetare har ett begränsat lednings- eller samordningsansvar. I hela kommunen var det genomsnittliga antalet medarbetare en chef har samma som 2009. Omsorgsförvaltningen har ökat antalet chefer och detta har medfört en mer hanterbar mängd medarbetare per chef jämfört med tidigare år. På barn- och utbildningsförvaltningen minskade antalet skolområden vilket medförde färre chefer. På de mindre förvaltningarna har cheferna personalansvar för mellan 10 och 20 medarbetare. 7

Nyckeltalet nedan beräknas på de 274 chefer som har fullt verksamhets-, ekonomi- och personalansvar. Nyckeltal personalansvar Antal tillsvidareanställda per chef/arbetsledare FÖRVALTNING 2010 2009 Omsorgsförvaltningen 29 28 Barn- och utbildningsförvaltningen 25 24 Socialförvaltningen 10 10 C4 Teknik 8 8 HELA KOMMUNEN 23 23 Chefer i kommunen Sveriges Kommuner och Landsting har i en rapport från 2011 Chefer i kommuner och landsting kartlagt chefer i kommuner och landsting. Nedan följer ett utdrag med jämförelse med Kristianstads kommun. Enligt SCB:s statistik utgör de kvinnliga cheferna ungefär en tredjedel av det totala antalet chefer i Sverige. Det skiljer sig dock väsentlig åt mellan olika sektorer och störst andel kvinnor i chefsposition finns i kommuner och landsting, där 64 respektive 72 procent av cheferna var kvinnor. I staten var ungefär 40 procent av cheferna kvinnor och i privat sektor 25 procent. I Kristianstads kommun var 62 procent av cheferna kvinnor, vilket var en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2009. Chefer i kommuner och landsting Vid analyser av SKL:s egen chefsstatistik är det viktigt att betona att kommuner och landsting är sektorer med väldigt många anställda och med tydlig kvinnodominans. Det finns ca 1,1 miljon anställda i kommuner och landsting, varav ungefär 80 procent är kvinnor och 20 procent är män. Av dessa anställda är ca 3,5 procent chefer på A, B eller C nivå (se definition i bilaga 4). Kristianstads kommun har ungefär 79 % kvinnor och 4,7 % av alla medarbetare är chefer på A, B eller C nivå. Kvinnor Män Samtliga Kristianstads Kristianstads kommuner kommun kommun Nivå på chef Andel (%)* Andel (%)** Andel (%)* Andel (%)** A 38 17 62 83 B 56 53 44 47 C 71 67 29 33 Totalt 65 62 35 38 * Källa: Den partsgemensamma lönestatistiken 2009 ** Källa: Personalstatistik modul 2010-12-31 8

Kristianstads kommun har lägre andel kvinnor i de olika chefsnivåerna jämfört med samtliga kommuner. På högsta chefsnivå är mansdominansen markant och än större i Kristianstads kommun. Liksom samtliga kommuner har Kristianstad störst andel kvinnor bland första linjens chefer. Åldersstruktur Medelåldern bland medarbetare i landstingen var 47 år och i kommunerna 46 år. Det var ungefär samma medelålder för kvinnliga och manliga medarbetare. Antalet chefer stiger med ökad ålder, vilket är naturligt eftersom chef är något som medarbetare utvecklas till. I Kristianstads kommun var medelåldern vid utgången av 2010 45,9 år, jämfört med 2009 då den låg på 45,7 år. Medarbetare Chef A Chef B Chef C Samt liga kom* Krstd kommun** Samtliga kom* Krstd kommun** Samtliga kom* Krstd kommun** Samtliga kom* Krstd kommun** Kv 46 46 53 52 52 51 50 49 Mä 46 47 55 53 53 52 51 51 * Källa: Den partsgemensamma lönestatistiken 2009 ** Källa: Personalstatistik modul 2010 Jämfört med samtliga kommuners medarbetare var medelåldern för kvinnorna samma i Kristianstads kommun, medan männen var ett år äldre. Kristianstads kommun har överlag yngre chefer jämfört med samtliga kommuner. Första linjens chefer var 4-5 år äldre än genomsnittet bland medarbetare, därefter var det en åldersglapp på ungefär ett par år först till mellancheferna och sedan till de högsta cheferna. Männen på de högre chefnivåerna var i genomsnitt något äldre än kvinnorna. Frisktal Fakta från medarbetarenkät Fråga i bakgrundsvariabler Index 2004 Index 2006 Index 2008 Index 2010 Jag är långtidsfrisk* 80,6 83,1 83,7 85,6 *Andel svarande som angivit 0-7 sjukdagar under januari till oktober 2008. Frisktalet definieras av kommunerna i Skåne som den andel av tillsvidareanställda i procent som varit sjukskrivna högst 5 kalenderdagar under året. Sambandet mellan frisktal och sjuktal kan beskrivas på följande sätt: 9

Högt sjuktal Lågt sjuktal Lågt frisktal Stor ohälsa som är allmänt spridd i gruppen! ALARM! Korta sjukfall som drabbar de flesta. Kan också vara många deltidssjukskrivna. OK i smittoutsatt verksamhet eller om man fått sjuka i tjänst på deltid. Annars en förvarning. Högt frisktal Ett antal långtidssjuka men bra hälsa för övrigt. Är långtidssjukskrivningarna arbetsrelaterade? Den friska organisationen!! HURRA! 2010 låg kommunens totala frisktal kvar på 61 % samma nivå som 2008 och 2009, trots att de korta sjukskrivningarna ökade något. Frisktal per förvaltning C4 Teknik ökade frisktalet med nästan 6 procentenheter samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Socialförvaltningens frisktal sjönk mycket vilket förklaras av den ökade korttidssjukfrånvaro som ökade med nästan en dag och totala sjukfrånvaron med nästan 6 dagar. Omsorgsförvaltningen som 2009 ökade frisktalet med 2 procentenheter minskade dessvärre 2010 i samma omfattning. Den totala sjukfrånvaron minskade under året, men det var senare delen av året som visade på en betydande ökning. Barn- och utbildningsförvaltningen minskade sjukfrånvaron totalt som visade sig i det höjda frisktalet. I små förvaltningar ger enstaka långtidssjukskrivningar utslag. Frisktal samt frisktalets och sjuktalets förändring per förvaltning FÖRVALTNING FRISKTAL Sjuktalets Andel friska* i Ökn/minskn i förändring procent %-enheter Kommunledningskontoret 69 + 2,5-1,2 C4 Teknik 69 + 5,7-2,3 Barn- o utbildningsförvaltn 65 + 1,4-1,7 Socialförvaltningen 61-8,2 + 5,8 Omsorgsförvaltningen 53-2,0-0,8 HELA KOMMUNEN 61 + 0,1-1,2 * Frisk = Högst 5 sjukskrivningsdagar under året. Andelen av tillsvidareanställda utan någon sjukdag var 36 procent av samtliga tillsvidareanställda medarbetare, vilket var 1 procentenhet mer än 2009. Frisktal per personalgrupp Personalgrupperna grundskollärare och gymnasielärare har ökat sina frisktal från att ha minskat under 2009. Personliga assistenter som har 10

den högsta sjukfrånvaron av personalgrupperna minskade sjukfrånvaron med 2 dagar och ökade frisktalet med över två procentenheter under 2010. Vårdbiträden/undersköterskor som hade bland de lägsta frisktalen och högsta sjukfrånvaron, har tyvärr ändrat tendensen från 2009 med minskad sjukfrånvaro och ökat frisktal, till att under 2010 ha ökat sjukfrånvaron och minskat frisktalet. Förskollärare har ändrat utvecklingen från 2009 med ökad sjukfrånvaro och minskat frisktal till att under 2010 minskat sjukfrånvaron och ökat frisktalen. 100 80 Frisktal och sjukfrånvaro för personalgrupper med flest anställda Frisktal: Procentandel med högst 5 sjukdagar under året Sjukfrånvaro: Sjukskrivning i kalenderdagar per anställd och år Frisktal Sjukfrånv 60 40 20 0-20 -40 Frisktal och kön Sjukfrånvaron har minskat och frisktalet har ökat för männen. För kvinnorna har frisktalet minskat något samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Skillnaden mellan männens och kvinnornas frisktal har ökat och kvinnorna har fortfarande en bra bit kvar till männens nivå. Frisktalet visar att männen var friskare än kvinnorna i de flesta personalgrupper. Särskilt stor var skillnaden bland gymnasielärare och övriga inom kultur och fritid. 11

Frisktal för kvinnor och män - tillsvidareanställda KÖN 2010 2009 Förändring i procentenheter Kvinnor 58,0 58,3-0,3 Män 71,3 69,6 + 1,7 HELA KOMMUNEN 60,6 60,7 + 0,1 Frisktal och ålder Frisktalet har minskat i alla åldersgrupper förutom de under 34 år. Den yngsta åldersgruppen ökade frisktalet med 3 procentenheter samtidigt som sjukfrånvaron minskade med 1 dag. 2009 minskade den yngsta åldersgruppen frisktalet med över 3 procentenheter samtidigt som denna grupp ökade sjukfrånvaron. Frisktalet i olika åldersgrupper tillsvidareanställda ÅLDERSGRUPP 2010 2009 Förändring i procentenheter -- 34 år 62,2 59,3 + 3,0 35 44 år 63,8 64,4-0,6 45 54 år 58,5 59,0-0,6 55 år -- 59,3 59,5-0,2 Sjukfrånvaro Mål Sjukskrivningarna ska sänkas med två sjukskrivningsdagar per tillsvidareanställd och år Sjukskrivningarna som redovisas här avser tillsvidareanställda. Sjuk-, rehabiliterings- och arbetsskadeersättning ingår inte i redovisningen. Målet att sjukskrivningarna ska minska med två kalenderdagar per medarbetare med tillsvidareanställning nåddes inte under 2010. Sjukskrivningarna minskade med 1,2 kalenderdagar och sjukfrånvaron slutade på 15,7 kalenderdagar per medarbetare. De korta sjukskrivningarna (1-14 dagar) ökade något från 4,8 dagar till 4,9 dagar. Sjukskrivningsperioderna som ligger mellan 15-90 dagar ökade med 0,3 dagar till 3,2 dagar. De långa sjukskrivningarna (över 90 dagar) minskade med 1,6 dagar till 7,6 kalenderdagar. 12

Sveriges Kommuner och Landsting jämför kommunernas sjukfrånvaro genom att mäta hur stor den totala sjukfrånvaron var av den sammanlagda arbetstiden. Jämförelsen för 2010 visar på samma tendens med en minskning på all sjukfrånvaro som den som tas fram ur kommunens uppgifter. Den totala sjukfrånvaron har minskat med drygt en halv procentenhet och hamnade på 4,8 %. Riksgenomsnittet var på 5,2 % och den lägsta sjukfrånvaro bland landets kommuner var 3,3 % och den högsta var 7,6 %. Den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer blev 48,6% vilket var en minskning med 7 procentenheter jämfört med 2009. Kristianstads kommun hamnar ungefär i mitten vid jämförelse med övriga kommuner. 25 Antal sjukskrivningsdagar per tillsvidareanställda och år Kalenderdagar med hänsyn tagen till omfattning 20 15 10 16,5 15,0 12,4 9,3 7,7 5 0 3,2 2,8 2,8 2,8 3,2 3,9 4,0 4,2 4,8 4,9 2006 2007 2008 2009 2010 Korttid (1-14) Längre (15-90) Långtid (91 --) Sjukskrivningar per förvaltning De flesta förvaltningarna minskade sjukfrånvaron under 2010. Omsorgsförvaltningen minskade med knappt en dag från att ha minskat nästan tre dagar 2009. Socialförvaltningen som gjorde en kraftig minskning 2009 med över 5 dagar har nu ökat sjukskrivningarna med nästan sex dagar per medarbetare. 13

Sjukskrivningar för tillsvidareanställda Kalenderdagar per tillsvidareanställd med hänsyn tagen till omfattningen men inte till sysselsättningsgrad. FÖRVALTNING 2010 2009 Förändring Omsorgsförvaltningen 20,2 21,1-0,8 Socialförvaltningen 14,1 8,3 + 5,8 Barn- och utbildningsförvaltningen 13,0 14,7-1,7 C4 Teknik 11,9 14,1-2,3 HELA KOMMUNEN 15,7 16,9-1,2 Under 2010 har antalet långtidssjukskrivna personer minskat vilket också syns i sjukfrånvarostatistiken. Minskningen var dubbelt så stor som föregående år. Barn- och utbildningsförvaltningen som ökade antalet långtidssjukskrivna 2009 har under 2010 minskat med 35 personer. Antalet personer som varit sjukskrivna mer än 90 dagar sammanhängande under året (sjukskrivningen kan ha börjat under föregående år resp. slutat efterföljande) FÖRVALTNING 2010 2009 Förändring Omsorgsförvaltningen 188 223-35 Barn- och utbildningsförvaltningen 140 179-39 C4 Teknik 9 10-1 Socialförvaltningen 12 9 + 3 Övriga förvaltningar 18 19-1 HELA KOMMUNEN 367 440-73 Sjukskrivningar per personalgrupp Vårdbiträden/undersköterskor utgör nästan en tredjedel av kommunens medarbetare och under 2010 ökade sjukskrivningar för denna grupp med 0,2 kalenderdagar. Inte någon alarmerande ökning men eftersom gruppen var stor ger det utslag i den totala sjukfrånvarostatistiken. Sjukfrånvaron i den här personalgruppen har omväxlande ökat och minskat under 2000- talet, men minskade under 2008 och 2009. Personliga assistenter fortsatte att vara den personalgrupp med flest sjukskrivningsdagar och minskade under året med 2 dagar/medarbetare. Minskningen har avmattats efter 2009 års minskning på 11 dagar. Städpersonal och barnskötare som hade bland de högsta sjukskrivningsnivåerna minskade sjukfrånvaron med 2,3 respektive 3,7 dagar. 14

45 40 35 30 Sjukfrånvarons utveckling 2007 till 2010 För stora personalgrupper med högst sjukfrånvaro 2009 Kalenderdagar per anställd 2007 2008 2009 2010 25 20 15 10 5 0 Sjukskrivningar per kön Sjukfrånvaron minskade både för kvinnorna och för männen. Kvinnornas kraftiga minskning under 2009 har mattats av. Kvinnornas sjuktal minskade med 1,1 dagar från 18,1 kalenderdagar till 17,0. Männens sjukskrivningar minskade med 2 kalenderdagar (från 12,5 till 10,6). I de flesta personalgrupper har männen lägre sjukfrånvaro än kvinnorna. Undantagen var grundskollärare och förskollärare där männens sjukskrivningar var högre än kvinnornas. Tidsbegränsad sjukersättning Den tidsbegränsade sjukersättningen minskade från 2,5 till 1,3 kalenderdagar per tillsvidareanställd. Övergång från sjukskrivning till tidsbegränsad sjukersättning har stadigt minskat under de senaste fyra åren. Sjukskrivningar per åldersgrupp Under 2010 minskade sjukskrivningarna i alla åldersgrupper. Under 2009 ökade medarbetare under 34 år sin sjukskrivning medan övriga minskade. Från att ha ökat med nästan en halv dag under 2009 har nu utveck- 15

lingen vänt och den yngsta åldersgruppen minskade med 1 dag under 2010. 40 35 30 25 20 Sjukskrivningar per åldersgrupp för tillsvidareanställda Kalenderdagar med hänsyn tagen till omfattning -- 34 35-44 45-54 55 -- 15 10 5 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Sjukskrivningarna i de olika personalgrupperna varierar utifrån ålder. Gruppen vårdbiträden/undersköterskor är så stor att den ligger mest nära verkligheten för sjukfrånvaron i allmänhet, det vill säga en i stort sett linjär ökning med åldern. Tidigare år har sjukskrivningar minskat för samtliga åldersgrupper bland vårdbiträdena/undersköterskorna, men under 2010 ökade sjukfrånvaron för de under 35 år med över 2 kalenderdagar per tillsvidareanställd. För personliga assistenter har sjukfrånvaron minskat för de under 45 år från att ha minskat i alla åldrar under 2009. De yngsta har minskat sjukfrånvaron med nästan 10 dagar men och har blivit betydligt friskare jämfört med de yngre i andra personalgrupper. Med tanke på att de under 35 år utgör 35 % av personalstyrkan bland personliga assistenter var minskningen positiv. Måltidspersonalens äldsta medarbetare har ökat sin sjukfrånvaro från att under de två föregående åren ha minskat med nästan 15 dagar per år. Vårdbiträde/undersköterskor har i den äldsta åldersgruppen högst sjukfrånvaro, men minskade med en kalenderdag under 2010. 16

45 40 35 30 25 20 15 10 5 Sjukskrivningar per åldersgrupp Stora grupper med höga sjukdatal Kalenderdagar med hänsyn tagen till omfattning -- 34 35-44 45-54 55 -- 0 Personliga ass Elevassistent Barnskötare Vårdbitr, usköt Måltidpersonal Åtgärder för att minska sjukskrivningarna Utmaningen sedan rehabiliteringskedjan infördes har varit att förfina metoder och verktyg i förhållande till ny lagstiftning. Vikten av tidiga insatser har betonats i syfte att förhindra passiv sjukskrivning. För att stärka kompetensen och utveckla arbetsmetoderna inom området har riktade insatser för chefer och medarbetare genomförts. Arbetsmiljöenhetens huvuduppgift är att ge stöd i det hälsofrämjande arbetet, arbetsmiljöarbetet och rehabiliteringsarbetet. Under 2010 har projektet Tidiga insatser vid nysjukskrivning, som riktar sig till Omsorgsförvaltningens medarbetare, pågått. Genom en bedömning av nysjukskrivens läkarintyg fångas tidiga signaler om behov av rehabiliterande insatser. Arbetsmiljöenheten har under året utvecklat ett instrument för tidig bedömning av rehabiliteringsbehovet som innefattar bedömning av medarbetare, kontakt med arbetsgivaren och ett avslutande rehabiliteringsmöte med gemensam planering utifrån behov och förmåga. Kristianstads kommun erbjuder sina medarbetare stödjande samtal i förebyggande och rehabiliterande syfte. Under 2010 har totalt 65 medarbetare använt sig av denna möjlighet. 17

Effektivt arbetssätt Bemanning och volym Tillsvidareanställningar Antalet tillsvidareanställda i kommunen minskade under 2010 med 123 personer och var vid årsskiftet 6 417. Anställningarna mätt i årsarbeten minskade med 104 och hamnade på 5 902 årsarbeten. Barn- och utbildningsförvaltningen minskade antalet anställda med 87 personer, vilket var samma minskning som 2009. Under hela året minskade barn- och utbildningsförvaltningen med 95 årsarbeten mot 16 året innan. Minskningen kan förklaras med minskat elevantal och att rekrytering av tillsvidareanställningar har fördröjts. Personalgrupper som minskade var gymnasielärare, grundskollärare och barnskötare. Omsorgsförvaltningen hade vid årsskiftet 2010 minskat med 22 årsarbeten, en utveckling som började 2009. Innan dess har antalet medarbetare ökat sedan 2004. Antalet anställningar var vid årsskiftet 2 656 personer. En orsak till minskningen var att vissa kunder valt externa utförare. Antalet vårdbiträden minskade och arbetsledare inom omsorg ökade. Antalet personliga assistenter låg kvar på ungefär samma nivå som föregående år. Socialförvaltningen har under året ökat med 10 årsarbeten, men ligger kvar på samma nivå som 2009 med antalet personer vid årsskiftet. Förklaring till det var en ökning av sysselsättningsgrader och att tjänster var vakanta under 2009. Tidsbegränsade anställningar med månadslön Volymen tidsbegränsade anställningar med månadslön minskade under 2010 som blev 308 årsarbeten. Volymen tidsbegränsade har under 2000- talet varit i snitt 600 årsarbeten medan den halverades 2009 och har minskat ytterligare 2010. Antalet personer som var anställda på en tidsbegränsad anställning vid årsskiftet ökade med 101 personer jämfört med 2009 och var 370 medarbetare. Under de fyra tidigare åren har tidsbegränsade anställningar med månadslön minskat. Omsorgsförvaltningen har minskat sina tidsbegränsat anställda med en tredje del, men ökat resursinsatsen på årsbasis. Barnoch utbildningsförvaltningen har ökat antalet anställningar mätt vid årsskiftet men minskat något på helårsbasis. 18

Det var främst i personalgrupperna vårdbiträden/underskötare, barnskötare, elevassistenter och grundkollärare som antalet tidsbegränsade månadsavlönade ökade. Anställningsformen vikarier minskade (-47) medan obehöriga lärare som infördes 2009-07-01 ökade med 34 och hamnade på 47 årsarbeten. Tidsbegränsade anställningar med timlön Antalet personer som har fått timlön under året ökade med 36 personer. Detta var en förändring från den kraftiga minskningen med 313 personer under 2009. 2 618 personer har någon gång varit inne och arbetat under året. Resursinsatsen omräknat till årsarbeten ökade med 14 till 457 årsarbeten. Barn- och utbildningsförvaltningen stod för nästan hela ökningen med 12 årsarbeten, men i stort sett alla förvaltningar har ökat volymen mätt i årsarbeten. Omsorgsförvaltningen hade samma nivå som 2009 och av de 322 årsarbetena som fanns på omsorgsförvaltningen utgjorde semestervikarier under juni till augusti cirka hälften. Varje timavlönad har i genomsnitt arbetat 37 dagar under året vilket var ungefär samma nivå som de två föregående åren. Även om antalet medarbetare med timlön ökat har de som jobbat inte jobbat mindre. Fyllnadstjänstgöring och övertid Under 2010 minskade fyllnadstjänstgöringen med 6 årsarbeten efter att ha minskat med 25 under 2009 och hamnade på 76 årsarbeten. Under 2000-talet har fyllnadstjänstgöringen minskat med undantag av 2005 och 2008. Övertiden ökade under 2010 och de flesta förvaltningar minskade övertiden förutom omsorgsförvaltningen och C4 Teknik som tillsammans stod för hela ökningen. Trots ökningen på 3,5 årsarbeten utgör övertidens 25 årsarbeten en liten del av den totala resursinsatsen. Årets ökning grundar sig i vintervädret och sommarens vattenproblem för C4 Tekniks del och semesterperioden under sommaren för omsorgsförvaltningens del. Total resursinsats Den totala resursinsatsen var 6 754 årsarbeten vilket var en minskning med 113 årsarbeten. Tillsvidareanställningarna och tidsbegränsat anställda med månadslön minskade och timavlönade ökade något. Eftersom vi inte har uppgifter på vad grundbemanningen skulle ha varit, kan vi inte veta behovet och i fall man undviker att ta in korttidsvikarier när behovet egentligen finns. Utgångspunkten är att personalresurserna hanteras på ett ändamålsenligt sätt så att kvalitén på verksamheterna uppfylls. 19

Årsarbeten de senaste fem åren Tillsvidareanställda Tidsbegränsat anst m månadslön Tidsbegränsat anst m timlön Mertid (fyllnad o övertid) 7 500 7 000 6 500 6 000 5 500 5 000 4 500 4 000 3 500 153 128 133 502 485 472 133 443 593 587 491 332 101 457 307 3 000 2 500 5 783 5 860 5 990 6 006 5 902 2 000 1 500 1 000 500 0 2006 2007 2008 2009 2010 Sysselsättningsgrader Mål Kommunens medarbetare bör så långt möjligt erbjudas heltidsanställning eller den lägre sysselsättningsgrad som respektive arbetstagare önskar Fakta medarbetarenkät Index 2008 Index 2010 Jag har önskad sysselsättningsgrad* 97,6 % 87,7% *Ingen jämförelse 2004 och 2006 eftersom ny fråga i 2008 års enkät Kristianstads kommun har målsättningen att alla medarbetare ska ha önskad sysselsättningsgrad. Önskemål kan lämnas kontinuerligt. Resultatet på frågan i 2010 års medarbetarenkät visade att 88 % av medarbetarna i Kristianstads kommun var nöjda med sin sysselsättningsgrad. Detta var en betydande minskning jämfört med 2008 års värde på 98 %. 20

Sysselsättningsgraden totalt var 91,8% vilket var en ökning jämfört med 2009. Sysselsättningsgraden för 2009 minskade något till 91,5 % efter att ha varit oförändrad de två föregående åren. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökade både för kvinnorna och för männen. Kvinnorna hade en sysselsättningsgrad på 90,6 procent och männens var 96,4 procent (ökning med 0,3 procentenheter vardera). Männen hade högre genomsnittlig sysselsättningsgrad än kvinnorna i de flesta personalgrupper. Personalgrupperna handläggare och socialsekreterare var undantagen. Både kvinnornas och männens sysselsättningsgrad har minskat bland personliga assistenter och måltidspersonal. De kvinnliga handläggarna och socialsekreterarna har ökat sysselsättningsgraden medan männen har minskat. Vårdbiträde/undersköterska har den lägsta sysselsättningsgraden på 84,7 % men har ökat med 0,4 procentenheter från att ha minskad med det samma föregående år. Omsorgsförvaltningens genomsnittliga sysselsättningsgrad ökade med 0,4 procentenheter från att ha minskat föregående år. Barn- och utbildningsförvaltningens genomsnittliga sysselsättningsgrad hade en ökning på 0,1 procentenheter. Statsbyggnadskontoret och miljö- och hälsoskyddskontoret var de förvaltningar där samtliga medarbetare arbetade heltid. Bakgrunden till statsbyggnadskontorets ökning var att flera av de som slutat med pension under året arbetade deltid och de har ersatts med heltidsanställningar. Ökningen av sysselsättningsgraden syns i alla åldersgrupper. Det var de äldsta och yngsta av medarbetarna som har lägst sysselsättningsgrad. ÅLDERS GRUPP Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda i olika åldersgrupper 2009 2010 Ökning/ minskning i procentenh Andel heltidsanställda bland tills-vidareanställda i olika ålders-grupper 2009 2010 Ökning/ minskning i procentenh -- 34 90,4 90,8 + 0,4 53,6 52,4-1,2 35 44 92,3 92,7 + 0,4 64,9 66,3 + 1,4 45 54 92,3 92,6 + 0,2 66,4 67,0 + 0,6 55 -- 90,6 90,7 + 0,1 66,6 66,0-0,6 Den totala andelen heltidsanställningar för alla medarbetare har ökat med 0,3 procentenhet och ligger nu på 64,1 procent. Andelen heltidsanställningar minskade bland de äldsta och yngsta. Bland personliga assistenter och grundskollärare under 35 år har andelen heltid ökat något. Trots en 21

ökning var det endast 18 procent i av de yngre vårdbiträden/undersköterskorna som arbetar heltid. Bland förskollärare och barnskötare upp till 35 år har andelen heltider blivit mindre. Andelen heltidsanställda har ökat något såväl bland kvinnorna (+ 0,2 procentenhet) som bland männen (+ 0,5 procentenhet). Föregående år minskade andelen heltid både för kvinnorna och för männen. Det var bland personliga assistenter vi har den lägsta andelen heltid både för kvinnor och för män, 21,9 procent respektive 41,4 procent. Andelen heltidsanställda ökade emellertid både för kvinnorna och för männen i gruppen. Andel heltid bland jämförelsekommunerna Andelen heltidsanställda bland de månadsavlönade har ökat sedan 2008 i Halmstad i övrigt var det oförändrat. Kristianstad har fortfarande en låg andel heltidsanställda jämfört med snittet för större städer. Vi har också relativt många i gruppen under 75 procent. Det kan bero på att även tidsbegränsat anställda ingår här. Andel heltid resp. deltid i procent bland månadsavlönade i jämförelsekommunerna ökning/minskning i procentenheter 2010 jämfört med 2008 Uppgifterna är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstings redovisning av Kommunal personal 2010, personalstatistisk undersökning i november KOMMUN Heltid Deltid 74 % Växjö 82-5 13 Halmstad 66 + 1 9 26 Karlskrona 65-7 29 Kristianstad 64-10 26 Kalmar 61-10 29 Deltid 75 99 % STÖRRE STÄDER 73-8 19 Nyckeltal för anställningstrygghet Anställningstryggheten mäts i ett nyckeltal som utgår från Nyckeltalsinstitutets Arbetsvillkorsindex (AVI) som visar andelen tidsbegränsat anställda i relation till totala antalet anställda. I underlaget ligger månadsavlönade till grund. De timavlönade är så många och varierar så mycket i antal över tiden att de skulle styra nyckeltalet alltför mycket. De värden som redovisas nedan avser andelen tidsbegränsat anställda av alla anställda med månadslön. Eftersom antalet tidsbegränsat anställda varierar ganska kraftigt över året har medelvärdet för två mätpunkter använts, den siste mars och den siste oktober respektive år. 22

Sammanfattningsvis kan man säga att låg andel tidsbegränsat anställda är bra. Sänkningen bör dock inte åstadkommas genom insats av flera timavlönade eller genom att frånvaron inte täcks när resursbehovet finns. Det sistnämnda är svårt att kontrollera med hjälp av siffror ur personalsystemet, eftersom vi dels inte kan se hur frånvaron täcks och dels inte kan se resursbehovet. Hur volymen timavlönade varierar kan vi dock få en viss uppfattning om. Huruvida tidsbegränsat anställda med månadslön har varit ett alternativ till timavlönade vet vi inte. 12 10 Anställningstrygghet Andel tidsbegränsat anställda i procent av totala antalet månadsavlönade HELA KOMMUNEN Barn o utbildninsförv Omsorgsförvaltn 8 6 4 2 0 2006 2007 2008 2009 2010 Under 2010 minskade nyckeltalet för anställningstryggheten för tredje året i rad, om än i mindre utsträckning än de två föregående åren. Andelen tidsbegränsat anställda var 5,7 % av totala antalet månadsavlönade (timavlönade ej medräknat). Antalet tillsvidareanställda minskade och sjukfrånvaron minskade under året. Andelen tidsbegränsat anställda med månadslön ökade under 2010 medan den både har minskat och ökat under de föregående fem åren. Sjukfrånvaron har sänkts vilket har lett till att behovet av ersättare i olika former har minskat. 23

Tabellen nedan visar om timavlönade har ersatt månadsavlönade i de två största förvaltningarna i och med ökningen av timavlönade. Omsorgsförvaltningen fortsätter liksom föregående år att minska andelen tidsbegränsat anställda med månadslön men 2010 har volymen timavlönade ökat något. Barn- och utbildningsförvaltningen fortsätter också att minska antalet tidsbegränsade anställningar men har också ökat volymen timavlönade i större utsträckning. Förändringar av tidsbegränsat anställda med månadslön resp. timavlönade vid de två stora förvaltningarna Omsorgsförvaltningen Förändring andel tidsbegränsat anställda - %-enh. och (årsarbeten) Förändring av volymen timavlönade - årsarbeten Barn- och utbildningsförvaln Förändring andel tidsbegränsat anställda - %-enh. och (årsarbeten) Förändring av volymen timavlönde - årsarbeten 2010-1,0 (- 22) + 1-0,1 (- 95) + 12 2009-3,1 (- 71) - 22-2,1 (- 80) - 6 2008-2,6 (- 57) - 10-2,4 (- 35) - 4 2007-0,8 (- 50) - 11 + 0,6 (+ 45) - 8 Kompetensutveckling Satsningen på kompetensutveckling för chefer fortsatte under 2010. En ny konsult för genomförande upphandlades och nya program startades. Ett ledarutvecklingsprogram startade under året och som tidigare är programmet ett samarbete inom Skåne Nordost. Förutom den del av programmet som handlar om ledarskap ingår verktyg som handlar om andra, för en chef, väsentliga ämnen. Sammanlagt har verktygen haft 150 deltagare. Under året har 9 chefer diplomerats det vill säga de har genomgått hela programmet med alla dess verktyg. Ett nytt program för Framtida ledare med 11 medarbetare från kommunen har startat. Till programmet anmälde sig 74 medarbetare så intresset för ledarskap i kommunen är stort. Även detta program är ett samarbete i Skåne Nordost. Nytt för 2010 var projektledarutbildning som genomfördes för medarbetare i kommunen. Målgruppen var medarbetare som arbetar eller kommer att arbeta i projektform. En utbildning i engelska för medarbetare i reception, telefonväxel och turistinformation genomfördes under våren. En utbildning kring kulturkrockar genomfördes också under året. 24

Semester Målet är att kommunens medarbetare ska ta ut sin semester i ledighet för att få välbehövlig vila. En särskild beslutsordning infördes 2001 för att hålla nere volymen dagar som i stället ersätts i pengar. Antalet dagar som totalt betalades ut minskade 2010 med 15 %. Antalet sparade semesterdagar över 40 som betalades ut minskade med 18 %. Övriga semesterdagar utbetalda i pengar minskade också. Antalet dagar som ersätts i pengar var en liten del av det totala semesteruttaget i kommunen. Semesterdagar som ersatts i pengar Ersättning till personer som slutat sin anställning ingår inte 2010 Förändring i procent Sparade dagar över 40 (automatisk utbetalning) 1 036-18 Övriga semesterdagar utbetalda i pengar 287-4 Totalt antal dagar 1 323-15 Antalet sparade semesterdagar var oförändrat jämfört med 2010. Den okompenserade övertiden minskade med 5 procent. Sparade semesterdagar Ingående saldo 2011 Förändring i procent Sparade semesterdagar 67 371 - Okompenserad övertid timmar 55 907-5 25

Sjukskrivningarnas kostnader Den totala effekten i den kommunala verksamheten av sjukfrånvaron innehåller i grova drag följande komponenter: Utfall i den ekonomiska redovisningen + Ersättningar till den sjuke (sjuklön plus semesterlön och sociala avgifter) + Ersättningar till vikarien + Kostnad för köpta rehabiliteringstjänster - Normalkostnad vid närvaro = Nettosjukfrånvarokostnad Effekter i produktionen + Värdet av Produktionsbortfallet/kvalitetsförsämringen Om ersättare inte sätts in hela sjukperioden och/eller om ersättaren inte ger likvärdig produktion/kvalitet + Värdet av Sjuk- och ersättaradministrationen Kontakter med den sjuke, lönerapportering, rehabiliteringsutredning, rekrytering av ersättare, introduktion av ersättare etc = Total produktions- och/eller kvalitetsförlust Nettosjukfrånvarokostnad + Total produktions- och/eller kvalitetsförlust = Total sjukfrånvaroeffekt De kostnader som redovisas här avser endast den översta, gråmarkerade, raden. Sammanställningen ovan är dock viktig att ha med i tankarna när man bedömer de kostnader som räknats fram här. Kostnader för sjukdagarna i miljoner kronor FÖRV Karensdagen Dag 2-14 80 % sjuklön * Dag 15-90 10 % sjuklön Dag 91-- Ingen sjuklön Sjukersättn. över tak ** TOTALT *** Procentuell förändring från 2009 Oms 1,1 18,9 3,4 0,9 0,1 24,5 + 7,9 Buf 1,0 13,7 2,5 0,7 0,4 18,3-7,6 C4 Tekn - 1,5 0,2 0,1-1,9-5,0 Socialf - 1,4 0,3 - - 1,9 + 46,2 HELA KOM 2,4 37,6 6,6 1,9 0,8 49,4 + 0,2 * Här ingår även sjukersättning vid obekväm arbetstid, jour och beredskap. ** Försäkringskassan betalade 2009 bara ut sjukpenning på belopp upp till en årslön på 7,5 basbelopp (25 200 kronor per månad). Kommunen går enligt avtal in och täcker upp skillnaden d v s 0,8 x den del av lönen som överstiger taket. På denna del betalas då även 41,80 % i sociala avgifter. *** I det totala ingår även sjukersättning under ferier/uppehåll som inte särredovisats här. Sjukskrivningskostnaderna har ökat med 100 000 kr jämfört med 2009 vilket gav en procentuell ökning på 0,2 % trots att sjukfrånvaron minskade. Det var återigen främst kostnaden för de långa sjukskrivningarna över 91 dagar som har minskat. Kostnaden för sjukskrivningarna under 90 26

dagar har ökat till följd av att den kostnadskrävande korta sjukfrånvaron ökat. Omsorgsförvaltningen ökade sjukskrivningskostnaderna främst på grund av att den korta sjukfrånvaron ökade som var mest kostnadskrävande. Barn- och utbildningsförvaltningen och C4 Teknik har minskat kostnaderna i och med att sjukskrivningarna minskat. Socialförvaltningen som ökade sjukfrånvaron med nästan 6 kalenderdagar har ökat sina sjukskrivningskostnader med nästan 50 %, vilket motsvarar 600 000 kronor. Löner Fakta medarbetarenkät Exempel på fråga under Medarbetarsamtal Index 2004 Index 2006 Index 2008 Index 2010 Jag har årliga lönesamtal med min chef 54,7 84,1 84,5 88,8 Den genomsnittliga löneökningen 2010 var 2,5 % för kvinnorna och för männen. Kvinnornas andel av männens lön var 91 % vilket var samma nivå som 2009. I bilaga 5 finns lönejämförelser mellan kvinnor och män per etikett för de grupper som var tillräckligt stora för att jämföras. De löner som jämförs är lönerna för samtliga medarbetare vid slutet av året. Likabehandling Under 2010 utformades och fastställdes Likabehandlingsplan. Målområdena i planen är kunskap (om likabehandling), rekrytering och anställning, lön, arbetsförhållande, kompetensutveckling, föräldraskap samt trakasseri och kränkning. Dessa områden är också de som lagstiftaren ställer krav på ska ingå i en plan. I likabehandlingsplanen är ett övergripande mål att likabehandling ska ingå som en naturlig del i det vardagliga arbetet. Det handlar om ett sätt att tänka där kompetens står i fokus för hur arbetet bedöms och betalas och hur vi gör vårt urval vid rekrytering. Alla andra bakgrundsvariabler som kön, etniskt ursprung, religion med flera diskrimineringsgrunder ska lämnas utan betydelse. Den som behöver någon form av anpassning av arbetsplatsen ska kunna få den utan problem. Medarbetarna ska ha samma möjlighet till utveckling och kunna kombinera föräldraskap och arbetsliv. 27

Av förvaltningarnas redovisningar för 2010 framgår att ett så integrerat synsätt inte riktigt är en realitet ännu. För att komma en bit på vägen arbetar eller planerar förvaltningarna att arbeta med attityder och värderingar. Hur vi ser på varandra är avgörande för hur väl vi lyckas med likabehandlingsarbetet internt och naturligtvis också i mötet med medborgarna. Fyra seminarier på temat mångfald har genomförts för kommunens medarbetare. Dels medverkade externa föreläsningar och dels presenterades likabehandlingsplanen för medarbetarna. Ålder Minskningen av antalet medarbetare under 2010 syns också i statistiken för genomsnittsåldern i kommunen. Trots att avgångarna bland de äldsta har varit hög fylls det inte på med yngre medarbetare, så genomsnittsåldern har ökat något (+ 0,2 år). Medelåldern ligger nu på 45,9 år för medarbetare i kommunen. Under 2009 ökade genomsnittsåldern med 0,1 år till skillnad mot 2008 då den minskade med 0,2 år. Både kvinnornas och männens ålder ökade återigen till skillnad från 2009 då männens minskade något. Genomsnittsåldern för kvinnor var 45,6 år och 47,0 för männen. Antal tillsvidareanställda kvinnor och män i olika åldersintervall Kvinnor Män 2000 1500 348 364 422 1000 500 204 848 1427 1606 1198 0 -- 34 35-44 45-54 55 -- En jämn fördelning mellan åldersintervallen är att föredra. Det var fortfarande i det äldsta åldersintervallet (över 55 år) som ¼ av alla medarbetare fanns. I åldersintervallet 45 till 54 år fanns 31 % av medarbetarna och i åldrarna 35 till 44 år fanns 28 % av medarbetarna. 16 % av medarbetarna 28

var 35 år eller yngre vilket var en minskning med 7 procent. I alla åldersintervaller var männens andel runt 20 %. Undantaget var de över 55 där männens andel var 26 %. Av de fyra åldersintervallen har männen blivit fler bland medarbetare i åldern 35 till 44 år. Trots att gymnasielärarna minskade med 16 medarbetare i den äldsta åldergruppen (den totala minskningen var 22 medarbetare) utgör de som var 55 år eller äldre 37 % av alla gymnasielärare. Gymnasielärare som var yngre än 35 år minskade med 5 medarbetare vilket var lika mycket som minskningen var för 2009. Grundskollärare har haft samma utveckling som gymnasielärarna det vill säga de yngsta och de äldsta har blivit färre med skillnad att de yngre har blivit än färre. I personalgruppen personliga assistenter var det fortfarande ett fåtal i den äldre åldersgruppen, men åldersstrukturen har jämnats ut och andelen som var yngre än 35 år har minskat till 34 %. Tillsvidareanställningar i åldersgruppen under 35 år i några av personalgrupperna med stora förändringar PERSONALGRUPP 2010 2009 Ökning/minskning procentenheter Grundskollärare 94 117-20 % Förskollärare 86 92-7 % Personliga ass 62 75-3 % Gymnasielärare 27 32-16% Medelåldern i de olika personalgrupperna varierar där personliga assistenter var yngst med 40 år i genomsnitt medan chefer och dagbarnvårdare var äldst med 51 år respektive 56 år i genomsnitt. Vårdbiträde/undersköterskor och socialsekreterarna har en någorlunda jämn åldersfördelning med cirka en fjärdedel av personalgruppen i varje åldersintervall. Ålder i jämförelsekommunerna Karlskrona har den lägsta genomsnittsåldern för månadsavlönade bland jämförelsekommunerna från att Kristianstad har haft den lägsta under de senaste åren. Som framgår av tabell 9 i bilaga 1, var genomsnittsåldern, som väntat, högre när man ser enbart på de tillsvidareanställda. 29

Genomsnittsålder bland månadsavlönade i jämförelsekommunerna 2010 Uppgifterna är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstings redovisning av Kommunal personal 2010, personalstatistisk undersökning i november KOMMUN Kvinnor Män TOTALT Karlskrona 44,9 46,8 45,3 Kalmar 45,3 45,7 45,4 Kristianstad 45,3 46,4 45,5 Växjö 46,2 47,2 46,4 Halmstad 46,1 47,5 46,4 STÖRRE STÄDER 45,9 46,6 46,0 Jämställdhet Mål Målet enligt kommunens likabehandlingsplan är en jämnare könsfördelning i yrkesgrupper med mindre än 40 procent av ettdera könet Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi för att införliva ett jämställdhetsperspektiv inom alla verksamhetsområden och på alla samhällsnivåer. Detta innebär att jämställdhetsarbetet har fått ett vidare perspektiv då ett genusperspektiv ska finnas med som en naturlig del i allt arbete inom en organisation. Barn- och utbildningsförvaltningen har tillsammans med C4 Teknik aktivt arbetat med likabehandling under 2010 och har bland annat utbildat en stor del av medarbetarna i jämställdhet tack vare projektmedel från Sveriges Kommuner och Landsting. I likabehandlingsplanen anges som mål att kommunen ska uppnå en jämnare könsfördelning i yrkesgrupper där utgångsvärdet är att det är mindre än 40 procent av ettdera könet. För 2010 ökade andelen kvinnor i kommunen något med 0,2 procentenheter, och hamnade på 79,1 procent jämfört med 78,9 procent 2009 för medarbetare med tillsvidareanställning. Jämn könsfördelning (minst 40 procent) fanns inom följande personalgrupper; fritidsledare, handläggare, gymnasielärare, skolledare och övrig personal inom kultur/fritid. Inom de mansdominerade personalgrupperna har den kvinnliga andelen ökat något bland ingenjörer och kommunalarbetare. Bland de mest kvinnodominerade personalgrupperna har förskollärare, barnskötare, kontorspersonal, och arbetsledare inom omsorg ökat andelen män något jämfört med 2009, men förändringarna var fortfarande för små för att kunna synas i den totala statistiken. 30

Mest jämställda var fritidsledare, handläggarna och gymnasielärare. Andelen kvinnliga chefer har minskat återigen efter att ha ökat 2007 och 2008. Vårdbiträden och undersköterskor ökade andelen kvinnor på nytt efter att ha haft en liten ökning av antalet män 2009. Andelen kvinnor ligger dock fortfarande på 91 procent. Könsfördelningen bland chefer och arbetsledare Nyckeltalsinstitutet har i sitt Arbetsvillkorsindex ett tal som relaterar andelen kvinnor bland chefer och arbetsledare till andelen kvinnor bland de medarbetarna. Det är inte 50 50 som är målet utan, i vårt fall, 79 21. Särskilt vid internrekrytering, vilket ledarutvecklingen bland annat ska bana vägen för, kommer hälften kvinnor fortfarande att innebära att kvinnorna är underrepresenterade. Genom systemet för klassificering av befattningar, Arbetsidentifikation (AID) kan uppgifter på chefskapet på olika nivåer tas fram. Medarbetare med någon form av ledaransvar delas in i fyra grupper. Vid årsskiftet var två av tio förvaltningschefer kvinnor i kommunen. Andel kvinnliga chefer TYP AV CHEF 2010 2009 Skolchef/områdeschef/avdelningschef/enhetschef 53 % 58 % Teamchef/rektorer 67 % 67 % Samordnare 40 % 44 % HELA KOMMUNEN 59 % 60 % Av medarbetare som har någon typ av ledningsansvar var 59 procent kvinnor vilket var en minskning med en procentenhet jämfört med 2009. Tar vi medarbetare med fullt verksamhets-, ekonomi- och personalansvar var andelen 62 procent kvinnor. Detta visar att det var fler kvinnor som har det fulla ansvaret som chef. Omsorgsförvaltningen har samma proportion mellan kvinnliga chefer och andelen kvinnor bland tillsvidareanställda. Barn- och utbildningsförvaltningen har fortfarande en bit kvar innan andelen kvinnliga chefer/arbetsledare blir samma som andelen kvinnliga medarbetare. C4 Teknik har något fler kvinnor i ledande befattning jämfört med alla medarbetare. 31