Lönekartläggning Alingsås kommun
|
|
- Tobias Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lönekartläggning 2014 Alingsås kommun
2 Inledning Enligt diskrimineringslagen ska samtliga arbetsgivare genomföra en lönekartläggning minst vart tredje år. Syftet med lönekartläggningen är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete. Kartläggningen i Alingsås kommun omfattar 2797 tillsvidareanställda. Den totala bilden visas i tabellen nedan. Grupp Antal 10:e percentil Medianlön 90:e percentil Lönespridning % Alla Män Kvinnor Bakgrund 1.1 Diskrimineringslagen Diskrimineringslagens regler om lönekartläggning innebär att arbetsgivaren minst vart tredje år ska kartlägga och analysera dels bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor som tillämpas hos arbetsgivaren, dels löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete. Eventuella löneskillnader ska analyseras i syfte att avgöra om dessa direkt eller indirekt har samband med Osakliga löneskillnader ska åtgärdas så snart som möjligt och senast inom tre år. Utgångspunkten i diskrimineringslagen är att det är osakliga löneskillnader relaterade till kön som skall upptäckas, åtgärdas och förhindras. Det innebär att kvinnors lön jämförs med mäns lön om de har lika arbete, samt att kvinnodominerade grupper av arbetstagare jämförs med likvärdiga grupper som inte är kvinnodominerade. 2. Metod 2.1 Verktyg I lönekartläggningen har Arbetsgivarverkets verktyg Löneanalyser använts. Löneanalyser möjliggör presentation i diagram och tabeller samt analys utifrån sysselsättningsgrad. För värdering av ett arbetes eller en befattnings svårighetsgrad används Bas som är ett webbaserat arbetsvärderingsverktyg. Det är arbetsuppgifterna som värderas, inte individen eller hur individen utför sina arbetsuppgifter. Bas-systemet är uppbyggt av fyra faktorer: kunnande, problemlösning, ansvar och arbetsförhållanden. Tre av faktorerna har delfaktorer. 2.2 Avgränsningar Avstämningstidpunkt för lönekartläggningen är den 20 augusti 2014 och bygger på resultatet av 2014 års löneöversyn. Lönekartläggningen omfattar enbart tillsvidareanställda. Tidsbegränsade anställningar lönesätts vid eventuell fortsatt anställning och timavlönades löner ses över årligen i samband med löneöversynen. En del medarbetare har lönetillägg. I lönekartläggningen har inte tagits hänsyn till lönetillägg utan utgångspunkten är heltidsgrundlön. Däremot har hänsyn tagits till två aspekter i lönekartläggningen. Många chefer, t ex på barn- och ungdomsförvaltningen och kommunledningskontoret har inlöst övertid. De chefer som har inlöst övertid har en markering i lönesystemet och i underlaget för lönekartläggningen har deras heltidslön reducerats med kronor för att jämförelsen ska bli korrekt med övriga chefer som inte har inlöst övertid. Den andra aspekten gäller arbetstidsförkortning. I löneöversyn 2008 avsatte Kommunal medel för att sänka arbetstidsmåttet för de som enbart arbetar natt. Heltidsmåttet minskades med en 2
3 timme per vecka. I lönekartläggningen har heltidslönen för de som arbetar enbart natt justerats i enlighet med beräkning i HÖK. Jämställd utifrån kön anses en grupp vara om den har en könsfördelning på 40/60 %. För att säkerställa jämförelsen i det statistiska underlaget ska en grupp bestå av minst fem personer. Lönekartläggningen bygger på medianlön 1 och inte medellön. Tidigare års lönekartläggningar har utgått från medianlön varför jämförelser underlättas om så fortsättningsvis sker. Lönespridning samt percentillöner räknas endast om det finns fler än 20 personer i gruppen. Medianlön redovisas om gruppen innehåller fem personer eller mer. Kartläggningen bygger på arbetsvärdering Bas där arbetets tyngd åskådliggörs från A till L. Alla arbeten inom samma basgrupp ses som likvärdigt arbete. Inom respektive basgrupp finns också yrkesgrupper där arbetet är att betrakta som lika. Yrkesgrupperna kan baseras på befattningsbenämning eller AID-kod. Inom till exempel lärarkåren finns det många olika benämningar men AID-koden är densamma för alla t ex praktisk estetiska lärare. Alla personer ryms inom respektive basgrupp men beroende på befattning är det inte säkert att alla personer utgör tillräckligt underlag för att rymmas inom en yrkesgrupp då den ska bestå av minst fem personer. Alla kan alltså jämföras avseende likvärdigt arbete men kanske inte vad gäller lika arbete. En persons lön kan aldrig påverka en hel yrkesgrupps lönesättning. Lönekartläggningen syftar till att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete. Under arbetets gång kan strukturella skillnader uppmärksammas men i det här arbetet sker analys utifrån könsperspektiv. Strukturella skillnader eller eventuella snedsitsar som inte beror på kön får därför hanteras i ett annat sammanhang. 2.3 Arbetsgång Steg 1. En fil innehållande uppgifter på tillsvidareanställda exporteras från lönesystemet Personec till Löneanalyser. Avstämningstidpunkt för lönekartläggningen är den 20 augusti Steg 2. Personalavdelningen har utformat kartläggningens struktur och metodik. Denna har presenterats för personalsekreterarna och personalorganisationerna. Steg 3. Personalavdelningen har tagit fram underlag för att kunna gå igenom och granska kartläggningen. Eventuella löneskillnader inom lika arbeten och mellan likvärdiga grupper har analyserats. Avstämning har skett kontinuerligt med personalsekreterarna. Detta har sedan presenterats och analyserats tillsammans med förvaltningarna och personalorganisationerna. 2.4 Tillvägagångssätt För att analysera likvärdigt arbete används basgrupper. Inom varje basgrupp kan det finnas en eller flera yrkesgrupper. Om det i basgruppen finns mansdominerande grupper jämförs de kvinnodominerande gruppernas medianlön med basgruppens medianlön. Om yrkesgruppens medianlön avviker mer än 500 kronor från basgruppens medianlön bör detta åtgärdas. För årets lönekartläggning finns inga medel avsatta. Personalavdelningen kan när det gäller lika arbete skapa en överblick, se avvikelser samt ta ställning till om lönesättning beror på könstillhörighet eller individuella kvalifikationer. När det gäller de mer individuella bedömningarna av personer som inte ingår i någon yrkesgrupp måste ansvaret ligga på 1 Medianlön anger den heltidslön som ligger i mitten av alla löner. 3
4 förvaltningarna att hantera i samband med kommande löneöversyn, i samarbete med personalavdelningen. I resultatdelen presenteras medianlön samt 10:e och 90:e percentilen när så är möjligt. Lönespridningen beräknas genom att ta (90:e percentil-10:e percentil)/10:e percentil och är ett mått på lönesättningens spridning. 2.5 Samverkan Kartläggningen och analysen av löner genomförs i samverkan. Personalorganisationerna har inbjudits i lönekartläggningens inledningsskede och vid en genomgång av arbetet samt har haft underlagen tillgängliga. De har även uppmanats att bidra till dialog och diskussion samt komma med synpunkter. Lönekartläggningen avslutas med samrådsförfarande i den centrala samverkansgruppen (Cesam). Personalchef Roland Ödh och lönestrateg Annica Fjerdingby på personalavdelningen har genomfört lönekartläggningen. 3. Organisationens lönepolitik 3.1 Personalpolicyn Personalen är vår viktigaste resurs för att förverkliga de beslut som tas i den politiska organisationen och som syftar till att ge medborgarna en god service. Målet för personalpolitiken är att Alingsås kommun skall upplevas som en attraktiv arbetsplats. Vår personal skall vara delaktig i utvecklingen av verksamheten och kunna känna stolthet över den service som erbjuds. Lönesättningen är individuell och differentierad. Den som når uppställda mål och tar ansvar för utvecklingen av sin arbetsplats premieras. 3.2 Alingsås kommuns lönepolitik Grunden för lönepolitiken och lönebildningen är Löneavtal 95 (motsvarande) och de utgångspunkter, gemensamma grunder och grundläggande principer som anges där. Lönepolitiken skall: Bidra till att kommunens och respektive förvaltnings mål uppfylls. Underlätta att rekrytera, behålla och utveckla goda medarbetare. Innebära att löneskillnader mellan kvinnor och män som har lika eller likvärdiga arbeten inte beror på Stimulera till individuell och differentierad lönesättning. Stimulera medarbetarnas kompetensutveckling i syfte att utveckla verksamheten. Förutsättningar: Som grund för lönesättningen skall ligga för kommunen gemensamma bedömningsgrunder för arbetets svårighetsgrad, individens kompetens, erfarenhet och prestation samt marknadens påverkan. Inom förvaltningen skall dessa grunder anpassas till respektive verksamhet. (se även kommentarer om arbetets svårighetsgrad m m i bilaga). Samtal om medarbetarens lön bör ingå som en del i de ordinarie medarbetarsamtalen. I anslutning till löneförhandlingar kan särskilda lönesamtal hållas. Löneanalyser skall göras fortlöpande för att bevaka vårt löneläge på arbetsmarknaden. Samråd skall ske med de fackliga organisationerna. De anställda skall vara informerade om lönepolitiken. Varje chef skall ha goda kunskaper om lönesystemet samt om bedömningsgrunder och metoder för lönesättning. Ett gott samarbete med de fackliga organisationerna skall eftersträvas. 3.3 Lönepolitiska riktlinjer Alingsås kommun tar i samband med den årliga löneöversynen fram lönepolitiska riktlinjer där kartläggning och analys av löneskillnader, lönestruktur och anställningsvillkor är en del. 4
5 4. Resultat av kartläggningen 4.1 Likvärdigt arbete Benämning Antal Medel 10:e perc UK Median ÖK 90:e perc Lönespridning L K % J % I H G % F % E % 2014 Alla % A D % C % B Till stor del följer vår lönestruktur att mer tyngd i arbetet, dvs högre basgrupp, ger högre medianlön. Undantaget är basgrupp A. I basgrupp A är medianlönen högre än både basgrupp B, C och D. Avfallshämtarna återfinns i basgrupp A och har så pass hög lön att det påverkar hela strukturen. Om avfallshämtarna undantas från basgruppen blir medianlönen istället kr. 5
6 Grupp Antal 10:e percentil Medianlön 90:e percentil Lönespridning % A Män Kvinnor Avfallshämtare De två i gruppen med lägst lön har anpassade arbetsuppgifter där anställningen till viss del finansieras av Arbetsförmedlingen. Avfallshämtarna återfinns i grafens högra del. De har en gång i tiden övergått i privat verksamhet och därefter återkommit i kommunal regi, då med betydligt högre lön. Det innebär att lönenivån är grundad på den privata marknaden och kan inte enskilt ligga till grund för att påverka kommunala löner för en hel basgrupp. Däremot får kommunen arbeta med ingångslönerna för denna grupp. Grupp Antal 10:e percentil Medianlön 90:e percentil Lönespridning % B Män Kvinnor Idrottsplatsarbetare Gruppen idrottsplatsarbetare utgörs enbart av män. Kvinnorna i basgruppen är djurskötare och skolvärd. Idrottsplatsarbetarna är betydligt äldre och har generellt längre anställningstid än djurskötarna vilket förklarar löneskillnaden. 6
7 Grupp Antal 10:e percentil Medianlön 90:e percentil Lönespridning % C Män Kvinnor Avfallstekniker Vaktmästare Pedagog ass Elevassistent Fritidsledare Assistent Ungdomskonsulent Barnskötare Dagbarnvårdare Stödbiträde Vårdbiträde Pers ass HÖK Grupperna avfallstekniker och vaktmästare är mansdominerade. I basgruppen finns tre kvinnodominerade grupper som avviker mer än 500 kronor från basgruppens median. Stödbiträde, vårdbiträde och personliga assistenter HÖK skulle utifrån det resonemanget tilldelas medel för att utjämna osakliga löneskillnader mellan könen. 7
8 Grupp Antal 10:e percentil Medianlön 90:e percentil Lönespridning % D Män Kvinnor Drifttekniker Löneadm Adm övrig Anläggningsarbetare Parkarbetare Stödassistent Ekonomiadm Undersköterska Pers ass HÖK Grupperna drifttekniker, anläggningsarbetare och parkarbetare är mansdominerade. I basgruppen är personliga assistenter HÖK en kvinnodominerad grupp som avviker mer än 500 kronor från gruppens medianlön. De skulle utifrån det tilldelas medel för att utjämna osakliga löneskillnader mellan könen. 8
9 Grupp Antal 10:e percentil Medianlön 90:e percentil Lönespridning % E Män Kvinnor Systemtekniker Kulturskollärare Sekreterare Bibliotekarie Stödpedagog Systemtekniker är en mansdominerad grupp. I basgruppen är bibliotekarier och stödpedagoger kvinnodominerade grupper som avviker mer än 500 kronor från gruppens medianlön. De skulle utifrån det tilldelas medel för att utjämna osakliga löneskillnader mellan könen. Högst betald i gruppen har tidigare haft chefsbefattning men arbetar nu med andra arbetsuppgifter. 9
10 Grupp Antal 10:e percentil Medianlön 90:e percentil Lönespridning % F Män Kvinnor Speciallärare Kurator Gymnasielärare yrkes Gymnasielärare allm Personalhandläggare SFI-lärare Ekonomihandläggare Skolsköterska Socialsekreterare Praktisk est lärare Lärare senare år Distarbterap Allmänhandläggare Familjepedagog Socialt arbete Lärare tid år Biståndshandläggare Fysioterapeut Familjesekreterare Förskollärare Sjuksköterska Ungdomsbehandlare Fritidspedagog Inom basgrupp F finns inga mansdominerade grupper. 10
11 Grupp Antal 10:e percentil Medianlön 90:e percentil Lönespridning % G Män Kvinnor Utvecklingsledare Ekonomihandläggare Specialpedagog Distriktssjuksköterska Miljöskyddsinspektör Socialsekreterare Inom basgrupp G finns inga mansdominerade grupper. 11
12 Grupp Antal 10:e percentil Medianlön 90:e percentil Lönespridning % H Män Kvinnor Inom basgrupp H finns inga mansdominerade grupper. Gruppen utgörs till knappt hälften av exploateringsingenjörer och lönespridningen mellan dessa är jämn.. Grupp Antal 10:e percentil Medianlön 90:e percentil Lönespridning % I Män Kvinnor Arkitekt Inom basgrupp I finns inga mansdominerade grupper. 12
13 Grupp Antal 10:e percentil Medianlön 90:e percentil Lönespridning % J Män Kvinnor Enhetschef KLK Enhetschef Inom basgrupp J finns inga mansdominerade grupper. 13
14 Grupp Antal 10:e percentil Medianlön 90:e percentil Lönespridning % K Män Kvinnor Rektor/fskchef Inom basgrupp K finns inga mansdominerade grupper. Grupp Antal 10:e percentil Medianlön 90:e percentil Lönespridning % L Män Kvinnor Chef äldreomsorg Inom basgrupp L finns inga mansdominerade grupper. Högst betald i gruppen är en tidigare förvaltningschef som nu har andra arbetsuppgifter. 14
15 4.2 Beräkning och uträkning, samt fördelning Om det korrigeras så att de yrkesgrupper som skulle tilldelas medel i årets lönekartläggning skulle nå 500 kronor från respektive basgrupps medianlön skulle det kosta 2,6 miljoner kronor. Beräkning har skett utifrån faktisk sysselsättningsgrad istället för att utgå ifrån att alla har en heltidsanställning. All jämförelse bygger på heltidslön men för beräkningen har hänsyn tagits till faktisk sysselsättningsgrad. I lönekartläggningen skulle sex yrkesgrupper tilldelas medel för att utjämna osakliga löneskillnader och det skulle beröra 455 anställda. Målbild nedan beskriver avvikelsen mot 500 kronor från basgruppens medianlön. Box Strukturgrupp Antal Målbild Total kostnad C stödbiträde C vårdbiträde C pers ass HÖK D pers ass HÖK E bibliotekarie E stödpedagog Lika arbete Följande analys har gjorts inom yrkesgrupperna. Då syftet med analysen är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor har endast grupper där båda könen är representerade analyserats. De grupper som representeras av endast ett kön är följande: Basgrupp Yrkesgrupp Kön A Avfallshämtare Män B Idrottsplatsarbetare Män C Dagbarnvårdare Kvinnor D Administratörer lön Kvinnor D Ekonomiadministratörer Kvinnor D Anläggningsarbetare Män D Drifttekniker Män F Biståndshandläggare Kvinnor F Familjepedagog Kvinnor F SFI lärare Kvinnor F Skolsköterska Kvinnor G Distriktssköterska Kvinnor G Utvecklingsledare Kvinnor 15
16 C_Assistent % % C_Avfallstekniker % % C_Barnskötare % % 19% C_Elevassistent % % 23% Den i gruppen med högst lön avviker i jämförelse med övriga i gruppen. Hon har tidigare arbetat som lärare men fick i och med en omorganisation andra arbetsuppgifter av olika skäl. Könsmässigt jämn lönesättning i gruppen. Det finns inga osakliga löneskillnader på grund av C_Fritidsledare % % Den i gruppen med lägst lön avviker i jämförelse med övriga i gruppen. Han har inte rätt utbildning, har arbetat kort tid och är yngst i gruppen. Könsmässigt jämn lönesättning i gruppen. Det finns inga osakliga löneskillnader på grund av C_Pers ass HÖK % % 24% C_Ped ass % % C_Stödbiträde % % 26% 16
17 C_Ungdomskonsult % % Den i gruppen med högst lön avviker i jämförelse med övriga i gruppen. Han är anställd på annan förvaltning än de övriga och har ett annat uppdrag då han även arbetar med praktiksamordning och som pedagogisk resurs. Det finns inga osakliga löneskillnader på grund av C_Vaktmästare % % 14% Den i gruppen med lägst lön avviker. Anställningen finansieras till viss del av Arbetsförmedlingen. Lönen har justerats tidigare. En ny översyn bör ske om det var tillräcklig strukturändring. Könsmässigt jämn lönesättning i gruppen. Det finns inga osakliga löneskillnader på grund av C_Vårdbiträde % % 29% D_Adm övrig % % 18% Den i gruppen med lägst lön avviker. Han har specifika administratörsuppgifter inom verksamhetsområde. En översyn bör göras om han ligger rätt lönemässigt i jämförelse med övriga. Den med högst lön i gruppen har för ett antal år sedan varit tf chef och den lönen har därefter följt med. Könsmässigt jämn lönesättning i gruppen. Det finns inga osakliga löneskillnader på grund av D_Parkarbetare % % D_Pers ass HÖK % % 23% D_Stödass % % 15% D_Undersköterska % % 23% 17
18 E_Bibliotekarie % % Den i gruppen med högst lön har kvar sin lön sedan hon var samordnare. Könsmässigt jämn lönesättning i gruppen. Det finns inga osakliga löneskillnader på grund av E_Kulturskolelärare % % Den i gruppen med lägst lön är inte utbildad lärare. Den med högst lön i gruppen har haft bra löneutveckling under många år. I övrigt könsmässigt jämn lönesättning i gruppen. Det finns inga osakliga löneskillnader på grund av E_sekreterare % % Den i gruppen med lägst lön är knuten till prestation. Den med högst lön i gruppen har tidigare haft en handläggartjänst. Könsmässigt jämn lönesättning i gruppen. Det finns inga osakliga löneskillnader på grund av E_Stödpedagog % % 18% De fyra som har lägst lön i gruppen avviker jämfört med övriga. Förvaltningen ska se över deras löneläge i relation till övriga i gruppen. Könsmässigt jämn lönesättning i gruppen. Det finns inga osakliga löneskillnader på grund av E_Systemtekniker % % F_distarbterapeut % % F_Fysioterapeut % % F_Familjesekr % % 18
19 F_fritidspedagog % % 21% F_Förskollärare % % 18% F_Gymnlär allm % % 21% F_Gymnlär yrkes % % 23% Den i gruppen med högst lön har haft bra löneutveckling under många år och går snart i pension. Könsmässigt jämn lönesättning i gruppen. Det finns inga osakliga löneskillnader på grund av F_Allmhandläggare % % Den i gruppen med högst lön har tidigare varit chef som nu har andra arbetsuppgifter. F_Ekhandläggare % % F_Kurator % % Den i gruppen med lägst lön är knuten till prestation. Könsmässigt jämn lönesättning i gruppen. Det finns inga osakliga löneskillnader på grund av F_Prakt est lärare % % 23% Den med högst lön i gruppen avviker från övriga. Han fick en hög lön vid återanställning i kommunen och har därefter haft hög löneutveckling. Könsmässigt jämn lönesättning i gruppen. Det finns inga osakliga löneskillnader på grund av 19
20 F_Lärare sen år % % 31% Modersmålslärare har generellt lägre lön än övriga lärare senare år. Särskild arbetsvärdering för modersmålslärare ska göras. I övrigt jämn lönesättning i gruppen. Det finns inga osakliga löneskillnader på grund av F_Lärare tid år % % 27% F_Sjuksköterska % % 15% F_Socialsekreterare % % 35% F_Socialt arbete % % F_Speciallärare % % Den man i gruppen med lägst lön avviker från övriga. Hans tjänst har felaktig AID och befattning i lönesystemet vilket troligtvis påverkar även arbetsvärderingen. Medarbetaren går strax i pension. I övrigt könsmässigt jämn lönesättning i gruppen. Det finns inga osakliga löneskillnader på grund av F_Personalhandl % % F_Ungdomsbeh % % 20
21 G_Ekhandlägg % % G_Miljöskyddsin % % G_Socialsekreterare % % Könsmässigt jämn lönesättning i gruppen. Det finns i gruppen inga osakliga löneskillnader på grund av G_Specialpedagog % % 19% Den i gruppen med högst lön är man och tidigare chef som nu har andra arbetsuppgifter. Det finns i gruppen inga osakliga löneskillnader på grund av I_Arkitekt % % Könsmässigt jämn lönesättning i gruppen. Det finns i gruppen inga osakliga löneskillnader på grund av J_Enhetschef % % 10% Könsmässigt jämn lönesättning i gruppen. Det finns i gruppen inga osakliga löneskillnader på grund av J_Enhetschef KLK % % Männen i gruppen återfinns i de högre lönenivåerna medan kvinnorna har lägre lönenivå. En av männen har arbetat länge i organisationen medan övriga tjänster som besitts av män är marknadspåverkade. Löneutveckling och nylönesättning i gruppen bör särskilt belysas. K_Rektor/fskchef % % 24% Könsmässigt jämn lönesättning i gruppen. Det finns i gruppen inga osakliga löneskillnader på grund av 21
22 L_chef äldreomsorg % % Könsmässigt jämn lönesättning i gruppen. Det finns i gruppen inga osakliga löneskillnader på grund av 5. Avslutning och reflektioner Lönekartläggningen i Alingsås kommun genomfördes i september-oktober Det är ett omfattande och resurskrävande arbete att genomföra en lönekartläggning och det finns alltid anledning att kontinuerligt utveckla arbetssätt och metod. Förvaltningarna har i arbetet bidragit med kunskap, information och synpunkter för att på bästa sätt återspegla verksamheten. Att genomföra en lönekartläggning i en organisation där kvinnorna utgör 80 % kan vara problematiskt ur perspektivet att jämförande underlag i vissa yrkesgrupper blir begränsat. Att en person i en grupp har högre lön kan bero på många faktorer så som erfarenhet, uppdrag, marknadsfaktor och individuell bedömning. Det är viktigt att kontinuerligt säkerställa så uppgifterna som jämförs är korrekta. Regelbundna lönekartläggningar resulterar i god kontroll över rådande löneläge samt ger goda förutsättningar att även i framtiden ha en jämställd utveckling. Under arbetets gång uppmärksammas strukturella skillnader eller eventuella snedsitsar som får hanteras vidare i ett annat sammanhang. I lönekartläggningen framkommer vid några tillfällen medarbetare som för gruppen har hög lön beroende på att de tidigare haft ledningsansvar. Detta bör vara övergående med tanke på avräkningen vid omreglerad tjänst som kom med allmänna bestämmelser Det är bra att även i ett bredare sammanhang ta vara på lönekartläggningsmaterialet och analysen. Denna rapport ska med fördel användas på förvaltningarna vid lönesättning och löneanalytiskt arbete. Personalavdelningen ser ett ökat behov av samordnad lönepolitik i Alingsås kommun. När det gäller löneöversyn så har samordning påbörjats. När det gäller nylönesättning så måste ökad samsyn ske i en helhet över hela kommunen så man inte enbart ser per förvaltning och dess lönenivå vid lönesättning. Nylönesättning ska gå genom personalsekreterarna på förvaltningarna som också har tittabehörighet i system över hela kommunen och inte enbart den egna förvaltningen. Ökad samordnad av lönepolitiken är ett långsiktigt arbete. 22
Lönekartläggning. Borgholm Energi AB och Elnät AB. I samarbete med
ekartläggning Borgholm Energi AB och Elnät AB 2014 I samarbete med Innehållsförteckning INLEDNING 1 1. BAKGRUND 2 1.1. DISKRIMINERINGSLAGEN 2 2. METOD 3 2.1 VERKTYG 3 2.2 ARBETSGÅNG 3 3. ORGANISATIONENS
Läs merLönekartläggning 2011
ekartläggning 2011 ekartläggning 2011 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 2 1. BAKGRUND 3 1.1. DISKRIMINERINGSLAGEN 3 2. METOD 4 2.1 VERKTYG 4 2.2 ARBETSGÅNG 4 2. 3 SAMVERKAN 5 3. ORGANISATIONENS
Läs merLönekartläggning Helsingborgs Stad
STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN HR-AVDELNINGEN 2015-07-13 SID 1(36) Lönekartläggning Helsingborgs Stad 2015 HR-avdelningen Stadsledningsförvaltningen 251 89 Helsingborg 042-10 40 00 hravdelningen@helsingborg.se
Läs merLönekartläggning 2009
Lönekartläggning 2009 Kartläggningen genomförd 2008-11-25/26 Beslutad i kommunstyrelsen 2009-02-03 2 (46) Sammanfattning Diskrimineringslagen ålägger arbetsgivare med fler än 25 anställda att göra en lönekartläggning.
Läs merLönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017
Antagen av Kommunstyrelsen Reviderad datum Paragraf 285 1(18) Lönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017 2(18) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syftet med kartläggningen...
Läs merrw"'x}-c". ':- TRANÅS KOMMUN
rw"'x}-c". i ':- TRANÅS KOMMUN " KOMMUNSTRYRELSENS AU SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdalum 2015-11-02 Sida 15 (36) 245 Dnr 657/15 Redovisning av lönekartläggning 2015 Personalutvecklare Christina Gustafsson
Läs merRIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING
2011-01-26 Sid 1 (9) RIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING i Gävle kommunkoncern P E R S O N A L A V D E L N I N G E N Gävle Kommun, Drottninggatan 22, 801 84 Gävle Besöksadress Stadshuset, Drottninggatan 22 Tfn
Läs merRevisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv
www.pwc.se Revisionsrapport Carl-Gustaf Folkeson Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...
Läs merLönekartläggning Tyresö kommun
Lönekartläggning Tyresö kommun 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt diskrimineringslagen... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...
Läs merJämställdhetsplan 2007/2008
Jämställdhetsplan 2007/2008 Beslutad i KF 080128 Uppdaterad pga faktafel i bilaga 2 080214 Jämställdhetsplan 2007/2008 2 (26) Innehåll SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE JÄMSTÄLLDHETSPLAN...4
Läs merLönestrategi 2016-2018
LULEÅ KOMMUN 1 (6) 2015-11-13 Lönestrategi 2016-2018 Lönebildning i Luleå kommun Lönebildningen i kommunen ska bidra till att nå målen i verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens
Läs merFalköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen 2004-09-30
Falköpings kommun Jämställdhetsplan Personalavdelningen 2004-09-30 1 Inledning I Jämställdhetslagen (1992) anges att en arbetsgivare skall, inom ramen för sin verksamhet, bedriva ett målinriktat arbete
Läs merJämställdhetsplan 2009-2011. för Värnamo kommun
Jämställdhetsplan 2009-2011 för Värnamo kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Ansvar... 3 1.3 Bakgrund... 3 2. Arbetsförhållanden ska lämpa sig för såväl kvinnor som män...
Läs merAntagen av kommunstyrelsen 8 februari 2015, 31
KS2015.0581 Denna jämställdhets- och mångfaldsplan ingår i handlingsplan för jämställdhet 2015-2018 enligt CEMR-deklarationen (Council of European Municipalities and Regions). Den behandlar specifikt arbetsgivarinsatser
Läs merUPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN. Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN BILAGA 6 VB 2010 SID 1 (6) 2011-01-26 UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald
Läs merLönepolitiska riktlinjer
Lönepolitiska riktlinjer Antagna av kommunstyrelsen 2012-05-14, 159 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Mål 3. Grundläggande principer och definitioner 4. Ansvar 5. Riktlinjer vid lönesättning 6. Lönebildning
Läs merLjungby kommun. Personalekonomisk årsredovisning
Ljungby kommun Personalekonomisk årsredovisning 2014 Innehåll INLEDNING ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 4 Begrepp i redovisningen
Läs merStrukturella löneskillnader
januari 2016 Strukturella löneskillnader En ojämställd historia Januari 2016 Strukturella löneskillnader En ojämställd historia Hur mycket förlorar en ekonom, en drifttekniker inom IT eller en personal-/hr-chef
Läs merFör jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport 2016 03 07
För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport 2016 03 07 Innehåll Inledning... 3 Löneskillnader mellan könen... 4 Lönespridning... 4 Erfarenhet lönar sig dåligt för socialsekreterare...
Läs merRiktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun
Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun Prel. 05 2015-11-01 1 Inledning Dessa riktlinjer gäller för samtliga anställda inom kommunen samt dess ägda bolag i tillämpliga delar. 2 Grundläggande principer
Läs merLönepolicy. Landskrona stad
Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är
Läs merAvtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m.
Sida: 1 av 12 Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2010-T) Avtalstidens längd 1 Parterna träffar ett tillsvidareavtal
Läs merPM nr 2 inför löneöversyn 2016
PM nr 2 inför löneöversyn 2016 Detta PM är avsett att vara ett stöd för organisationen och lönesättande chefer inför och under löneöversyn 2016. Varje förvaltningschef och HR konsult ansvarar för att lönesättande
Läs merKFOs lilla lathund. Om Lönesättning
KFOs lilla lathund Om Lönesättning Att utforma en genomtänkt lönestruktur KFOs löneavtal är normalt utformade som minilöneavtal. I andra avtal bestäms lönen mellan den anställde och arbetsgivaren. I något
Läs merPersonalplan. avseende perioden 2011-2013
Dnr: Personalplan avseende perioden 2011-2013 ^äáåöë ëâçããìå qéäéñçåwmpoojsnsmmm c~ñwmpoojsnspqm bjéçëíwä~êåkìåöççã]~äáåöë~ëkëé téääéä~íëwïïïk~äáåöë~ëkëé Personalplan 2011-2013 Förutsättningar Barn- och
Läs merPlan för lika rättigheter och möjligheter
Nummer: 05:2 Blad: (1) Plan för lika rättigheter och möjligheter Inledning Denna plan är Ekerö kommuns gemensamma Plan för lika rättigheter och möjligheter, tillika jämställdhetsplan. Den belyser enbart
Läs merNy Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...
Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merBildningsförvaltningen
Jämställdhetsplan med inriktning mot likabehandling Bildningsförvaltningen augusti 2014 juli 2017 Fastställd av förvaltningschefen 2014-08-13 Handläggare: Maria Evald processledaree i jämställdhet Bildningsförvaltningen
Läs merJämställdhetsplan Fastställd av kommunfullmäktige 28/5 2001, 15
Jämställdhetsplan Fastställd av kommunfullmäktige 28/5 2001, 15 Denna jämställdhetsplan har upprättats i samverkan mellan Ödeshögs kommun och berörda fackliga organisationer. Hela kommunens verksamhet
Läs merPersonalbokslut 2014, barn- och utbildningsförvaltningen
Tjänsteskrivelse 2015-03-02 BUN 2015.0123 Handläggare: Lotta Frisk Barn- och utbildningsnämnden Personalbokslut 2014, barn- och utbildningsförvaltningen Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen
Läs merPlan. Mångfald- och jämställdhet. Mariestad. Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-04-23. Reviderad av Kommunstyrelsen Mariestad 2010-05-27
Plan Mångfald- och jämställdhet Mariestad Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-04-23 Reviderad av Kommunstyrelsen Mariestad 2010-05-27 Innehållsförteckning Mångfald och jämställdhetsplan... 3 Övergripande
Läs merRiktlinjer för lönesättning
Riktlinjer för lönesättning Riktlinjer för lönesättning Inom Lunds kommun är medarbetarna den viktigaste resursen för att skapa en bra verksamhet. Kommunens löner och anställningsvillkor ska stimulera
Läs merJämställdhetsplan 2013-2015 för Lindesbergs kommun Kommunfullmäktige
Jämställdhetsplan 2013-2015 för Lindesbergs kommun Kommunfullmäktige Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige (punkt 1-5) Datum: 2013-06-25 91 För revidering
Läs mer1(9) Lönepolicy. Styrdokument
1(9) Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Policy Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-01-12 11 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(9) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 1.1 Mål...4 1.2 Allmänt...4
Läs merAntagande av övergripande Jämställdhetsplan 2012-2014
Tjänsteutlåtande 2012-05-08 Sidan 1 av 1 Dnr 2012/0257 KS-1 Kommunstyrelsen Antagande av övergripande Jämställdhetsplan 2012-2014 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår att kommunstyrelsens
Läs meratt anta den uppdaterade Jämställdhetsplanen.
Kultur & Utbildning TJÄNSTEUTLÅTANDE HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Anna Ek 2007-05-23 Jämställdhetsplan, uppdaterad 2006 Bakgrund Inom Kultur- och utbildningsförvaltningen har vi valt att arbeta med en tvåårig
Läs merPERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN
PERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN VISION Polismyndigheten i Kronobergs län ska vara en attraktiv arbetsplats med medarbetare som känner arbetstillfredsställelse i sitt arbete
Läs merSteg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen
Steg 4. Lika arbeten 10 Diskrimineringslagen [ ] Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - Kvinnor
Läs merSveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät
Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects Lönestatistik Från 2014 års löneenkät 2 Löneenkät 2014 Innehåll Inledning 4 Ingångslöner 5 Privat sektor 6 Kommunal sektor 11 Statlig sektor 13 Chefer
Läs merNationella jämställdhetsmål
Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,
Läs merKompetensförsörjningsplan
Kompetensförsörjningsplan Barn och grundskolenämnden 2015 2020 Skellefteå kommun Dokumentnamn Kompetensförsörjningsplan 2015 2020, barn och grundskolenämnden Dokumentansvarig Stabschef Reviderad 2015 06
Läs merJÄMSTÄLLDHETS- P O L I C Y
Riktlinjer Gotlands kommuns personalpolicy JÄMSTÄLLDHETS- P O L I C Y JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2OOO-2OO1 FÖR GOTLANDS KOMMUN Jämställdhet i arbetslivet innebär; lika rättigheter och möjligheter för kvinnor och
Läs merVälkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män
Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Det här handlar om en metod som kan användas i lönebildningsarbetet på myndigheten. Fokus för metoden BESTA-vägen
Läs merKommunstyrelsen. Ärende 10
Kommunstyrelsen Ärende 10 Kommunledningsstaben, Personalavdelningen Jessica Nilsson jessica.nilsson@eda.se TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-11-26 1(1) Beredning Centrala ledningsgruppen 151126 Beredning Allmänna
Läs merLönekartläggning 2015-2017
Tjänsteskrivelse 1(2) 2016-02-19 Dnr: KS 2016/64 Kommunstyrelsen ekartläggning 2015-2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut ekartläggning 2015-2017 godkänns Ärendebeskrivning Diskrimineringslagenes
Läs merArbetsmarknadens lönestruktur
Arbetsmarknadens lönestruktur Löneskillnader mellan anställda kan förklaras av en mängd olika faktorer som t.ex. utbildning, yrkesgrupp, ålder och sektor. Lönestatistiken saknar information om vissa faktorer
Läs mer3, 2006. Lönepolicy. Beslut 2006-003 2006-02-01. Beslut. Direktionen beslutar: att fastställa bifogad lönepolicy.
Beslut 2006-003 2006-02-01 3, 2006 Beslut Lönepolicy Direktionen beslutar: att fastställa bifogad lönepolicy. Ärendebeskrivning Bifogad lönepolicy skall utgöra grunden för en fungerande lönebildning. Målsättningen
Läs merSe närvarolista på sida 2. Se närvarolista på sida 2. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 10-16 Monica Jonsson
Plats och tid Kommunkontoret, sammanträdesrum B, kl. 14:00-16:00 1(16) Beslutande Ledamöter Se närvarolista på sida 2 Ersättare Se närvarolista på sida 2 Övriga närvarande Se närvarolista på sida 2 Justerare
Läs merFöredragningslista, Kommunstyrelsens arbetsutskott
KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Onsdagen den 17 februari 2016 kl. 08.30 Plats Europa Direkt, Norra Station Föredragningslista, Kommunstyrelsens arbetsutskott Ärenden Föredragande Till 1. Protokollsjustering
Läs merlönekartläggning Så faller bitarna på plats Handlingsplan Bestämmelser & Praxis Likvärdiga Arbeten Lika Arbete SAMVERKAN
Lönekartläggning Så faller bitarna på plats Handlingsplan SAMVERKAN Sakliga lönekriterier LÖNESÄTTNING SUMMERING av lönekartläggning Bestämmelser & Praxis Likvärdiga Arbeten Kartläggning & ANALYS ÅTGÄRDA
Läs merPersonalpolicy i Hultsfreds kommun
Personalpolicy 1 (5) Personalpolicy i Hultsfreds kommun Inledning Kommunstyrelsen är det politiska organ som ytterst är ansvarig för personalpolitiken i Hultsfreds kommun. Det är kommunstyrelsen som beslutar
Läs merJämställdhetsanalys av löner steg för steg. handledning
Jämställdhetsanalys av löner steg för steg handledning Diskrimineringsombudsmannen, DO DO DO H2.1 2012 ISBN 978-91-979591-5-5 Tabergs tryckeri, Taberg, 2012 Jämställdhetsanalys av löner steg för steg Innehåll
Läs merEn kommunallag för framtiden, SOU 2015:24
Yttrande R.nr 46.15 2015-10-14 Dnr 17/15 Saco Tiina Kangasniemi Box 2206 103 15 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Utredningens förslag Utredningen om en kommunallag för framtiden (SOU
Läs mer234 Principer för långsiktig lönebildning (2015-2018) i Region Halland RS140434
Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2014-11-19 RS140434, Joachim Björnklev (avdelningen för arbetsgivarfrågor) 234 Principer för långsiktig lönebildning (2015-2018) i Region Halland
Läs merFler drömjobb i staten! /Jurister. Ungas krav STs förslag
Fler drömjobb i staten! /Jurister Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik
Läs merRing kyrkklocka ring. Undersökning om Svenska kyrkans bristande arbete med att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män
Ring kyrkklocka ring Undersökning om Svenska kyrkans bristande arbete med att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män April 2003 Innehåll Bakgrund 3 Vår undersökning 3 Resultat
Läs merUtvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014
Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000
Läs merVisstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna
Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport
Läs merOmslagsbild foto: Mikael Sjöberg Övriga fotografier: Mikael Sjöberg och Ulises Jacas Grafisk form: Blue media, Sthlm. Tryck: Federativ, Stockholm
personalen 2008 Omslagsbild foto: Mikael Sjöberg Övriga fotografier: Mikael Sjöberg och Ulises Jacas Grafisk form: Blue media, Sthlm. Tryck: Federativ, Stockholm 2009. Innehåll Inledning 4 Anställda i
Läs merFörtydliganden till AID 2009-10-12
= Förtydliganden till AID 2009-10-12 = = = fååéü ää= 1. Övergripande=KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=P 2. Organisation=KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=Q
Läs merJämställdhetsplan för Ulricehamns kommun
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Jämställdhetsplan för Ulricehamns kommun ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-06-02, 186 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Personalchef GÄLLER
Läs merJämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret
Bilaga 11 Regionplane- och trafikkontoret 2007-11-07 RTN 2007-0373 Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret Utgångspunkter Jämställdhetslagen Jämställdhetslagen reglerar kvinnors och
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för
Läs merFolktandvårdens plan för lika rättigheter och möjligheter inklusive jämställdhet
Arbetsplats: Division Folktandvård Sida 1 (11) Folktandvårdens plan för lika rättigheter och möjligheter inklusive jämställdhet 2013-2015 1 Arbetsplats: Division Folktandvård Sida 2 (11) Övergripande strategi
Läs merKs 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015. för Örebro kommun
Ks 583/2011 Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Om Jämställdhets- och icke-diskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun...3
Läs merArbetsgivarens plan för likabehandling 2010-2012
PLAN 1(6) 2009-09-16 KS-415/2009 020 Handläggare, titel, telefon Rania Issa Särnblad, HR-konsult 011-151028 Arbetsgivarens plan för likabehandling 2010-2012 Syftet med planen är att konkretisera kommunens
Läs merVerksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läs merUppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan
Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan Lagstiftning Paragraf Mål Analys Mätetal Analys Aktivitet/åtgärd Analys Arbetsförhållanden 4 Lämpliga arbetsförhållanden Vilka åtgärder planerar genomföra
Läs merJämställdhetsplan för Värnamo kommun 2002
för Värnamo kommun 1(1) JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN... 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 3 RIKTLINJER FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETET... 3 DEFINITIONER... 4 ARBETSFÖRHÅLLANDEN... 4 KARTLÄGGNING... 4 UTVÄRDERING...
Läs merLönekartläggning. Lönepåverkande faktorer. Vad säger den officiella lönestatistiken? Malmö Jonas Mörnås Bergmark
Lönekartläggning Malmö Jonas Mörnås Bergmark 1 Vad säger den officiella lönestatistiken? Inkomst, lön och skillnad begrep som förvirrar Den viktigaste orsaken till löneskillnaden mellan kvinnor och män
Läs merBra lönebildning. Lönen som värdeskapande drivkraft i företagets utveckling - IF Metalls avtalsområde.
Bra lönebildning Lönen som värdeskapande drivkraft i företagets utveckling - IF Metalls avtalsområde. 1 Förord IKEM Innovations- och kemiindustrierna i Sverige verkar för en företags- och medarbetarnära
Läs merHandledning alternativa lönemodellen. En handledning skapad av SLA och Kommunal
Handledning alternativa lönemodellen En handledning skapad av SLA och Kommunal Innehåll Handledning alternativa lönemodellen... 1 En handledning skapad av SLA och Kommunal... 1 1 Hur inför vi den alternativa
Läs merDin anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor
Din anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor Myndighetsvärlden är ofta föremål för förändring. Det kan röra sig om neddragningar, utlokaliseringar eller andra former av situationer
Läs merLönepolicy. med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren 2014-2016. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29
A Lönepolicy med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren 2014-2016 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29 Inledning Dorotea kommuns samtliga verksamheter har till
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september
Läs merLåga löner och hög personalomsättning inom vår förvaltning?
RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING ADMINISTRATIONEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.6.-822-2011 2013-06-05 SID 1 (7) SDN 2013-06-13 Handläggare: Håkan Serdén o Sivan Månsson Telefon: 08-508 01 114 o 08-508 01 503
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...
Läs merLÖNEAVTAL 2010-2012. Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer
LÖNEAVTAL 2010-2012 Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier och Unionen... Sid 3-4 Sveriges Byggindustrier och Sveriges Ingenjörer...
Läs merKompetens eller kön. hur sätts. din lön? 10,7% En kvinnlig ekonom tjänar i genomsnitt
Kompetens eller kön hur sätts En kvinnlig ekonom tjänar i genomsnitt 10,7% mindre än en manlig ekonom som arbetar i samma sektor, är i samma ålder och har samma befattning. din lön? Om rapporten Ett urval
Läs merSKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Läs merPersonalekonomisk redovisning 2012
Personalekonomisk redovisning 2012 Åstorp Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se Åstorps kommun strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser och arbetsmiljöer
Läs merTraineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP)
Utlåtande 2012: RI (Dnr 231-1361/2011) Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion
Läs merKompletteringar KF 29/4 2013
2013-04-25 1 (1) Kompletteringar KF 29/4 2013 I detta utskick finns kompletterande handlingar till sammanträdet på måndag. 1. Personalekonomisk redovisning. 2. Årsredovisning för Hallsbergs Fastigheter
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs mer1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009
1 Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1. Pedagogik Livslångt lärande Personalen på NKC ska vara väl förtrogen med begreppet livslångt lärande. Den nya lärplattformen, Fronter, har
Läs merDROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA
VerksamhetV Verksamhetsplan för 2009 DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA STENHAMRA FÖRSKOLA SÅNGA SÄBY FFM Uppdrag Enhetens förskolor erbjuder förskoleverksamhet till barn i åldrarna 1-5 år vars föräldrar förvärvsarbetar,
Läs merLokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m (RALS 2013-2016) Parter
Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m (RALS 2013-2016) Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Uppsala universitet SEKO universitetsklubben 1 Avtalstidens längd Parterna
Läs merKollektivavtal och jämställda löner. Kurt Eriksson
Kollektivavtal och jämställda löner Kurt Eriksson Diskrimineringsförbud Lönesättningsprinciperna ska inte vara diskriminerande Diskriminerande eller andra sakligt omotiverade skillnader i löner och andra
Läs merLönsam syn på lön. är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen
Lönsam syn på lön är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen Lönsam syn på lön är det möjligt? Inga potter och garantier och inga begränsningar Många ser alltjämt lön
Läs merFakta om tidsbegränsade anställningar
Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merSTs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012
STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större
Läs merPlanmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan
Planmall för arbetsliv Jämställdhets- och likabehandlingsplan Inledning och målsättning Det interna jämställdhets- och likabehandlingsarbete ska främja allas lika rätt i frågor om arbete, anställnings-
Läs merLönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson
Lönesamtalet 19 oktober 2005 Lars Karlsson Lönen förr och nu Från lön för det man är (befattning) till lön efter det man gör (bidrag till verksamheten) Vad bestämmer löneutvecklingen? 1. Marknadskrafterna
Läs merAnställning efter avgång med ålderspension. Fastställd av rektor 2016-04-12 Dnr: FS 1.1-530-16
Anställning efter avgång med ålderspension Fastställd av rektor 2016-04-12 Dnr: FS 1.1-530-16 Denna regel ersätter tidigare fastställt beslut av rektor, dnr FS 1.1.2-135-14 Typ av dokument: Beslutad av:
Läs merArbetsmiljöplan för Bollebygds kommun
Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Inledning 2 2. Målsättning 2 2.1 Fysisk, psykisk och social arbetsmiljö 2.2 Anpassning 2.3 Alkohol och droger 2.4 Rökning 3. Definition
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018
2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever
Läs merLönebildning i Ystads kommun. Verksamhet. Medarbetare. Upprättat maj 2014. Personalavdelningen. Attraktiv arbetsgivare med medveten lönesättning
Lönebildning i Ystads kommun Attraktiv arbetsgivare med medveten lönesättning Verksamhet Individuell och differentierad lönesättning Långsiktiga mål Medarbetare Lön som styrmedel Kortsiktiga mål MÅL Utvecklingssamtal
Läs merLönestatistik löneläge 2009: Tillsvidareanställda per BSK-kod och ålder
Lönestatistik löneläge 2009: Tillsvidareanställda per BSK-kod och ålder Register från november 2008. Grundlön inkl ev fasta lönetillägg 01 Vård- och omsorg Hemtj.insp/LSS-handläggare Bsk Kod 010102 Annan
Läs mer