Projektmaterial FOLKBILDNING I AGENDA 21 BARNS RÄTTIGHETER PÅ DISTANS Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Folkbildning i Agenda 21 - barns rättigheter på distans.... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation... 3 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Aktörer... 4 4. Den egna organisatoriska miljön... 4 5. Målgrupp/-er och rekrytering:... 4 C. Utveckling/Genomförande...5 6. Utbildningens uppläggning:...5 7. Utbildningens organisation:...5 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete:... 6 9. IT-stöd i projektet:... 6 10. Samarbete/samverkan...7 D. Resultat... 8 11. Kursekonomi:... 8 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln... 8 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna:... 8 14.Utvärdering av projektet:... 9 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2
KKS/Folkbildningsrådets projekt "FOLKBILDNING I AGENDA 21 - BARNS RÄTTIGHETER PÅ DISTANS". Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst ca 50 ord vardera): A. Projektansvariga Projektledare: Informationsansvarig: Utvärderingsansvarig: Hampus Brynolf Hampus Brynolf Marja-Ritta Ritanoro B. Projektpresentation 1. Bakgrund Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Vi ville utveckla denna kurs helt till distans och projektet den var kopplat till hade deltagare från hela världen. Projektet som detta projekt var kopplat till heter Future Vessel- Framtidsskeppet. Den verksamheten har sammanfört Barnens Rättigheter och Agenda 21. Future Vessel har pågått i Sverige under 10 år och Folkhögskolan varit med som en av IT- utvecklare. Vi ville få en utbildningsplattform tillgänglig till Future Vessel som samlar världens barn kring frågor om deras rättigheter och hållbar utveckling, speciellt rätten till rent vatten.. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? MKFC Rinkeby Folkhögskola har jobbat med hållbar utveckling sedan starten. Vi hade utvecklat sedan 1996 distanspedagogik och olika typer av IT- projektkurser. Marja-Riitta Ritanoro och Hampus Brynolf hade kontakt med Futurevessel/ Framtidsskeppet. Vi ville överföra till och utveckla den digitala verksamheten både i skolan och i Futurevessel. 2. Syfte Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Att Futurevessel blir en lärande digital plattform förutom den verksamheten som redan fanns. Att man skulle samla erfarenheter från 50 kommuner och från 20 länder till den digitala plattformen, hemsidan. Att folkhögskolans kurs skulle jobba med ett projekt som hade an verklighetsförankring. På detta sätt skulle man utveckla kursformen till att vara anpassad till en bestämd kundgrupp med mångkulturell status och Futurevessel skulle utvecklas att bättre ta tillvara mångkulturell kompetens. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? nej Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3
3. Aktörer nej Vilka medverkade i projektet? En grupp folkhögskoleelevr, en organisation FuturevesselI Idégivning? Båda organisationer och sedan även deltagare på kursen Planering? Båda organisationer och deltagare Genomförande? Båda organisationer och deltagare Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Futurevessel, World WaterForum Haag. 4. Den egna organisatoriska miljön Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Mångfalden är och digitaliseringen av hela arbetsprocesser är viktiga. Verklighetsförankring via utomstående organisationer, myndigheter, företag. Innovativa lösningar, transparensen och flexibilitet. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Ja. Vi har utvecklat en kursform som heter praktiskt webbprojekt som fortsätter med denna modell. Kursen har varje år drygt 30-50 deltagare som läser kursen på heltid helt på distans och utvecklar olika folkbildningsprojekt till nätet. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Eftersom transparensen är en av viktiga arbetsverktyg hos oss gör det att denna modell syntes för alla lärare som lärt sig från projektet, fick förtroendet för att kunna lägga ut alla kursverksamhet på nätet och vi utvecklade kursbankssystem som blivit överförd till vår nya digital inlärningsplattform Edulink. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? De som anmälde sig till denna kurs drygt 20 personer. Med varierande kulturell och språklig bakgrund. Varför vände sig kursen till just dessa? De sökte sig. Vi informerade på olika sätt via nätet, via mässor, Futurevessel etc. Hur informerades om projektet? Se ovan. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Relativt bra. Läraren tyckte ändå att deltagarna var mest intresserade av att trycka knappar och innehållet var viktig bara för hälften av eleverna. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4
Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Ja. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Kunskapmålen var avgörande. Dialogen med den andra organisationen den andra viktiga. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Problembaserad inlärning. Vad är målet, hur skall man kunna komma dit? Lära sig i grupp, hitta på nätet, delta i Futurevessel möten. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? (Motivera ert svar) Ja och nej. Ja att organisationen lärde sig av detta. Vi har ytterligare förtydligat vår information om vilken metod vi använder, vilka krav man ställer etc. Nej i den mån deltagarna inte förstod metoden trots att man vid rekryteringen hade understrykit metoden, kravet som metoden ställer på gruppen och individen. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Inte obligatoriska men träffar och genomgångar. Hur många och hur långa? Individen fick välja. Läraren tillgänglig på nätet ständigt och i verkligheten halva normala tiden. Genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Hos utbildningsanordnaren. Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Oberoende av tid. Men kunskapsmål, målet att delta i Haag log fast. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Det fanns kursstart men vi har alltid antagning som läraren beslutar om. Det är helt beroende på individens förmåga att komma in. ( kan få extra hjälp ) Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Ja Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? (Motivera ert svar) Ja. Eftersom vi jobbar alltid så. Numera. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5
8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Positiv. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Upp till läraren. Lärarna har alltid ett uppdrag som de får genomföra som de vill, orkatr etc. Sedan finns det andra lärare som kommer till hjälp vid behov och kursbank som man har tillgång till. Lärarlagsarbete? Se ovan. Allt är transparent som egentligen innebär att vi ha virtuella lärarlag. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Mindre för duktiga och mera för svara, sammanlagt har arbetsbördan blivit mindre. har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Ja, bättre förberedelse och mindre jäkt i genomförandet. Bättre tranparens, bättre feedback, bättre kvalité. Jämnare kvalité. har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Ja. Vi har gemensamma lärarfortbildnings fredagar för att alla skall hinna lära sig allt digitalt och hinna lära sig nytt. Man ser bättre nyttan av gemensamma fortbildningar, gemensamma problemlösningstillfällen, man har höjt kvalitén i lärarnas verksamhet. annat? Man borde kunna visa ut bra exempel flera gånger om året / jämt och ha tillgång till utvecklingsgrupper ( transparensen ). Det slutna lärandet bör upphöra helt och hållet. Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Ja. Alla har datorer hemma. De kan välja vilken tid man använder till handledning. Men den totala arbetstiden har blivit mindre. Läraren kan handleda från Bahama och gör det också. Läraren är inte bunden till katedern. Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) Ja. Vi mäter lärarnas nöjdhet. De var nöjda. Vi pratar om det. De är nöjda. Det är klart att när man inför nytt måste ledningen ta ledning för att kaoset skall bli en ordning, men i stort sett har denna revolution inneburit en lättnad hos personalen även hos ledningen. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? FC. Alla dataprogram som behövdes (en massa ). Video, digital kamera, skanner etc. egna servrar. Varför valde ni detta/dessa medier? Behövdes för kunskapsmålet. Hur användes de i projektet? Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 6
Deltagarna och lärarna och kompisorganisationernas behov avgjorde. vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Bra. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Ändrades inte. Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Nej. Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Nej. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Nej. Vi såg inte svagheterna då eftersom det fanns inget bättre men vi lärde oss vad vi skall söka efter och när det fanns Edulink istället för FC- gick vi över. Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? På samma sätt. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Ganska bra. Men de var inte så inne på IT men är numera bättre insatta. Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) - nej fanns inte Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Mycket positivt. Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) - fanns inte. Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Bra förutom med deltagare som inte förstod metoden ( PBI ) eller inte ville stötta så mycket Miljöarbetet. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 7
D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? 300 000 Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. 500 000 Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Kursen utvecklade skolan mycket. Numera kostar inte liknande kurs så mycket mera. Men eftersom allt inom digital inlärning ändras så snabbt har man svagt minne av hur det var då och nu. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? 95% Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Vi har inte kvar utvärderingen. Men deltagarna deltog också i vårt ordinarie Vernissage och tiotal fortsatte. Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: * datorkommunikation med lärare? * datorkommunikation med andra studerande? * kursmaterial och kursadministration på web? * databassökningar? Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 8
Som folkhögskola var projektet nödvändigt steg just då. Annars skulle vi hittat på något annat som skulle passat i vår utveckling som totalt virtuell folkhögskola med total transparens. Som folkhögskola mot andra folkhögskolor har vi misslyckats. Nätbildarna som organiserar folkbildningens distanskurser har inte ansett att vi fyller deras kvalitetskriterier eftersom kurserna kan läsas helt på distans på heltid i icke sammanhållna grupper etc. Detta tycker jag är det mest negativa i vår utveckling mot andra aktörer. Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Vi är lyckliga att vi hade detta projekt som kunde fokusera på detta sätt på digital inlärning. Det har betytt mycket och utvecklat oss som folkhögskola. Vi utvecklar ständigt vår nya digitala inlärningsplattform som ger oss utvecklingsidéer och utvecklar vår organisation till att bli mera internationell. Och samtidigt har alla våra elever numera tillgång till en modern virtuell skola. De kan ha kontakt och glädje av sina kunskaper i andra språk och kulturer. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Hur kan kunskaperna om nyttan spridas och hur man motståndet från andra minskas. Ledningsfrågorna. När jag läste sist en utredning om distans berörde den inte alls skolledningens syn. Den saknade strategisk syn på IT och lärande. Man bör ange färdriktning och då hittar man verktyg. Även regeringen borde tydligare ge oss en bild när Sveriges skolor är virtuella. När kan den virtuella utbildningen säljas till kunskapsfattiga länder? Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Attityder. Det gäller folkbildningsaktörer. Det gäller utbildningsmål. Det gäller gamla attityder så som bara man är närvarande inne i skolan tar man sitt ansvar. Det gäller både lärare och elever och skolledning. Att inlärningsplattformar blir inlärningsplattformar och lämnar e-postsystem-stadiet. 14.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) De är inte kvar. Skolan har flyttat, projektledaren bor i Mexico. Man lämnade en pappersrapport tidigare till folkbildning. Ingen hittar den. Men resultatet den nuvarande virtuella verkligheten kan man komma och beskåda. En kompletterande rapport kan rekvireras från adressen: www.mkfc.se Marja-riitta Ritanoro kan också svara på frågor: rektor@mkfc.se Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 9