Handlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handlingsplan gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun Handlingsplanen gäller från ht-09. Utarbetad av speciallärare/specialpedagoger i Katrineholms kommun. Reviderad september 2014 1

Handlingsplan gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan Bakgrund Stödteamet/Elevhälsan fick våren-08 i uppdrag av förvaltningsledningen att ta fram en kommungemensam handlingsplan gällande kartläggning av samtliga elevers läs- och skrivförmåga i Katrineholms kommun med syfte att identifiera elever i behov av stöd i sin läs- och skrivutveckling. En kommungemensam handlingsplan säkerställer en likvärdighet för elever i Katrineholms kommun gällande möjligheten att utveckla en god läs- och skrivförmåga. Arbetet med att utforma handlingsplanen har gjorts i samarbete med kommunens speciallärare/specialpedagoger. Handlingsplanen riktar sig till rektorer och lärare i grundskolan. Rektor ansvarar för att planen genomförs. Utöver denna handlingsplan får varje skola utforma sin egen lokala handlingsplan (ev. innehållande ytterligare tester och åtgärder). Syfte att kvalitetssäkra arbetet med en likvärdig skola i kommunen så att alla elever har möjlighet att utveckla en god läs- och skrivförmåga. att tidigt identifiera och sätta in insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter att arbeta förebyggande så att dessa elever inte behöver utveckla läs- och skrivsvårigheter. att alla elever ska ha ett gott självförtroende gällande sin läs- och skrivförmåga. att utgöra ett underlag för utvärdering på organisationsnivå. Mål Alla skolor i Katrineholms kommun ska arbeta enligt denna handlingsplan fr.o.m. ht-09. Elevhälsan ansvarar, i samverkan med kommunens speciallärare/specialpedagoger, för att handlingsplanen årligen revideras. Inledning Enligt den forskning som finns inom läs- och skrivområdet är det av yttersta vikt att tidigt upptäcka elever som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Nödvändigheten av att arbeta förebyggande och att kartlägga varje elevs läs- och skrivutveckling är forskningsmässigt väl underbyggd. Tidig identifiering och tidiga insatser för elever som har utvecklat läs- och skrivsvårigheter minskar lidandet för den enskilde individen och är samhällsekonomiskt fördelaktigt (Myrberg, 2003). Under förskoletiden ska varje elevs språkliga utveckling kontinuerligt kartläggas. TRAS (Tidig Registrering Av Språk) används i kommunen som kartläggningsmaterial för detta ändamål. Det viktigaste arbetet med att säkra varje elevs läs- och skrivutveckling innebär att läs- och skrivförmågan kontinuerligt kartläggs. Detta arbete ska påbörjas redan i förskoleklass då många barn redan har påbörjat sin läs- och skrivutveckling. I det dagliga arbetet med elever är ett diagnostiskt arbetsätt viktigt. Det innebär att man i vardagen systematiskt lyssnar och iakttar vilka förmågor och färdigheter en elev har, och/eller vilka feltyper som eleven gör, och utifrån det anpassar sin undervisning så att eleven kan lyckas med sin läs- och skrivinlärning. 2

Det finns flera förslag till hur man kan kartlägga en elevs läs- och skrivförmåga t ex God läsutveckling (Lundberg och Herrlin, 2014) och Nya språket lyfter (Skolverket, 2012). De screeningtester som ingår i handlingsplanen har en hög mätsäkerhet och är normerade vilket borgar för likvärdighet i bedömningen. Att ett test är normerat innebär att resultatet går att mäta, kvantifiera och bedöma utifrån fastställda kriterier. Syftet med screeningtester är att pedagogen får en översiktlig och allmän bild över klassens och den enskilda elevens färdigheter och förmågor, utifrån det som testet avser att mäta t ex läsförståelse. Screening kan också ses som ett verktyg för att utvärdera och anpassa sin egen undervisning och kan ligga till grund för det fortsatta planeringsarbetet. Screeningtester fångar upp de elever som av olika anledningar behöver mer stöd i sin läs- och skrivutveckling. Dessa tester administreras objektivt på gruppnivå. Testerna är utvalda så att alla lärare som är förtrogna med manualerna kan genomföra dessa. Elever, med stanine 3, observeras och följs upp. För elever, med stanine 1och 2, sätts omedelbara insatser in. Om dessa insatser inte ger förväntat resultat görs fördjupade tester av speciallärare/specialpedagog. Vid bedömning av elever med annat modersmål än svenska måste elevens språkutveckling på modersmålet beaktas. När områdets alla resurser har använts kan ansökan göras till Elevhälsan för vidare utredning och/eller vägledning. Elevhälsan kan också användas för fortbildning av lärare i kartläggning av elevers läs- och skrivförmåga. Rektor delegerar till den eller de lärare som ansvarar för de olika åtgärderna att: screeningtester, på gruppnivå, genomförs och sammanställs. fördjupade individuella och kvalitativa tester genomförs, som grund för åtgärder, för de elever som visar behov av insatser. åtgärdsprogram upprättas tillsammans med elev och vårdnadshavare i de fall eleven är i behov av särskilt stöd. Med inflyttade elever, där tidigare dokumentation saknas, görs en grundläggande screening av ordavkodning, stavning och läsförståelse. För de elever som nyligen flyttat till Sverige och har annat modersmål än svenska måste testerna anpassas och genomföras i samverkan med modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk, för mer information, se s.18. Oavsett orsak ska alla elever vars läs- och skrivförmåga inte utvecklas på ett åldersadekvat sätt få den hjälp de behöver inom klassens ram och/eller på individnivå. 3

År Fsk - 3 Förskoleklass Screeningtester för alla elever Individuellt test som mäter språklig medvetenhet (t.ex. Språklig medvetenhet hos förskolebarn, Bornholmsmodellen) 1 Bokstavs- och ljudkontroll Fonolek 2 H4 Ordavkodning/stavning God läsutveckling, 6 Katrineholms kommuns Läslyft/God läsutveckling Vilken bild är rätt? Stavning L SCHEMA FÖR TESTER Ansvar Tidpunkt Åtgärder & insatser vid Ansvar behov Enligt handledning Mer träning för de elever som behöver Effekt av träning - före och efter insatsen - Bornholmsmodellen. Skolstart Under observation - Bokstavs- och ljudkontroll Skolstart/ Efter behov - Bornholmsmodellen v. 41 - God läsutveckling, m.m. Februari - Fonologisk läs- och Gör om samma test, mät Ansvar Förslag på ytterligare tester vid behov DLS bas OLAF ITPA Fonolek (se bilaga) skrivträning tid och antal fel God Läsutveckling används kontinuerligt under hela åk 1 för att följa upp elevens läsförmåga. I slutet av maj kontrolleras de elever som ännu inte uppnått lägstanivåerna för respektive dimension. Önskvärda lägstanivåer är följande: Fonologisk medvetenhet (nivå 5), Ordavkodning (nivå 6), Läsflyt (nivå 1), Läsförståelse (nivå 2), Läsintresse (nivå 2). v. 41 - Fonologisk läs- och skrivträning - Repeterad läsning - Läsförståelsestrategier - Intensivträning - ev. MG-programmet - God läsutveckling - H4/H5 - Kontinuerlig inspelning av elevers läsning av enskilda ord och löpande text. Mät tid och antal fel Jämför med tidigare läsning. Andra insatser beroende av vad testresultaten visar 3 H4 v. 41 - Fonologisk läs- och - God läsutveckling skrivträning - H4/H5 Vilken bild är rätt? - Repeterad läsning - Kontinuerlig inspelning - Läsförståelsestrategier av elevers läsning av Stavning L - Intensivträning enskilda ord och löpande - MG-programmet text. Mät tid och antal fel Nationella prov vårtermin Andra insatser beroende Jämför med tidigare av vad testresultaten visar läsning. Att lyssna och dokumentera hur eleven läser en löpande text (flyt, betoning och förståelse) sker kontinuerligt under hela året av mentor. Att kontinuerligt arbeta med ordförrådsutvecklande aktiviteter är viktigt i alla ämnen. För att kompensera läs- och skrivsvårigheter ska eleverna tränas i och ges möjlighet att använda alternativa verktyg. DLS bas DLS år 2 LäSt ITPA DLS år 3 LäSt ITPA Ansvar 4

År 4-6 4 Screeningtester för alla elever Ordförståelse (DLS) Läshastighet (DLS, Draken i månskenet) Stavning M 5 Läsförståelse (DLS) v. 41 Stavning M Ansvar Tidpunkt Åtgärder & insatser vid behov - Fonologisk läs- och v. 41 skrivträning - Repeterad läsning - Läsförståelsestrategier - Intensivträning - MG-programmet vårtermin 6 Stavning M v. 41 Nationella prov Andra insatser beroende av vad testresultaten visar - Fonologisk läs- och skrivträning - Repeterad läsning - Läsförståelsestrategier - Intensivträning - MG-programmet Andra insatser beroende av vad testresultaten visar - Fonologisk läs- och skrivträning - Repeterad läsning - Läsförståelsestrategier - Intensivträning - MG-programmet Ansvar Effekt av träning -före och efter insatsen - God läsutveckling - H4/H5 - Kontinuerlig inspelning av elevers läsning av enskilda ord och löpande text. Mät tid och antal fel Jämför med tidigare läsning. - God läsutveckling - H4/H5 - Kontinuerlig inspelning av elevers läsning av enskilda ord och löpande text. Mät tid och antal fel Jämför med tidigare läsning. - God läsutveckling - H4/H5 - Kontinuerlig inspelning av elevers läsning av enskilda ord och löpande text. Mät tid och antal fel Jämför med tidigare läsning. Ansvar Förslag på ytterligare tester vid behov DLSM Läskedjor LäSt DLSM Läskedjor LäSt DLSM Läskedjor Andra insatser beroende av vad testresultaten visar Att lyssna och dokumentera hur eleven läser en löpande text (flyt, betoning och förståelse) sker kontinuerligt under hela året av mentor. Att kontinuerligt arbeta med ordförrådsutvecklande aktiviteter är viktigt i alla ämnen. För att kompensera läs- och skrivsvårigheter ska eleverna tränas i och ges möjlighet att använda alternativa verktyg och inlästa läromedel. Ansvar 5

År 7-9 7 Screeningtester för alla elever Läsförståelse (LS) Ordförståelse (LS) Rättstavning (LS) Ansvar Tidpunkt Åtgärder & insatser vid behov v. 38-40 - Träning av avkodnings- och läsförståelsestrategier. - MG-programmet. Ansvar Effekt av träning -före och efter insatsen En kvalitativ bedömning görs. Ansvar Förslag på ytterligare tester vid behov DLS, version A Läskedjor Ansvar 8 Läsförståelse (LS) Ordförståelse (LS) v. 38-40 - Träning av avkodnings- och läsförståelsestrategier. - MG-programmet. En kvalitativ bedömning görs. DLS, version A Läskedjor 9 Nationella prov vårtermin - Träning av (avkodnings- och) läsförståelsestrategier. - MG-programmet. En kvalitativ bedömning görs. DLS, version B Läskedjor Att kontinuerligt arbeta med ordförrådsutvecklande aktiviteter är viktigt i alla ämnen. För att kompensera läs- och skrivsvårigheter ska eleverna tränas i och ges möjlighet att använda alternativa verktyg och inlästa läromedel. 6

Elevblankett, läs- och skrivdiagnoser Elev: Födelsedatum: (Mentor är ansvarig för att elevblanketten ifylls och lämnas till mottagande mentor) Förskoleklass: (T.ex. språklig medvetenhet, Bornholmsmodellen, TRAS) Bornholm Att upptäcka rim (max 5 p) Samma begynnelseljud ( max 10 p) Hur många ljud? (max 10 p) Vilket ord är längst? (max 5 p) Representera fonem med bokstäver (max 5 p) Totalt (max 35 p) Oktober Februari Maj Kommentarer: I de fall normeringstabellen är uppdelad i pojkar och flickor ska denna uppdelning göras 7

Åk 1 Bokstavskontroll Bokstavskontroll Fonolek Avkodning God läsutveckling 6 Stavning God läsutveckling 6 Max: 29 Versaler Max: 29 Gemener Max: 18 Max: 52 Max: 25 (se bilaga) (antal) (antal) (antal rätt) (antal rätt) (antal rätt) (stanine) (lästid) Kommentarer: (T.ex. om utredning eller åtgärdsprogram finns, annan viktig info) Åk 2 Läshastighet H4 Läsförståelse Vilken bild är rätt? Stavning L Medelvärde: Pojkar: 56 ord/minut Flickor: 63 ord/minut Max: 38 Max: 28 Tid: 10 minuter (antal rätt lästa ord) (antal rätt) (antal rätt) (antal felläsningar) (stanine) (stanine) Kommentarer: Åk 3 Läshastighet H4 Läsförståelse Vilken bild är rätt? Stavning L Medelvärde: Pojkar: 83 ord/minut Flickor: 83 ord/minut Max: 38 Max: 30 Tid: 10 minuter (antal rätt lästa ord) (antal rätt) (antal rätt) (antal felläsningar) (stanine) (stanine) (Nationella prov på särskild blankett) Kommentarer: I de fall normeringstabellen är uppdelad i pojkar och flickor ska denna uppdelning göras 8

Åk 4 Kommentarer: Läshast. Ordförståelse Stavning M DLS DLS Max: 35 Max: 40 Max: 30 (antal rätt) (antal rätt) (antal rätt) (stanine) (stanine) (stanine) Åk 5 Läsförståelse Stavning M DLS Max: 47 Max: 37 Kommentarer: (antal rätt) (antal rätt) (stanine) (stanine) Åk 6 Stavning M Max: 38 Kommentarer: (antal rätt) (stanine) (Nationella prov på särskild blankett) I de fall normeringstabellen är uppdelad i pojkar och flickor ska denna uppdelning göras 9

Åk 7 Läsförståelse Ordförståelse Rättstavning Kommentarer: LS LS LS Max: 36 Max: 50 Max: 50 (antal rätt) (antal rätt) (antal rätt) (stanine) (stanine) (stanine) Åk 8 Läsförståelse Ordförståelse Kommentarer: LS LS Max: 36 Max: 40 (antal rätt) (stanine) (antal rätt) (stanine) Åk 9 (Nationella prov på särskild blankett) Kommentarer: I de fall normeringstabellen är uppdelad i pojkar och flickor ska denna uppdelning göras 10

Bilagor till Handlingsplan gällande kartläggning/screening av läsoch skrivförmåga Innehåll: - Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter/flödesschema 12 - Screeningtester: tester och syfte.. 13-15 - 25 ord att skriva i februari i åk 1 (tagna ur ordavkodning 6, God läsutveckling... 16 - Förslag på tester för elever med annat modersmål än svenska.17 - Åtgärdsförslag som grundar sig på relevant forskning (ordavkodning, läsflyt, läsförståelse, stavning, övrigt). 18-19 - Pedagogisk kartläggning av läs- och skrivförmåga..20 - Läslyftet i Katrineholm.21 11

Upptäckt och åtgärder Screening av alla elever Stanine 4-9 Stanine 1-3 God effekt Åtgärder inom klassens ram Kompletterande tester som underlag för träning (t.ex. H4/H5, inläsning) Alternativa verktyg Korta, intensiva och återkommande insatser God effekt Utvärdering av insats och fortsatt träning utifrån resultaten Beslut om ytterligare insatser tas på EHT Behöver ytterligare/annat stöd/utredning Läs- och skrivutredning görs, ev. med hjälp av Elevhälsan. Därefter ev. remiss till logoped. Kontinuerlig uppföljning Träning och tillgång till alternativa verktyg 12

Screeningtester Förskoleklass Språklig medvetenhet Test: Språklig medvetenhet hos barn, Lagergren, Larsson (SPSM) Syfte: Att se om eleven kan skifta perspektiv från språkets innehållssida till dess formsida, att veta hur språket är uppbyggt formellt. Testar rim, segmentering av stavelser, syntetisering och segmentering av sammansatta ord samt ordlängd. Test: Bornholmsmodellen, Lundberg (Natur & Kultur) Syfte: Att bedöma och kartlägga elevens fonologiska medvetenhet: Att upptäcka rim, Samma begynnelseljud, Hur många ljud hör du? Vilket ord är längst? Representera fonem med bokstäver. År 1 Fonologisk medvetenhet Test: Fonolek, Olofsson, Hemmingsson (LPC Östersund) Syfte: Ett grupptest som under lekfulla former och på kort tid bedömer den fonologiska medvetenheten. Bokstavs- och ljudsäkerhet Test: Bokstavs- och ljudkontroll Syfte: Att se hur många bokstavsnamn eleven kan samt att se om eleven kan koppla ljud och bokstav. Ordavkodning Test: God läsutveckling: Ordavkodning - steg 6, Lundberg/Herrlin (Natur & Kultur) Syfte: Att kontrollera elevens avkodningsförmåga av enkla ljudenligt stavade ord. Stavning Test: 25 utvalda ord från God läsutveckling: Ordavkodning - steg 6, Lundberg/Herrlin (Natur & Kultur) Syfte: Att kontrollera elevens stavningsförmåga av enkla ljudenligt stavade ord. År 2-3 Ordavkodning/läshastighet Test: H4, Lindahl Syfte: Att mäta hur många ord/minut eleven läser korrekt utan stöd av kontext. Läsförståelse Test: Vilken bild är rätt? Lundberg (Natur & Kultur) Syfte: Att få en uppfattning om elevens förmåga att snabbt och säkert läsa meningar och förstå deras innebörd. Eleven ska under 10 minuter tyst för sig själv läsa en eller ett par meningar och avgöra vilken av fyra bilder som passar bäst till texten. Rättstavning Test: Stavning L, Rockberg, Johansson (LPC Östersund) Syfte: Att få en uppfattning om elevens stavningsförmåga vid skrivning av ord vanligt förekommande för den aktuella åldersgruppen. 13

År 4 Ordförståelse Test: DLS, Järpsten, Taube (Hogrefe Psykologiförlaget) Syfte: Att få en uppfattning om elevens allmänna förmåga att förstå ord och uttryck hämtade ur texter som är vanliga i år 4-6. Läshastighet Test: DLS Draken i månskenet, Järpsten, Taube (Hogrefe Psykologiförlaget) Syfte: Att få en uppfattning om elevens förmåga att läsa snabbt med bibehållen förståelse. Stavning Test: Stavning M, Rockberg, Johansson (LPC Östersund) Syfte: Att få en uppfattning om elevens stavningsförmåga jämfört med elever i samma ålder. År 5 Läsförståelse Test: DLS, Järpsten, Taube (Hogrefe Psykologiförlaget) Syfte: Testet ges vid två tillfällen och består av fyra texter med flervalsuppgifter som mäter olika aspekter av läsförmåga, såsom kunskaper på detaljnivå och förmåga att dra slutsatser. Stavning Test: Stavning M, Rockberg, Johansson (LPC Östersund) Syfte: Att få en uppfattning om elevens stavningsförmåga jämfört med elever i samma ålder. År 6 Stavning Test: Stavning M, Rockberg, Johansson (LPC Östersund) Syfte: Att få en uppfattning om elevens stavningsförmåga jämfört med elever i samma ålder. 14

År 7 Läsförståelse Test: LS, Maj-Gun Johansson (Hogrefe Psykologiförlaget) Syfte: Testet mäter olika aspekter av läsförmåga, såsom översiktsläsning och djupläsning. Ordförståelse Test: LS, Maj-Gun Johansson (Hogrefe Psykologiförlaget) Syfte: Att få en uppfattning om elevens allmänna förmåga att förstå ord och uttryck hämtade ur texter som är vanliga i år 7-9. Rättstavning Test: LS, Maj-Gun Johansson (Hogrefe Psykologiförlaget) Syfte: Att få en uppfattning om elevens stavningsförmåga jämfört med elever i samma ålder. År 8 Läsförståelse Test: LS, Maj-Gun Johansson (Hogrefe Psykologiförlaget) Syfte: Testet mäter olika aspekter av läsförmåga, såsom översiktsläsning och djupläsning. Ordförståelse Test: LS, Maj-Gun Johansson (Hogrefe Psykologiförlaget) Syfte: Att få en uppfattning om elevens allmänna förmåga att förstå ord och uttryck hämtade ur texter som är vanliga i år 7-9. 15

25 ord att skriva i februari i åk 1 tagna ur ordavkodning 6, God läsutveckling el is os ål är av ur ön ny sol mor val pöl bil rop hot kal gul fel där bok söt jul tam gås 16

Förslag på tester för elever med annat modersmål än svenska Att från början följa nyanlända elevers läs- och skrivutveckling är alltid nödvändigt för att säkerställa elevens framsteg. När eleven varit i Sverige i minst 2 år görs screeningtester enligt handlingsplanen. Om läs- och skrivutvecklingen inte går som förväntat kan ett urval av följande tester/diagnoser användas för att adekvata åtgärder ska kunna sättas in. Dessa kan göras även om eleven varit i Sverige i mindre än 2 år. Samarbete med modersmålslärare krävs alltid för att få en bedömning på bägge språken. Muntlig språkförmåga Den muntliga uttrycksförmågan kan testas informellt genom att eleven berättar utifrån en bildserie. Detta görs också på modersmålet. Bokup Testar elevens ordförråd, förmåga att kunna förstå och själv prata i samtal och diskussioner samt själv klara arbetsuppgifter i klass. (www.bokup.se) Fonologisk medvetenhet Testar elevens förmåga till syntes och segmentering. Kan eleven laborera med olika språkljud? (t.ex. Umesol, God Läsutveckling, Fonolek) Ordmobilisering Till exempel Rapid Naming. Indikerar hur snabbt eleven kommer åt sitt inre lexikon. Görs både på svenska och på elevens modersmål, jämför resultaten. (Fawcett, Nicolson) Avskrift Kan eleven skriva av en enkel text och återge innehållet? Använder eleven läsning som en strategi vid avskrift? (t.ex. Umesol/Franzén) Läskedjor Ger en uppfattning av elevens ordavkodningsförmåga, men också visuo-motorisk förmåga samt hur eleven tar hjälp av syntaktiska ledtrådar. Jämför resultaten på de olika deltesten. (Hogrefe Psykologiförlaget) LäSt Testar avkodningsförmågan både gällande nonord och ord samt rättstavning för åk 1-5. Kan även användas för äldre elever. (Hogrefe Psykologiförlaget) ITPA ITPA är ett delvis språkoberoende testmaterial som prövar elevens olika inlärningskanaler. Delar av ITPA som inte förutsätter svenska som modersmål är: deltest 2, 4, 5, 6, 9, 13. (Hogrefe Psykologiförlaget) Räkna, läsa, skriva test enligt Bangormodellen Testar bland annat sekvensering, arbetsminne, ordrepetition. (Miles, Berggren, Lindroth) Jämför elevens läsförståelse med elevens hörförståelse. Använd t.ex. God Läsutveckling, DLS, Umesol, Franzén. 17

Åtgärdsförslag som grundar sig på relevant forskning Åtgärder för att träna ordavkodningsförmåga Avgörande för en säker ordavkodning är att eleven knäcker den alfabetiska koden och blir säker på kopplingen mellan språkljud och bokstav. Daglig högläsning av eleven för vuxen, parläsning två och två, körläsning etc. Grundläggande läs- och skrivinlärning/ominlärning, för elever som behöver en långsam progression (t.ex. Läsinlärning i 7 steg, Maj Örtendal) Witting-metoden. (Witting) TIL, Tidig Intensiv Lästräning (Dahlin). Metodiskt lästräningsprogram för enskild undervisning i ca 12 veckor. Rydaholmsmetoden. För automatiserad avkodning. MG-programmet. Datorbaserad träning av avkodning och läsflyt. Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter (Glentow). Metodisk handbok. Språklekar i skolan (Frylmark). Rotfrukt, morfologisk arbetsbok för lärare på mellannivå (Herrström), Ordfabriken. Läslistor med konsonantkluster, sammansatta ord, suffix, prefix, reversaler och ord med. lättförväxlade ljud mm. Läslistor finns tex i pärmen Träna avkodning (Bjurman), Gleerups. Språklekar och övningar för att träna upp fonologisk uppfattning och medvetenhet. Förslag på övningar finns tex i boken God läsutveckling (Lundberg & Herrlin). Datorprogrammet Lexia (gäller vissa övningar). Åtgärder för att träna läsflyt Upprepad läsning. Metoden beskrivs i boken God läsutveckling (Lundberg & Herrlin, s 61). Läslyssna (Bok och DAISY-skiva). Åtgärder för att träna läsförståelse Arbeta med läsförståelsestrategier: Läsförståelse genom strukturerade textsamtal för elever som behöver särskilt stöd (Reichenberg & Lundberg). Vägar till läsförståelse (Reichenberg). Texten, läsaren och samtalet. Att undervisa i läsförståelse Lässtrategier och studieteknik för de första skolåren (Westlund). 18

Läsförståelse. Att göra inferenser. Teori och träningsprogram (Franzén). Teoridel samt två träningsprogram för att öka elevers förmåga att göra inferenser. Strategier för läsförståelse (Franzén): berättelsestruktur, en texts uppbyggnad, läsa och resonera, ordkunskap, scheman och inferenser samt ordkunskap och inferenser. Vad står det mellan raderna? (Karlsson & Ståhl). Innehåller texter med tillhörande frågor som kopieringsunderlag i första hand avsett för årskurserna 3-6. Konsten att läsa faktatexter (Lundberg). Stärk språket stärk lärandet (Gibbons). Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Vingböckerna (Adastra). För självständigt läsning och vid undervisning av lässtrategier, så kallad guidad läsning. Berätta tillsammans (OrdAF). Kan användas som underlag för såväl skriftligt som muntligt berättande. Passar barn med språkstörning, för undervisning i svenska som andraspråk, men också i det vanliga klassrummet. På, mellan och bortom raderna (Natur&Kultur). Kan användas vid tystläsning, vid högläsning i grupp eller som läs- och skrivläxa. Läs med flyt ett målmedvetet arbetssätt att utveckla läsförståelsen (Natur&Kultur) Lässtrategier som utvecklar såväl läsflyt som läsförståelse. Öka elevens ordförråd genom läsning, högläsning och medvetet arbete med ordkunskap. Åtgärder för att träna stavning Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter (Glentow). Metodisk handbok. Språkbiten, stavelsen som språklig byggsten (Weiner Ahlström). Lärarhandledning och kopieringspärm. Språklekar i skolan (Frylmark). Rotfrukt, morfologisk arbetsbok för lärare på mellannivå (Herrström). Datorprogrammet Lexia. Läromedlet Pilen (Alfamax AB). God skrivutveckling (Lundberg) Övrigt Nya Språket lyfter! (Skolverket) 19

Pedagogisk kartläggning av läs- och skrivförmåga Följande bör ingå i en pedagogisk läs- och skrivkartläggning/utredning: Beskrivning av elevens styrkor och svårigheter och hur man kan se dessa i skolan. Beskrivning av elevens uppfattning om skolrelaterade uppgifter och hur han/hon upplever sin läsning och skrivning. Beskrivning av vilka åtgärder som vidtagits för eleven och vilka resultat detta gett. Bedömning av elevens läs- och skrivförmåga avseende: - Muntlig uttrycksförmåga (elevens förmåga att göra sig förstådd) - Ordmobilisering - Fonologisk förmåga - Avkodning - Läshastighet - Läsförståelse - Hörförståelse - Ordförståelse - Rättstavning - Förmåga att formulera sig skriftligt - Minnesförmåga (auditivt sekvensminne, alfabetet, månader, osv.) Analys av elevens resultat och en slutsats. Ge förslag på åtgärder. Eleven kan skickas in som ett ärende till Elevhälsan, där vägledning kan ges gällande läs- och skrivkartläggning, analys/slutsats och åtgärdsförslag. 20

Uppdrag Lust att Läsa Läslyftet i Katrineholm I april 2012 togs i Kultur och Turismnämnden samt i Bildningsnämnden beslut om förändringar i organisationen för de kommunala skolbiblioteken. I samband härmed, föreslog ordförande i respektive nämnd, att ett tillägg skulle göras till organisationsförändringen, för att betona vikten av god läsförmåga som grund för vidare studieframgång. Av yttrandet, som antogs, framgick att: läsförståelsen är av stor vikt för att tillägna sig kunskaper i alla ämnen i skolan., Forskning visar att de barn, som har lärt sig läsa under det första året i skolan får det lättare under fortsatt skolgång. Skillnaderna i kunskapsinhämtande mellan de, som kan läsa och de, som inte kan läsa ökar snabbt. Risken är att de som inte har lärt sig läsa tappar motivation och självkänsla. Av yttrandet framgår vidare att målet bör vara att alla elever i år 1 i grundskolan ska kunna läsa. De mål som satts upp för varje elevs läsförmåga i slutet av årskurs 1 är hämtade från God läsutveckling (Lundberg och Herrlin, 2014). Där finns också scheman för dokumentationen. De önskvärda lägstanivåerna för respektive dimension är: Fonologisk medvetenhet (nivå 5) Kan rimma, identifiera första ljud i enkla talade ord, identifiera samma ljud i olika ord och ljuda samman tre språkljud. Ordavkodning (nivå 6) Läser enkla nya småord (t.ex. en, is, sol, fin, räv ) Läsflyt (nivå 1) Läser vanliga ord med automatik (t.ex. av, ur, är, kal, hos ) Läsförståelse (nivå 2) Läser en enkel mening och förstår innehållet (t.ex. Sara har en katt.) Läsintresse (nivå 2) Vill gärna lyssna på sagor. Blir glad när vi läser tillsammans. För att nå målen, samt en fortsatt gynnsam utveckling och hög måluppfyllelse, sker ett medvetet arbete i samtliga verksamheter från förskola till och med gymnasieskolan. I förskola och förskoleklass finns en stimulerande skriftspråklig miljö, som tar vara på möjligheter till språkutveckling i alla vardagliga situationer. Dessutom genomförs regelbundet strukturerade språklekar t.ex. enligt modellerna Före Bornholm/Bornholm. På fritidshemmen skapas en skriftspråksstimulerande miljö, med bland annat läsande och skrivande i meningsfulla sammanhang, biblioteksbesök, högläsning och samtal om både form och innehåll. Språkutveckling sker i alla situationer, där lärarna t.ex. samtalar om olika fenomen, företeelser och begrepp som ingår i verksamheten (på fritids och i skolan). Även grundskola och gymnasium genomsyras av en stimulerande miljö där det förekommer många samtal under lärarens ledning, så att eleverna hela tiden utökar sin repertoar vad gäller att både uttrycka sig och förstå språkliga uttryck i olika former och ämnen. Såväl strukturerat arbete med avkodning, förståelse och motivation, läs- och skrivundervisning samt ordförrådsoch begreppsutveckling ingår i alla ämnen. Målet är både kunskaps- och identitetsutveckling. Ett kontinuerligt samarbete sker med hem, skol- och folkbibliotek för att uppmuntra till ökad läsning på både skoltid och fritid. Läsningen kan vara av olika texttyper och i olika medier. Samarbetet ger möjlighet till förförståelse och fördjupning samt ökad läslust. 21