Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling



Relevanta dokument
Likabehandlingsplan samt handlingsplan mot kränkande behandling

Plan för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Område Allés förskolor

Likabehandlingsplan. för. Örsjö skola

Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning

Flik Framgångsfaktorer som främjar likabehandling:

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Innehållsförteckning. Syfte och mål 3. Vad säger lagen? 3. Främjande och förebyggande 4. Uppföljning 4. Åtgärder 4. Dokumentation 5.

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Likabehandlingsplan för Balltorps skolenhet

Ungdoms och Fritidsverksamheten Öppen fritidsverksamhet. Omr Malmslätt Malmengården och Vikingstad fritidsgård

Härnöns verksamhetsområde Läsåret Årlig plan för likabehandling Tjäderns förskola

SSP Svenska skolan i Paris

Q Reviderat: Filnamn: Handlingsplan - Likabehandling

Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Österstad skola

Oderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.

Enhet Stenstorps likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

Likabehandlingsplan/ plan mot trakasserier och kränkande behandling. Skarpnäcks Fria Skola. Upprättad: jan. 2012

och Plan mot kränkande behandling Skolområde Västra Slättängsskolan F-6 med Fritidshemsverksamheten

Likabehandlingsplan. Österro skola 2012/2013

Definitioner och begrepp (Utdrag ur Skolverkets Allmänna råd och kommentarer För arbetet med att främja likabehandling )

LIKABEHANDLINGSPLAN. Annan kränkande behandling är ett uppträdande som är kränkande av en elevs värdighet utan att ha någon diskrimineringsgrund.

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad

Mot kränkande behandling, och diskriminering FÖR PÅRYDSSKOLAN

Likabehandlingsplan -plan mot kränkande behandling samt för likabehandling vid Väringaskolan i Sigtuna

Lundbyskolan Likabehandlingsplan

LIKABEHANDLINGSPLAN F-6 OCH FRITIDSHEM Söderåkra skola 2013/2014

Årlig plan för lika behandling

Likabehandlingsplan. Nordanby förskola

Varför har Sandhultskolan en likabehandlingsplan?... sid.2. Vår vision... sid.3. Skolans ryggsäck... sid.3. Delaktighet och förankring... sid.

Likabehandlingsplan. för. Heliås Svartvik

Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola

Påryds förskolas plan för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och främja likabehandling.

Likabehandlingsplan för Vuxenutbildningen Mellerud 2010

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Erikslundskolan Grundskola F-9 Fritidshem F-6. Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling

Förskolan Solhyttans årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

HACKEBACKESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2015/16

Likabehandlingsplan Gäller för lå 09/10

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig

Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Hattstugans förskola Förskolan Hattstugans årliga plan för främjande av Likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling

Förskolans plan mot kränkande behandling och

Så här arbetar vi mot kränkningar och mobbning på Ängaboskolan, Ängabo förskola, Stockslycke förskola och Herrgårdens förskola

MADESJÖ VERKSAMHETSOMRÅDE ORREFORS SKOLA F-6. Årlig plan mot kränkande behandling och diskriminering

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förebyggande och åtgärdande handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. ( nedan kallad Pkbd) vid. Lunds skola Fritidshem, 13/14. Vår policy. Mål. Vision

Likabehandlingsplan. Alsalamskolan i Örebro 2015/2016. Ansvarig utgivare: Shahin Mahmoud 2015 Alsalamskolan i Örebro

Likabehandlingsplan för Heliås Sidsjö senast ändrad

Persöskolans Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kanehalls och Tingshusets förskolor

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenehet

Trygghetsrådets handlingsplan för trygghets- och likabehandlingsarbete på Storvretskolan/Skogsback:

VÄSTERÅS STAD ProAros/Lärande och utbildning Storängsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Mobbning = upprepad, medveten, negativ handling för att tillfoga. skada eller obehag

Likabehandlingsplan för Futurums ro förskola/skola

Likabehandlingsplan för Gertrudsgårdens förskola

Svartbäcksskolans likabehandlingsplan

Vår vision. Syfte. Mål

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Lillmons skola

Nyängskolans Likabehandlingsplan Läsåret

Särlaskolan F-9 med fritidshem Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

mot diskriminering och kränkande behandling

Grundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Årlig plan mot diskriminering och annan kränkande behandling.

Mölstadskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan gäller för Mölstadskolan F-6 samt fritidshemmet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rödluvans förskola Ht13/vt14

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. För Nordingrå Förskola

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för. Laxens förskola

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Vasaparkens förskola

HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Oleby skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016

ÅRLIG PLAN BLÅ HUSET 2015

Vad säger lagen, styrdokumenten? Handlingsplanen gäller för barn/elever samt personal och har sin utgångspunkt i följande lagtexter:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

MORJÄRVS FÖRSKOLA, Gomorronsol. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hunnebostrands skola och fritidshems årliga plan mot kränkande behandling och diskriminering

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Medleskolan Fritidshem & skola F -5 Läsåret

Plan för Hökåsens förskolor

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling. för Friskolan Mosaik Reviderad

Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.

Likabehandlingsplan. Plan mot mobbning, diskriminering och övrig kränkande behandling. Hillerstorpsskolan 2011/2012

Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsplan

Persöskolans Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Transkript:

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Vattmyraskolans förskoleklass, skola, fritidshem och fritidsklubb Läsåret 2012-2013

2 Innehållsförteckning. Inledning 3 Sid. Ansvarsfördelning 3 Uppföljning av likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling 3 Definitioner 4 Vision för Vattmyraskolan, fritidshem och fritidsklubb 5 Värdegrund för Vattmyraskolan, fritidshem och fritidsklubb 5 Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 6 Förebyggande arbete i skola, fritidshem och fritidsklubb 7 Arbetsgång vid diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 8 Arbete mot främlingsfientlighet och rasism i skola, fritidshem och fritidsklubb 10 Våld och/eller hot om våld i skola, fritidshem och fritidsklubb 10 Uppföljning av åtgärder lå 2011-2012 Kartläggning och åtgärder att vidta lå 2012-2013 12

3 Inledning Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever(2006:67), syftar till att värna om och främja allas lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Ingen flicka eller pojke ska behöva bli utsatt för diskriminering, trakasserier och/eller annan kränkande behandling. I en likvärdig verksamhet för alla respekteras barns, ungas och vuxnas rättigheter fullt ut. Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling kommuniceras i dialog och i samarbete med barn, föräldrar och personal genom t ex klassråd, elevråd, föräldraråd/skolråd, arbetslagsträffar, elevvårdsteam och samverkansgrupp. Planen finns att tillgå på skolan och på hemsidan. I detta dokument beskrivet Vattmyraskolan, fritidshem och fritidsklubb syftar ordet Vattmyraskolan både på förskoleklassverksamheten och den obligatoriska skolverksamheten. Likabehandlingsplanen ska främja barns/ elevers lika rättigheter motverka diskriminering och trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder motverka annan kränkande behandling Planen gäller barn barn, barn vuxen, vuxen - barn och vuxen vuxen. Ansvarsfördelning Ansvarig för likabehandlingsplanens framtagande och uppföljning är rektor. Arbetslagen ansvarar för att den dagliga verksamheten bedrivs så att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling förebyggs, åtgärdas och följs upp. Alla som arbetar på Vattmyraskolan är skyldiga att agera så snart likabehandlingen är hotad. Elevstödjargruppen (vuxna) i skolan ansvarar för att mobbningsärenden utreds, åtgärdas och följs upp. Elevhälsogruppen (EHG = rektor, bitr rektor, kurator, psykolog och skolsköterska) ansvarar för uppföljning av alla dokumenterade elevärenden från Elevstödjargruppen. Kamratstödjarna (elever) informerar personal/elevstödjargruppen så fort de uppmärksammar kränkande behandling. Rektor och/eller biträdande rektor ansvarar för att kartlägga, utreda, åtgärda och följa upp händelser där vuxna är involverade.

4 Uppföljning av likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling Planen följs upp varje vår genom samtal och enkäter till barn/elever, föräldrar och personal. Enkät till alla elever i skolan maj/juni varje år, kommunens skolenkät till föräldrar i skolan samt elever i åk 3 och 5 i skolan samt vid utvecklingssamtal. En sammanställning av alla incidenter som barn/elever och personal varit med om under läsåret sammanställs och analyseras. För personalen sker uppföljning i personalenkät och medarbetarsamtal. Uppföljningarna och kartläggningarna ligger till grund för nulägesanalysen och den årliga handlingsplanen. Definitioner Diskriminering Kränkande behandling Annan kränkande behandling Trakasserier: Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna: Ett uppträdande som utan att vara trakasserier kränker någons värdighet: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Ålder Mobbning Olaga tvång Olaga hot Misshandel Hets mot folkgrupp Kränkningarna kan vara: Fysiska (t ex att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t ex att bli hotad eller bli kallad dumma saker) Psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Kroppsliga/kroppsspråk (miner, gester) Text- och bildburna (t ex klotter, e-post, sms, chatt) Inom ramen för kränkande handlingar finns: Mobbning. En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag (Ur allmänna råd För att främja arbetet med likabehandling) Diskriminering. Negativ behandling av enskild eller grupp pga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.

Trakasserier. Ett uppträdande som kränker någons värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna 5 Rasism. Föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därför kan utsättas för förtryck. Främlingsfientlighet. Rädsla för, stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karaktäristiska. (Ur allmänna råd För att främja arbetet med likabehandling) Homofobi. En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en stark negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- och bisexuella personer. (Ur allmänna råd för att främja arbetet med likabehandling) Sexism. Negativt betraktelse- eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön som registrerats för personen vid födseln Vision för Vattmyraskolan, fritidshem och fritidsklubb Vi vill, vi törs, vi kan På Vattmyraskolan skapar vi en trygg och inspirerande inlärningsmiljö som väcker lust, glädje och nyfikenhet. Tillsammans verkar barn, föräldrar och personal för livslångt lärande utifrån var och ens unika förutsättningar. Allas inflytande och ansvar gör detta möjligt. Värdegrund för Vattmyraskolan G.R.E.A.T G står för glädje R står för respekt E står för engagemang A står för alla människors lika värde T står för trygghet

6 I skollag och läroplaner används begreppet kränkande behandling som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Därför används detta begrepp fortsättningsvis i denna plan. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för människans egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling. Skollagen 1 kap 2 Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Det kan äga rum vid enskilda tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Det är den som uppfattar att han eller hon har blivit kränkt som avgör om en kränkande handling har skett. Ledning och personal i Vattmyraskolan tar avstånd från alla tendenser till kränkningar. Alla påståenden och misstankar om kränkande behandling skall tas på allvar och utredas. Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i skolan, fritidshem och fritidsklubb Verksamhet och organisation skall utformas på ett sätt som främjar goda relationer och trygga miljöer. Det gäller att ständigt utvärdera sitt eget förhållningssätt och att aktivt arbeta med gemensamma värdegrundsfrågor. Detta är ett långsiktigt arbete i syfte att förebygga kränkningar. Samarbete och dialog med föräldrarna/vårdnadshavarna är av stor betydelse såväl i det förebyggande som i det åtgärdande arbetet för att skapa ett gemensamt förhållningssätt och positiv atmosfär. Föräldrarna/vårdnadshavarna ska alltid vara informerade om vad som händer. I det förebyggande arbetet involveras personal, barn/elever och föräldrar/ vårdnadshavare. Möjlighet ska ges till samtal och reflektion kring förhållningssätt, värderingar, normer och relationer. Det blir en naturlig och återkommande del i vardagslivet. Verksamheten har rutiner för hur samarbetet ser ut med andra berörda myndigheter och organisationer, såsom socialtjänst och polis. En överenskommelse är underskriven av föräldrar/vårdnadshavare och personal samt i skolan även elever i syfte att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan förskola/skola och hem. Vattmyraskolan arbetar utifrån kommunens handlingsplan Trygghet och arbetsro i skolan. Arbetsgivaren accepterar inga former av kränkande särbehandling (ur kommunens personalpolitiska handlingsplan). Alla anställda ska medverka till att kränkande behandling inte uppstår. Ledningen har ett tydligt ansvar för att förebygga och följa

upp arbetet med kränkande behandling. Alla anställda ska kunna känna sig trygga och säkra på sin arbetsplats och i sitt arbete. 7 Jämställdhetsarbete Jämställdhetsarbete handlar inte om att byta roller, utan att vidga dem! Det innebär att kunna leka, lära och utvecklas utan att begränsas av kön. Målet är att uppnå en jämställd skola där flickor och pojkar, män och kvinnor har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter att lära och utvecklas. Frihet från sexuella trakasserier och kränkande behandling är en rättighet för alla i skolan. Både flickor och pojkar, män och kvinnor, har rätt att bli tilltalade, omtalade och behandlade på ett sätt som inte är förnedrande. Verksamheten skall arbeta för att motverka traditionella könsmönster. HBT frågor Personalen ska kunna prata med barnen/eleverna om homo- och bisexualitet. Idag finns olika familjebildningar i samhället och en öppenhet för detta måste prägla samtal och undervisning. Det är viktigt att vi vuxna tänker på att använda ett språk som inte förutsätter att alla är heterosexuella. All personal ska ingripa mot skällsord och tillmälen för att tydligt visa att man inte accepterar ett kränkande språk och förhållningssätt. Förebyggande arbete i skolan, fritidshem och fritidsklubb Vi arbetar för att skapa en trygg och trevlig miljö för barn och vuxna genom att arbeta aktivt med värdegrunden. Vardagen präglas av en atmosfär där vuxna, barn/elever visar hänsyn, respekt, ansvar och medkänsla. vuxna finns tillsammans med barnen/eleverna, hjälper till i konfliktlösning och är kontaktskapare (hjälper barnen/eleverna med relationer till kamraterna) uppmuntra och uppmärksamma när vuxna, barn/elever gör något bra för arbetskamrater/kamrater träna barnen/eleverna göra/säga förlåt uppmana barnen/eleverna att använda språket som verktyg när de ska lösa konflikter träna barnen/eleverna på att lyssna på varandra och respektera ett nej ta upp barnets/elevens sociala förmåga i utvecklingssamtalen och involvera föräldrarna i det förebyggande arbetet uppmärksamma om barn/elever är ensamma eller utanför vid utevistelse och raster eller i aktiviteter inne reagera när vi ser barn/elever som bråkar och säger till dem att sluta, även om de säger att det är på skoj. Vi skojar inte på det sättet på vår förskola/skola inte tillåta nedsättande kommentarer, suckar, miner eller liknande varken från barn/elever eller vuxna. vuxna styr gruppindelningar och laguttagning. ha samtal med enskilda vuxna, barn/elever, allvarssamtal, när vi ser oönskade beteenden. ha fadderverksamhet erbjuda handledning till personal ha gemensamhetsskapande traditioner

8 Kamratstödjare (elever) i klass 2-5. En kamratstödjare ska vara en bra kamrat och hjälpa vuxna genom att tala om när man ser ett ojust beteende eller mobbning hos andra. Ett aktivt elevråd diskuterar viktiga frågor Vuxna ute på skolgårdarna för rasttillsyn och vid fria aktiviteter på fritidshem och fritidsklubb Olika former för gruppsamtal (tjej och killsnack, DUVA, lag och rätt) Arbetsgång vid diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i skolan, fritidshem och fritidsklubb Att upptäcka kränkningar All personal på vattmyraskolan ansvarar för att uppmärksamma alla former av kränkningar. Vi arbetar för att tidigt upptäcka kränkningar, t ex genom att iaktta barnen/eleverna i olika sammanhang, enkät en gång per år i skolan och kontinuerliga samtal med barn och föräldrar om barnets situation. Kamratstödjarna i skolan har i uppgift att rapportera till vuxna om de ser någon som blir illa behandlad. De tar också upp det på de möten som kamratstödjarna har med Elevstödjargruppen. Kränkningar mot vuxna tas upp i medarbetarsamtal, personalenkät, psykosocial skyddsrond, vid arbetsplatsträffar och i samverkansgruppen. Vi följer kommunens handlingsplan för god arbetsmiljö i förskola och skola Trygghet och arbetsro samt kommunens personalpolitiska handlingsprogram. Att utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling av barn/elever i skolan, fritidshem och fritidsklubb Alla vuxna ansvarar för att reagera i händelse av kränkningar. Arbetslagen har extra ansvar för att utreda, åtgärda och följa upp oönskade beteenden och kränkningar. Allt arbete dokumenteras genom minnesanteckningar, incidentrapport och ev åtgärdsprogram. Följande arbetsgång tillämpas: 1. Upptäckt av mobbning eller kränkande behandling - Elever, kamratstödjare, föräldrar och/eller vuxna upptäcker eller blir informerade av eleven själv att mobbning och kränkningar pågår. Lyssna! Viktigt att ta emot informationen utan att ifrågasätta. 2. Information - Huvudansvarig pedagog för den utsatta eleven informeras. Elevstödjarna och pedagogen informerar andra berörda i arbetslaget. Ärendet dokumenteras av pedagogen/elevstödjarna. 3. Planering - En plan görs för samtal med den mobbade/kränkte och de som mobbat/kränkt. Arbetet fördelas mellan arbetslaget och elevstödjarna. 4. Samtal Om mobbningen/kränkningen inte upphör trots arbete och stöd i skolan kallas föräldrarna till de som mobbar/kränker till enskilda samtal.

Handlingsplanen som gjordes upp tidigare, revideras och målet att mobbningen/ kränkningen ska upphöra, följs upp efter 1-2 veckor. 9 5. Uppföljning - Planen följs upp med de berörda eleverna och personal kring eleverna efter 1-2 veckor. Efter en månad görs ännu en uppföljning för att kontrollera att förändringen består. Visar utvärderingen att mobbingen/ kränkningen upphört, avslutas ärendet. 6. Möte med föräldrar Om mobbningen/kränkningen inte upphör trots arbete och stöd i skolan kallas föräldrarna till de som mobbar/kränker till enskilda samtal. Handlingsplanen som gjordes upp tidigare, revideras och målet att mobbningen/ kränkningen ska upphöra, följs upp efter 1-2 veckor. 7. Elevhälsogruppen - Kvarstår problemet lämnas ärendet till EHG för åtgärder. I Elevhälsogruppen arbetar skolans ledning tillsammans med skolsköterska, skolkurator och skolpsykolog. Eventuellt kan samarbete med socialtjänsten bli aktuellt om eleven inte upphör med kränkande beteende trots stöd och arbete i skolan och i samarbete med föräldrarna. Uppföljning Elevstödjargruppen följer upp kamratstödjar- och rastkompisarbetet fortlöpande vid möten varannan vecka, och vid en enkät vid läsårets slut. Alla elevers syn på trygghet och skolans beredskap att hantera mobbning följs upp i den årliga elevenkäten.

10 Att utreda, åtgärda och följa upp när vuxna kränker barn/elever i skolan, fritidshem och fritidsklubb Rektor eller biträdande rektor har samtal med berörda Barnets/elevens vårdnadshavare informeras Uppföljande samtal hålls inom kort Elever i skolan erbjuds samtal med skolans kurator Järfällahälsan anlitas vid behov för vuxna Eventuell polisanmälan Allt arbete dokumenteras i minnesanteckningar, incidentrapport Att utreda, åtgärda och följa upp när barn/elever kränker vuxna i skolan, fritidshem och fritidsklubb Om ett barn/elev kränker någon vuxen används samma rutiner som ovan för elever i skolan. Eventuella arbetsskadeanmälningar förvaras på expeditionen och skickas till kommunen. Att utreda, åtgärda och följa upp när vuxna kränker vuxna i skolan, fritidshem och fritidsklubb Den som känner sig kränkt berättar för den som utdelat kränkningen hur personen i fråga känner sig. Parterna löser själva frågan. Om problemet kvarstår informeras skolledningen. Den som känt sig kränkt kan vid behov ta kontakt med skolans fackliga företrädare Rektor och/eller biträdande rektor ansvarar för samtal med berörda parter, uppföljning och eventuella åtgärder Vid behov anlitas Järfällahälsan Eventuell polisanmälan Allt arbete dokumenteras t ex minnesanteckningar, arbetsskadeanmälan Arbete mot främlingsfientlighet och rasism i skolan, fritidshem och fritidsklubb Vattmyraskolan skall vila på demokratisk grund och verksamheterna skall överensstämma med grundläggande demokratiska värderingar. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Alla märken, symboler, tecken, uttryck i skrift, tal och handlingar, som kan förknippas med nazism eller andra militanta, rasistiska och odemokratiska grupperingar är förbjudna. Skolan har nolltolerans mot allt som kan förknippas med rasism. Alla skall reagera omedelbart på rasistiska tecken, symboler och/eller uttryck i skrift, tal och handlingar. Klotter skall dokumenteras, saneras och polisanmälas.

11 För de som eventuellt bär symboler eller har kläder med symboliska tryck gäller följande: 1. Samtal tas med personen i fråga, kläder/symbol 2. Se till att personen omedelbart tar av sig kläder/smycken 3. Om det gäller barn/elev tas omedelbart kontakt med förälder/vårdnadshavare 4. Uppföljningssamtal 5. Om händelsen upprepas tas kontakt med skolledningen. Våld och/eller hot om våld i skolan, fritidshem och fritidsklubb I det förebyggande arbetet kartlägger vi risker i samband med analys av incidentapporter och arbetsskadeanmälningar. Riskbedömningar genomförs vid t ex organisationsförändringar, ändringar i bemanning samt vid ombyggnationer. Regelbundna övningar med personalen genomförs t ex larm, första hjälpen och utrymningsövningar. En aktuell anhörigförteckning för personal och barn/elever förvaras på expeditionen Aktuella risker diskuteras på arbetsplatsträffar och i samverkansgruppen. Verksamheten har en krisgrupp som träder in vid större incidenter. Rutiner vid våld och/eller hot om våld för barn/elever Uppträd lugnt, samtala med barnet/eleven Gå ut i angränsande rum Vid behov tillkallas kollega som kan ta hand om övriga barn/elever. Ytterligare hjälp kan tillkallas från expeditionen Vårdnadshavarna kontaktas och informeras om vad som hänt. Vårdnadshavare ombedes vid behov komma till skolan/fritidshemmet/ fritidsklubben Arbetslaget gör tillsammans med (barn)/elev och vårdnadshavare vid behov upp ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet följs upp Vid behov lämnas information till övrig personal om vad som har hänt Det som hänt följs upp i barn/elevgruppen. Ev anmälan till eller samråd med förskolepsykolog/elevhälsogrupp Om barn/elev utsätter kamrat för våld eller hot om våld kontaktas också den drabbades vårdnadshavare Behöver barn/elev uppsöka sjukhus följer personal med om inte vårdnadshavarna kommit. Om en elev vid upprepade tillfällen utsätter kamrat för hot, anmäls detta till Elevhälsogruppen som tar vid. Allt dokumenteras i incidentrapport, åtgärdsprogram, minnesanteckningar. Rutiner vid våld och/eller hot om våld mot personal Hjälp den som blivit utsatt Larma vid behov polis/ambulans 112 Lämna inte den utsatte ensam Se över skador Kontakta anhöriga Följ den skadade hem alt till sjukhus

12 Kontakta närmaste chef Skolledningen ger information till all personal Anmälan till Arbetsmiljöverket görs inom 24 timmar (stockholm@av.se ) Eventuell polisanmälan görs Dokumentera händelsen Arbetsskadeanmälan görs Den utsatte erbjuds stöd via t ex Järfällahälsan Kontrollera om även övrig personal kan vara i behov av stödsamtal Skolledningen följer upp händelsen och har samtal med den utsatte inom en vecka och därefter vid behov. Uppföljning av vidtagna åtgärder läsåret 2011/12 Handlingsplan för läsåret 2011/12 Alla, både barn och vuxna, ska känna till arbetet med likabehandling. Uppföljning: Alla lärare har gått igenom handlingsplanen och diskuterat innehållet i sina klasser. Lärarna har konkretiserat innehållet genom olika värdegrundövningar och dilemman. Vårdnadshavare har fått information om och diskuterat likabehandlingsplanen vid föräldramöten ht 11. 95% av föräldrarna uppger i skolundersökningen att de känner till skolans arbete med likabehandling. Ansvariga för genomförandet har varit lärarna och arbetslagen. Vi fortsätter arbetet med gemensamma regler i skola, på fritidshem och fritidsklubb. Alla barn/elever och vuxna ska känna till reglerna. Uppföljning: Skolans trivselregler är kända för barn/elever genom att lärarna och arbetslagen har gått igenom skolans gemensamma trivselregler. Dessa finns även på skolans hemsida för vårdnadshavarnas kännedom. Information om detta fick vårdnadshavarna på föräldramöten ht 11. Ansvarig för genomförandet har varit lärare. Fadderverksamhet ska starta under ht-11. Uppföljning : Fadderverksamheten har pågått under hela låsåret 11-12. Uppstartsaktivitet genomfördes 26/8 2011. Minst två aktiviteter har genomförts i alla faddergrupper. Ansvariga: För uppstartsdagen har ledningen varit ansvarig. För genomförande av aktiviteter under läsåret har arbetslagen varit ansvariga. Utöka antalet vuxna på skolgården under rasttid. Uppföljning: Under läsåret 11-12 har fler vuxna varit ute under rasttid genom att vi har differentierat raster. Ansvarig: Bitr. rektor har varit ansvarig för schemaläggning kring detta.

Mellan blivande årskurs 4- och årskurs 5 ska skolschemat läggas så att eleverna har vissa förmiddagsraster separerade. Uppföljning: Under läsåret 2011-2012 har åk 4-5 haft fyra av fem förmiddagsraster vid olika tider. Ansvarig: Bitr. rektor. I blivande klass 4a,4b och 5a ska kurator tillsammans med klasslärarna arbeta med klasserna för att bygga upp goda relationer grupperna emellan. Uppföljning: Under läsåret har kurator och lärarna i klasserna planerat och genomfört gruppstärkande aktiviteter inom och mellan klasserna. Under läsåret har antal incidenter mellan eleverna i 4a, 4b och 5a minskat för att i from april 2012 upphöra helt. Ansvarig: Lärarna/arbetslaget och kurator/ehg Skolans pågående Värdegrundsarbete ska utvärderas via elevenkäter vt 2012. Uppföljning: 98 % av eleverna uppger i elevenkät att de vet vad de ska göra om någon kompis eller de själva blir illa behandlad. Alla känner till värdegrunden GREAT. Ansvarig för genomförande av elevenkäter: Ledningen. Ansvariga för genomförande av värdegrundsarbete: Lärare/arbetslag Nulägesbeskrivning läsåret 2012-2013 För att göra en kartläggning har vi använt oss av följande uppgifter: incidentrapporter resultat från föräldra- och elevenkäter eventuella uppgifter som kommit fram vid kontakter med föräldrar uppgifter som kommit fram i utvecklingssamtal arbetslagens utvärderingar Skolan inklusive förskoleklassverksamhet Under läsåret 2011-2012 differentierade skolan elevernas förmiddagsraster för åk 4 och 5. Detta gav flera positiva effekter bl.a. att möjligheten till större lekyta ökade för eleverna, då färre elever var ute på rast samtidigt. I skolundersökningen och skolans egen enkät uppger eleverna att rasterna har varit lugnare och konflikterna mellan elever har minskat. Utvärderingar visar att Faddersystemet har haft en mycket positiv effekt på att skapa goda relationerna mellan yngre och äldre eleverna på skolan. Vi ser att vi har elever som behöver stöd för att hitta vägen till leken på raster. Vuxna som är ute bland eleverna under raster syns inte tillräckligt väl när/om eleverna behöver hjälp, då skolområdet är stort.

Handlingsplan för läsåret 2012-2013 Mer differentierade raster under förmiddagarna för fler elevgrupper. Ansvarig för genomförandet: Skolans schemaläggare. Genomförs senast 23/8. Fadderverksamheten fortsätter under läsåret med minst två planerade aktiviteter per termin. Ansvariga: Arbetslagen redovisar genomförda aktiviteter vid terminsutvärderingen december 2012 och juni 2013. Starta vuxenledd rastverksamhet. Genomföra minst en vuxenledd rastverksamhet/vecka under den gemensamma långrasten. Start i september. Ansvariga: Fritidshems- och fritidsklubbspersonalen. Synliggöra de vuxna som har ansvar för eleverna under rasterna. Personalen använder varselvästar under tid de är bland eleverna under rasterna. Start oktober. Ansvariga: Alla vuxna som ansvarar för eleverna under rasterna. 13