Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad December 2018 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling för de barn som deltar i eller söker till verksamheten

1 (14)

2 (14) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Bullerbyns förskola, pedagoger och all annan personal som finns på förskolan. Vår vision Låt varje barn, enskilt och tillsammans få känna, Jag vill, Jag vågar, Jag Kan! Värdegrunden är ett förhållningssätt. Allas lika värde. Mångfald i en likvärdig förskola med demokrati som grund och lärmiljöer för lärande och utveckling. Arbetet med att förmedla förskolans värdegrund enligt läroplanen är en del av arbetet för att främja lika rättigheter och möjligheter samt att arbeta med att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Värdegrundsuppdraget i förskolan är en naturlig del av vårt arbete i verksamheten och kan därför inte utgöra ett särskilt eller isolerat arbete. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets alla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter. Bullerbyns förskola skall verka för en god hälsa och trygghet genom att utveckla goda relationer mellan förskola, hem och samhälle. Barn och föräldrar ska känna tillit till förskolan. Planen gäller från 190101 Planen gäller till 200101 Ansvariga för planen All personal på Bullerbyns förskola och förskolechef. Barnens delaktighet Barnen blir delaktiga genom det vardagliga arbetet med värdegrunden utifrån läroplanen. Vi läser böcker som handlar om olikheter och om hur man respekterar och bemöter varandra. Samtalar om hur man är en bra kompis och att alla skall få möjlighet att leka med någon. Vi gör årligen en barnenkät med barnen.

3 (14) Vårdnadshavarnas delaktighet Vi visar planen och pratar om den på föräldramöten, utvecklingssamtal samt den dagliga dialogen med föräldrarna. Samverkan förskola - hem, samt årlig föräldraenkät. Personalens delaktighet Hela personalgruppen är delaktig i arbetet med planen. Vi gör kartläggningar var och hur det kan förekomma kränkningar eller orättvist behandling utifrån kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Vi förändrar våra rutiner vid behov för att minimera kränkande och orättvis behandling. Förankring av planen Planen finns på varje avdelning och i verksamhetspärmen i hallen. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi utvärderar planen en gång per år. Genomför förbättringar/åtgärder utifrån våra kartläggningar. Vi pedagoger skall vara närvarande vid de kartlagda platserna både ute och inne. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan All personal är delaktiga samt förskolechefen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har regelbundet arbetat förebyggande i olika samtalsformer där vi har delat in barnen i mindre grupper och använder då böcker som handlar om normer och värden. När vi har delat in barnen i mindre grupper får vi ett bättre samspel och ett mildare klimat på förskolan. Vi har varit flexibla med barnens placeringar vid matborden där bla. de yngre barnen har ett placeringskort som skapar trygghet. I matsalen där Norrgården och Sörgården äter har barnen bestämda platser vid matbordet det skapar trygghet hos barnen. Genom dagliga dialoger med barnen i olika situationer vill vi stärka barnens självkänsla. Genom att lyssna på och bekräfta barnen i alla situationer ser vi att barnen stärks och blir mer självständiga.

4 (14) Vi har jobbat med värdegrundsfrågor på reflektionstid och på avdelningsmöten. Det resultat vi har sett är att alla har blivit medvetna om vårt gemensamma förhållningssätt och utifrån det har vi utarbetat denna plan. Kartläggningen visar tydligt vart vi pedagoger behöver vara. Vi märker att vi har svårt att finnas till där vi behövs vissa tider under dagen. Årets plan ska utvärderas senast December 2019 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Hela arbetslaget och förskolechefen utvärderar planen på planeringsdagen i december 2019 Ansvarig för att årets plan utvärderas Kristina Brolin Hur barnen har involverats i utvärderingen Genom barnenkäter och samtal. Hur personalen har involverats i utvärderingen Genom kvalitetsdagar, personalmöten, avdelningsplaneringar, pedagogmöten samt i det dagliga arbetet. Främjande åtgärder Namn Syftet är att skapa en trygg förskolemiljö. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och bristande tillgänglighet. Sammanfattning av hur vi gör utifrån alla diskrimineringsgrunderna. Vi på Bullerbyns Förskola har ett öppet förhållningssätt till barn och vuxna, vi bemöter alla likvärdigt. Vi tar hänsyn till barnens mognad och utveckling. Våra lärmiljöer observeras, utvecklas och anpassas ständigt efter diskrimineringsgrunderna t.ex. funktionsnedsättning så alla kan delta likvärdigt. Vi samtalar och informerar vårdnadshavare samt tar reda på fakta och information om barnets ursprung, vid

5 (14) behov använder vi tolk. I detta samtal utbyter vi information om våra och familjernas traditioner. Barnen involveras t.ex. genom tecken som stöd. Förskolan tar kontakt med barnbibliotekarien för att söka och låna böcker, cd osv angående de olika diskrimineringsgrunderna. Använder digitala verktyg för t.ex. böcker på annat språk. Pedagogerna får kompetens utveckling. Vi ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, föräldrar och andra vuxna som deltar i eller söker till verksamheten oavsett diskrimineringsgrund. En pedagog har huvudansvaret för sina ansvarsbarn, men alla pedagoger i verksamheten har ansvar för barngruppen. Planen för diskriminering och kränkande behandling är också en del av vårt främjande arbete genom att den följs upp, utvärderas och revideras kontinuerligt. Kränkande behandling Fysisk och psykisk, verbal, kränkning på nätet, social bakgrund. Vi vuxna i förskolan ska vara förebilder för barnen och stärka barnens identitet, självkänsla, självkännedom och självförtroende. I våra temaarbeten visar vi på olikheter/likheter. Vi diskuterar och reflekterar regelbundet om hur vi skall förhålla oss i olika situationer. Vi läser böcker om olika dilemman som vi kan reflektera med barnen. All personal är närvarande i aktiviteterna, dokumenterar och kartlägger vad som sker. Utifrån kartläggningarna planeras sedan åtgärder att arbeta vidare med. Bullerbyns vision Låt varje barn, enskilt och tillsammans med andra, få känna Jag vill, Jag vågar, Jag Kan! Ska genomsyra hela verksamheten. Kön All förskolepersonal ska observera och åtgärda/utveckla våra lärmiljöer så att barnen oavsett kön tycker att lärmiljön är rolig, stimulerande, utvecklande samt har möjlighet att välja efter intresse och behov. Vi ska tänka på hur vi uttrycker oss mot barnen och varandra gällande kön och genus. T.ex. tonläge, ordval och kroppsspråk. Vi har genomtänkta gruppindelningar. Könsöverskridande identitet och könsuttryck Vi har ett öppet förhållningssätt till barn och vuxna. Vi ska tänka på hur vi uttrycker oss mot barnen och varandra. Flickor och pojkar ska erbjudas samma möjligheter att prova och utveckla sina förmågor och intressen. Vi försöker skapa mångfald i de erbjudna lärmiljöerna, där barnen gör egna val. Leken är barnens viktigaste redskap för att lära, bearbeta och

6 (14) uppleva. Vi arbetar med barnens språkbruk och bemötande i olika situationer bland annat vid språksamlingar, matsituationer och vid boksamtal. Etnisk tillhörighet Vi tar reda på fakta och information om barnets ursprungsland genom samtal med föräldrar. Vid behov tar vi hjälp av tolk. Vi kontaktar barnbibliotekarien om det finns böcker, cd-skivor (musik och sagor) på barnens hemspråk. Vi använder oss av smartboard, Ipad och projektor till att lyssna och titta på sagor på barnens hemspråk, som tex Pino. Vi vuxna i förskolan ska vara förebilder för barnen och stärka barnens identitet, självkänsla, självkännedom och självförtroende. Som förebilder för barnen ska vi sträva efter att skapa en gemensam förskola med vi-känsla där alla barn är allas barn. Ett exempel är ett ökat samarbete mellan avdelningarna. Vårt förhållningssätt är betydelsefullt för att barn ska tillägna sig etiska värden och normer, samt förstå och respektera rättigheter och skyldigheter på förskolan. Tecken som stöd och förstärkande bilder är ett arbete som ökar förutsättningarna för alla att göra sig förstådda och därmed stärka våra möjligheter att förstå varandra. Religion eller annan trosuppfattning Vi tar hänsyn till religiös trosuppfattning och religion vid traditioner. Informerar föräldrar till barn med annan religion om våra traditioner, tar vid behov reda på fakta om deras religion. Vi erbjuder specialkost som finns inom olika religioner eller trosuppfattningar. Funktionsnedsättning Ge barnen stöd och trygghet utifrån deras förutsättningar. Uppmuntra och stärka barnen att utmana sig själva. Fysisk miljö- undanröja hinder, anpassa miljöerna utifrån funktionsnedsättningen så att alla kan delta likvärdigt. Kompetensutveckling för pedagogerna. Involvera barnen, t.ex. tecken som stöd. Informera föräldrar. Tydliga rutiner och strukturer. Arbetar med barns olikheter och likheter. Sexuell läggning Likvärdigt bemötande oavsett läggning.

7 (14) Genom att använda böcker och berättelser uppstår diskussioner i vardagen, för att skapa tankar och ökad förståelse för olika familjekonstellationer. Ålder Ta hänsyn till mognad och utveckling. Vi har ett språkbruk och ett bemötande som inte värderar barnens ålder. Vi tänker på hur vi bemöter barnen utifrån jaget och deras utveckling. Vi anpassar lärandet utifrån barnets förutsättningar och inte efter deras ålder. Vi har anpassade lärmiljöer för olika åldrar ute och inne. Bristande tillgänglighet Förskolan erbjuder specialkost och hjälpmedel. Vid behov tar vi hjälp av t.ex. specialpedagoger och habiliteringen. Miljöerna både ute och inne anpassas efter behov. Genom att vara flexibla anpassar vi verksamheten efter barns och vårdnadshavares behov. Kartläggning Mål och uppföljning Syftar till en trygg förskolemiljö och förstärka respekten för alla lika värde. Målet är att det ska bedrivas kontinuerligt. Uppföljningen sker två gånger per år. Åtgärd Kräver goda rutiner, husmodellen, barnenkäter och det dagliga samtalet. Uppföljning två gånger per år. Ansvarig Kristina Brolin samt alla pedagoger. Datum när det ska vara klart December 2019 Hur barnen har involverats i de främjade åtgärderna Barnenkäten och det dagliga samtalet. Hur personalen har involverats i de främjade åtgärderna Håller planen levande genom olika mötesforum.

8 (14) Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi använder oss av husmodellen och observationer för att bli uppmärksamma och upptäcka eventuella brister i miljön och kränkande behandlingar. Syftet är att skapa en trygg förskolemiljö. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och bristande tillgänglighet. Sammanfattning av hur vi gör utifrån alla diskrimineringsgrunderna. På Bullerbyns Förskola använder vi oss av husmodellen för att kartlägga förskolans miljöer. Vi för regelbundna samtal tillsammans med vårdnadshavarna i utvecklingssamtal samt i vardagen vid lämning och hämtning där vi får viktig information. Vi samtalar regelbundet med barnen i verksamheten. Enkäter till vårdnadshavare, barn och personal görs varje år. I personalgruppen förs diskussioner om diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Vi använder husmodellen. Samtalar med barnen och agerar direkt när någonting händer. Rapporterar i LISA om kränkning uppstått. Kön Vi använder husmodellen. Vi observerar barnens lek och tänker individens behov och intressen när vi planerar våra lärmiljöer. Då blir det synligt om en förändring behövs utefter diskrimineringsgrunden kön. Könsidentitet eller könsuttryck Samtal med vårdnadshavare och barn. Etnisk tillhörighet Samtal med vårdnadshavare och barn. Språkdomänerna. Religion eller annan trosuppfattning Samtal med vårdnadshavare och barn.

9 (14) Funktionsnedsättning Samtal med vårdnadshavare och barn. Sexuell läggning Samtal med vårdnadshavare och barn. Ålder Observationer och samtal med vårdnadshavare och barn. Bristande tillgänglighet Samtal med vårdnadshavare och barn. Föräldraenkät. Hur barn har involverats i kartläggningen Utvecklingssamtal med föräldrar och det dagliga samtalet vid lämning och hämtning. Det dagliga samtalet med barnen för att få vetskap om hur barnen upplever sin vistelse på förskolan. Hur personalen har involverats i kartläggningen Vi arbetar med husmodellen för att se var vi skall vara placerad för att minimera risken för kränkningar utifrån diskrimineringsgrunderna. Resultat och analys Vi har sett områden i vår kartläggning av miljöerna var vi behöver vistas för att minimera kränkningar utifrån diskrimineringsgrunderna. I de dagliga samtalen och genom barnenkäterna samtalar och kartlägger vi om hur barnen känner sig när de är på förskolan. Det har resulterat i att barnen känner sig delaktiga och vi har sett var och när barnen behöver extra stöd. Förebyggande åtgärder Namn Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det förebyggande arbetet omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och bristande tillgänglighet.

10 (14) Sammanfattning av hur vi gör utifrån alla diskrimineringsgrunderna. På Bullerbyns Förskola är vi lyhörda, närvarande och lyssnande. Vi samtalar och för en dialog med barn och vårdnadshavare i vardagen, både förebyggande och när dilemman uppstår utifrån diskrimineringsgrunderna. Vi pedagoger funderar och diskuterar medvetet hur vi ska bemöta och förhålla oss i olika situationer. Vi lånar böcker om olika dilemman och synliggör dem. Vi delar in barnen i mindre grupper. Lärmiljön är tillgänglig, inkluderande och utvecklas medvetet tillsammans med barnen. Kränkande behandling Närvarande vuxna för att barnen ska känna sig trygga. Vi funderar och diskuterar medvetet hur vi ska bemöta och förhålla oss i olika situationer. Exempelvis vid reflektionstid, avdelningsplaneringar och löpande i vardagliga situationer. Vi läser böcker om olika dilemman, är lyhörda och lyssnar samt för en dialog tillsammans med barnen. Vi delar in barnen i mindre grupper för att skapa en lugnare och tryggare miljö där vi kan se varje individ, och varje barn har större möjlighet att vara delaktig. Alla barn ska få möjligheter till att utvecklas utifrån sina behov och förutsättningar i lek och undervisning. Alla barn ska känna trygghet och kamratskap samt tillhörighet på förskolan. Utöver dagliga dialoger inleder vi varje läsår med att lägga extra fokus på normer och värden (Lpfö 98-16), för att alla barn ska få en trygg start och komma in i gruppen. Kön Alla har rätt att känna sig hörda och sedda, i alla situationer på förskolan. Vi tänker på hur vi uttrycker oss när vi samtalar med barnen gällande kön och genus genom t.ex. tonläge, ordval och kroppsspråk. Tillsammans med barnen utvecklar vi medvetet miljöerna. Vi erbjuder varierad litteratur ur ett genusperspektiv. Vi tar hjälp av en barnbibliotekarie. Könsidentitet/könsuttryck: Vi eftersträvar att vara goda förebilder och tänker på hur vi uttrycker oss och samtalar med varandra. Vi strävar efter att göra barn och vuxna medvetna om att kompetens inte sitter i könet, vi utgår alltid utifrån individens behov.

11 (14) Vi uppmärksammar och förklarar hur vi/barnen kan uttrycka oss/sig på andra sätt utifrån olika situationer som uppstår, exempelvis; kill-/tjejbaciller, kill-/tjejfärger, yrken osv. Vi har genusmedvetenhet i utformandet av lärmiljöerna. Vi erbjuder varierad litteratur ur ett genusperspektiv. Vi tar hjälp av en barnbibliotekarie. Etnisk tillhörighet: Vi erbjuder ett klimat där olikheter ses som naturligt, och en tillgång. Detta utvecklar barnens tolerans och förståelse för olika sätt att tänka och vara. Pedagogerna agerar och förklarar när någon uttrycker sig olämpligt kring etnicitet. Pedagogerna är goda förebilder och tar tag i och diskuterar/förklarar om något dyker upp. Religion eller annan trosuppfattning: Alla barn ska känna trygghet oavsett religion och trosuppfattning. Vi erbjuder ett klimat där olikheter ses som naturligt och en tillgång. Detta utvecklar barnens tolerans och förståelse för olika sätt att tänka och vara. Vi erbjuder alternativ mat. Vi lyssnar till vårdnadshavarna och deras önskemål. Pedagogerna agerar och förklarar när någon uttrycker sig olämpligt kring religion eller annan trosuppfattning. Pedagogerna är goda förebilder och tar tag i och diskuterar/förklarar om något dyker upp. Funktionsnedsättning: Vi har en tillgänglig och inkluderande miljö där vi använder oss av tydliga rutiner och en strukturerad verksamhet med tecken som stöd, bildstöd, lärplattor, datorer och smartboard mm.(olika appar osv.). Pedagogerna är goda förebilder och tar tag i och diskuterar/förklarar om något dyker upp. Alla barn ska känna trygghet oavsett funktionsnedsättning. Vi erbjuder ett klimat där olikheter ses som naturligt och en tillgång. Detta utvecklar barnens tolerans och förståelse för olika sätt att tänka och vara. Vi samarbetar med t.ex. specialpedagoger och habilitering för att få handledning i vårt arbete.

12 (14) Sexuell läggning: Vi arbetar efter allas lika värde genom att ha en vardaglig dialog om olika relationsförhållanden och familjekonstellationer. Alla barn ska känna trygghet oavsett sexuell läggning. Vi erbjuder ett klimat där olikheter ses som naturligt och en tillgång. Detta utvecklar barnens tolerans och förståelse för olika sätt att tänka och vara Vi visar respekt för och accepterar olika läggningar. Vi samråder med berörda vårdnadshavare. Ålder: Vi använder ett språkbruk och ett bemötande som är relevant till barnens ålder och mognad. Pedagogerna är goda förebilder och tar tag i och diskuterar/förklarar om något dyker upp. Alla barn ska känna trygghet oavsett ålder. Vi erbjuder ett klimat där olikheter ses som naturligt och en tillgång. Detta utvecklar barnens tolerans och förståelse för olika sätt att tänka och vara. Bristande tillgänglighet: Vi är flexibla och anpassar verksamheten utefter barns/vårdnadshavares behov och önskemål. Utemiljön är svårtillgänglig för rullstolsburna. Mål och uppföljning: Målet är nolltolerans mot all kränkning och diskriminering gentemot berörda områden: Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och bristande tillgänglighet. Målet följs upp på avdelningsplaneringar och/eller APT. Åtgärd Vi delar in barnen i mindre grupper och är närvarande pedagoger. Vi samtalar om händelsen med de berörda barnen omgående vid en ev. kränkning oavsett diskrimineringsgrund. Barnen ska känna att de kan vända sig till oss pedagoger när det händer något. Då kräkning och diskriminering sker oavsett område görs en anmälan. Vi aktualiserar husmodellen och lyfter den i våra mötesforum. För få parkeringsplatser och ingen handikapparkering vid norr- och sörgården.

13 (14) Motivera åtgärd När vi delar in barnen i mindre grupper ser vi varje barns utveckling och hur de bemöter varandra vilket gör det lättare att upptäcka kränkningar. Barnen ska känna sig trygga när de är på förskolan. För att förskolan ska nå nolltolerans mot all kränkning och diskriminering. Ansvarig Förskolechef Kristina Brolin och alla pedagoger på förskolan. Datum när det ska vara klart December 2019 Hur barnen har involverats i de förebyggande åtgärderna Genom barnenkäter, värdegrundsmaterial och det dagliga samtalet. Hur personalen har involverats i de förebyggande åtgärderna Vi arbetar med husmodellen för att se var vi skall vara placerad för att minimera risken för kränkningar. Vi skall under 2019 följa upp diskriminering och kränkande behandling regelbundet på pedagogmöten. Rutiner Policy Kontinuerligt gå igenom rutinerna för att få en så trygg förskolemiljö som möjligt. Vi följer regelbundet upp diskrimineringar och kränkande behandling på pedagogmöten. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal har skyldighet att se till att förskolechef får kännedom om det har förekommit kränkande behandling av barn eller vuxna. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar kan vända sig till alla pedagoger på förskolan samt förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Arbetslaget tar kontakt med förskolechefen och berättar vad som hänt. Genomför samtal med berörda barn för att få klarhet och en bild av händelsen. Förskolechef och arbetslaget gör en utredning av händelsen och tar kontakt med föräldrarna. Förskolechefen sammankallar till ett möte med personal och föräldrar. Utifrån samtalet med föräldrar, barn och arbetslag görs en handlingsplan. Handlingsplanen

14 (14) skall innefatta stödinsatser för det barn som blivit kränkt samt de som har kränkt. Ta hjälp och stöd av specialpedagogerna i förskolan. Uppföljning av planen efter 2-3 veckor, där vi även formulerar nya stödinsatser om behov finns. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Den person som får kännedom om händelsen tar kontakt med förskolechef. Förskolechefen tar kontakt med berörd personal samt barnet och föräldrarna. Förskolechefen gör en utredning av händelsen och sammankallar till ett möte med berörda pedagoger och föräldrar. Om händelsen är av större karaktär gör vi en tillbudsanmälan och förskolechefen tar kontakt med personalkontoret. Förskolechefen, arbetslag och föräldrar gör en handlingsplan med åtgärder och insatser som följs upp efter 2-3 veckor. Uppföljningsmöte med föräldrar, arbetslag och förskolechef där vi formulerar nya stödinsatser om behov finns. Rutiner för uppföljning Förskolechefen tar ansvar för uppföljning av händelser med kränkande eller orättvis behandling. Rutiner för dokumentation All personal har ansvar att rapportera händelser i LISA. Ansvarsförhållande Alla pedagogers ansvar samt förskolechefen.