Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans!

Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och kränkande behandling. Vision för arbetet mot kränkande behandling: Jönåkers skola är fri från förekomst av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Alla upplever och respekteras utifrån sitt lika och unika människovärde. Det här ska vi göra: Främjande arbete Förebyggande arbete Åtgärdande arbete Skollag Definitioner Arbetsgång Modell för konflikthantering Blankett för händelserapportering Information till vårdnadshavare Enkäter

Åtgärdande arbete: Åtgärdande arbete är det vi gör när kränkning och/eller diskriminering redan uppstått. Handlingsplan vid händelse: 1. Handlingen anmäls alltid till berörd mentor. 2. Mentor och ytterligare vuxen samtalar med berörda personer. Hela händelsen dokumenteras på särskild blankett (Dokumentation vid händelse) se bilaga. Ansvarig är mentor och anmälaren. 3. Telefonkontakt och/eller möte med vårdnadshavare sker utan dröjsmål. Mentor ansvarar. 4. Kopia på dokumentation lämnas till rektor. 5. Vid upprepade handlingar/vid behov av ytterligare stöd kopplas skolans elevhälsoteam (EHT) in för samtal och vägledning. Tidigare dokumentation överlämnas till EHT. Vid behov kallar rektor berörda parter till skolan för samtal om hur arbetet ska fortgå. Representant för EHT ansvarar för dokumentation, som skrivs under av berörda parter. 6. Rektor anmäler till berörd instans/myndighet vid behov. 7. EHT ansvarar för uppföljning.

Främjande arbete Det främjande arbetet handlar om att stärka positiva förutsättningar i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Kompisgrupper Främjande arbete Insats Innehåll Tidsplan Ansvar Uppföljning Etiska dilemman, empatiskt förhållningssätt Stärka självkänsla Sker på avsatt lektionstid Ansvariga för kompisgrupper Med elever vid iup Pedagoger Hälsofrämjande arbete Hälsosamtal med skolsköterskan 2013/14 Skolsköterska EHT Positivt ledarskap i klassrummet och på fritids. Höga, realistiska förväntningar på varje elev Kollegial spegling, enkäter Läsåret 2013/2014 Försteläraren och pedagoger Rektor

Förebyggande arbete Resurs Mål Insats Tidplan Ansvar Uppföljnin g Klassråd Elevråd Fritidsråd Tidig upptäckt av kränkning och mobbing Inflytande och delaktighet Samtal och dokumentation Klasserna utser elevrådsrepresentanter som har elevrådsmöte med rektor regelbundet. Eleverna delas upp i grupper och har fritidsråd 1 gång per månad Lärare ansvarar för klassråden. Rektor ansvarar för elevråden. Fritidspedagog ansvarar för fritidsråd All personal, terminsvis Rastvärdar Skapa trygghet Finnas till hands och ordna rastaktiviteter Enligt schema Rastaktiviteter 2 gånger per vecka All personal EHT, månadsvis Elevhälsoteam, EHT Skapaförutsättningar för trygghet och vara en garant för att planen är aktuell och följs Kartlägga, besluta, åtgärda och följa upp Alltid redo Skolsköterska Rektor Specialped Fritidspedagog EHT Genomgång för all personal vid varje terminsstart samt för nyanställda löpande. Plan mot diskriminering kränkande behandling Plan mot kränkande behandling All personal ska vara väl insatt i planen. Alla elever samt deras vårdnadshavare ska känna till planen. Föräldrar informeras och får en kopia vid föräldramötet i början av varje läsår. Elever får information i början av varje läsår. Planen ligger på skolans webbplats. Elever och föräldrar är delaktiga i framtagande Ständigt Alla EHT, upprättas minst en gång per läsår (juni) Enkäter Genomföra undersökningar om trygghet Enkäter Central enkät för åk 5 genomförs 1 gång per läsår. Personal Rektor Våren 2014 Nämnden Rektor

Definitioner Definition av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera Elev: Den som utbildas i skola eller är i verksamheten på fritidshem. Diskriminering: innebär att en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier: Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan utföras av vuxna gentemot elever eller mellan elever. Kränkande behandling: Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet utan att ha samband med diskrimineringsgrunderna. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.

Viktig information till vårdnadshavare om kränkande behandling och mobbning Så här kan ni som vårdnadshavare agera Ni samtalar med ert barn om att ni ser allvarligt på diskriminering och annan kränkande behandling och att ni inte accepterar ett sådant beteende. Skolans övertygelse och erfarenhet är att när hem och skola tillsammans tar avstånd från diskriminering och kränkande behandling känner sig eleven trygg och vet vad som gäller. Ni vårdnadshavare känner ert barn bäst och kan vara lyhörda på alla signaler om hur barnet trivs i skolan och med kamrater. Vi ber er också vara lyhörda för hur ert barn och kamraterna pratar om andra barn. Om ni som vårdnadshavare misstänker att något inte står rätt till i barnens relationer till varandra eller till vuxna bör ni snarast kontakta mentor, rektor eller skolsköterska. Det är kanske just er information som kan stoppa ett negativt beteende. Är du orolig för att ditt barn blir kränkt eller utsatt för mobbing? Följande tecken kan tyda på att ditt barn blir kränkt: Ovilja att gå till skolan, ont i magen, huvudvärk, ovilja att berätta hur det är i skolan, har inga kamrater, kommer hem med smutsiga och sönderrivna kläder, har blåmärken, verkar nedstämd och ledsen. Dessa tecken kan även bero på andra saker, men de motiverar att du snarast tar kontakt med skolan. Är du orolig för att ditt barn kränker eller mobbar andra? Det är svårt att ta till sig att det egna barnet kränker eller mobbar andra barn eller vuxna. Det kan finnas många orsaker till att barn kränker eller mobbar andra, men oavsett orsaken måste du göra något åt detta. Det är viktigt både för den som är utsatt och för ditt eget barn. Gör helt klart för barnet att du inte accepterar kränkningar eller mobbning och att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende. Ta kontakt med skolan för att få stöd och hjälp. Som vårdnadshavare kan du tänka att det är bättre att flagga upp din oro en gång för mycket än inte alls. Det kan lösa mycket för ett enskilt barn

Konflikthantering Samtalsmodell för konflikthantering som används av alla vuxna, som föräldrarna känner till och som eleverna även får träna på i klassrummen. Eleverna involveras i och får träna den modell vi valt ut, så de blir väl förtrogna med den. All berörd personal måste informeras när det varit större konflikter t.ex. även fritids, bild, slöjd och idrott Viktigt att följa upp konflikter genom samtal med dem det berör, och info om vad som hänt till dem det berör. Föräldrar ska t.ex. genom föräldramöten vara väl medvetna om hur vår modell fungerar/används. När konflikt uppstår: Steg 1: Berörd vuxen tar samtalet med inblandade barn. I samtalen påminner vi eleverna om reglerna för samtalet och försöker följa samtalsmodellen Om eleverna är för upprörda att prata, eller tiden inte räcker till, bestämmer den vuxne med eleven när och var samtalet ska ske (helst samma dag), och ser till att kontrahenterna skiljs åt och får chans att lugna sig och tänka efter. Om berörd vuxen inte har möjlighet att följa upp själv, lämnas alltid över till mentor eller annan vuxen. Steg 2: Om det är en konflikt av allvarlig eller akut art, som den vuxne behöver hjälp av ytterligare vuxna med tas i första hand hjälp av kollegor i varje arbetslag, antingen för att ta klassen eller konflikten, Klassläraren ska alltid informeras vid konflikter, och har det främsta ansvaret för att kontakta föräldrar. Om andra vuxna varit inblandade och är mer lämpliga att ta kontakten med föräldrar sker det i samråd med klassläraren. 1. Vi låter varandra tala till punkt utan att bli avbruten 2. Alla får säga sitt 3. Vi pratar utan skällsord och svordomar 4. Det som sägs, stannar mellan oss 5. Alla försöker bidra med tankar och förslag 1. Vad hände, vad är problemet? 2. Hur känns det? JAG känner 3. Vad vill jag ska hända? Hur kan vi göra för att det ska bli bättre? 4. Vad väljer vi tillsammans att göra? 5. Vad har vi kommit fram till? Är vi nöjda? Hur följer vi upp? Förberedelser för att börja använda modellen: Manual för medling 1. Inled med målet med samtalet och medlarens roll: Vi ska inte ta reda på vad som är rätt eller fel, eller vad som borde hänt, utan hur vi ska handskas framöver med det som hänt och hur vi kan förbättra situationen vad kan vi göra nu och framöver? Medlaren neutral ska inte ta ställning eller döma någon, utan hjälpa de inblandade att lösa problemet. De som är inblandade är de som äger problemet och ska med medlarens hjälp finna sina egna lösningar och förslag till förbättring.

Medlarens uppgift är att fördela ordet, se till att samtalsreglerna följs, att återberätta och sammanfatta vad som sägs samt ställa frågor som hjälper de inblandade att berätta, förstå och se framåt. 2. Berätta vilka steg samtalet har: 1. Vad hände/vad är problemet? var och en berättar i tur och ordning och medlaren återberättar. 2. Hur känns det? Hur var och en känner kring det som hänt? JAG - budskap 3. Vad vi vill ska hända? Vad vi kan göra för att det ska bli bättre, hur ska vi göra för att det här inte ska hända igen, hur kan vi göra i stället möjligheter och förslag? 4. Vad ska vi göra? Vi kommer överens om de bästa förslagen/lösningarna och hur vi ska göra. 5. Avslutning. Vi bestämmer när vi träffas igen för att se hur det gick Avstämning innan samtalet avslutas Har alla fått säga sitt? Vill någon tillägga något? Har man förstått överenskommelsen och tror man på den? Är vi nöjda med samtalet? 3. Presentera mötesreglerna: Den som talar får tala ostört, utan att bli avbruten Alla får komma till tals Vi använder inga skällsord Alla anstränger sig för att bidra med lösningar och hur vi själva känner och tänker. Vi undviker att anklaga och lägga skulden på varandra. (Jag - budskap) Mötet är slut när vi är överens om vad som hände, om vad som behöver göras och när alla känner att de blivit hörda. 4. Inled medlingen JAG - budskap: Att kunna uttrycka sina känslor är en viktig kommunikativ kompetens i livet, och inte minst för att kunna hantera konflikter. Att kunna uttrycka sina känslor av besvikelse, ilska, rädsla, oro, sårbarhet etc utan att trappa upp konflikten det är det svåra. Ofta när vi är arga/ledsna/irriterade på någon och känner att jag nog borde ta upp problemet med vederbörande så ser vi framför oss att vi går till attack och riskerar att personen i fråga går i försvar blir arg, ledsen, går till motattack, slutar gilla mig etc. VI KAN VARA TYDLIGA MED VAD VI KÄNNER UTAN ATT LÄGGA SKULD PÅ ELLER ATTACKERA MOTPARTEN. Då är det viktigt att förstå att HUR OMSTÄNDIGHETERNA ÄN SER UT, HUR FÖRORÄTTAD JAG ÄN KÄNNER MIG, SÅ ÄR DET JAG SJÄLV SOM ÄR ANSVARIG FÖR DE KÄNSLOR JAG HAR. Ett sätt är att använda JAG - budskap, DÄR MAN UTTRYCKER KÄNSLORNA TYDLIGT OCH KLART OCH SEDAN TALAR OM VAD MAN ÖNSKAR: Jag känner mig förvirrad när du säger två saker samtidigt, kan du berätta vad du egentligen menar Jag känner mig inkompetent när du talar om för mig hela tiden hur jag borde göra. Jag vill att du ger mig råd när jag ber om det Jag känner mig orolig när du struntar i läxorna därför att jag så gärna vill att du lär dig så mycket som möjligt i skolan. Jag vill att du talar om för mig hur jag kan hjälpa dig. Jag känner mig irriterad när du avbryter mig. Jag vill att du låter mig tala till punkt. När du sa till dina kompisar att min mamma var arbetslös blev jag ledsen, därför att det inte är sant. Jag vill att du talar om sanningen om min mamma för dina kompisar. Ett JAG - budskap redovisar alltid känslorna och vad som hände och fokuserar inte på vad man tycker att någon annan borde göra eller på att fördöma någon annan Vi kan skilja på JAG - budskap och DU-budskap: Du gör mig arg när du inte passar tiden Du tjatar alltid på allt möjligt

Du gör mig galen när du tror att du vet bäst hela tiden Du - budskap lägger ansvaret för mina känslor och för händelserna på den andra personen. Detta skuldbeläggande leder nästan alltid till att personen går i försvar garden åker upp och vi har svårt att mötas och förstå varandra. När vi fördömer och moraliserar mot varandra känner vi oss nedtryckta och underkända inget bra läge för dialog och lösningar. JAG-budskap: Jag känner mig.. När du (Därför att.). Jag vill att

Dokumentation vid händelse Information har lämnats av: Utsatt: Delaktig: Samtalare: Händelseförlopp:

Åtgärder: Dokumentationen ska lämnas till rektor Om åtgärder inte hjälper, om händelsen upprepas, är av allvarlig art eller väcker din oro så meddela elevhälsoteamet och överlämna dokumentationen. Datum för överlämnande

HÄNDELSERAPPORT Elev Datum Klockan Skriv vad som har hänt, vilka var inblandade och var hände det? Vad heter du som har skrivit lappen? Vilken klass går du i? Vilken vuxen har du pratat med?

Enkät skola 1-3 Hur trivs du i skolan nu? Datum Flicka Pojke Klass Det är viktigt att du trivs i skolan! Ingen ska känna sig ensam. Alla ska uppmuntra och hjälpa varandra. Du ska kunna berätta vad som är viktigt för dig. Nu ska du få visa vad hur du känner dig vid olika tillfällen. Fråga 1-6: Sätt en ring om den figur som visar hur du känner dig Fråga 7: Sätt en ring om det svar som passar dig bäst Hur känner du dig när du 1. tänker på skolan? 2. tänker på lektionerna? 3. tänker på att du klasskamraterna? 4. tänker på rasterna? 5. tänker på matsalen? 6. tänker på att prata inför klassen? 7. tänker på idrottslektionerna? 8. tänker på din skolväg? Vet du vem du kan prata med om du tycker någon gör dumma saker mot dig eller mot någon kamrat? Ja Nej Tack för dina svar Hälsningar Elevhälsoteamet (Tina, Ewa, Lotta, Ing-Marie)

Enkät 4-6 Flicka Pojke Datum Klass Alla människor är lika mycket värda! Det är viktigt att du trivs i skolan! Ingen ska känna sig ensam. Alla ska uppmuntra och hjälpa varandra. Du ska kunna berätta vad som är viktigt för dig. Frågorna besvaras anonymt. Ingen vet vem som har svarat. Läs igenom frågorna och sätt en ring eller skriv det svar som passar dig bäst 1. Hur trivs du i klassen? 2. Pratar ni någon gång om värdegrund? 3. Pratar ni om regler och trivselöverenskommelser? 4. Har ni egna regler och trivselöverenskommelser i klassen? 5. Är det någon i klassen som är en bra kompis mot alla? Mycket bra Bra Dåligt Ofta Ibland Aldrig Ofta Ibland Aldrig Ja Nej Ja Nej Vem? 6. Är det någon i klassen som gör dumma saker mot dig? Aldrig Ibland Ofta Vem? 7. Är det någon på skolan som är en bra kompis mot alla? Aldrig Ibland Ofta Vem? 8. Gör du dumma saker mot någon på skolan? Aldrig Ibland Ofta 9. Finns det någon i klassen som andra elever ofta gör dumma saker mot? Ja Nej

Vem? Vet du vem du kan prata med om du tycker någon gör dumma saker mot dig eller mot någon kompis? Finns det någon som inte får vara med på rasterna? Ja Nej Vem? Finns det någon plats på skolan där du känner dig otrygg? Ja Nej Var? Tycker du att vi på skolan gör tillräckligt för trygghet och trivsel? Ja Nej Skriv här vad du tycker att vi gör bra för att eleverna ska trivas på vår skola Skriv här vad du tycker att vi kan bli bättre på för att eleverna ska trivas på vår skola Tack för dina svar Hälsningar Elevhälsoteamet (Tina, Ewa, Lotta, Ing-Marie)

Enkät fritidshem Datum Flicka Pojke Det är viktigt att du trivs på fritids! Ingen ska känna sig ensam. Alla ska uppmuntra och hjälpa varandra. Du ska kunna berätta vad som är viktigt för dig. Nu ska du få visa vad hur du känner dig vid olika tillfällen. Fråga 1-6: Sätt en ring om den figur som visar hur du känner dig Fråga 7: Sätt en ring om det svar som passar dig bäst Hur känner du dig när du 1. tänker på fritids? 2. tänker på kamraterna? 3. tänker på att du är inne på fritids och leker? 4. tänker på att du är ute och leker? 5. tänker på mellanmålet? 6. tänker på fritidsråden? 7. Vet du vem du kan prata med om du tycker någon gör dumma saker mot dig eller mot någon kamrat? Tack för dina svar! Elevhälsoteamet Tina, Ewa, Lotta och Ing-Marie